Landstingsfullmäktige

1 (20) Landstingets kansli Planeringsavd/Marianne Hammarström Landstingsfullmäktige Tid: Tisdagen den 15 februari, kl. 09.00 11.50 Plats: Karl Birger Blomdahl salen, Konserthuset i Växjö 6 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 4 februari 2011, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Landstingsfullmäktiges ordförande Rolf Sällryd förklarade landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat. 7 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Förnamn Efternamn Partibeteckning Suzanne Frank M Anna Fransson S Lena Karlsson C Eva Johnsson KD Charlotte Branting FP Lennart Värmby V Cheryl Jones Fur MP Börje Tranvik SD Kent Alriksson M Rolf Andersson FP Britt-Louise Berndtsson C Hugo Carlsson M Annelill Davidsson C Carina Ek V Ginger Ekwurtzel M Sonja Emilsson M Sofie Erlandsson S Yngve Filipsson FP Peter Freij S Göran Giselsson M Åke Gummesson S Kjell Gustafsson C Ola Gustafsson S Monica Haider S John Hed M

2(20) Christer Henriksson KD Kjell Jormfeldt MP RosMarie Jönsson Neckö S Ann-Charlotte Kakoulidou S Lars-Erik Karlsson C Håkan Klasson SD Marie Liljedahl S Ragnar Lindberg S Jessica Lyckvall M Peter Löfström M Marianne Nordin S Joakim Pohlman S Ricardo Salsamendi S Margareta Schlee M Henrietta Serrate S Pernilla Sjöberg M Michael Sjöö S Ingemar Swalander M Tryggve Svensson V Rolf Sällryd KD Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Suzanne Frank, Cheryl Jones Fur, Sonja Emilsson, Yngve Filipsson, Lars-Erik Karlsson, och Joakim Pohlman. I deras ställe hade kallats Carl Geijer, Michael Öberg, Ulla Hansson, Annika Stacke, Vidar Lundbäck och Valbone Hasani. Frånvarande ordinarie ledamöter vid uppropet var John Hed, Marie Liljedahl och Jessica Lyckvall. John Hed var närvarande från och med 20. 8 Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Lena Karlsson och Ragnar Lindberg. Fullmäktige beslöt att justeringen ska ske den 21 februari, kl.10.00 på landstingets kansli. 9 Godkännande av föredragningslista Föredragningslistan godkändes.

3(20) 10 Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående flyktingars behov av hälso- och sjukvård Dnr LTK/110051 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige. Interpellationen Ang. Flyktingars behov av hälso- och sjukvård Bakgrund I en skrivelse från samtliga flyktingansvariga i länets åtta kommuner påtalas att resurserna för flyktingpsykiatrin inte motsvarar behovet. Flyktingarna står utanför Försäkringskassans rehabsystem och är helt beroende av de resurser landstinget erbjuder. I samma skrivelse sägs det att alla flyktingar inte får den hälsoundersökning de bör ha. I alla sammanhang talas det om att korta väntetider och att snabbt ge behandling. Många flyktingar har en bakgrund av krig, katastrofer och förföljelser, vilket gör att de behöver psykiatriskt stöd och behandling. Mina frågor: 1. Får samtliga flyktingar som kommer till Kronoberg en hälsoundersökning? 2. Hur lång är väntetiden för flyktingar till psykiatrin? 3. Kommer flyktingpsykiatrin att få de resurser som behövs? Växjö 2011-01-19 Lennart Värmby (V) Landstingsledamot Landstinget Kronoberg 11 Interpellation till landstingsstyrelsens 1:a vice ordförande Angående tillvägagångssättet gällande etablering av privat vårdcentral i Lammhult Dnr LTK/110076 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och 1:a vice ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

4(20) Interpellationen Socialdemokratiska gruppen Landstinget Kronoberg Interpellation till Lena Karlsson, 1 vice ordf. i landstingsstyrelsen angående tillvägagångssättet gällande etableringen av privat vårdcentral i Lammhult. Under en tid har det varit bekymmer att rekrytera läkare till vårdcentralen i Lammhult av olika anledningar. Den styrande majoriteten har valt att lösa bemanningen med hyrläkare som under en begränsad period ska arbeta på Lammhults vårdcentral för att sedan starta en privat vårdcentral på orten. Dessa läkare ska få möjlighet att under tiden lista patienter för sin verksamhet och kan på så sätt skaffa patientunderlag när de sedan startar upp sin egen konkurrerande vårdcentral. Om den styrande majoriteten syftar till att få till stånd en marknad inom sjukoch hälsovård som bygger på tydliga och rättvisa villkor och förutsättningar för intresserade företag att starta och etablera sig kan tillvägagångssättet i Lammhult tyckas märkligt. På senare tid har närings-livsorganisationer i länet, exempelvis Företagarna upprörts då företag enligt deras mening missgynnats och utsatts för osund konkurrens. Vårdval Kronoberg bygger inte bara på företags rätt att etablera sig utan även patienters möjlighet att välja vårdgivare. Det finns idag en stor oro i Lammhult för att patientunderlaget inte är tillräckligt för mer än en vårdcentral på orten och att den landstingsdrivna riskerar att avvecklas. Frågorna till Lena Karlsson är: Kommer andra företag eller personer som vill starta sjukvårds- och hälsoföretag inom Landstinget Kronoberg att få samma villkor och förutsättningar som det aktuella företaget i Lammhult? Garanterar du att medborgarna i Lammhult även i framtiden kommer att ha möjlighet att välja en landstingsdriven vårdcentral? Anna Fransson 12 Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående feldirigeringar av landstingets ambulanser Dnr LTK/110077 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige.

5(20) Interpellationen Socialdemokratiska gruppen Landstinget Kronoberg Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Susanne Frank angående feldirigeringar av landstingets ambulanser. I Smålandsposten fredagen den 28 januari kan man läsa att landstingets ambulanser under vintern vid minst fem tillfällen dirigerats till fel adress av SOS Alarm. Våra ambulanschaufförer ska få vägbeskrivningar från SOS med snabbaste och säkraste rutt till den aktuella adressen. I artikeln framgår det att SOS Alarm brustit i sitt uppdrag. Ambulansens verksamhetschef säger i artikeln att det funkar inte längre vilket borde oroa oss ansvariga politiker, våra anställda medarbetare i Landstinget och inte minst medborgarna i Kronoberg. Att ambulansen kommer i rätt tid och till rätt plats handlar bokstavligen om liv eller död i många fall. Mina frågor till Susanne Frank är följande: Har du haft vetskap om den kritik som förs fram mot SOS Alarm i artikeln? Hur tänker du agera för att inte sådana misstag ska återupprepas? Hur fungerar den löpande kontakten mellan landstinget och SOS Alarm? Ragnar Lindberg Peter Freij 13 Interpellation till folkhälsoutskottets ordförande Om mediciner och missbruk Dnr LTK/110078 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordförande i folkhälsoutskottet kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till folkhälsoutskottets ordförande Annelill Davidsson om mediciner och missbruk Idag kan man handla till exempel huvudvärkstabletter på matbutiker och på bensinstationer. Detta trots att vi i detta land har många människor med medicinberoende och drogberoende. Kontrollen av kunnig personal har försvunnit och tillgängligheten ökat. Detta leder till ytterligare problem för både barn och familjer i ett längre perspektiv. Det har också kommit larmrapporter om att ungas missbruk av värktabletter ökat. Missbruk, oavsett form, är ett stort folkhälsoproblem och drabbar framförallt enskilda samtidigt som det belastar sjukvården. Min fråga till dig blir följande

6(20) 1. Hur tror du att avregleringen av apoteksmonopolet påverkat Kronobergs invånare ur ett folkhälsoperspektiv? 2. Hur ser du på Landstingets roll gällande problematiken kring ungas missbruk av mediciner? RosMarie Jönsson Neckö 14 Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående avsaknaden av ambulans i Lessebo kommun Dnr LTK/110079 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige. Interpellationen Socialdemokratiska gruppen Landstinget Kronoberg Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Susanne Frank (M) angående avsaknaden av ambulans i Lessebo kommun. Hög tillgänglighet till sjuk- och hälsovård är en viktig trygghetsfaktor för medborgare i alla åldersgrupper i vårt län. Vid akuta fall som exempelvis hjärtinfarkter och olyckor har man idag stora möjligheter att redan i ambulans få vård, bedömningar och beslut som påverkar vidare behandling vid sjukhus på ett positivt sätt för patienten. Idag täcker ambulansverksamheten vårt län och våra kommuner på ett bra sätt förutom Lessebo kommun som fortfarande helt saknar ambulans. Frågan till Susanne Frank är: När ska medborgarna i Lessebo kommun få den trygghet och säkerhet som tillgången av ambulans innebär? Ragnar Lindberg 15 Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående väntetider för neuropsykiatrisk utredning och läkarutlåtanden Dnr LTK/110080 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige.

7(20) Interpellationen Socialdemokratiska gruppen Landstinget Kronoberg Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Susanne Frank (M) angående väntetider för neuropsykiatrisk utredning och läkarutlåtanden. Som nyvald ersättare i Växjö Samordningsförbund deltog jag på mitt första styrelsemöte i början av januari. Ett mycket intressant möte om en viktig verksamhet som syftar till att få personer som idag står mycket långt från arbetsmarknaden att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Vid mötet berättade ansvariga tjänstemän inom verksamheten att en stor majoritet av de personer som är aktuella för insatser som samordningsförbundet medlemmar tillsammans kan erbjuda också har kontakt med psykiatrivården inom landstinget. I flera fall skulle en neuropsykiatrisk utredning hjälpa till att klargöra vilket stöd och resurser som behövs för att individen kan gå vidare mot exempelvis studier, praktik eller anställning. Då frågan intresserar mig tog jag kontakt efter mötet med tjänstemän på samordningsförbundet som gav mig mer information och tips om hur landstinget kan förbättra och förstärka sina resurser i det gemensamma arbetet. Ansvariga tjänstemän berättar att väntetider för just en så kallad NP-utredning i värsta fall kan uppgå till ett år eller mer. Ytterligare ett bekymmer är den långa väntetiden för själva läkarutlåtandet och andra intyg som är en viktiga för att gå vidare med stöd och hjälp samt för att kunna bestämma vem som ekonomiskt ska ansvara för individens försörjning. Man blir som bekant varken friskare, mer motiverad eller får jobb lättare om man blir fattigare eller riskerar att helt stå utan ekonomisk försörjning under perioder. Min fråga till Susanne Frank blir således: Hur ämnar du se till att korta väntetiderna till NP-utredningar och förbättra de administrativa rutinerna gällande läkarutlåtanden och andra intyg som är nödvändiga för att kunna erbjuda stöd, resurser, praktik och ekonomisk trygghet för de personer som idag deltar i eller framöver kan bli aktuella för Växjö Samordningsförbunds verksamhet? Ola Gustafsson 16 Interpellation till landstingsstyrelsens 1:a vice ordförande Om vårdcentral i Ljungby Dnr LTK/110081 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och 1:a vice ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

8(20) Interpellationen Socialdemokratiska gruppen Landstinget Kronoberg Interpellation till landstingsråd Lena Karlsson om vårdcentral i Ljungby. På landstingsfullmäktige i november 2010 kom en diskussion upp om en tredje vårdcentral i Ljungby. Den borgerliga alliansen i Landstinget valde med stöd av Sverigedemokraterna att avslå det rödgröna förslaget om att inrätta en landstingsdriven vårdcentral. För alliansen var det viktigare att det blev en privat driven vårdcentral. Frågan har dragits i långbänk och de rödgröna menade att det nu var dags att agera. Under debatten antydde landstingrådet Lena Karlsson att vi på den rödgröna kanten inte skulle vara så oroliga då det potentiellt, kanske, fanns en intressent att starta en privat vårdcentral. Tyvärr kunde Lena Karlsson inte säga mer, om det nu fanns någon intressent, då det är affärshemligheter inblandade. Under januari har det glädjande nog presenterats en privat intressent som vill driva vårdcentral i Ljungby. Om nu Lena Karlsson visste något om detta eller inte när hon i spekulerande ordalag debatterade fråga i november är oklart. Om hon visste att det var något på gång är det konstigt att spekulera på det sätt hon gjorde. Om det är affärshemligheter inblandade varför över huvudtaget nämna frågan? Raka besked ska lämnas när man kan, annars bör man låta bli att uttala sig. Min fråga till dig blir följande Anser du att det är lämpligt att spekulera om en så viktig fråga som att etablering av en ny vårdcentral? Hur hanterar landstingsledningen affärsrelationer med privata vårdgivare? Finns det en policy för hantering av relationerna till privata vårdgivare? Underskrift av någon (S) Kronoberg Marie Liljedahl Peter Freij 17 Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående sjukhusbiblioteket i Ljungby Dnr LTK/110084 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige.

9(20) Interpellationen Angående sjukhusbiblioteket i Ljungby För en tid sedan meddelades att landstinget avbryter bibliotekssamarbetet med den kommunala biblioteksverksamheten i Ljungby. Det finns sedan flera år en samordning av biblioteksverksamheten i Kronobergs län inom organisationen Länsbibliotek Sydost som Landstinget Kronoberg varit initiativtagare till. I Ljungby kommun ingår sjukhusbiblioteket som en integrerad del i en samordnad kommunala biblioteksplan. Med anledning av organisationsförändringen vill jag ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank: Vad innebär den förändrade biblioteksorganisationen för sjukhuspersonalen, patienterna och allmänheten när det gäller att ta del av skönlitteratur, medicinsk facklitteratur och nya media? Hur påverkas möjligheterna att förmedla fjärrlån? Ormhult den 2 februari 2011 Kjell Jormfeldt 18 Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående RyssbyGymnasiet AB Dnr LTK/110085 Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige. Interpellationen Angående Ryssbygymnasiet Under 2010 har Ryssbygymnasiet, som drivs av landstinget i form av ett helägt bolag, varit aktuellt för försäljning. Flera intressenter har lämnat anbud, men efter långt övervägande har landstinget kommit fram till slutsatsen att behålla Ryssbygymnasiet i landstingets ägo. Den utdragna processen har föranlett frågor och osäkerhet kring framtiden för verksamheten och en ledande företrädare har beslutat att lämna sin tjänst. Med anledning av den avbrutna försäljningsprocessen vill jag ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank:

10(20) Vad är avsikten med att avbryta en långt framskriden försäljningsprocess och vilka konsekvenser tror du att det får för verksamheten? Hur ser du på landstinget som långsiktig ägare och förvaltare av en gymnasieskola? Ormhult den 2 februari 2011 Kjell Jormfeldt 19 Borgensåtagande Kulturparken Småland AB Dnr LK/101340 Landstingsfullmäktige beslöt att bifalla Kulturparken Småland AB:s begäran om att Landstinget Kronoberg tecknar borgen för en bankkredit på 8 mkr under förutsättning att Växjö kommun fattar beslut om underborgen på motsvarande 41 %. Ärendet Kulturparken Småland AB bildades 2009 med syfte att vitalisera och stärka kulturarvssektorn i länet. Bolaget avsågs att bli ett driftsbolag för Smålands museum, Kronobergsarkivet och Emigrantinstitutet. All personal och verksamhet kommer från och med januari 2011 att finnas under Kulturparken Småland AB. Bolagets ambition är att utöka uppdragsverksamheten och framför allt handlar det om arkeologiska tjänster och tjänster inom byggnadsvård samt kulturmiljö. Dessa uppdrag finansieras bl.a. genom externa bidrag från EU, Kulturrådet och Regionförbundet södra Småland. Bidragen utbetalas som regel efter det att uppdraget är slutfört och rapport inlämnad. Bidrag som utbetalas i efterskott medför likviditetsansträngning för Kulturparken Småland AB. Smålands museum bedriver redan i dag omfattande uppdragsverksamhet och har tidigare haft en kredit på 6 mkr. Säkerhet för den krediten var fastigheten Pinnmon 1. Då fastigheten har sålts har banken sagt upp krediten. Med anledning av ovanstående anhåller Kulturparken Småland AB att Landstinget Kronoberg såsom säkerhet för en kredit på 8 mkr tecknar borgen. Kulturparken Småland AB ägs till 59 % av Landstinget Kronoberg och resterande del, 41 %, av Växjö Kommun. Enligt aktieägaravtalet skall parterna som finansiering tillskjuta medel till bolaget med en fördelning som motsvarar respektive parts ägarandel. Därav bör Växjö kommun ställa s.k. underborgen till landstinget på motsvarande 41 % av eventuellt infriande belopp.

11(20) Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, 2010-12-06 201, beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att bifalla Kulturparken Småland AB:s begäran om att Landstinget Kronoberg tecknar borgen för en bankkredit på 8 mkr under förutsättning att Växjö kommun fattar beslut om underborgen på motsvarande 41 %. 20 Försäljning av fastigheten Växjö Kanslern 16 Dnr LTK/110069 Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna försäljningen av fastigheten Växjö Kanslern 16 till Stiftelsen K. Kronobergs regementes museum i enlighet med upprättat köpekontrakt daterat 14 januari 2011. Ärendet Fastigheten Växjö Kanslern 16 har tidigare använts för psykiatrisk verksamhet, som har flyttat till Sigfridsområdet under 2010. Fastigheten är bebyggd med ett 2-planshus + källare och vind från 1930 samt en mindre garagebyggnad. Landstinget har ägt fastigheten sedan 1990. Tomtytan är 1 167 m 2 och bruksarean är 774 m 2. Fastigheten har utannonserats av mäklare och föreliggande köpekontrakt avser försäljning av Växjö Kanslern 16 till Stiftelsen K. Kronobergs regementes museum. Köpeskillingen uppgår till 7 000 000:- kronor. Fastighetens bokförda värde är 2 694 719:- kronor. Försäljningsomkostnaderna uppgår till 105 000:- kronor + mervärdeskatt. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, 2011-02-01 16, beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att godkänna försäljningen av fastigheten Växjö Kanslern 16 till Stiftelsen K. Kronobergs regementes museum i enlighet med upprättat köpekontrakt daterat 14 januari 2011. 21 Turordning för ersättarnas tjänstgöring Dnr LTK/110004 Landstingsfullmäktige beslöt att fastställa ersättarnas tjänstgöring enligt nedanstående turordning Valberedningens förslag

12(20) Valberedningen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa ersättarnas tjänstöring enligt nedanstående turordning Parti Turordning för ersättarnas tjänstgöring Moderaterna M, C, KD, FP, MP, S, V, SD Centerpartiet C, M, KD, FP, MP, S, V Folkpartiet FP, M, C, KD, MP, S, V, SD Kristdemokraterna KD, M, C, FP, MP, S, V, SD Socialdemokraterna S, V, MP, FP, C, KD, M Vänsterpartiet V, S, MP, C, FP, M, KD Miljöpartiet MP, V, S, C, M, FP, KD Sverigedemokraterna SD, FP, M, S Ärendet Landstingsfullmäktige har enligt Kommunallagen 6 kap 10 att besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna. I följande politiska organ är personliga ersättare valda: Patientnämnden, Landstingsstyrelsen, Folkhälsoutskottet, Valberedningen, Landstingsstyrelsens arbetsutskott, Landstingsstyrelsens personalutskott, Styrelsen för Grimslövs folkhögskola tillika Kulturberedningen, Hälso- och sjukvårdsberedningen, Samverkansberedningen samt FoU-beredningen. Organisationsutskottet hade gett gruppledarna för respektive parti i uppdrag att lämna in förslag till turordning, om inte personlig ersättare har möjlighet att delta. Beredande organs förslag Valberedningen hade föreslagit landstingsfullmäktige besluta att fastställa ersättarnas tjänstgöring enligt föreslagen turordning. 22 Val av ledamöter Dnr LTK/110004 Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna valberedningens förslag enligt nedanstående. Valberedningens förslag Valberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att entlediga och utse ledamöter och ersättare i nedanstående organ och tid enligt nedan. Val till nedanstående organ, tid Ordinarie Ersättare Folkhälsoutskottet 2010-03-01 2014-12-31 Avgående ledamot: Ingemar Almkvist, Blåmesstigen 12, 343 35 Älmhult (S) Ny ledamot: Janeric Kandenäs, Häggvägen 11, 352 50 Växjö (S) Avgående ersättare: Janeric Kandenäs, Häggvägen 11, 352 50 Växjö (S) Ny ersättare: Åke Gummesson, Trädgårdsgatan 21, 362 30 Växjö (S)

13(20) Regionförbundet södra Smålands fullmäktige 2010-03-01 2014-12-31 Avgående ersättare: Carina Ek, S:a Ringvägen 31 A, 352 35 Växjö (V) Ny ersättare: Fanny Battistutta, Nydalavägen 30 B, 352 48 Växjö (V) Skattenämnd, Skattekontoret Växjö 2010-03-01 2014-12-31 Avgående ledamot: Bertil Karlsson, Lancastervägen 9 B bv, 352 49 Växjö (S) Ny ledamot: Bert Sundström, Yxhammarsvägen 8, 352 51 Växjö (S) Göran Giselsson Ordförande Ragnar Lindberg Vice ordförande 23 Skriftlig information: Bokslutskommuniké för år 2010 Dnr LTK/110072 Landstingsfullmäktige beslöt att notera informationen till protokollet. Ärendet Det finansiella resultatet för Landstinget Kronoberg slutar 2010 på +139 mkr vilket är 19 mkr bättre än 2009 års resultat. Resultatförbättringen förklaras framförallt av ökade skatteintäkter och ett tillfälligt konjunkturstöd. Enligt balanskravets regler ska resultatet justeras för realisationsvinster, ej realiserade förluster i värdepapper och särskilda omstruktureringskostnader. Efter dessa justeringar uppgår resultatet enligt balanskravet till +100 mkr vilket är 23 mkr bättre än föregående års justerade resultat på +77 mkr. Det totala beloppet att återställa uppgår nu till 41 mkr. Det budgeterade resultatet på 70 mkr har uppnåtts för såväl det justerade som det redovisade resultatet. Det justerade resultatet om plus 100 mkr uttryckt i procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag är 2,4 % vilket ska ställas i relation till landstingsfullmäktiges mål på 2 %. Landstinget Kronoberg uppfyller därmed kriterierna för en god ekonomisk hushållning. Landstinget Kronobergs samlade verksamhetsresultat är plus 21 mkr i förhållande till budget och jämfört med 2009 ökade nettokostnaden med 2,4 %. Ökningstakten för nettokostnaden är lägre än ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag.

14(20) Den genomsnittliga likviditeten var i december 707 mkr. Investeringsutgifterna för året uppgick till 197 mkr. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, 2011-02-01 8, beslutat att överlämna bokslutskommunikén till landstingsfullmäktige för kännedom. 24 Skriftlig information: Revisionsrapporter samt landstingsstyrelsens svar Dnr LK/101429 och LK/101427 Landstingsfullmäktige beslöt att notera informationen till protokollet. Ärendet Landstingsfullmäktiges presidium har tillsammans med revisorernas presidium beslutat att missiv och sammanfattning av revisorernas granskningsrapporter samt landstingsstyrelsens svar på rapporter skall delges fullmäktige. Följande rapporter och svar delgavs fullmäktige: a) Revisionsrapport Granskning av Vårdval Kronoberg samt landstingsstyrelsens svar Dnr LK/101429 b) Revisionsrapport Granskning av effektivt lokalutnyttjande samt landstingsstyrelsens svar Dnr LK/101427 Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, 2010-12-06 196 och 197, beslutat att informera landstingsfullmäktige om rapport och svar. 25 Skriftlig information: Rapporter om utskottens verksamhet år 2010 Dnr LTK/110018 Landstingsfullmäktige beslöt att notera informationen till protokollet. Ärendet Fullmäktiges fyra utskott, från föregående mandatperiod, folkhälso-, barn och ungdom-, vuxen- samt äldreutskottet lämnar sina rapporter om verksamheten för 2010 till landstingsfullmäktige.

15(20) 26 Interpellationssvar till Anna Fransson (S) angående tillvägagångssättet gällande etablering av privat vårdcentral i Lammhult Dnr LTK/110076 Landstingsstyrelsens 1:a vice ordförande Lena Karlsson besvarade den under 11 ställda interpellationen. Interpellationssvar Svar på interpellation ang. tillvägagångssätt gällande etablering av privat vårdcentral i Lammhult Det har under en tid varit bekymmer att rekrytera läkare till vårdcentralen i Lammhult av olika anledningar, och lösningen har varit att bemanna med hyrläkare under en begränsad period, med tanken att dessa sedan ska starta en privat vårdcentral på orten. Interpellanten skriver också att Vårdval Kronoberg inte bara bygger på företags rätt att etablera sig utan också på patienters möjlighet att välja vårdgivare, och känner oro för att patientunderlaget i Lammhult inte är tillräckligt för mer än en vårdcentral, vilket kan innebära att den landstingsdrivna vårdcentralen riskerar att avvecklas. Frågorna som ställs är: 1. Kommer andra företag eller personer som vill starta sjukvårds- och hälsoföretag inom Landstinget Kronoberg att få samma villkor och förutsättningar som det aktuella företaget i Lammhult? 2. Garanterar du att medborgarna i Lammhult även i framtiden kommer att ha möjlighet att välja en landstingsdriven vårdcentral? I Vårdval Kronoberg råder fri etablering, vilket betyder att en leverantör som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och blir godkänd, själv väljer geografisk lokalisering för den verksamhet som ska bedrivas. Landstinget kommer inte att begränsa antalet etableringar. Syftet med vårdvalet är att stärka patientens valfrihet, stimulera mångfald och flytta makten från landstinget till patienten. Fri etablering är en förutsättning för valfrihet i praktiken. Det innebär att i Kronobergs län har invånarna, genom Vårdval Kronoberg, själv möjlighet att välja sin vårdcentral och kan när som helst göra ett nytt val. Mot den bakgrunden går det inte att lämna några garantier om möjlighet att välja vara sig privat eller en specifik landstingsdriven vårdcentral. Om en vårdcentral har för få listade patienter kan det betyda att det av ekonomiska skäl inte är försvarbart att driva verksamheten längre. Lena Karlsson

16(20) 27 Allmänhetens frågestund Inga frågor ställdes. 28 Interpellationssvar till RosMari Jönsson Neckö (S) Om mediciner och missbruk Dnr LTK/110078 Folkhälsoutskottets ordförande Annelill Davidsson besvarade den under 13 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Numera kan man handla receptfria läkemedel i t ex matbutiker och bensinstationer. Interpellanten menar att ökad tillgänglighet och okunnig personal kan leda till att medicin- och drogberoende förvärras. 1. Hur tror du att avregleringen av apoteksmonopolet påverkat Kronobergs invånare ur ett folkhälsoperspektiv? 2. Hur ser du på Landstingets roll gällande problematiken kring ungas missbruk av mediciner? Sedan den 1 juli 2009 har Apoteket AB inte längre monopol på att bedriva detaljhandel med läkemedel. Regeringen tog initiativ till att omreglera apoteksmarknaden för att öka tillgängligheten till läkemedel genom fler apotek med längre öppettider och bättre service. Det har också blivit möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel i vanliga butiker från och med den 1 november 2009. I juni 2010 hade cirka 70 nya apotek etablerats och 6 600 nya försäljningsställen för receptfria läkemedel. Antalet har ökat successivt. Framförallt handlar det om egenvårdsprodukter som används vid behandling av lindriga åkommor mot bland annat värk, feber, led- och muskelskador, snuva/nästäppa, halsbesvär, tillfällig förstoppning, diarré, halsbränna, pollenallergi och åksjuka. Handeln med receptfria läkemedel regleras i en ny lag. I lagen föreskrivs bland annat vilka kriterier som ska gälla för den som vill sälja de aktuella läkemedlen. För att få sälja receptfria läkemedel i dagligvaruhandel måste en anmälan lämnas in till Läkemedelsverket, butiken måste ha ett egenkontrollprogram och slutligen ska personalen ha genomgått en utbildning i hur man hanterar läkemedel på rätt sätt. Den information som finns i butikerna om receptfria läkemedel är granskad och godkänd av farmaceuter. Butikspersonalens uppgift är även att informera konsumenten om var man kan få farmaceutisk rådgivning. Läkemedelsverket är ansvarig myndighet för tillsyn, samtidigt ges de möjligheten att förelägga om förbud mot fortsatt försäljning för en handlare som inte lever upp till kraven. Kommunerna åläggs att svara för kontroll och handlaren ska bedriva egenkontroll. Läkemedel är potentiellt farliga produkter och det är oerhört viktigt att handeln sker med kundens säkerhet i centrum. Därför finns det en åldersgräns på 18 år, dessutom skall produkterna förvaras utom räckhåll för allmänheten och under direkt uppsikt av personalen. De

17(20) senaste dagarna har det framkommit att kommunerna i vårt län brister i kontroll och det är allvarligt. Detta är en angelägen fråga som Folkhälsoutskottet kommer att följa upp. Statistik från Apoteks Service AB visar att de etablerade apoteken och de nya apoteksaktörerna har en nästan 90-procentig marknadsandel under andra kvartalet 2010. När det gäller försäljningen utanför apoteken dominerar varuhus/livsmedelsaffär (84 %) och bensinstationer (13 %). Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat efter omregleringen och kan förklaras med ökad tillgänglighet, t ex öppettider, kvällar och helger. Användning av dessa läkemedel betyder inte bara negativa konsekvenser, utan lindrande och läkande effekter dominerar. Eftersom det gått så kort tid sedan omregleringen trädde i kraft är det för tidigt att definiera om eventuella risker som överkonsumtion och missbruk också kan ligga bakom försäljningsökningen. Hur stort är egentligen problemet vad gäller ungas missbruk av mediciner? Läkarna som förskriver läkemedel till unga har ett stort ansvar och naturligtvis har föräldrarna det yttersta ansvaret för sina barn att förvara och följa dosering o.dyl. Ett stort tydligt problem enligt Navet är droghandeln via Internet. Produkterna innehåller ofta helt okontrollerade substanser och är tillgängliga helt utan tillsyn ett globalt problem. Orsaker till att unga kan hamna i beroende och missbruk är viktigt att analysera, förebygga, reagera på och agera i. De flesta barn i Sverige mår bra, men flera studier visar på en ökning av barns psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem i Sverige. Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, är därför en angelägen uppgift för hälso- och sjukvården. Landstinget Kronoberg arbetar för trygga och goda uppväxtvillkor och i budget för 2011 är ett av de långsiktigt prioriterade områdena barns och ungdomars psykiska hälsa. Hälsofrämjande insatser för att stärka psykisk hälsa hos barn och unga ska ingå som en naturlig del i landstingets verksamheter som möter barn och ungdomar. Genom tidiga och effektiva insatser kan en negativ utveckling förebyggas och allvarligare psykiska problem motverkas. För att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga behövs hälsofrämjande och preventiva insatser och tidiga insatser till riskgrupper. Satsningar görs därför redan inom mödraoch barnhälsovården för att kunna stärka föräldrar i deras föräldraroll. Bra samverkan med kommunerna är betydelsefullt för en god utveckling, vilket också landstinget tagit fasta på bl. a genom att utveckla samordnade insatser. Landstinget Kronoberg arbetar för att stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap. Att utveckla föräldraskapet kräver en nära samverkan med länets kommuner, där såväl familjecentraler som förskola och skola spelar en viktig roll. Skolhälsovården har ett förebyggande och initialt ansvar medan länets vårdcentraler, som utgör första linjens vård, ska erbjuda bedömning och behandling av lindrigare och okomplicerad psykisk ohälsa till barn och ungdomar. Landstinget arbetar även med:

18(20) Sedan 2010 pågår ett samverkansprojekt Barns och ungas hälsa en angelägenhet för alla mellan landstinget och Markaryds kommun. Projektet kan bli en modell för hur samverkan kan genomföras Landstinget är också aktiva i ett samverkansprojekt Efter skolan tillsammans med bland annat Växjö kommun och Länsstyrelsen, Landstinget samverkar under 2010-2011 tillsammans med länets kommuner, regionförbundet och länsstyrelsen i projektet Det goda föräldraskapet med syfte att stärka föräldraskapet Sammanfattningsvis är berörda inom landstinget väl medvetna om behovet av att på olika sätt arbeta för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Alla insatser som görs kan sammantaget bidra till att unga inte hamnar i läkemedelsmissbruk. Annelill Davidsson Folkhälsoutskottets ordförande 29 Interpellationssvar till Marie Liljedahl (S) och Peter Freij (S) Om vårdcentral i Ljungby Dnr LTK/110081 Landstingsstyrelsens 1:a vice ordförande Lena Karlsson besvarade den under 16 ställda interpellationen. Interpellationssvar Vid landstingsfullmäktige i november diskuterades en tredje vårdcentral i Ljungby, och majoriteten valde att avslå ett förslag om att starta en tredje landstingsdriven vårdcentral. Frågan har varit aktuell länge och de rödgröna ansåg att majoritetens avslag var felaktigt. Under debatten som följde antyddes att det fanns en privat aktör som visat intresse av att starta en vårdcentral i Ljungby, och interpellanterna menar att det var fel att över huvud taget nämna detta då det inte gick att presentera intressenten. Frågorna som ställs är: 1. Anser du att det är lämpligt att spekulera om en så viktig fråga som etablering av en ny vårdcentral? 2. Hur hanterar landstingsledningen affärsrelationer med privata vårdgivare? 3. Finns det en policy för hantering av relationerna till privata vårdgivare? Spekulationer är inte något som vi bör ägna oss åt i landstinget och det var vid landstingsfullmäktigemötet inte fråga om det. Jag hade hört att en kontakt om etablering fanns.

19(20) För arbetet kring en etablering finns det en tydlig arbetsgång. En leverantör har möjlighet att få godkännande för en el. flera vårdcentraler inom närsjukvården i Kronoberg, förutsatt att vissa grundläggande krav är uppfyllda. Dessa är: Ekonomisk stabilitet Teknisk förmåga och kapacitet Förmåga att klara grunduppdraget I den ansökan som lämnas in måste en tänkt leverantör lämna olika typer av handlingar och beskrivningar, vilka sen utgör grunden för att bedöma om kraven för godkännande är uppfyllda. Ansökningshandlingen utgår från förfrågningsunderlaget. Ansökan behandlas av tjänstemän inom enheten för kundval. Det är tjänstemän som har den löpande kontakten med en tänkt leverantör under ansökningstiden. Senast 6 veckor efter inkommen ansökan till landstinget lämnas meddelande om godkännande. En godkänd ansökan leder till ett avtal med leverantören. Det betyder att alla leverantörer som vill etablera sig i Kronoberg har samma krav för att få ett godkännande och de tjänstemän som hanterar ansökningarna också säkerställer att en leverantör klarar de krav som finns i förfrågningsunderlaget. Lena Karlsson 30 Ledamöternas frågestund Inga frågor ställdes. 31 Avslutning Ordförande Rolf Sällryd förklarade sammanträdet avslutat. Vid protokollet Marianne Hammarström Justerat 2011-02-21 Rolf Sällryd Lena Karlsson Ragnar Lindberg Ordförande Ledamot 2:e vice ordf.

20(20) Protokollet har tillkännagivits på landstingskommunens anslagstavla den 22 februari 2011 vilket intygas av: Marianne Hammarström