klarsynthet för en ljus framtid årsredovisning 2008

klarsynthet för en ljus framtid årsredovisning 2008

vårt löfte vårt företag vår planet våra medarbetare vår verksamhet

Introduktion 2 Affärsområden i korthet 4 Meddelande till aktieägare 6 Newsprint and Book Paper 12 Magazine Paper 16 Fine Paper 20 Consumer Board 24 Industrial Packaging 28 Wood Products 32 Klimatförändringar 36 Skogar och virkesförsörjning 40 Trädplantager 43 Personalutveckling 46 Omstrukturering 50 Corporate governance-rapport 52 Styrelse 60 Group Executive Team 62 Stora Enso på kapitalmarknaden 64 Verksamhetsberättelse 74 Koncernens bokslut 89 Noter till koncernredovisningen Not 1: Redovisningsprinciper 95 Not 2: Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar 102 Not 3: Segmentinformation 104 Not 4: Förvärv och avyttringar 110 Not 5: Verksamhet under avveckling 112 Not 6: Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 114 Not 7: Personalkostnader 116 Not 8: Arvoden till styrelsen och koncernledningen 117 Not 9: Finansnetto 120 Not 10: Inkomstskatter 122 Not 11: Avsättningar för värdering 125 Not 12: Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar 126 Not 13: Anläggningstillgångar 129 Not 14: Biologiska tillgångar 132 Not 15: Intresse- och samriskbolag 133 Not 16: Investeringar tillgängliga för försäljning 137 Not 17: Övriga långfristiga tillgångar 139 Not 18: Varulager 139 Not 19: Fordringar 140 Not 20: Eget kapital 142 Not 21: Minoritetsintressen 143 Not 22: Pensionsförmåner 144 Not 23: Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram 150 Not 24: Övriga avsättningar 153 Not 25: Rörelseskulder 156 Not 26: Finansiell riskhantering 157 Not 27: Låneskulder 163 Not 28: Finansiella instrument 167 Not 29: Ackumulerad omräkningsjustering (CTA) och säkring av eget kapital 172 Not 30: Ansvarsförbindelser 175 Not 31: De största dotterbolagen 2008 177 Not 32: Transaktioner med närstående 179 Not 33: Resultat per aktie samt eget kapital per aktie 180 Uträkning av nyckeltal 181 Utdrag ur moderbolagets bokslut 182 Förslag till utdelning av medel 184 Revisionsberättelse 185 Produktionskapacitet 186 Information till aktieägare 188 1

vårt löfte introduktion Stora Enso i sammandrag Stora Enso är ett globalt pappers- förpacknings och skogsproduktföretag med tillverkning av tidnings- och bokpapper, journalpapper, finpapper, konsumentkartong, industriförpackningar och träprodukter. Koncernen har 32 000 anställda och 85 produktionsanläggningar i över 35 länder runtom i världen. Stora Enso är ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm. Våra kunder är förlag, tryckerier och pappersgrossister samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag. Vi har en årlig produktionskapacitet på 12,7 miljoner ton papper och kartong, 1,5 miljarder m 2 wellpappförpackningar och 6,9 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Omsättningen 2008 uppgick till 11,0 miljarder EUR och rörelseresultatet exklusive engångsposter och marknadsvärdering till 388,4 MEUR. Stora Ensos mission är att använda och utveckla sin kompetens i trä för att tillgodose kundernas behov och för att möta många av dagens globala utmaningar i fråga om råvaror. Trä är en förnybar naturresurs som lämpar sig till många olika kommersiella användningsområden. Våra produkter är ett klimatvänligt alternativ till många produkter tillverkade av konkurrerande icke-förnybara material och de ger ett mindre kolavtryck. Våra träbaserade lösningar har därför omfattande fördelar för oss som företag, som människor och som invånare på vår planet. Hållbarhet det vill säga ekonomiskt, socialt och miljöansvar ligger till grund för vårt sätt att tänka och vårt förhållningssätt inom varje aspekt av vår verksamhet. Stora Enso kommer att fokusera mer på tillväxtmarknader i Kina, Latinamerika och Ryssland samt på fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa och utvalda pappersslag. Fiberbaserade förpackningar erbjuder en stabil långsiktig tillväxt inom de flesta segment och vittgående möjligheter till innovativa och hållbara lösningar för våra kunder. Med plantagebaserad massa kan vi säkerställa lågkostnadsfiber för produktionen. 2

introduktion vårt löfte Nyckeltal Fortsatt verksamhet 2008 2007 Nettoomsättning, MEUR 11 028,8 11 848,5 Rörelseresultat exkl engångsposter och marknadsvärdering, MEUR 1) 388,4 861,1 Rörelseresultat (IFRS), MEUR -726,6 176,9 Resultat före skatt exkl engångsposter, MEUR 151,6 970,1 Resultat före skatt, MEUR -893,8 20,2 Nettoresultat exkl engångsposter, MEUR 142,8 747,3 Nettoresultat, MEUR -679,0 12,8 Investeringar i anläggningar, MEUR 704,7 768,3 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) exkl engångsposter, % 3,4 11,3 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) exkl engångsposter och marknadsvärdering, % 4,1 8,6 Avkastning på eget kapital (ROE) 2), % -10,1-2,5 Skuldsättningsgrad 2) 0,56 0,39 Leveranser av papper och kartong, 1 000 ton 11 836 12 477 Leveranser av wellpappförpackningar, miljoner m 2 1 071 1 091 Leveranser av träprodukter, 1 000 m 3 5 893 6 348 Medeltal anställda 33 815 36 137 Aktieinformation Fortsatt verksamhet 2008 2007 Resultat per aktie exkl engångsposter, EUR 0,18 0,94 Resultat per aktie, EUR -0,86 0,01 Kassamässigt resultat per aktie exkl engångsposter, EUR 0,99 1,94 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 0,94 1,95 Total verksamhet Resultat per aktie exkl engångsposter, EUR 0,19 0,88 Resultat per aktie, EUR -0,85-0,27 Utdelning per aktie, EUR 0,20 3) 0,45 Eget kapital per aktie, EUR 7,09 9,63 Utdelning/resultat, % 105 3) 51 Börsvärde 31 december, mijarder EUR 4,4 8,1 1) I marknadsvärdering ingår syntetiska optioner, netto efter realiserad och öppen risksäkring, utsläppsrätter för koldioxid och marknadsvärdering av biologiska tillgångar, främst skogstillgångar i intressebolag. 2) Total verksamhet. 3) Styrelsens förslag till utdelning av medel. Resultat och utdelning per aktie Total verksamhet, exkl engångsposter EUR EUR Nettoomsättning och rörelseresultat MEUR % 1,00 2,4 12 000 8 2,1 7 0,75 1,8 9 000 6 1,5 5 0,50 1,2 6 000 4 0,9 3 0,25 0,6 3 000 2 0,3 1 0 05 06 07 08 0 0 05 06 07 08 0 Resultat per aktie Utdelning per aktie Styrelsens förslag till utdelning av medel Kassamässigt resultat Nettoomsättning Rörelseresultat exkl engångsposter och marknadsvärdering, % av omsättning Antal anställda per land 2008* Pappers- och kartongkapacitet per land 2009 * Fortsatt verksamhet Finland 33 % Sverige 21 % Tyskland 10 % Polen 7 % Ryssland 5 % Övriga Europa 17 % Kina 5 % Brasilien 1 % Övriga länder 1 % Finland 42 % Sverige 28 % Tyskland 14 % Kina 3 % Brasilien 1 % Övriga länder 12 % 3

vårt löfte affärsområden i korthet Newsprint and Book Paper Stora Enso Newsprint and Book Paper tillverkar tidningspapper och katalog- och bokpapper för framförallt förlag och tryckerier. Våra tidningspappersprodukter omfattar ett brett utbud av standard- och förbättrat tidningspapper, inklusive färgat papper för sport- och ekonomisidor samt bilagor. Vårt bok- och katalogpappersutbud omfattar papper för inbundna böcker och pocketböcker, telefon kataloger och tidtabeller. Magazine Paper Stora Enso Magazine Paper erbjuder ett brett sortiment av papper för tidskrifter och reklam. Förlag, tryckerier och återförsäljare använder vårt obestrukna journalpapper för veckotidningar och reklammaterial, till exempel inlagor och flygblad, och för mass publikationer som TV-tidningar och kataloger. Facktidningar och allmänna tidskrifter är viktiga kunder inom bestruket matt, sidenmatt och glättat journalpapper. Våra kunder använder pappret även för produkter som bilagor, postorderkataloger och tidskriftsomslag. Fine Paper Stora Enso Fine Paper tillverkar grafiskt papper och kontorspapper för tryckerier och förlag, grossister, kuvertkonverterare samt tillverkare och leverantörer av kontorsvaror. Finpappersbruken är belägna i Finland, Sverige, Tyskland och Kina. I vårt grafiska sortiment finns främst flerbestruket papper till konstböcker, årsredovisningar, lyxtidskrifter och broschyrer. Kontorssortimentet omfattar obestruket finpapper för kontorsändamål och digitaltryck, kuvert, anteckningsböcker och block samt företagsblanketter. Consumer Board Stora Enso Consumer Board är världens ledande företag inom konsumentkartong och tillverkar förpackningsmaterial för en rad olika produkter. Vi är specialiserade i att tillverka vätskekartong, livsmedelskartong, grafisk kartong och cartonboard som används för förpackning av livsmedel, dryck, cigaretter, läkemedel, kosmetika och lyxartiklar. Vi är också föregångare inom exklusiva tillämpningar. Industrial Packaging Stora Enso Industrial Packaging tillverkar wellpapp, containerboard, hylsor och hylskartong, laminatpapper, papperssäckar samt säck- och MG-kraftpapper. Wood Products Stora Enso Wood Products som även kallas Stora Enso Timber på marknaden erbjuder produkt- och tjänstelösningar åt träindus trin och trävaruföretag över hela världen. Vi fokuserar på bygg-, snickeri- och förpackningsindustrin och levererar massmarknads- och ändamålsanpassade produkter för tillverkningsprocesser. Vi har också ett stort sortiment av sågade och förädlade träprodukter för detaljhandel, grossister och importörer/distributörer av sådana produkter, samt levererar råvaror till massa- och paneltillverkare och till energisektorn. 4

affärsområden i korthet vårt löfte Koncernens andel Omsättning 14 % Rörelseresultat A) 36 % Kapacitet per land 2009 Sverige 45 % Finland 24 % Belgien 13 % Tyskland 18 % Marknadsandelar och huvudmarknader Europa Asien Marknadsandelar, % 19 2 Huvudmarknader (% av omsättningen) 86 13 Koncernens andel Koncernens andel Omsättning 19 % Rörelseresultat A) 23 % Omsättning 18 % Rörelseresultat A) 21 % Kapacitet per land 2009 Kapacitet per land 2009 Tyskland 34 % Finland 21 % Sverige 17 % Frankrike 11 % Brasilien 6 % Kina 6 % Belgien 5 % Finland 67 % Sverige 15 % Tyskland 10 % Kina 8 % Marknadsandelar och huvudmarknader I received a message from our acc people Europa Latinamerika that we must Asienchange the fi BA operating profits in the graphs 5. News: 36 Maga: 23 Fine: 21 CB: 28 IP: 19 WP: -17 Marknadsandelar, % 17 39 4 Huvudmarknader (% av omsättningen) 79 11 5 Marknadsandelar och huvudmarknader Europa Latinamerika Asien Grafiskt papper Marknadsandelar, % 12 10 2 Huvudmarknader (% av omsättningen) 69 9 18 Kontorspapper Marknadsandelar, % 12 1 1 Huvudmarknader (% av omsättningen) 85 2 8 For wood products, the text will b ing profit -17%" Koncernens andel Kapacitet per land 2009 Huvudmarknader Europa Nordamerika Asien Omsättning 19 % Rörelseresultat A) 28 % Finland 47 % Sverige 46 % Spanien 7 % Huvudmarknader (% av omsättningen) 82 1 15 På grund av att Consumer Board består av flera olika produkter kan en generell marknadsandel inte presenteras. Koncernens andel Omsättning 9 % Rörelseresultat A) 19 % Kapacitet per land 2009 1) Finland 59 % Poland 27 % Frankrike 8 % Nordamerika 6 % Huvudmarknader Europa Nordamerika Asien Huvudmarknader (% av omsättningen) 2) 85 3 10 1) Exklusive wellpappförpackningar. 2) Extern försäljning. På grund av att Industrial Packaging består av flera olika produkter kan en generell marknadsandel inte presenteras. Koncernens andel Omsättning 13 % Rörelseresultat A) -17 % A) Exklusive engångsposter och marknadsvärdering Kapacitet per land 2009 Finland 28 % Sverige 17 % Österrike 25 % Tjeckien 12 % Estland 7 % Ryssland 5 % Lettland 3 % Litauen 2 % Poland 1 % Marknadsandelar och huvudmarknader Europa Övriga världen Marknadsandelar, % 4 2 Europa Nordamerika Asien och Oceanien Nordafrika och Mellanöstern Huvudmarknader (% av omsättningen) 65 1 21 8 5

vårt löfte meddelande till aktieägare New picture to be taken 15th january of Youko and Markus together 6

meddelande till aktieägare vårt löfte Ett märkvärdigt år Stora Ensos CEO Jouko Karvinen och CFO Markus Rauramo diskuterar resultatet för 2008, företagets framtida inriktning, nya värderingar, vision och mission, omstrukturering samt utsikter för 2009. Resultatet och utmaningar 2008 Jouko: Markus, efter det oerhört svåra året och fjärde kvartalet, vad tycker du om vårt resultat 2008? Markus: Det är utan tvekan en besvikelse. Samtidigt var vi, och fortfarande är, ekonomiskt sunda med en stark balansräkning. Om något var vi beredda på ett tufft år eftersom vi ställdes inför flera stora utmaningar under 2007. Vad som kanske är allra viktigast är att vi har gjort allt vi kan för att vara förberedda för 2009. Jouko: År 2007 och första delen av 2008 var besvärliga på grund av många olika faktorer, som en svag US-dollar, hotet av ryska virkestullar och den kraftiga uppgången av energikostnader efter stigande oljepriser. Och precis när våra första åtgärder började ha effekt på de här sakerna fick vi under fjärde kvartalet uppleva något som aldrig skådats tidigare. Men efter erfarenheterna dessförinnan var vårt team åtminstone tillräckligt rutinerat och redo för att bemöta utmaningarna under fjärde kvartalet. Markus: Ja, jag är nöjd med företaget och alla våra medarbetare, eftersom de har hanterat situationen med fantastisk anpassningsförmåga och flexibilitet. Det här är förstås fördelen, om man nu kan kalla det så, av att ha upplevt svårigheterna under 2007 med kraftig stegring av virkespriser, energikostnader och valutakurser. Omständigheterna var extrema men vi hittade ett sätt att hanterar situationen. Jouko: Trots all uppståndelse från allmänhetens sida anser jag fortfarande att vi vidtog de rätta åtgärderna 2008, exempelvis att avyttra Papyrus, göra oss oberoende av ryskt virke och omstrukturera företaget. Det som egentligen oroar mig är inte vad vi gjorde, utan snarare om vi har reagerat tillräckligt snabbt och i tid. Förstår vi som organisation att vi sannolikt genomfört 20 % av de nödvändiga förändringar som krävs för att vi ska nå upp till helt annorlunda intäktsnivåer? Markus: Det är en bra fråga. Jag tycker att vi åtminstone på kort sikt hittat de rätta verktygen för att göra det vi behöver göra, vilket uppenbart är avgörande. Under 2008 minskade vi investeringsutgifterna, och det fortsätter vi med, sänkte rörelsekapitalet mycket kraftigt och fokuserade på priskvalitet. Under senare delen av 2008 och första hälften av 2009 har det gällt att begränsa och minska produktionen så att vi kan anpassa oss till förändrad efterfrågan på marknaden och att justerar varje kostnadspost snarast möjligt. Jouko: Ja, vi har gjort mycket för att positionera oss på kort sikt. Det var rätt att anpassa tillverkningsvolymerna till den faktiska efterfrågan, ett beslut som vi fattade bara några dagar efter krisen i oktober. Det inte bara förbättrade vårt kassaflöde men positionerade oss också och förberedde våra medarbetare för kommande ansträngningar i år, även om det stod oss dyrt i fjärde kvartalets resultat. Markus: När vi nu fortsätta längs samma väg som vi valde i slutet av 2007 är det viktigt för våra medarbetare att förstå att kampen inte endast gäller en kortsiktig maximering av vår avkastning, utan det handlar om att vara förberedd inför eventuella investerings- och konsolideringsmöjligheter. Jouko: Det stämmer, särskilt med tanke på att våra medarbetare har befunnit sig i den perfekta stormen så länge nu. De behöver inse att kampen inte bara innebär nedskärningar och beprövningar, att det finns ljus i slutet av den långa tunnel vi befinner oss i. Jag hoppas att när våra medarbetare läser tidningar kan de se att vi trots allt är ett av de få företagen i vår bransch som kunde få fram ett positivt, om än oansenligt, rörelseresultat. Dessutom var de påtagliga negativa siffrorna inte alls en följd av 2008, utan snarare en omvärdering, eller en nedskrivning, av historiska investeringar under flera år i förhållande till den kommande situationen i världen och på marknaden. Vi i företagsledningen måste ändå komma ihåg att även om nedskrivningarna inte är kassapåverkande just nu har de sin grundval i verkliga gångna investeringar med faktiska kontanter. Vår framtida inriktning och omstrukturering av företaget Markus: I september presenterade vi våra strategiska prioriteter med fokus på tillväxtmarknader, fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa och färre utvalda pappersslag. Som utgångspunkt har vi en unik position med vår verksamhet och våra projekt i Latinamerika och Asien, exempelvis med Veracel och Arapoti i Brasilien, vår förpackningsverksamhet och våra sågverk i Ryssland och vår pappersverksamhet vid Suzhou Bruk och Dawang Bruk i Kina. Det är mycket få andra företag som är verksamma i de här spännande regionerna. Jouko: En av utmaningarna i vår bransch är att varje strategisk aktion är ett stort ekonomiskt vågspel som tar upp till tio år från investering till avkastning med andra ord är det nästan en generations skillnad mellan dem som gör satsningarna och dem som kan ta del av utdelningen. Med detta i åtanke har vi valt ut förpackningar på grund av vår närvaro inom specifika produkt- och kundsegment och i Östeuropa och Ryssland, och eftersom vi är övertygade att fiberbaserade förpackningar kommer att ersätta plast och andra förpackningar som är baserade på fossila bränslen. Vi har valt plantagebaserad massa på grund av vårt tidiga tillträde till det troligtvis mest kostnadseffektiva plantagebaserade bruket i Brasilien, i ett segment där kostnaderna skiljer sig betydligt mellan de bästa och de sämsta, till skillnad från pappers- och kartongproduktion. Trots att vi har sålt den nordamerikanska verksamheten och Papyrus är papper fortfarande en mycket stor del av företaget, även om vi hellre vill vara bra inom ett mindre område än enbart vara omfångsrika. Markus: Vi kan inte och har inte råd att göra allt på en gång, särskilt med tanke på dagens dramatiska ekonomiska nedgång. Därför 7

vårt löfte meddelande till aktieägare måste vi vara selektiva, särskilt på våra traditionella hemmamarknader i Europa. Under 2008 beslutade vi att stänga ett kartongbruk och en maskin vid Baienfurt Bruk och vid Imatra Bruk samt en pappersmaskin vid Kabel Bruk. År 2007 meddelade vi att våra bruk i Kemijärvi, Summa och Norrsundet skulle läggas ned för att minska vårt beroende av ryskt virke. Det påverkade våra medarbetare i hög grad och vi arbetade mycket hårt för att hitta nya lösningar för dem. Permitteringar var en ytterligare utmaning vi var tvungna att hantera under 2008. Vi har lärt oss mycket när det gäller att verkligen ta hand om varje människa individuellt det finns inga patentlösningar på de här frågorna. Förhoppningsvis kan nya möjligheter i Kemijärvi, Summa och Norrsundet efter våra omfattande ansträngningar övertyga våra intressenter att när vi lovar att göra allt vi kan för att få fram nya verksamheter och arbetstillfällen menar vi vad vi säger. Och vi sätter det i verket också. Mål för 2009 Jouko: När jag först kom till företaget talade jag om behovet av förändring och om min förhoppning att vi skulle kunna genomföra de flesta förändringarna innan nedgången var ett faktum. Men nu kom nedgången för tidigt för oss, eller så var jag för långsam. Fjärde kvartalet 2008 och första halvåret 2009 blir de mest utmanande för de flesta branscher, inklusive vår, på decennier. Vi måste därför vara ärliga mot våra medarbetare och aktieägare och säga att även om vi tryggat företaget i den här extrema situationen, och fortsätter att göra så, har vi fortfarande mycket kvar att göra. Processen kommer inte att bli enkel och många kommer att inte uppskatta den. Men vi har inget val. Att vänta på bättre tider, som vi har gjort i det förgångna, innebär bara ännu större skada och djupare sår längre fram. Tiden är inte på vår sida. Markus: Vi har blivit bättre på att hantera vår portfölj och ta hand om de medarbetare som eventuellt påverkas av kapacitetsminskningar, men vi måste fortsätta att eftersträva ännu större flexibilitet i vårt arbetssätt och i förvaltningen av våra tillgångar på alla nivåer inom företaget. När det gäller personal, deras utveckling, arbetsrotation och utbildning, frågar jag först mig själv och sedan våra medarbetare: Vad kan du i din roll göra för att klara av den nya vekligheten som vi tampas med? Jouko: Jag håller med att vi behöver bli snabbare än någonsin på att få saker gjorda och, vad som är ännu viktigare, besluta vad vi överhuvudtaget ska göra. Vi pratar och träter fortfarande för mycket på så sätt går det mycket tid till spillo. Det här året kommer med all sannolikhet att bli ett av de mest intressanta och utmanande i min långa karriär, och din också, Markus. Vi måste hitta nya sätt att arbeta med våra intressenter, från anställda till fackföreningar och hela samhället, för att få bort så-har-vi-alltid-gjort-attityden. När någon frågar: Kan inte vi göra så här?, måste vi få slut på: Nej, nej, nej, så här har vi alltid gjort och det kan vi inte ändra på grund av det ena eller det andra. Markus: Jag tror att du har helt rätt. Vi har förutsättningar att nå våra finansiella mål, men för att lyckas måste vi skapa större flexibilitet inom hela företaget i arbetssätt, kapital och tillgångar, leveranser och strategi. Flexibilitet för också med sig en positiv aspekt för våra anställda. Jag kan inte garantera någons jobb men värderingar vision mission varumärkeslöfte 8

meddelande till aktieägare vårt löfte Vi som företag, människor och vår planet möter idag nya utmaningar som vi aldrig tidigare skådat. Världen behöver ett nytt förhållningssätt till material. vår vision mitt åtagande i fråga om mina medarbetare går ut på att man ska varje dag på jobbet lära sig mer, öka sitt värde, bli mer anställningsbar och känna sig mer värdefull. Vi kämpar på en global marknad som präglas av konkurrens, och det berör oss alla, alltifrån säljkåren till personalen på bruken. Jouko: Jag hoppas våra medarbetare kan acceptera att de svåra åtgärder vi vidtog under 2007 och 2008 var absolut nödvändiga för vårt uppdrag. Hade vi väntat till 2009 skulle vi inte ha kunnat genomföra dem och i år skulle vi inte ha talat om något annat än att hålla huvudet ovanför vattenytan. Markus: Det är just därför det är absolut nödvändigt att slå vakt om kassaflödet och balansräkningen även under 2009. Jouko: Väl tänkt. Som jag tidigare har sagt offentligt började 2009 tre månader för tidigt för oss, i oktober 2008, när vi tryggade vårt kassaflöde och minskade våra lagernivåer. Vi ska inte slösa tid med att tala om avkastning på sysselsatt kapital som uppgår till 13 % i år. Budskapet för 2009 är att vi ska maximera vårt kassaflöde, skydda priskvaliteten genom att anpassa volymerna snarare än priserna, vilket vi redan gjort ganska framgångsrikt sedan oktober. Vi ska även drastiskt dra in på kapitalkostnader, alltifrån det för ett år sedan planerade 900 MEUR som avsåg 2008 till det faktiska 700 MEUR, och till det planerade 500 MEUR för 2009, av vilket merparten måste komma från ytterligare minskning av de lager som inte tillför mervärde. Det är så uppdraget för oss ser ut nu. Alla initiativ skärs ändå inte ned med 70 %. Vi kommer i stället att genomföra vissa investeringar med full fart medan andra skjuts upp, eller stryks, men endast om utvecklingen i den nya verklighet vi står 9

vårt löfte meddelande till aktieägare Vi ska vinna med lösningar baserade på förnybara råvaror. vår mission inför inte vänder. Våra prioriteringar är desamma som i augusti vi ska inte ändra vår strategi på grund av den finansiella oron även om vi kan flytta fram vissa projekt. Mission, vision och värderingar samt innovation Markus: En annan viktig uppgift i år är lanseringen av företagets nya vision, mission och värderingar. Vår vision är: vi som företag, människor och vår planet möter i dag nya utmaningar som vi aldrig tidigare skådat. Världen behöver ett nytt förhållningssätt till material. Här har vi som företag och industri en unik position att påverka förnybarhet, återvinningsbarhet och kolavtryck för våra produkter. Jouko: Ett syfte med mission, vision och värderingar är att världen ska få reda på fakta om vad vi gör. Min favorithistoria är den om lokalbefolkningen som kommer till Langerbrugge Bruk i Belgien och deras första fråga är: Hur många träd har ni utplånat för att tillverka den här pappersrullen? Svaret är: Inget. Det är faktiskt er två veckor gamla tidning som vi återvunnit och rengjort. Markus: Jag instämmer. Vi måste sluta med att berätta för varandra om alla goda saker vi gör och i stället få intressenter utifrån, inklusive många av miljöorganisationerna, att höra och förstå så att de kan säga att Stora Enso gör goda saker och är alltid öppen för konstruktiv dialog för att kunna göra ännu bättre ifrån sig i framtiden. Ditt brev i somras till Jordens Vänner där du inbjöd dem till saklig dialog och vilket ledde till en sammankomst var precis i rätt anda. Jouko: Våra nya företagsvärderingar Skapa, Förnya, Tilltro bör vara början till en omfattande dialog i vår organisation. I oktober 2008 lanserade vi dessa för 250 av våra anställda och jag bad att alla i 10

meddelande till aktieägare vårt löfte företaget skulle få ta del av dem personligen via en av de närvarande. Jag är inte säker om detta har genomförts ännu, men om inte borde det ske snarast. Om vi någonsin behövt lita på varandra är det nu. Kanske blir tilltron den första ljusglimten i slutet av den här väldigt långa tunneln. Markus: Våra medarbetare måste kunna tro att vi gör våra val för att skydda hela företaget och för att finna lösningar för dem som påverkas av förändringarna, även när det innebär plågsamma lösningar för så många enskilda människor. Jag anser också att kreativitet, och uppmuntran till det i vår organisation, har aldrig tidigare varit så viktig som nu. Det är nu eller aldrig, så att säga. Jouko: Det är en intressant synpunkt. Vi ska ha klart för oss att innovation inte förändrar företaget över ett kvartal eller ett år, men det är uppenbart inget skäl till att inte sätta igång med det. Vi måste uppmuntra till innovativt tänkande i varje aspekt, eftersom det innebär så mycket mer än produktforskning och utveckling. Det har jag märkt under hela min karriär. I Latinamerika började vi tidigt med innovation i form av plantager i Veracel och Rio Grande do Sul, och inom wellpapp har vi flyttat tyngdpunkten till Ryssland och Östeuropa. Innovation är också varenda liten eller stor idé vid varje bruk som gör oss bättre bättre för våra kunder, bättre än våra konkurrenter. Det är den här sortens energi som vi behöver för att inspirera våra medarbetare. Dessutom föredrar jag personligen förhållningssättet att vi borde börja med att mäta vad vi får ut av allt detta hellre än hur mycket pengar vi spenderar. Det vill säga, hellre än att mäta kostnader för FoU-satsningar borde vi mäta resultatet av innovationer, de kostnader eller de fördelar kunderna får på grund av en innovation. Markus: Vi har gått från en reglerad värld av nationalstater med stängda gränser till stora öppna tullfria marknader, betydligt färre påbud, miljarder nya kunder och ny konkurrens. Det här är bättre för konsumenter som helhet men nackdelen är att företag och människor måste också ändras och vara flexibla. Det gamla synsättet där man använder samma affärsmodell och samma tillgångar i 20 30 år måste förändras även i kapitalintensiva verksamheter som vår. Jouko: Vi måste bygga upp förtroendet hos våra intressenter aktieägare, kunder, medarbetare för antingen vinner vi eller förlorar tillsammans med våra medspelare. Sedan min första dag på det här jobbet har jag sagt att jag inte bryr mig om hur stora vi är, det enda jag bryr mig om är att vi gör vad vi kan för att vinna. Att vinna har två sidor: att erbjuda ett attraktivt utbud till våra kunder och attraktiv utdelning till våra aktieägare. Där har vi minsann en lång väg att vandra! Genom det leder stigen bort från oändliga omstruktureringar och nedskärningar, och endast genom det. Jag vet att det här skiljer sig ganska mycket från att vilja vara världens största pappersföretag, men det är så jag såg det då och det är så jag ser det nu. Avslutande kommentarer Markus: Jag vill att våra medarbetare ska veta att vi håller vad vi lovar. Vi gör saker vid rätt tillfälle för företaget, inte när vi är tvungna, när det inte finns andra alternativ. I media sägs det kanske att skogen är mörk idag, och så är det, men vi är på vår väg att tända ljuset igen. Jouko: Inte för att jag tycker om att instämma, men du har rätt, Markus. Den tuffa resan kommer att fortsätta 2009, men vi är bättre förberedda, betydligt bättre än många andra branscher. Under oordningen i 2008 gick vi vidare med våra strategiskt viktiga initiativ och så gör vi även i fortsättningen. Vi ska inte vänta på att de goda tiderna kommer tillbaka, utan vi själva ska se till att det blir goda tider igen. utmaning: hur kan hållbar bioteknik utvecklas till konkreta affärsmöjligheter? lösning: ett samriskprojekt med det främsta nationella oljebolaget där vi utväxlar våra kunskaper om trä mot biobränsleproduktion. Virkesrester kan utnyttjas för att framställa transportbränsle. Med syfte att utforska detta samarbetar vi med det finska oljebolaget Neste Oil för att gemensamt utveckla teknik för produktion av nästa generations för nybart bränsle av virkesrester. Samriskprojektet NSE Biofuels Oy ger oss en möjlighet att generera intäkter med hjälp av våra kunskaper om försörjning, hantering och integrerad behandling av virke. Stora Enso och Neste Oil ser den växande marknaden för biobränsle som en lovande och hållbar ny affärsmöjlighet. NSE Biofuels Oy bygger för tillfället en demonstrationsanläggning vid Stora Ensos Varkaus Bruk i Finland med beräknad driftstart våren 2009. Vid anläggningen är det möjligt att få fram testvärden och erfarenheter från driften. Anläggningen kommer dessutom att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den träbaserade gas som utvinns ska ersätta oljan i massabrukets kalkugnar och göra Varkaus praktiskt taget fritt från fossila bränslen. Efter testningen kommer samriskprojektet att bedöma hur genomförbart det är att bygga en anläggning för kommersiell produktion vid något av Stora Ensos bruk. 11

vårt företag newsprint and book paper De tryckta mediernas roll håller på att förändras. Tryckta och elektroniska medier kompletterar varandra och ger tryckta medier en ny framtid. Vi har arbetat hårt för att anpassa vår verksamhet till kundernas ändrade behov och kommer att fortsätta med det även i framtiden. Juha Vanhainen Executive Vice President, Newsprint and Book Paper Country Manager Finland Stora Enso Newsprint and Book Paper tillverkar tidningspapper och katalog- och bokpapper för framförallt förlag och tryckerier. Våra tidningspappersprodukter omfattar ett brett utbud av standard- och förbättrat tidningspapper, inklusive färgat papper för sport- och ekonomisidor samt bilagor. Vårt bok- och katalogpappersutbud omfattar papper för inbundna böcker och pocketböcker, telefonkataloger och tidtabeller. Att bemöta förändringar Stora Enso Newsprint and Book Paper är Europas största tillverkare av tidnings- och bokpapper. Vid våra bruk tillverkas en rad produkter av både returfiber och nyfiber. Av de sex tidningspappersbruken tillverkar Langerbrugge och Sachsen tidningspapper av hundraprocentig, Hylte Bruk av femtioprocentig och Maxau Bruk av sextioprocentig returfiber. Anjala är Stora Ensos enda bruk för tillverkning av bokpapper. Utmaningen inom tidningspapper är att anpassa sig till ändrat konsumentbeteende och samtidigt bibehålla effektivitet och kostnadsmässig konkurrenskraft vid bruken. För att uppnå detta måste vi vara lyhörda för marknadens villkor och beredda att förändras vid behov. Vi kommer att fortsätta utveckla lönsamma bruk, men är beredda att avveckla äldre kapacitet om marknadsförhållanden kräver det. Vi kommer också att fortsätta se över vår produkt- och kundportfölj och justera volymerna mot mer lönsamma pappersslag. Vårt mål är att bibehålla lönsamheten och ett starkt kassaflöde genom att i större utsträckning anpassa vår verksamhet till marknaden. Nära samarbete med våra kunder Inom Stora Enso Newsprint and Book Paper sätter vi stort värde på att ta fram lösningar för våra kunder i ett nära och långsiktigt samarbete. Exempelvis i Varkaus i Finland är en av våra pappersmaskiner förlagd i samma utrymmen som en finsk tidningspapperskoncerns tryckpress. Det garanterar att tidningen i fråga har direkt och flexibel tillgång till papper. Även om efterfrågan på tidningspapper under 2009 beräknas minska i Europa och Nordamerika räknar vi med att efterfrågan på tidningar och böcker blir fortsatt hög eller ökar globalt. Tryckta tidningar och böcker är tillräckligt flexibla för att man ska kunna läsa dem var som helst. De är dessutom ett hållbart och tillgängligt lågkostnadsalternativ till internetmedier. Tidningar är även ett kraftfullt annonseringsmedium som effektivt kan riktas mot olika läsargrupper med exempelvis individuella bilagor. Vi har en stor marknadsandel inom bulkigt trähaltigt bokpapper i Europa där Tyskland är den största marknaden, följt av Storbritannien och Italien. Under 2008 konverterades journalpappersmaskinen vid Anjala Bruk till att tillverka bestruket och obestruket bokpapper. Investeringen förbättrade ytterligare kvaliteten på vårt bestrukna bokpapper och gjorde att vi kunde ta en större andel av marknaden för läroböcker och andra inbundna böcker. Vi har också 12

newsprint and book paper vårt företag upprättat långsiktiga relationer med flera stora bokförlag och breddat vår bokpappersportfölj genom ett nära samarbete med våra kunder och utveckling av produkter som motsvarar deras behov. effekterna av klimatförändringen, precis som Stora Ensos övriga pappers- och träprodukter. Böcker kan hålla i årtionden och under tiden lagrar de koldioxiden som därmed inte släpps ut i luften. Ökad användning av returpapper Returfiber är en värdefull råvara och vi är inställda på att få ut så mycket som möjligt av den, vilket återspeglar företagets inriktning att använda resurserna så effektivt som möjligt. Vi är redan en av Europas största användare av returpapper och räknar med att öka vår användning ytterligare. Vår målsättning är att alltid använda returpapper så nära insamlingsstället som möjligt för att minska kostnader och transportrelaterad miljöpåverkan. Vi använder returfiber där det skapar mest värde för företaget och kunderna utifrån kvalitetskraven för pappret. Returfiber passar bäst till produkter med kort livslängd, exempelvis tidningspapper, som är ett av de områden där vi använder mest returfiber. År 2008 innehöll vårt standardtidningspapper i genomsnitt 79 % återvunnet papper. Ökad användning av bioenergi i den interna energiproduktionen Stora Ensos produktionsprocesser är utformade så att många av biprodukterna kan återanvändas som bioenergikälla. Den viktigaste av dessa källor är svartlut från kokning av massa, bark, avsvärtning och bioslam. Andra viktiga bioenergikällor är avverkningsrester och återvunnet virke. Pappersindustrin är världens största tillverkare och användare av bioenergi. Under 2008 ökade Stora Enso användningen av bio massa för intern energiproduktion till 72 % (70 %). Anledningen är att beroendet av fossila bränslen vid intern energiproduktion har minskat. Ett annat skäl till att användningen av biomassa ökade var att marknadsvärdet för kolkrediter liksom priset på fossila bränslen ökade markant jämfört med 2007. En annan miljöfördel med produkter som är tillverkade av tidningsoch bokpapper är att de kan återvinnas efter användning och ännu en gång utnyttjas som råvara. Tidningspapper och bokpapper binder också koldioxid från atmosfären och bidrar därmed till att minska Stora Enso arbetar ständigt med att öka den redan höga andelen bioenergi i brukens interna energiproduktion. Ett sådant betydande initiativ inom Newsprint and Book Paper är projektet för att öka energieffektiviteten vid Langerbrugge Bruk. Till följd av projektet utmaning: hur kan vi göra konsumenter till pappersåtervinnare? lösning: vi använder bruket som ett konkret exempel. Vid Langerbrugge Bruk i Belgien används omkring 700 000 ton återvunnet papper varje år vid tillverkningen av 555 000 ton hundraprocentigt återvunnet tidnings- och journalpapper. Bruket tar regelbundet emot besökare, vilket är ett bra tillfälle att informera om återvinningsprocessen. Langerbrugge har lanserat ett nytt initiativ som innebär att besökarna måste ta med sig 2 3 kg använt papper. Under en rundvandring i bruket har de möjlighet att sortera pappret och kasta det på ett transportband som leder direkt till en av svärtnings anläggning. Återvinningsprocessen förklaras och demonstreras dessutom vid en allmän presentation av bruket. Langerbrugge tar emot returpapper från framför allt Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike. Eftersom bruket är en av Europas största förbrukare av returpapper ligger det verkligen i dess intresse att lära ut och informera människor om återvinningens betydelse. 13

vårt företag newsprint and book paper utmaning: hur kan vi skapa en framtid för trycksaker i dagens multimediamiljö? lösning: hybridmedier ett sätt att länka den tryckta sidan till uppkopplade medier. Hybridmedialösningar skapar länkar från tryckt material och reklam till innehåll på internet och gör det relevant och konkurrenskraftigt i dagens multimediamiljö. Stora Ensos första samarbetspartner inom hybridteknik, UpCode Ltd, har utvecklat programvara som gör att koder på tryckta sidor kan läsas av med en mobilkamera. Genom att skanna en kod länkas användaren till nätet för kompletterande information, underhållning eller tjänster som till exempel shopping. Hybridmedialösningar är utformade för publikationer och förpackningar och är ett modernt och effektivt sätt att nå ut med information och reklam via tryckta medier och samtidigt väcka läsarnas intresse för att inter agera med de tryckta sidorna. I vår utveckling av hybridmedier fokuserar vi på att utvärdera affärspotentialen i att kombinera mobil teknik med tryckt material och med de tjänster vi kan erbjuda förlag och annonsörer. 14

newsprint and book paper vårt företag som inleddes i början av 2007 och beräknas vara avslutat andra kvartalet 2010 kommer bruket att kunna framställa kraftvärme med hjälp av en konkurrenskraftig kombination av olika bränsleslag och därmed öka självförsörjningsgraden för el från 10 % till över 50 %. I och med det sänker bruket sina bränslekostnader avsevärt och ökar samtidigt användningen av bioenergi. Langerbrugge Bruk tillverkar tidnings- och journalpapper av 100 % returfiber. Investeringen innebär att bruket kommer att använda en ännu större andel förnybar råvara i sina produktionsprocesser. En utmanande driftsmiljö Annonsanslag, ekonomisk tillväxt och läsvanor är de faktorer som påverkar efterfrågan på tidningspapper mest. I Europa och Nord amerika går tidningsupplagorna successivt ned, medan de fortfarande ökar globalt. Europa är vår huvudmarknad men vi exporterar även stora mängder papper till olika tillväxtmarknader i Asien. År 2008 var ett utmanande år för oss. Efterfrågan var fortsatt svag och den ekonomiska nedgången minskade efterfrågan ytterligare mot slutet av året. Det ledde till att det inom branschen aviserades stora kapacitetsnedskärningar i Europa och Nordamerika under året, vilket minskade utbudet av tidningspapper. I början av året gick priserna ner i Europa samtidigt som de steg kraftigt på exportmarknader, särskilt under andra och tredje kvartalet. Den starka euron drev på importen från USA och Kanada i början av året. Importen har dock minskat sedan i våras. Omstrukturering för att skapa tillväxt De viktigaste händelserna 2008 var planerade omstruktureringsåtgärder för att verksamheten skulle vara fortsatt kostnadseffektiv. Alla sådana åtgärder genomfördes också enligt planerna. I januari 2008 stängde vi Summa Bruk i Finland med en årlig kapacitet på 415 000 ton tidningspapper, obestruket journalpapper och bokpapper. Våra bruk i Finland, Sverige och Västeuropa betjänar nu Summas kunder. Efter stängningen av Summa Bruk överfördes produktionen av 65 000 ton bokpapper till Anjala Bruk. Vid Anjala konverterades pappersmaskin (PM) 2, en linje för tillverkning av bestruket journalpapper med en årlig kapacitet på 155 000 ton, till tillverkning av bokpapper till en kostnad av 29 MEUR. Även PM1 med en årlig kapacitet på 120 000 ton bokpapper stängdes permanent. Som ett resultat av dessa förändringar är Anjala Bruks totala årliga produktionskapacitet nu 435 000 ton bokpapper och förbättrat tidningspapper, varav 320 000 ton bokpapper. 15

vårt företag magazine paper Vi fortsätter att proaktivt förnya oss själva och våra processer så att vi kan behålla vår starka position på en marknad med långsam tillväxt, föränderlig media och dystra ekonomiska utsikter. Hannu Alalauri Executive Vice President, Magazine Paper Stora Enso Magazine Paper erbjuder ett brett sortiment av papper för tidskrifter och reklam. Förlag, tryckerier och återförsäljare använder vårt obestrukna journalpapper för veckotidningar och reklammaterial, till exempel inlagor och flygblad, och för mass publikationer som TV-tidningar och kataloger. Facktidningar och allmänna tidskrifter är viktiga kunder inom bestruket matt, sidenmatt och glättat journalpapper. Våra kunder använder pappret även för produkter som bilagor, postorderkataloger och tidskriftsomslag. Stora Enso Magazine Paper har ett utmärkt urval och är en pålitlig leverantör inom media och reklam De som köper in journalpapper är öppna för nya idéer till sina tidskrifter, kataloger, reklam och inlagor, eftersom de hela tiden håller utkik efter nya och bättre lösningar. Vårt breda sortiment av journalpapper ger utmärkta valmöjligheter. Vi upplever alla hur medielandskapet förändras. På Stora Enso Magazine Paper ser vi de elektroniska medierna både som komplement men också som konkurrenter i det utbud som möter slutanvändaren. Vi vill erbjuda lösningar där tryckta medier antingen ensamma eller i kombination med andra medielösningar bäst förmedlar ett budskap och fångar slutanvändarens intresse. Framför allt inom mer offensiv marknadsföring har tryckta medier visat sig vara mycket effektiva, och under senare år har våra pappersleveranser till direktreklam ökat med närmare 5 % per år. Stora Enso är en betrodd leverantör med mycket gott rykte för att alltid sköta sina leveranser och hålla sina löften. Under 2008 slutförde vi alla pappersleveranser till våra kunder, trots att några bruk och produktionslinjer avvecklades. En pålitlig pappersleverantör är avgörande för tryckerier eftersom de normalt sett har små papperslager och pressade tidsmarginaler. Hållbar journalpappersleverantör Inom Stora Enso arbetar vi intensivt för att bedriva en verksamhet präglad av öppenhet och ansvarstagande. Miljöfrågornas ökande relevans till exempel när det gäller illegal skogsavverkning betyder att våra kunder, och i sin tur deras kunder, kräver information om varifrån virket i våra produkter kommer. Allt virke vi använder kommer från hållbara källor och vi kan alltid spåra ursprunget, oavsett var det avverkades. Våra kunder vill också veta om koldioxidutsläppen i vår papperstillverkning. Att producera journalpapper är energikrävande och vi engagerar oss i att bli mer energieffektiva och minimera våra koldioxidutsläpp. Vi har till exempel gjort investeringar för att öka energieffektiviteten vid Maxau Bruk i Tyskland och Langerbrugge Bruk i Belgien. Vid Maxau siktar vi på att minska bränslekostnaderna och öka användningen av bioenergi genom att gå över till en mer konkurrenskraftig bränsleblandning i kombinerad värme- och kraftproduktion. Investeringen som gör bruket mer självförsörjande på el ska enligt planerna vara klar andra kvartalet 2010. 16

17 magazine paper vårt företag

vårt företag magazine paper utmaning: hur kan vi effektivt stödja kunder med vårt kunnande och våra innovationer? lösning: särskild tryckerisupport med Stora Enso PrintNet. Idag behöver kunderna bättre stöd än någonsin. Vår lösning är Stora Enso PrintNet ett nätverk av omkring 200 medarbetare med gedigen tryckerierfarenhet från våra marknads- och produktionsfunktioner, teknisk kundtjänst samt forsknings- och utvecklingsenheter. PrintNet ger snabbt stöd och omfattande kunnande i tryckfrågor genom olika projekt, kurser, framtidsseminarier och webbtjänster. Navet i PrintNet är det centralt belägna teamet i tyska Mönchengladbach av vilket våra pappers- och tryckerikunder kan snabbt och lätt få den kunskap och det stöd de behöver. PrintNet hjälper oss inte bara att bli bättre på att tillgodose våra kunders behov genom att lyssna på våra kunder får vi också hjälp med att ta fram starkare produkter och lösningar. PrintNet förmedlar dessutom kunskap i områden som produktivitet, interaktion mellan material och utrustning och val av rätt papper eller fiber. Nätverket följer dessutom trender inom branschen och arbetar med forskningsinstitut. Båda dessa saker leder till innovationer för våra kunder. Detta hjälper oss att se till att våra pappers- och tryckerikunder får ut det bästa av både dagens och morgondagens teknik. 18

magazine paper vårt företag Vi har åtagit oss att använda returfiber i vår papperstillverkning. I många av våra journalpappersslag ingår returfiber, även om de flesta innehåller också nyfiber. Sedan vi tog Dawang Bruk i Kina i drift har vi markant ökat den sammanlagda andelen returfiber i produktionen av journalpapper. Bruket tillverkar obestruket superkalandrerat papper som kallas EnviPress uteslutande av returfiber. EnviPress är det enda obestrukna superkalandrerade pappret i Asien-Stillahavsområdet som är till 100 % tillverkat av returpapper. Idag får bruket huvuddelen av det papper som återvinns från USA men undersöker möjligheterna att anskaffa återvunnet papper på närmare håll. Handeln liksom förlags- och reklambranschen har snabbt anammat det nya högkvalitativa pappret eftersom det är lätt att använda för tryck, löper bra i pressarna och är konkurrensmässigt prissatt. Pappret användes i Volunteer, det officiella magasinet för OS 2008 i Beijing. Efter OS 2008 i Beijing började den globala finanskrisen och de dystra makroekonomiska utsikterna påverka efterfrågan på journalpapper, särskilt inom bestruket trähaltigt papper. Före årsskiftet förväntade vi oss att efterfrågan under första kvartalet 2009 skulle vara svagare på grund av minskade lager och avtagande annonsering. För att trygga vårt kassaflöde och låga lagernivåer började vi med omfattande produktionsbegränsningar i slutet av fjärde kvartalet 2008 och förberedde för flera kapacitetsåtgärder i början av 2009. Kapacitetshantering, det vill säga tillfälliga produktionsbegränsningar, eller om nödvändigt permanenta nedläggningar, behövs för att bibehålla en sund balans mellan utbud och efterfrågan. Hur vi hanterar kostnader och rörelsekapital blir också viktigare än någonsin. Vi ska förnya våra processer för att anpassa oss till den ojämna efterfrågan och för att trygga kassaflödet minskar vi våra lager av både färdiga produkter och råvaror. Starkare ställning på tillväxtmarknader Verksamheten inom journalpapper präglas av höga kvalitetskrav och stora volymer. Vi på Magazine Paper vill erbjuda produkter av högsta kvalitet på konkurrenskraftiga villkor och samtidigt behålla vår starka position som leverantör på våra marknader. Detta innebär ett mycket nära samarbete med våra kunder och leverantörer för att bibehålla den höga servicenivån och lägre reservlager. En öppen dialog ger oss också beredskap inför snabba förändringar i efterfrågan. Tillsammans med våra kunder och leverantörer kommer vi att klara de här utmaningarna. Vi har idag en stark ställning på huvudmarknaderna i Europa. En stor fördel är att våra pappersbruk i Centraleuropa fyra av koncernens nio journalpappersbruk ligger nära kunderna. Vi räknar med att den här fördelen blir särskilt värdefull i den besvärliga marknadssituationen under 2009. Europa kvarstår som en mycket viktig marknad för oss, men vi har också agerat kraftfullt för att skapa goda positioner i Kina och Latinamerika. I Kina är vi ledande producent av superkalandrerat journalpapper. I januari 2008 öppnade vi Dawang Bruk, ett pappersbruk för superkalandrerat papper med en årskapacitet på 200 000 ton. Dawang Bruk drivs av Stora Enso Huatai Paper Company, som ägs till 60 % av Stora Enso och 40 % av Shandong Huatai Paper. Vi fortsätter att vara den ledande producenten av bestruket journalpapper i Latinamerika. I Brasilien har vi förbättrat produktkvaliteten ytterligare vid Arapoti Bruk, som ägs till 80 % av Stora Enso och till 20 % av chilenska Arauco. Den höga kvaliteten på brukets lättviktiga bestrukna papper har bidragit till att Stora Ensos marknadsposition i regionen stärkts. Viktiga händelser 2008 Vår lönsamhet förbättrades under 2008 efter ett svårt 2007, tack vare stängningar av bruk och maskiner samt sänkta fasta kostnader i alla enheter. Trots insatserna nådde vi dock inte våra finansiella mål. Vi förbättrade balansen mellan utbud och efterfrågan 2008 genom att stänga kapacitet. Vid Anjala Bruk i Finland konverterades pappersmaskin (PM) 2, som var en produktionslinje på 155 000 ton journalpapper, till att producera bokpapper. I januari 2008 stängde vi Summa Bruk i Finland med en årskapacitet på 415 000 ton tidningspapper, obestruket journalpapper och bokpapper. I september 2008 offentliggjorde vi också våra planer att vid årsskiftet stänga PM3 vid Kabel Bruk i Tyskland. Maskinen som hade en årskapacitet på 140 000 ton bestruket journalpapper stängdes i november 2008. Sedan 2006 har Stora Enso stägt 810 000 ton av icke-konkurrenskraftig journalpapperskapacitet. Vi har också påbörjat ytterligare produktivitetsförbättringar inom drift, underhåll och administration vid Kvarnsveden Bruk i Sverige, Maxau Bruk i Tyskland, Veitsiluoto Bruk i Finland och Langerbrugge Bruk i Belgien. Ökad ovisshet dämpade efterfrågan efter OS 2008 i Beijing Annonsering och konsumtion påverkar efterfrågan på journalpapper. På senare år har efterfrågan ökat långsamt i Europa. Under första halvåret 2008 var efterfrågan på journalpapper, framför allt superkalandrerat papper, god och ökade kraftigt i Östeuropa. Branschprognoser pekar mot en marknadsnedgång på 3 4 % under 2009. I dagsläget är det dock mycket svårt att förutse hur länge den ekonomiska nedgången fortsätter eller vad den har för konsekvenser för efterfrågan på papper. 19