Bilaga 3. Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig vedeldning NATURVÅRDSVERKET

Bilaga 3 Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620- ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 200 Tryck: Omslag:, bild/illustration: Form:, bild/illustration:

1 Förord Denna konsekvensanalys är utförd våren 2007 av Ulrika Lindstedt och Marcus Carlsson Reich vid Enheten för miljöekonomi och hållbar produktion och konsumtion. Analysen ska fungera som underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Frisk Luft 2008. 3

Innehåll 1 FÖRORD 3 2 PROBLEMANALYS 5 3 MÅL 6 4 REFERENSALTERNATIV 7 5 ÅTGÄRDSPOTENTIAL 14 5.1 Skrota ut gamla pannor (scenario 1) 14 5.2 Öka antalet pannor som uppfyller BBR-Pluskrav (scenario 2) 14 5.3 Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) 15 5.4 Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4)16 5.5 Förbättra eldningsbeteendet och installera rätt ackumulatortank (scenario 5) 17 5.6 Sammanfattning av åtgärdspotential 19 6 ÅTGÄRDSKOSTNADER 20 6.1 Kostnader för olika pannor 20 6.2 Skrota ut gamla pannor (scenario 1) 21 6.3 Öka antalet pannor som uppfyller BBR-Pluskrav (scenario 2) 22 6.4 Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) 23 6.5 Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4)24 6.6 Förbättra eldningsbeteendet (scenario 5) 25 7 SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSPOTENTIAL OCH KOSTNADER 26 8 STYRMEDEL OCH KONSEKVENSER 29 8.1 Differentierad registeravgift 29 8.2 Skrotningspremie 31 8.3 Informera om rätt eldningsbeteende och vikten av att ha rätt storlek på ackumulatortanken 31 8.4 Investeringsbidrag 32 8.5 Regionala styrmedel 32 9 FÖRDELNINGSEFFEKTER 33 9.1 Privatekonomiskt och statsfinansiellt 33 10 KÄNSLIGHETSANALYS 34 11 REFERENSER 35 4

2 Problemanalys Småskalig förbränning av biobränslen bidrar till de nationella utsläppen till luft, bl.a. VOC, PAH, bens[a]pyren och partiklar.. Utsläppen från småskalig innehåller ett stort antal hälsoskadliga ämnen. Långtidsexponering för partiklar i omgivningsluften medför en tidigarelagd dödlighet och en ökad inläggning på sjukhus i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Känsliga grupper är framförallt personer med sjukdomar i luftvägarna som astmatiker samt äldre. Flera av de aktuella ämnena är cancerframkallande. Den viktigaste gruppen är kolväten från ofullständig förbränning. Det gäller framför allt de polycykliska aromatiska kolvätena (PAH), där bens[a]pyren används som indikator och är mest betydelsefull. Dessa kolväten utgör en hälsorisk när de andas in. Utsläpp av partiklar påverkar dessutom klimatet. Vedeldning är även en källa till utsläpp av flyktiga organiska föreningar, VOC, som bidrar till bildningen av marknära ozon. Småskalig står för en betydande del av emissionerna till luft av partiklar och dominerar utsläppen av PAH. (Naturvårdsverket 2007). Större delen av de nu aktuella utsläppen uppkommer som ett resultat av ofullständig förbränning i direkteldade vedpannor och s k kombipannor. Detta kan förklaras av att äldre pannanläggningar alltjämt dominerar. Men även moderna pannor som klarar utsläppskraven ger ofta upphov till pyreldning 1 bl.a. om otillräcklig ackumulatortank installeras. Utsläppen av VOC, partiklar och carcinogena ämnen orsakar allvarliga miljö- och hälsoproblem. I mindre tätorter kan utsläppen från småskalig svara för en betydande del av exponeringen av hälsofarliga ämnen. Naturvårdsverket anser att utsläppen från det befintliga beståndet av omoderna anläggningar i dag utgör ett allvarligt miljö- och hälsoproblem som måste åtgärdas. (NV 5315). Delmål sex om utsläpp av bens[a]pyren under Frisk luft Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år 2015. kommer inte att nås i alla kommuner om inte ytterligare åtgärder vidtas. I flera inlandskommuner i norra och mellersta Sverige är halterna under vinterhalvåret påtagligt över delmålet och även det målvärde som beslutats som ett EU-direktiv överskrids på enstaka platser. Även i ett antal orter i södra Sverige överskrids halterna under vintern. Troligtvis beror de förhöjda halterna i många fall på enskild. De tekniska förutsättningarna finns idag tillgängliga för att kunna minska utsläppen och därigenom klara delmålet i tid. 1 Eldning med för lite lufttillförsel vilket resulterar i "småeldning" och ofullständig förbränning som följd och en större mängd miljöskadliga ämnen i röken. 5

3 Mål Syftet med den här rapporten är att se hur olika åtgärder och styrmedel skulle kunna minska utsläppen från småskalig. I och med att det finns stora skillnader i utsläppen från pannor med olika teknik är det möjligt att minska utsläppen från markant om rätt åtgärder vidtas. Ett syfte är också att se om styrmedlen kan användas för att finansiera ett sotdataregister. På många platser är småskalig en viktig utsläppskälla som bidrar till förhöjda halter av hälsoskadliga ämnen. Det bedöms idag vara mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft inom en generation. Det är också mycket svårt att nå delmålen för Frisk luft om partiklar och bens[a]pyren. Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig syftar till att bidra till två av målen under miljökvalitetsmålet Frisk luft: Delmål 5: Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Delmål 6: Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 2015 Ett annat viktigt mål är att minska utsläppen av partiklar och NMVOC för att underlätta Sveriges kommande internationella åtaganden när det gäller att minska utsläpp av luftföroreningar. 6

4 Referensalternativ Förbrukningen av bioenergi i småhus uppgick till 11,8 TWh år 2004 och förväntas uppgå till 13,4 TWh år 2020 (STEM, 2006), fördelat på fyra kategorier enligt tabellen nedan: Tabell 1: Förbrukningen av bioenergi i småhus fördelat efter använd värmekälla, TWh SMÅHUS 2004 2015 2020 Värmepanna, pellets 1,4 3,8 3,6 Värmepanna, ved 3,4 2,8 2,8 Kombipanna (dvs möjlighet att även använda 4,7 4,8 4,5 elpatron, olja, eller både och), vattenburen värme Lokaleldstäder (braskaminer, kakelugnar, mm med 2,3 2,3 2,5 möjlighet till direktverkande el) Totalt 11,8 13,7 13,4 Källa: STEM, 2006 I Energimyndighetens och SCB:s Energistatistik för småhus (STEM och SCB, 2005) kartläggs antalet småhus i Sverige år 2004 fördelade efter befintlig värmekälla och använda energislag enligt följande (enbart biobränslerelaterade uppvärmningssystem presenteras här): 7

Tabell 2: Antal 1000-tal småhus fördelade efter befintlig och använda energislag Befintlig värmekälla El (d) El (v) Olj a Olja och biobränsle Olja, el och biobränsle Olja och el El och biobränsle Enbart biobränsle Berg/ jord/ sjövp Fjärrvärme Enbart elvärme 201 203 (d) Enbart elvärme 154 155 (v) Enbart olja 80 80 Olja och 39 32 6 78 biobränsle Olja, biobränsle 8 4 14 och el (d) Olja biobränsle och el (v) 14 11 6 23 24 17 5 99 Olja och el (d) 2 2 Olja och el (v) 8 10 37 55 Biobränsle och el (d) 69 156 7 232 Biobränsle och el (v) Annat Totalt 60 116 29 206 Enbart biobränsle 57 6 63 Berg/jord/sjöv 51 51 p Fjärrvärme 121 121 Annat 1 2 2 45 29 132 211 Samtliga 272 239 14 1 39 31 67 291 104 96 149 142 1571 Fotnot: d= direktverkande, v=vattenburen Källa: STEM och SCB, 2005, tabell 4 För att få ihop energistatistik och -prognos med antalet småhus behöver ovanstående två tabeller matchas. För att göra detta har vi fördelat kategorierna i (STEM och SCB, 2005) enligt sidfoten i följande tabell. Då får man följande fördelning av småhus per kategori i prognostabellen ovan: 8

Tabell 3: Fördelning av småhus per kategori ANTAL SMÅ- HUS Befintlig värmekälla Varav använder biobränslen VÄRMEPANNA, VED ELLER FÖRÄDLAT KOMBIPANNA LOKALELDSTÄDER TOTALT 63 000 383 000 246 000 692 000 63 000 234 000 171 000 468 000 Källa: Stem och SCB, 2005 Not på fördelning av kategorier i STEM och SCB, 2005. För värmepanna används kategorin enbart biobränsle. För lokaleldstäder används kombinerad värmekälla med direktverkan där biobränsle är ett möjligt energislag. För kombipannor används kombinerad värmekälla med vattenburen värme där biobränsle är ett möjligt energislag. Klassning av pannor För denna analys behöver pannorna delas in i klasser med avseende på deras miljöegenskaper. Vi valde att dela in dem i fyra kategorier: ej BBR-pannor, BBRpannor, Bättre än BBR och pellets. BBR står för Boverkets ByggRegler 2. Ej BBR betyder att pannan inte uppfyller Boverkets byggregler, BBR-Baskrav att pannan uppfyller reglerna och BBR-Pluskrav att pannan uppfyller mer långtgående krav än Boverkets byggregler. För att kunna analysera effekter av olika åtgärder behöver dessutom den sammanslagna statistiken i tabell 3 ytterligare specificeras, beroende på vilken typ av panna som finns i de olika kategorierna. Energimyndigheten bedömde 2003 att det totala biobränslepannbeståndet (d.v.s. både ved och pelletspannor) fördelades enligt följande (STEM, 2003): Tabell 4: Fördelning av värmepannor 2003 TYP AV PANNA ANTAL ANDEL BBR-godkända pannor med ackumulatortank 70 000 27% Ej BBR-godkända pannor utan ackumulatortank 150 000 57% Ej BBR-godkända pannor med ackumulatortank 10 000 4% Pelletseldade pannor 30 000 12% Totalt 260 000 100% Källa: STEM, 2003 2 I Regelsamling för byggande kapitel 6:7 Utsläpp till omgivningen fastställs högsta tillåtna värden för utsläpp av organiskt bundet kol (OGC) vid fastbränsleeldning. I till hörande allmänt råd rekommenderas att fastbränsleanordningar med manuell bränsletillförsel bör utformas med en ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning. 9

Som en validering av tidigare antaganden kan man notera att det totala antalet pannor i (STEM, 2003), 260 000 st, stämmer grovt med summan för använda biovärmepannor och kombipannor i (STEM och SCB, 2005), dvs 63 000 + 234 000 = 299 000 st. Vi använder därför fördelningen mellan panntyper i (STEM, 2003) för beståndet 2004, eftersom detta är den enda indikation vi hittat på fördelning av panntyper. Totala antalet pannor antas däremot vara med verkligheten bättre överensstämmande i den färskare officiella statistiken i (STEM och SCB, 2005) och därför används denna för det totala antalet pannor. I och med att vi likställer alla icke BBR-godkända pannor slås dessa kategorier ihop i denna rapport. Ovanstående statistik, sammanslagningar och antaganden bildar således den data som används för basåret, 2004, i referensfallet. För att kunna räkna ihop Energimyndighetens prognos över energianvändningen med våra data för basåret behöver ytterligare antaganden göras. I Energimyndighetens prognos antas småhusbeståndet öka med 9% till 2015 och med 12% till 2020. För att kunna skriva fram fördelningen av pannbeståndet gör vi följande antaganden: 1. Det antas att nyproducerade småhus med möjlighet till uppvärmning med biobränslen använder biobränslen i samma utsträckning som det befintliga beståndet. 2. Andelen biobränsleuppvärmda hus är konstant, även i nyproduktion 3. I och med att förbrukningen av biobränslen i prognosen pekar på en kraftig ökning av användningen i pelletseldade pannor och en svagt avtagande trend för vedeldade pannor och kombipannor, antar vi att hela ökningen i småhus uppvärmda av biobränslen täcks av rena pelletspannor 4. Andelen lokaleldstäder antas vara konstant även i nyproducerade småhus, dvs antalet ökar med 9% till 2015 och 12% till 2020 5. För det befintliga pannbeståndet antas en livslängd på 30 år, och i och med att utbytta pannor måste vara BBR-godkända antas andelen BBR-godkända vedpannor öka från 30% år 2004 till 50% 2015 och 60% år 2020. Energiförbrukningen följer samma mönster. Ovanstående referenser och antaganden ger oss följande sammanställande referensscenario: 10

Tabell 5: Fördelning av pannor i referensscenario TYP AV PANNA Varav använder biobränslen Pelletspannor Vedpannor, ej BBR Vedpannor, BBR Lokaleldstäder Med värmekälla Hus 2004 2015 2020 Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus TWh 53 520 35 640 2 115 800 97 920 4 136 560 118 680 4 272 060 181 170 5 196 240 130 680 4 156 992 104 544 3 120 420 80 190 2 196 240 130 680 4 235 488 156 816 4 246 000 171 000 2 268 140 186 390 2 275 520 191 520 3 För emissioner används följande typiska emissioner från de olika klasserna: Tabell 6: Emissionsfaktorer, mg/mj TYP AV PANNA Metan Stoft B(a)P NMVOC Ej BBR (braseldning 277 265 0,077 452 3 +10% pyreldning) Ej BBR braseldning 160 150 0,06 280 Ej BBR pyreldning 1300 1300 0,23 2000 BBR-Baskrav 320 160 0,07 330 BBR-Pluskrav 19 27 0,02 140 Pellets 2 28 0,001 3 Lokaleldstäder 150 100 0,1 150 Källa: SP, Sveriges tekniska Forskningsinstitut, 2007 Vi antar att det i icke BBR-godkända pannor till 90% braseldas och att resten pyreldar. 3 Eldning vid full effekt och hög förbränningstemperatur vilket leder till en bättre förbränning med högre verkningsgrad och att en mindre mängd föroreningar släpps ut. 11

Emissionsfaktorerena har nyligen uppdaterats för alla kategorier och bedöms vara relativt säkra för alla ingående grupper och alla ämnen. För pyreldning finns dock endast enstaka data för B(a)P men dessa stämmer väl överens med tidigare publicerade data. Utrustning som uppfyller Boverkets byggregler (BBR) har delats upp i två grupper. Den ena gruppen benämner vi här BBR-Baskrav och den innebär BBR-godkänd utrustning med självdrag och ackumulatortank på mindre än 1000 liter. Den andra gruppen som vi här benämner BBR-Pluskrav innebär BBRgodkänd utrustning med fläktstyrd förbränning och ackumulatortank större än 1000 liter. Detta ger följande avrundade utsläpp i referensscenariot: Tabell 7: Emissioner i referensscenariot, ton 2004 2015 2020 Metan 9 100 8 800 8 700 Stoft 7 300 6 600 6 200 B(a)P 2,84 2,68 2,66 NMVOC 12 400 11 100 10 500 Om inget görs utöver redan fattade beslut kommer utsläppen av metan minska med 15% mellan 2004 och 2020. Utsläppen av stoft kommer att minska med 20%, B(a)P med 15% och NMVOC med 7%. I tabellerna 8-10 nedan ser man fördelningen av utsläpp på olika typer av pannor i referensscenariot år 2005, 2015 och 2020. Tabell 8: Fördelning av emissioner i referensscenariot 2004, ton Utsläpp Typ av panna Metan Stoft B(a)P NMVOC Pelletspanna 14 200 0,007 21 Vedpanna, ej BBR 5200 4900 1,44 8400 Vedpanna, BBR 2600 1300 0,58 2700 Lokaleldstäder 1200 820 0,82 1200 Totalt 9100 7300 2,84 12400 12

Tabell 9: Fördelning av emissioner i referensscenariot 2015, ton Utsläpp Typ av panna Metan Stoft B(a)P NMVOC Pelletspanna 31 440 0,016 47 Vedpanna, ej BBR 3500 3300 0,97 5700 Vedpanna, BBR 4000 2000 0,88 4100 Lokaleldstäder 1200 820 0,82 1200 Totalt 8800 6600 2,68 11100 Tabell 10: Fördelning av emissioner i referensscenariot 2020, ton Utsläpp Typ av panna Metan Stoft B(a)P NMVOC Pelletspanna 30 410 0,015 44 Vedpanna, ej BBR 2700 2600 0,74 4400 Vedpanna, BBR 4600 2300 1,01 4800 Lokaleldstäder 1300 890 0,89 1300 Totalt 8700 6200 2,66 10500 13

5 Åtgärdspotential 5.1 Skrota ut gamla pannor (scenario 1) År 2004 fanns c:a 270.000 icke BBR-godkända ved- och kombipannor av totalt c:a 700.000 st (lokaleldstäder inräknat). Som ett exempel så var utsläppen av stoft från de icke BBR-godkända pannorna år 2004 nästan 70% av de totala utsläppen av stoft (lokaleldstäder inräknat). Utbytestakten är låg. År 2020 bedömer vi att det finns 20% icke BBR-godkända pannor och de står då för drygt 40% av utsläppen. Det kan därför vara intressant att analysera vilka effekter det skulle få att skrota ut icke BBR-pannor i förtid. Vi antar därför att 80% av alla pannor uppfyller BBR- Baskrav redan 2015 och 100% år 2020. Tabell 11: Emissioner scenario 1 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 1, ton 2004 2015 2020 Metan 9 100 9 000 9 100 Stoft 7 300 5 800 5 200 B(a)P 2,84 2,61 2,60 NMVOC 12 400 10 100 9 400 Minskning jämfört med referens, ton 2004 2015 2020 Metan 0-240 -420 Stoft 0 840 1 000 B(a)P 0 0,072 0,068 NMVOC 0 1 000 1 200 Partikelutsläppen minskar med cirka 1000 ton eller drygt 15% till 2020. B(a)Putsläppen är i stort sett oförändrade. Detta beror på att dessa utsläpp inte skiljer sig så mycket mellan en BBR-panna och en icke BBR-panna. 5.2 Öka antalet pannor som uppfyller BBR- Pluskrav (scenario 2) Det finns pannor som har betydligt lägre emissioner än pannor som klarar BBR- Baskrav och vars utsläpp dessutom inte varierar så mycket med eldningsbeteendet. En panna som uppfyller BBR-Pluskrav släpper exempelvis ut max 27 mg/mj stoft 14

mot max 160 mg/mj för en som endast klarar BBR-Baskrav. Vi antar här att alla gamla pannor som byts ut i naturlig takt ersätts med pannor som uppfyller BBR- Pluskrav. Nya pannor i nya hus antas fortfarande vara pelletspannor. Tabell 12: Emissioner scenario 2 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 2, ton 2004 2015 2020 Metan 9 100 7 300 6 500 Stoft 7 300 5 900 5 200 B(a)P 2,84 2,44 2,31 NMVOC 12 400 10 200 9 200 Minskning jämfört med referens, kg 2004 2015 2020 Metan 0 1 500 2 100 Stoft 0 640 940 B(a)P 0 0,24 0,354 NMVOC 0 920 1 300 Trots att pannor som uppfyller BBR-Pluskrav har betydligt lägre utsläpp av stoft än en panna som klarar BBR-Baskrav så blir de totala emissionsreduktionerna inte så stora. Detta beror på att den naturliga utbytestakten är så låg. 5.3 Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) Pelletspannor har betydligt lägre utsläpp än vedeldade pannor, även sådana som uppfyller BBR-Pluskrav. En pelletspanna släpper exempelvis ut 0,001 mg/mj Bens(a)pyren medan en vedeldad panna som klarar BBR-Pluskrav släpper ut 0,02 mg/mj. Här antar vi därför att alla gamla vedpannor som byts ut i naturlig takt ersätts med pelletspannor. Nya pannor i nya hus antas fortfarande vara pelletspannor. 15

Tabell 13: Emissioner scenario 3 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 3, ton 2004 2015 2020 Metan 9 100 7 200 6 400 Stoft 7 300 6 000 5 200 B(a)P 2,84 2,35 2,18 NMVOC 12 400 9 500 8 200 Minskning jämfört med referens, ton 2004 2015 2020 Metan 0 1 500 2 200 Stoft 0 640 940 B(a)P 0 0,33 0,49 NMVOC 0 1 600 2 300 Emissionerna från en pelletspanna är lägre än från en vedpanna som klarar BBR- Pluskrav (utom för stoft där utsläppen från pelletspannor är marginellt högre). Detta medför att emissionerna, bortsett från stoft, är lägre i scenario 3 än scenario 2. 5.4 Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4) Eftersom pannor med emissionsegenskaper motsvarande BBR-Pluskrav är betydligt bättre än BBR-Baskrav och den naturliga utbytestakten är låg så testar vi här en kombination av scenario 1 och 2. Scenario 4 innebär därmed både ett påskyndande av utbytestakten och att byten i högre grad sker till pannor som klarar BBR- Pluskrav. Vi antar alltså att antal BBR-pannor är konstant över tiden (de antas vara så nya att de inte behöver bytas ut), alla byten/nyinstallation uppfyller BBR-Pluskrav och att det år 2015 finns 80% pannor som uppfyller BBR-Baskrav eller BBR-Pluskrav och år 2020 100%. 16

Tabell 14: Emissioner scenario 4 (1+3) samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 4, ton 2004 2015 2020 Metan 9 100 5 400 4 100 Stoft 7 300 4 200 2 900 B(a)P 2,84 2 000 1,76 NMVOC 12 400 7 800 6 200 Minskning jämfört med referens, kg 2004 2015 2020 Metan 0 3 400 4 600 Stoft 0 2 400 3 200 B(a)P 0 0,67 0,904 NMVOC 0 3 300 4 400 I detta scenario uppstår den överlägset största reduktionen av alla utsläpp. Exempelvis minskar utsläppen av stoft med cirka 2 400 ton till 2015 och 3 200 ton till 2020. 5.5 Förbättra eldningsbeteendet och installera rätt ackumulatortank (scenario 5) Ett problem är att framförallt äldre vedpannors utsläpp är starkt beroende av hur man eldaroch hur man sköter sin panna. För att undvika pyreldning i vedpanna krävs att man eldar varsamt vilket bl.a. innebär att man använder torr ved, bara delvis fyller vedmagasinet, säkerställer god lufttillförsel samt sköter underhåll och sotning. Det krävs dessutom att man har en rätt dimensionerad ackumulatortank (tillräckligt stor) och att installationen skett på ett korrekt sätt. I nedanstående tabell har vi antagit att ingen pyreldning förekommer i icke BBRgodkända pannor, i övrigt som referens. Några andra utsläppsreduktioner är svåra att beräkna eftersom de emissionsfaktorer vi använder i denna studie redan förutsätter att eldningsbeteendet fungerar tillfredsställande, att ackumulatortanken är rätt dimensionerad etc. Att sänka emissionsfaktorerna till följd av ovanstående åtgärder skulle med andra ord innebära dubbelräkning. 17

Tabell 15: Emissioner scenario 5 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 5, ton 2004 2015 2020 Metan 7 700 6 800 6 900 Stoft 5 200 5 100 5 000 B(a)P 2,59 2,44 2,47 NMVOC 9 500 8 800 8 700 Minskning jämfört med referens, ton 2004 2015 2020 Metan 1 400 2 000 1 800 Stoft 2 100 1 500 1 100 B(a)P 0,25 0,25 0,18 NMVOC 2 900 2 300 1 800 Utsläppen av metan, stoft och NMVOC minskar mer än i samtliga andra scenarier utom scenario 4. Detta beror på att utsläppen av dessa ämnen är mycket höga vid pyrledning. Detta ger en fingervisning om vikten av att elda på rätt sätt.. 18

5.6 Sammanfattning av åtgärdspotential Vi sammanfattar här åtgärdspotentialen för stoft och B(a)P med de olika scenarierna. I figur 1 visas utsläppen av stoft. Figur 1: Utsläppav stoft i kilo med olika åtgärdsscenarier år 2015 och 2020 7 000 000 kg 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2015 2020 2 000 000 1 000 000 0 Referens Svenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 5 I figur 2 visas utsläppen av Benso(a)pyren. Figur 2:Utsläpp av stoft i kilo med olika åtgärdsscenarier år 2015 och 2020 3 000 kg 2 500 2 000 1 500 2015 2020 1 000 500 0 Referens Svenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 5 19

6 Åtgärdskostnader 6.1 Kostnader för olika pannor Tabell 16: Kostnader ved- och pelletspannor, tusentals kr Typ av panna Investering Investering Bränsle, årlig panna Ackumulatortank kostnad BBR-panna 33 1 10,4 5 3,75 5,00 7 Svanen-panna ved Pellets-panna 37 2 33 3 17 6 10,4 5 10,25 12,75 8 Pellets panna Svanen Fotnötter: 55 4 17 6 1 Genomsnitt prisuppgifter Bioenergi Villa nr 1 2004 2 Genomsnitt två pannor Råd och Rön 2002 3 Genomsnitt Bioenergi Villa nr 4 2005 4 Genomsnitt två pannor Bioenergi Villa nr 4 2005 5 telefonsamtal ÄFAB, 1500 l tank för BBR-godkänd 6 telefonsamtal ÄFAB, 135 l panna * 18=2430 l kräver 1500 l tank+900 l tank = 12880+4200=17000 7 Bioenergi Villa nr 1 2006, 15-20 öre per kwh, 25000 kwh per år, lägre kostnad om man har egen ved 8 STEM 2005:26, Pelletsbrännare för småhus, 41-51 öre/kwh och 25 000 kwh/år En svanenmärkt panna uppfyller BBR-Pluskrav och kostar mer än en BBRgodkänd panna, både för ved och pellets. Vi likställer i denna rapport kostnaden för en Svanen-märkt panna med kostnaden för en panna som uppfyller BBR-Pluskrav. Det finns emellertid vedpannor som inte är svanenmärkta men som klarar motsvarande svanens krav. Dessa kostar i genomsnitt inte mer än en BBR-godkänd panna. Detta kan medföra en viss överskattning av kostnaden för pannor som klarar BBR- Pluskrav. Pellets är dyrare än ved. Om man har egen skog är kostnaden för bränslet lägre än då man köper ved. För att få svanenmärka en manuellt matad panna ska den utrustas med ackumulatortank. Utrustningen för värmeackumulering ska vara dimensionerad så att den kan lagra värme från ett fullt vedinlägg i eldstaden. Det innebär att ackumulatortanken ska vara minst 18 gånger eldstadsvolymen. Detta gör att ackumulatortanken för en svanenmärkt panna blir i genomsnitt 7000 kr dyrare än ackumulatortanken till en BBR-godkänd panna. En pelletspanna är vanligtvis inte kopplad till en ackumulatortank. 20

Tabell 17A: Årliga kostnader exklusive moms för olika pannor (kr) Typ av panna BBRpanna, ved Svanenpanna ved Pelletspanna Svanenpanna pellets Total investeringskostnad Investeringskostnad per år 1 Ackumulatortank kostnad Ackumulatortank, kostnad per år 2 Bränslekostnad per år Total årlig kostnad 26400 1527 8320 387 3500 5414 29600 1712 13600 633 3500 5845 26400 1527 9200 10727 44000 2545 9200 11745 Alla kostnader i tabell 17A är exklusive moms. I den samhällsekonomiska kalkylen betraktas moms bara som en transferering och inte som en reell kostnad. Vi räknar med 4% ränta och en livslängd på 30 år för pannor och 50 år för ackumulatortankar. _Naturvårdsverket rekommenderar i sin handbok Konsekvensanalys steg för steg att man ska använda en real diskonteringsränta på 4%. Flera andra statliga myndigheter, liksom EU-kommissionen i sina riktlinjer för konsekvensanalyser, rekommenderar samma räntenivå. Alla kostnader i tabell 17B är inklusive moms eftersom det är det pris som möter hushållen. Vi räknar med en ränta på 7%. I en privatekonomisk kalkyl sätts ofta diskonteringsräntan till 7%. Tanken är att räntan ska avspegla den avkastning personen eller företaget hade kunnat få om pengarna placerats/använts på annat sätt. Tabell 17B: Årliga kostnader inklusive moms för olika pannor (kr) Typ av panna BBRpanna, ved Svanenpanna ved Pelletspanna Svanenpanna pellets Total investeringskostnad Investeringskostnad per år 1 Ackumulatortank kostnad Ackumulatortank, kostnad per år 2 Bränslekostnad per år Total årlig kostnad 33000 2659 10400 754 4375 7788 37000 2982 17000 1232 4375 8589 33000 2659 11500 14159 55000 4432 11500 15932 6.2 Skrota ut gamla pannor (scenario 1) I tabell 18 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 1. 21

Tabell 18: Förändring i pannbeståndet i scenario 1 Panntyp Med värmekälla Hus 2015 2020 Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Pelletspanna 0 0 0 0 0 0 Vedpanna, ej BBR -117 700-78 400-2 -157 000-104 500-3 Vedpanna, BBR- 117 700 78 400 2 157 000 104 600 3 Baskrav Cirka 157.000 stycken icke BBR-godkända vedpannor skrotas i förtid fram till 2020. Genomsnittsåldern för dessa pannor är 25 år (KÄLLA??) och livslängden är 30 år. Detta innebär att investeringen i ny panna tidigareläggs med 5 år. Samhällsekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt 26.400 kr i dag. Värdet av 26.400 kr om 5 år är med 4% ränta är c:a 21.700 kr. Kostnaden är alltså c:a 4700 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår till 2020 uppgår till c:a 740 milj. kr (156.952 st. * 4701 kr)). Privatekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt 33.000 kr i dag. Värdet av 33.000 kr om 5 år är med 7% ränta är c:a 23530 kr. Kostnaden är alltså c:a 9470 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår år 2020 till c:a 1500 milj. kr (156.952 st. * 9471 kr)). 6.3 Öka antalet pannor som uppfyller BBR- Pluskrav (scenario 2) I tabell 19 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 2. 22

Tabell 19: Förändring i pannbeståndet i scenario 2 Panntyp Med värmekälla Hus 2015 2020 Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Pelletspanna 0 0 0 0 0 0 Vedpanna, ej BBR 0 0 0 0 0 0 Vedpanna, BBR- -75 800-50 500-1 -115 100-76 600-2 Baskrav Vedpanna, BBR- Pluskrav 75 800 50 500 1 115 100 76 600 2 Samhällsekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 430 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 50 milj. kr (115.068 st * 431 kr). Företagsekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 800 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 90 milj. kr (115.068 st * 801 kr). 6.4 Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) I tabell 20 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 3. Tabell 20: Förändring i pannbeståndet i scenario 3 Panntyp 2015 2020 Hus TWh Hus Med värmekälla Varav använder biobränslen Med värmekälla Varav använder biobränslen TWh Pelletpanna 75 800 50 500 1 115 100 76 600 2 Vedpanna, ej BBR 0 0 0 0 0 0 Vedpanna, BBR- Baskrav -75 800-50 500-1 -115 100-76 600-2 23

Samhällsekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för en pelletspanna jämfört med en BBR-vedpanna är c:a 5300 kr. Totala kostnaden till 2020 blir därmed c:a 600 milj. kr (0,8*(115.068 st * 6641 kr)). Tillverkning av pellets ger arbetstillfällen på orter där arbetslöshet råder, vilket skulle kunna vara ett argument för att denna kostnad är överskattad. Privatekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för en pelletspanna jämfört med en BBR-vedpanna är c:a 6400 kr. Totala kostnaden till 2020 blir därmed c:a 730 milj. kr (115.068 st * 6400 kr). 6.5 Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4) I tabell 21 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 4. Tabell 21: Förändring i pannbeståndet i scenario 4 Panntyp Med värmekälla Hus 2015 2020 Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Pelletspanna 0 0 0 0 0 0 Vedpanna, ej BBR -101 100-61 800-1 -151 400-99 000-2 Vedpanna, BBR- -65 100-39 800-1 -109 500-71 100-2 Baskrav Vedpanna, Pluskrav 166 200 101 600 2 261 000 170 100 4 Samhällsekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt 26.400 kr i dag. Värdet av 26.400 kr om 5 år är med 4% ränta är c:a 21.700 kr. Kostnaden är alltså c:a 4700 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår till 2020 uppgår till c:a 740 milj. kr (156.952 st. * 4701 kr)). Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 430 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 112 milj. kr (260.972 st * 430 kr). 24

kr. Den totala samhällsekonomiska merkostnaden till 2020 blir därmed 850 milj Privatekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt 33.000 kr i dag. Värdet av 33.000 kr om 5 år är med 7% ränta är c:a 23530 kr. Kostnaden är alltså c:a 9470 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår år 2020 till c:a 1500 milj. kr (156.952 st. * 9471 kr)). Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 800 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 209 milj. kr (260.972 st * 801 kr). Den totala privatekonomiska kostnaden uppgår till c:a 1700 milj kr. 6.6 Förbättra eldningsbeteendet (scenario 5) Vi har i detta åtgärdsscenario antagit att ingen pyreldning förekommer i icke BBRgodkända pannor. Det är svårt, om inte omöjligt, att beräkna kostnaden för att eliminera all pyreldning. Vad är exempelvis kostnaden för att elda varsamt, använda torr ved, bara delvis fylla vedmagasinet, säkerställa god lufttillförsel och att sköta underhåll och sotning? Till stor del handlar det om att ägna mer tid åt användning och skötsel av sin panna. Dessutom handlar det om att betala för att få pannan installerad på rätt sätt samt att investera i utrustning som gör att eldningsbeteendet får mindre betydelse, som exempelvis rätt dimensionerad ackumulatortank. Vi har valt att inte försöka beräkna några åtgärdskostnader för detta scenario. 25

7 Sammanfattning av åtgärdspotential och kostnader Tabell 22: Sammanställning av utsläppsreduktion (ton) jmf med referens och kostnader(kkr) i olika scenarier, år 2020 Scenario Stoft Bens[a]pyren NMVOC Metan Samhällsekonomisk kostnad per år, milj. Kr 1) Utskrotning 2) BBR- Privatekonomisk kostnad per, milj kr 1014 0,07 1178-415 738 1 487 941 0,35 1345 2131 50 72 Pluskrav 3) Pellets 934 0,49 2315 2251 611 764 4) 1+2 3240 0,90 4358 4622 824 1599 5) Elda rätt 1134 0,20 1828 1768 Om man enbart tittar på kostnader är scenariot att få in pannor som klarar BBR- Pluskrav på marknaden billigast och kombinationen att skrota ut gamla pannor och få in nya som klarar BBR-Pluskrav dyrast. Tittar man på emissionsminskningar av stoft är kombinationen skrotning och BBR-Pluskrav bäst och alternativet att byta till pelletspannor eller BBR-Pluskrav sämst. Se tabell 22. Med scenariot Elda rätt uppnås stora utsläppsreduktioner, för stoft större än i alla andra scenarier utaom scenario 4, men vi har inte kunnat beräkna kostnaden för att uppnå detta. I tabell 23 har vi som ett exempel valt att slå ut hela kostnaden på stoft eftersom detta är bland de mest problematiska utsläppen vad gäller småskalig. Tabell 23: Samhällsekonomisk åtgärdskostnad, kr/kg stoft Scenario Stoft 1) Utskrotning 728 2) BBR- 53 Pluskrav 3) Pellets 654 4) 1+2 254 I figur 3 nedan illustreras åtgärdskostnaden i ett diagram. 26

Figur 3: Åtgärdskostnad per reducerat kilo stoft med olika scenarier. 800 kr/kg 700 600 500 400 300 200 100 0 Byte till bättre än BBR Utskrotning och byte till bättre än BBR Byte till pellets Utskrotning Då man slår ut kostnaden per kilo stoft framstår scenariot där man vid byte av panna väljer en panna som uppfyller BBR-Pluskrav som mest fördelaktigt. Därefter kommer en kombination av förtida utskrotning och byte till BBR-Pluskrav. Dessa kostnader bör jämföras med den nytta som de minskade utsläppen bidrar till. SIKA (PM 2005:10) redovisar provisoriska förslag till värderingar av transportsektorns avgasutsläpp. I tabell 24 nedan framgår utsläppskostnader för väg- och järnvägstrafik i tätorter. Tabell 24. Utsläppskostnader för partiklar för vägtrafik och järnvägstrafik i tätorter, i kronor per kg utsläpp, 2000 års prisnivå. TYP AV KOSTNAD TÄTORT* STOCKHOLM (1,2 MILJ. INV.)** Lokal kostnad 428 990 434 Regional kostnad 120 38 24 Total kostnad 548 1028 458 SKELLEFTEÅ*** Källa: SIKA PM 2005:10 *Med tätort menas en beräknad genomsnittlig tätort med en befolkningstäthet på1425 personer/km 2. **Befolkningstätheten i Stockholm är 3233 personer/km 2 i beräkningarna. *** Befolkningstätheten i Skellefteå är 1426 personer/km 2 i beräkningarna. Befolkningen är 31 742 personer. 27

Tabell 25. Utsläppskostnader för partiklar (PM 2,5) för landsbygd mätt i kronor per kg, 2000 års prisnivå Transportslag Lokala kostnader Regionala kostnader Totala kostnader Bussar 211 77 288 Lastbilar 3,5 ton 205 77 282 Personbilar, diesel 264 81 345 Personbilar, bensin 251 79 330 Motorcyklar 271 68 339 Persontåg, diesel 142 95 237 Godståg, diesel 127 63 190 Luftfart 15 Sjöfart 15 Om vi jämför kostnaderna för att minska utsläppen av stoft från småskalig med ovanstående värderingar kan man konstatera att enbart två scenarier är samhällsekonomiskt effektiva. Oavsett om utsläppsreduktionerna sker i tätort eller på landsbygd så är det samhällsekonomiskt effektivt att vid byte av panna välja en panna med som uppfyller BBR-Pluskrav och även att kombinera detta byte med förtida utskrotning av icke BBR-pannor. Dessa bedömningar måste ses mot bakgrund av att det finns osäkerheter i underlaget, bland annat vad gäller emissioner från olika typer av pannor och värdering av nyttan av minskade utsläpp. För att se om vi får samma rangordning av åtgärdsscenarierna som då kostnaderna fördelas på stoft har vi även fördelat de totala åtgärdskostnaderna på bens(a)pyren. Se tabell 26 nedan: Tabell 26: Samhällsekonomisk åtgärdskostnad, kr per kg bens(a)pyren Scenario Ben(a)pyren 1) Utskrotning 10913 2) BBR-Pluskrav 140 3) Pellets 1252 4) 1+2 912 Vi får samma rangordning som för stoft, d.v.s. scenario två är billigast, därefter scenario 4. 28

8 Styrmedel och konsekvenser De åtgärdsscenarier som beskrivits i kapitel 5 händer inte av sig själva, bl.a. p.g.a. att de är förenade med kostnader för hushållen. Det krävs därför någon form av styrning för att infria dessa. Ekonomiska styrmedel är en möjlighet, lagstiftning och information andra. 8.1 Differentierad registeravgift Ett tänkbart styrmedel är någon form av årlig avgift kopplad till pannornas miljöegenskaper. En möjlighet skulle kunna vara att införa en differentierad registeravgift som skulle kunna styra mot scenario 1, 2, 3 och 4. I dag tas inte någon registeravgift ut på vedpannor. En förutsättning för att en sådan överhuvudtaget ska kunna tas ut och dessutom differentieras är att det finns ett register över vem som äger vilken typ av panna. Tidigare fanns ett sotningsregister på Räddningsverket, men det avskaffade 2004. Sotningsregister Den 1 januari 2004 upphävde Räddningsverket föreskriften (SRVFS 1996:6) om sotnings- och kontrollfrister. Föreskriften innehöll bestämmelser om hur ofta sotning (rengöring och kontroll ) och kontroll enligt 17 räddningstjänstlagen (1986:1102) skall utföras (sotnings- och kontrollfrister). Föreskriften ersattes av en lag och förordning om skydd mot olyckor. I lagen anges att kommunen i brandförebyggande syfte ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll utförs. Lagen innehåller inte heller några bestämmelser som tvingar kommunen till att föra något register över de fastigheter som omfattas av sotningsverksamheten. SotData/VedAir Inom ramen för Sotdata/Vedair har Bengt-Erik Löfgren ÄFAB och Ulf Lindén på SSR uppskattat kostnaderna för att bygga upp och underhålla en nationell SotDatabas baserat på uppgifter som samlas in av skorstensfejarna i samband med sotning och brandskyddskontroll (Källa: Framtiden för SotData, PM 2006-09-30 av Löfgren och Lindén) Kostnaderna för upprättande av en regional och eller nationell databas beräknas uppgå till 90 miljoner kr. Efter 8 år har samtliga pannor och lokaleldstäder inventerats. Om man fördelar kostnaden på 8 år så blir den årliga kostnaden c:a 13,4 milj. kr (4% ränta, 8 år). Kostnaderna för att underhålla och uppdatera databasen uppstår efter 8 år och uppgår till cirka 5 miljoner kr per år. Siffran baseras på försäljningssiffror som visar att 29

förändringar sker i ungefär 100.000 fastigheter per år och att det skulle kosta cirka 50 kr per förändring. Driftskostnaderna beräknas uppgå till 1 miljoner kronor baserat motsvarande en heltidstjänst. Drifts- och underhållskostnaderna uppgår alltså till 6 milj. kr per år från och med 8 år efter upprättandet av registret. Kostnaden per år under perioden 2008-2016 är alltså 13,4 miljoner kronor och under perioden 2016-2020 6 miljoner kronor.. Den genomsnittliga årliga kostnaden för hela perioden 2008-2012 uppgår till cirka 9,7 miljoner kronor för perioden 2008-2020. Fördelat på 700.000 värmepannor och 500.000 lokaleldstäder blir kostnaden per hushåll cirka 8 kr. Tänkbar utformning av en registeravgift Den årliga merkostnaden exklusive moms utslagen på pannans livslängd är c:a 430 kr för att köpa en svanenpanna istället för en BBR-panna, 5300 kr för en pelletspanna och 6300 kr för en pelletspanna som klarar svanens kriterier. Anledningen till att den årliga merkostnaden för en pelletspanna är så pass hög beror delvis på att kostnaden för bränslet ingår i beräkningen Differentiering av registeravgiften bör ske utifrån pannans miljöprestanda och kostnad. Om man utgår från pannornas utsläpp av stoft och bens[a]pyren samt merkostnaden för pannor med lägre utsläpp så kan man tänka sig följande utformning av registeravgiften för att styra mot scenario 4 (d.v.s. förtida utskrotning samt fler pannor som klarar BBR-pluskrav): Tabell 27: Tänkbar utformning differentierad registeravgift för att styra mot scenario 4 Typ av panna Antal pannor 2015 Antal pannor 2020 Avgift/- bidrag kr/panna 2015 Avgift/- bidrag kr/panna 2020 Ej BBR 78 496 0 400 500 BBR- Baskrav 120 420 120 420 340 390 BBR - Pluskrav 193 564 272 060-300 -200 Pellets 115 800 136 960-700 -500 Lokaleldstäder 268 140 275 520 300 300 Summa Totala utgifter och intäkter 2015 31 398 400 kr 40 942 800 kr -58 069 200 kr -81 060 000 kr 80 442 000 kr 13 654 000 kr Totala utgifter och intäkter 2020 0 kr 46 963 800 kr -54 412 000 kr -68 280 000 kr 82 656 000 kr 6 927 800 kr Vi utgår från att avgiftssystemet ska finansiera kostnaden för att upprätta och underhålla det nationella sotningsregistret. Den årliga kostnaden år 2015 uppgår till 13,4 milj. kr och år 2020 till 6 milj. kr. (se ovan). Pannornas fördelning förändras 30

dessutom över tiden. Om avgiftsnivån sätts så att ett överskott erhålls blir avgiften oberoende av den intäkt som krävs för att finansiera databasen. Det är svårt att säga stor del av potentialerna i de olika scenarierna som kan infrias med ett sådant avgiftssystem. Den årliga privatekonomiska merkostnaden för att köpa en panna med bättre emissionsegenskaper än en BBR-godkänd panna är c:a 800 kr för en vedeldad panna och för en pelletspanna c:a 6.400 kr. 8.2 Skrotningspremie Ett annat ekonomiskt styrmedel som skulle kunna användas för att stimulera de med icke BBR-godkända pannor att i förtid byta ut sin panna mot en som är bättre från miljösynpunkt är att införa en s.k. skrotningspremie. Styrmedlet styr mot scenario 1. Tänkbar utformning av skrotningspremie Om man vill att skrotningspremien ska täcka hela den privatekonomiska merkostnaden för tidigare byte till en panna som uppfyller BBR-Baskrav krävs att den minst uppgår till c:a 9500 kr. Om 100% av potentialen i scenario 1 infrias innebär det att 156.000 väljer att skrota sina icke BBR-godkända pannor till 2020. Den statsfinansiella kostnaden kommer då att uppgå till 1500 milj. kr. 8.3 Informera om rätt eldningsbeteende och vikten av att ha rätt storlek på ackumulatortanken Det har under årens lopp gjorts en rad insatser för att informera och utbilda villaägare om hur man ska elda rätt. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Energikontoren, kommunerna m. fl. har genomfört sådana aktiviteter. Vi har inte hittat något fall där man utvärderat i vilken omfattning folk faktiskt har ändrat beteende. Däremot upplever man generellt att denna typ av insatser är mycket efterfrågade och uppskattade. Efterfrågan på informationsmaterial och kurser är stort, vilket kan tyda på att det ännu finns en potential att ändra beteenden. Som vi kunde se i det antagna scenariot 5 så har eldningsbeteendet mycket stor betydelse för utsläppen så om man med information kan åstadkomma förbättringar så kan det vara ett kostnadseffektivt styrmedel. En informationsbroshyr motsvarande broschyren Elda rätt råd för miljöanpasasd i vedpanna, kamin o dyl. som Naturvårdsverket gett ut kostar c:a 100.000 kr att ta fram. Därutöver kostar det mellan 1-3 kr att trycka ett ex av broschyren beroende på papperskvalitet mm. Om man ska skicka ut en sådan broschyr till samtliga hushåll med vedpanna blir kostnaden 100.000 kr + 2 kr * 450 000 1 milj. kr. 31

Vi bedömer dock att potentialen för påverkan på eldningsbeteendet är liten. Dels för att stora insatser har gjorts redan vilket borde innebära att chansen att uppnå effekt med ytterligare information torde vara liten och dels för att information generellt är ett svagt styrmedel. 8.4 Investeringsbidrag Ett annat ekonomsikt styrmedel man kan tänka sig är ett bidrag till dem som väljer en panna som klarar BBR-pluskrav. Ett sådant styrmedel skulle styra mot scenario 2, 3 och delvis 4. Merkostnaden för att köpa en panna som uppfyller BBR-Pluskrav vid inköpstillfället är c:a 11.000 kr, vilket kan tala för att ett investeringsbidrag bör ligga på den nivån. Vid 100% infriande av potentialen, att 110.000 pannor uppfyller BBR- Pluskrav (scenario 2) år 2020, blir den statsfinansiella kostnaden 1,2 miljarder kr år 2020. För pellets 4 är det svårare. Pannan är inte dyrare än en BBR-godkänd vedpanna men bränslet kostar 6400 kr (inkl moms) mer per år. På 30 år blir det en merkostnad på nära 80.000 kr (6400*12,40904). Eftersom pellets har bättre emissionsegenskaper kanske ett bidrag på 20.000 kr kan vara rimligt. Vid 100% infriande av potentialen, att 115.000 pannor blir pellets (scenario 3) år 2020, blir den statsfinansiella kostnaden 2,3 miljarder år 2020. 8.5 Regionala styrmedel Kommuner med problem ska kunna utfärda lokala föreskrifter om utsläppskrav. Exempel på åtgärder för enskilda är installation av ackumulatortank, pelletsbrännare i gammal panna, byte från omodern panna till ny som klarar Boverkets utsläppskrav. Denna möjlighet skulle ske genom ett tillägg till FMVH 40 om. Ändringen har dock ännu inte kommit till stånd. I vilken utsträckning ett sådant tillägg skulle underlätta att klara miljömålet Frisk Luft är oklart då det inte är känt i vilken utsträckning möjligheten skulle kunna utnyttjas, dock kommer knappast utsläppskraven i takdirektivet att påverkas. 4 I dag kan man få statligt bidrag om man installerar en anordning för biobränsle. Bidraget uppgår till 30 % av arbets- och materialkostnaderna i stöd, dock högst 14 000 kronor per bostadslägenhet. Om man byter ut direktverkande el mot biobränsleuppvärmning och installerar ett vattenburet värmesystem samt en anordning för biobränsle uppgår bidraget till 30 % av arbets- och materialkostnaderna i stöd, dock högst 30 000 kronor per bostadslägenhet. Kraven innebär att biobränsleanordningens effekt ska styras av utomhustemperaturen och att bränslet ska matas in kontinuerligt och automatiskt. 32

9 Fördelningseffekter 9.1 Privatekonomiskt och statsfinansiellt Olika styrmedel får olika konsekvenser för bl.a. privatekonomin och för statsfinanserna. I tabell 28 nedan redovisas den privatekonomiska respektive statsfinansiella kostnaderna för de olika styrmedel vi diskuterat i kapitel 8. I beräkningarna förutsätts att styrmedlet leder till att hela potentialen i respektive åtgärdsscenario infrias. I verkligheten är det mer troligt att man med styrning kan realisera en del av åtgärdspotentialen. Tabell 28: Styrmedelskostnad milj. kr per år 2020 vid 100% infriande av åtgärdspotentialen. Scenario Styrmedel Privatekonomisk Statsfinansiell kostnad kostnad S1: Utskrotning Skrotningspremie 0 1500 av gamla pannor S2: Byte till Investeringsbidrag 0 1210 BBR-Pluskrav S3: Byte till pellets Investeringsbidrag 6900 2 300 Alla ovanstående scenarier Differentierad registeravgift S1: 1500 milj. kr + registeravgift på 390 kr/år S2: 90 milj. kr samt registerbonus på 200 kr per år S3: 730 milj. kr samt registerbonus på 500 kr 0 33

10 Känslighetsanalys De nya emissionsfaktorer som presenteras av SP 2007 minskar avsevärt tidigare osäkerheter om olika pannors emissionsegenskaper. Det är så pass stora skillnader mellan olika typer av pannors emissionsegenskaper att det ska till mycket stora förändringar i emissionsfaktorer för att det ska påverka rangordningen av åtgärdsscenarierna. Som ett räkneexempel ändrade vi emissionsfaktorerna för stoft för icke BBR-pannor från 265 mg/mj till 200 mg/mj, BBR- Baskrav från 160 till 200 mg/mj samt BBR-Pluskrav från 27 till 50 mg/mj. Resultatet blir då att scenario 2 och 4 fortfarande med marginal är samhällsekonomiskt lönsamt men scenario 1 blir mycket olönsamt och scenario 3 knappt lönsamt. Detta tyder på att den mest känsliga emissionsfaktorn är den för icke BBR-godkända pannor. Om utsläppen från dessa pannor skulle visa sig vara lägre än beräknat blir det svårare att räkna hem åtgärder. Om man antar att de som eldar med egen ved har egen skog och därmed har betydligt lägre kostnad för bränslet, antag en halverad kostnad, så blir den årliga merkostnaden för att investera i en pelletspanna jämfört med en BBR-Baskrav panna 8.800 kr jämfört med 6.600 kr då vedeldaren köper all ved. Detta innebär att scenario 3, rent privatekonomiskt, faller sämre ut. Totala privatekonomiska kostnaden år 2020 för det scenariot blir då 1 miljard kr jämfört med 764 miljoner kr. Pelletsalternativet faller då sämst ut privatekonomsikt då man tittar på kostnad per kg stoft. Det finns pannor på marknaden som inte är svanenmärkta men som uppfyller samma emissionskrav som en sådan. Av den anledningen har vi gjort ett räkneexempel där vi antar att merkostnaden för en BBR-Pluskrav panna endast består i att det krävs en större ackumulatortank. Den årliga merkostnaden för att köpa BBR- Pluskrav istället för BBR blir då bara c:a 250 kr jämfört med 430 kr. Totala kostnaden år 2020 för scenario 2 blir då 28 milj. kr jämfört med 50 milj. kr. Kostnaden per kg stoft sjunker då med 40% och scenario 2 framstår ännu klarare som det bästa alternativet. Det finns också osäkerheter i referensscenariot. Vi har i denna studie, med hjälp av olika källor, försökt göra en bedömning av hur stora utsläppen är i dag fördelat på olika typer av källor. Därefter bedöms hur antalet pannor av olika typ och användning av dessa förändras med tiden (se kapitel 4). Antaganden om hur många pannor som kommer att finnas i de olika klasserna i framtiden påverkar hur olika åtgärdsscenarier faller ut. 34

11 Referenser Bioenergi, VILLA, nr 2, 2001 Bioenergi VILLA nr 1, 2004 Bioenergi VILLA nr 4, 2005 Bioenergi VILLA, nr 1, 2006 Boverket, 2006, Regelsamling för byggande ETC Energitekniskt Centrum Piteå, Förstudie: Provningssystem för småskalig biobränsle eldning, Energimyndigheten P21813-1 IVL Svenska Miljöinstitutet, SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, SCB Statistiska Centralbyrån, 2006 Användningsmönster och emissioner från vedeldade lokaleldstäder i Sverige, Nordisk Miljömärkning, Svanmärkning av slutna eldstäder Naturvårdsverket, 2006, personlig kommunikation, Titus Kyrklund och Nanna Wikholm Råd & Rön på nätet, Vedpannor - Elda för renare luft, nr 9, november 2002 SIKA, 2005, Förslag till reviderade värderingar av trafikens utsläpp till luft, PM 2005:10 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, TPS Termiska Processer, 2006, Fältstudie av metan och andra viktiga komponenter rån vedpannor SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning STEM och SCB, 2005, Energistatistik för småhus 2004, Statistiska meddelanden, EN 16 SM 0501, ISSN 1404-5869 STEM, 2003, Småskalig Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder, ER 23:2003 8 STEM 2005:26, Pelletsbrännare för småhus 35

TPS Termiska Processer, SP Sveriges Provnings- och forskninginstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, ÄFAB Älvdalens fastbränsleteknik AB, 2007, Syntes och analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning ÄFAB Älvdalens fastbränsleteknik AB, 2007, personlig kommunikation, Bengt- Erik Löfgren 36