Lammhult avloppsreningsverk Miljörapport 2012



Relevanta dokument
Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2015

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2015

Vederslöv avloppsreningsverk Årsrapport 2015

Lammhult avloppsreningsverk Miljörapport 2015

Tävelsås avloppsreningsverk Årsrapport 2015

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk



Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Sundet avloppsreningsverk. Miljörapport 2012

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Arkiveras på : Memopärm 2012 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/17

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Åryd avloppsreningsverk Årsrapport 2015

Naturvårdsverkets författningssamling

Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Ingelstad avloppsreningsverk Miljörapport 2015

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Mall för textdelen till miljörapporten

Åryd avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Kontaktperson Telefon Fax

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT (12) MR 2013 för Hargshamn ARV

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

MILJÖRAPPORT 2015 (1/1-31/10) PRODUKTION BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo

Miljörapport - Textdel

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Miljörapport Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Policy för fordonstvättar i Haninge

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 121/14. Verksamhet Fiskslakteri Rönnskärsrevet Åva, Brändö

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Ett giftfritt avlopp. Information till företag i Jönköpings kommun

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

Information om fordonstvätt

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Alfta reningsverk Sida 1 (14)

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

Miljörapport Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER

Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet - Vilsta 3:31

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Kilafors reningsverk Sida 1 (11)

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Transkript:

Lammhult avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen

Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Lokalisering och recipient... 4 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning... 4 1.3 Verksamhetsområde... 5 1.4 Översiktlig beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan... 5 1.4.1 Beräkningar... 5 1.5 Reningsanläggning... 5 1.5.1 Dimensionering av avloppsreningsverket... 5 1.5.2 Inkommande ledningar... 5 1.5.3 Reningsprocess... 6 1.5.4 Slamhantering... 7 1.5.5 Energiförsörjning... 7 1.5.6 Kemikaliehantering... 7 1.5.7 Avfallshantering... 7 1.6 Besiktningar... 7 1.7 Fortlöpande miljöförbättrande arbete... 7 1.8 Riskanalys... 7 2. Gällande beslut och villkor... 8 2.1 Tillstånd enligt miljölagstiftning... 8 2.2 Anmälningar och föreläggande enligt miljölagstiftning... 8 2.3 Egenkontrollprogram... 8 2.4 Gällande beslutstext och villkor... 8 2.4.1 Beslutstext... 8 2.4.2 Villkor... 8 3. Drift- och produktionsförhållande under året... 12 3.1 Driftförhållanden... 12 3.2 Belastning... 14 3.2.1 Inkommande närings- och syreförbrukande ämnen... 14 3.3 Utsläppsredovisning... 15 3.3.1 Utgående närings- och syreförbrukande ämnen... 15 3.4 Avloppsslam... 17 3.5 Förändringar i anläggningar och process... 18 3.5.1 Förändringar på ledningsnätet... 18 3.5.2 Förändringar på avloppsreningsverket... 18 3.5.3 Planerade förändringar på ledningsnätet... 18 3.5.4 Planerade förändringar avloppsreningsverket... 18 3.6 Driftstörningar... 18 3.6.1 Driftstörningar på ledningsnätet... 18 3.6.2 Driftstörningar på avloppsreningsverket... 18 4. Energi, kemikalier och övriga resurser... 19 4.1 Energi och vattenförbrukning... 19 4.3 Olje- och bränsleanvändning... 20 4.4 Kemikalieförbrukning... 20 5. Sammanställning av årets utsläpp till luft och vatten... 22 5.1 Vatten... 22 5.2 Luft... 22 6 Avfallsredovisning... 23 6.1 Avloppsreningsverksslam... 23 6.2 Konventionellt avfall... 23

6.3 Farligt avfall... 24 7. Recipientkontroll... 25 8. Slutkommentar... 26 Bilagor 1. Situationsplan 2. Utsläppskontroll 2012 3. Slamanalyser 2012 3

1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Lokalisering och recipient Avloppsreningsverket är beläget i nordöstra hörnet av tätorten. Det renade avloppsvattnet släpps ut i sjön Kalven vilken har sitt utflöde till sjön Allgunnen i Lagans avrinningsområde. Utsläppspunktens koordinater är enligt RT 90 2,5 gon väst: Nord 6339554 och Ost 1426787. Anläggningen är placerad utanför tätbebyggt område och utgör liten olägenhet för människors hälsa och miljö. 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Lammhults avloppsreningsverk tillhör tekniska förvaltningens VA-avdelning. Ansvaret för verksamheten är uppdelad enligt figur 1 nedan. Tekniska nämnden Tekniska förvaltningens chef VA-chef Biogas Kvalitet Distribution Produktion Figur 1. Ansvarsfördelning VA-avdelningen är uppdelad i olika resultatenheter efter lednings- respektive produktionsfunktioner. VA-avdelningens samlade verksamhet utgör en balansräkningsenhet med resultatansvar. Lammhult avloppsreningsverk är en del av produktionssektionen och ingår i VA-området avlopp yttre som omfattar avloppsverken och tillhörande pumpstationer i Lammhult, Rottne, Braås, Dädesjö, Åby, Berg, Ingelstad, Tävelsås, Dänningelanda, Vederslöv, Åryd och Bramstorp. Distributionssektionen ansvarar för skötseln av avloppsledningarna. I driftområde avlopp yttre ingår 6 personer. Driftgruppen utökades med en tjänst under 2012. De ansvarar för driften av kommunens yttre avloppsverk med tillhörande pumpstationer. Kvälls- och nattetid samt helger sköts bevakningen av personal i beredskap som får larm via driftövervakningssystemet. På anläggningen finns också inbrottslarm installerat. Personalen som ansvarar och driver anläggningen har den kunskap som krävs för att driva verksamheten. Kontinuerlig fortbildning av personalen sker med hänsyn till verksamhetens art. 4

1.3 Verksamhetsområde Avloppsreningsverket tar emot och renar avloppsvatten från Lammhults samhälle. Verksamheten har nytt tillstånd enligt miljöbalken daterat 2005-06-02. Verksamhetsområdet finns att se i kommunens kartprogram geosecma. Tillsynsmyndigheten har tillgång till de kartorna via geosecma på intranätet. 1.4 Översiktlig beskrivning av verksamhetens miljöpåverkan Avloppsreningsverket i Lammhult har en god rening avseende fosfor och organiska ämnen. Avloppsverket fungerar bra och uppfyller väl uppsatta myndighetskrav. 1.4.1 Beräkningar Vid uträkning av verkets totala belastning och utsläpp per år används formlerna enligt tabellen nedan. Om innehållet, av någon parameter i avloppsvattnet, är mindre än rapporteringsgränsen används siffran för rapporteringsgränsen i beräkningen. Detta skiljer sig från rekommendationerna för databasen EMIR där de halverar rapporterat mindre än -värde. VA-avdelningen anser att nedanstående beräkningsmetoder ger mer korrekta värden för den totala belastningen och utsläppen. Datum Flöde m3) Parameter mg/l) Parameter kg/dygn) 1 jan* F1 PL1 F1*PL1 = PD1 F2 PL2 F2*PL2 = PD2 F3 PL3 F3*PL3 = PD3 31 dec* F4 <PL4 F4*PL4 = <PD4 Totalsumma F 1+2+3+4 PL 1+2+3+4 < PD 1+2+3+4 *I totalsumman ingår årets samtliga provtagningstillfällen. Totalt in / belastning ton) = < PD/ F) * I /1000 Totalt ut / utsläpp ton) = < PD/ F) * I /1000 Uppmätt årsflöde I 1.5 Reningsanläggning 1.5.1 Dimensionering av avloppsreningsverket Avloppsreningsverket togs i drift 1974 och är dimensionerat för 4 600 pe, 125 m 3 /h 3000 m 3 /dygn) och 325 kg BOD7/dygn. 1.5.2 Inkommande ledningar Till Lammhult avloppsreningsverk finns 7 avloppsvattenpumpstationer anslutna varav 6 med driftövervakning och en med larm till jourhavande. Enligt Geosecma finns i Lammhult 20 131 m spillvattenledningar. Observera detta inkluderar endast självfallsledningar. Pumpstationernas och nödavloppens placeringar finns att se i kommunens kartprogram geosecma. Tillsynsmyndigheten har tillgång till webbaserade kartor via Växjö kommuns intranät. 5

Nr Stationsnamn Nödavlopp utsläppspunkt Övrigt AP 54 516 Köpmannagatan Dike som mynnar i Kalven Reservkraft, Driftövervakning AP 54 519 Gullrisvägen Dagvattenledning till bäck som mynnar i allgunnen Larm AP 54 529 Holmsrydsvägen Dagvattenledning till Lammen Driftövervakning AP 54 518 Björnö Dagvattenledning till bäck som mynnar i Lammen Driftövervakning AP 54 517 Ejdervägen Dagvattenledning till Lammen Driftövervakning AP 54 526 Värnamovägen Litet vattendrag som mynnar i Adamsgöl Driftövervakning AP 54 527 Värendsgatan Dagvattenledning till dike som mynnar i Lynnen Driftövervakning 1.5.3 Reningsprocess Från en inloppspumpstation pumpas allt vatten genom silgaller med efterföljande sandfång. Därefter sker biologisk rening genom luftning i två bassänger som drivs som kontaktstabilisering. Vid luftningen uppkommer slam som avskiljs i efterföljande mellansedimentering. Därefter tillsätts aluminiumklorid som fällningsmedel och avskiljbara flockar byggs upp under mekanisk omröring. Flockarna avskiljs i slutsedimentering varefter vattnet avleds till recipienten. Bräddning av helt orenat vatten kan ske från inloppspumpstationen vid extremt höga flöden eller då pumparna har driftavbrott. Bioslammet från mellansedimenteringen går dels som returslam tillbaka till luftningen, dels sker uttag av överskottsslam som förtjockas före lagring i slammagasin för vidare transport till Sundets reningsverk. Förtjockning av slammet vid Lammhult arv sker med hjälp av mekanisk slamförtjockare före slammagasin. Därefter transporteras slammet med tankbil till Sundet. Kemslam tas normalt inte ut för avvattning till slammagasin. Istället återförs kemslam till inkommande avloppsvatten före luftning varför det sker en form av simultanfällning. Med detta körsätt kan kemikaliedoseringen hållas på en lägre nivå jämfört mot traditionell kemfällning till kem-/eftersedimentering och vidare till slam till förtjockning och slammagasin. Att enbart köra med biologisk fosforrening, så kallad bio-p, har visat sig ge P- utsläpp som ligger otillfredsställande nära utsläppsgränsen 0,3 mg tot-p / l. För uppvärmning av avloppsverket utvinns värme ur det renade avloppsvattnet med hjälp av värmepump. Luft från lokalen leds via ozonaggregat till slammagasin. I slammagasinet reagerar luft och ozon med varandra vilket reducerar dofter. Luften leds sedan vidare ut från byggnaden. Figur 2 visar en schematisk bild över avloppsreningsverkets process. Figur 2. Processöversikt Lammhult avloppsreningsverk. 6

1.5.4 Slamhantering Slam vid anläggningen transporteras efter avvattning i mekanisk slamavvattnare och lagring i slammagasin vidare till Sundet för behandling i rötkammarna. 1.5.5 Energiförsörjning Anläggningen är inte självförsörjande av elenergi utan den köps in, likaså till ledningsnätet. Dock finns värmepump kopplad till utgående avloppsvatten, varför elförbrukning för varmhållning av anläggningen minskat betydligt jämfört med innan värmepumpinstallationen. 1.5.6 Kemikaliehantering Aktuell förteckning finns på anläggningen liksom säkerhetsdatablad för aktuella kemikalier. Sammanställning av årsförbrukningar görs i miljörapport. Kontroll av lagring och hantering av kemikalier sker vid periodisk besiktning. 1.5.7 Avfallshantering Slam från avloppsreningsverket transporteras till Sundet för rötning. Konventionellt avfall från Lammhult avloppsreningsverk transporteras bort för vidare behandling. 1.6 Besiktningar Den senaste besiktningen av avloppsreningsverket genomfördes 2010-12-07. Besiktningsman var Jan Everling, Olofströms Kraft AB. De uppkomna anmärkningarna och noteringarna har adresserats i tidigare miljörapporter. Periodisk besiktning skall ske vart tredje år och nästa besiktning genomförs 2013. 1.7 Fortlöpande miljöförbättrande arbete VA-avdelningen arbetar kontinuerligt med fortlöpande miljöförbättrande arbete genom optimering av reningsprocessen, översyn av kemikalie- och energibehov etc. Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att begränsa ovidkommande vatten till avloppsreningsverken. Det gäller dock kommunen i stort och innan åtgärder vidtas görs utredningar om var åtgärder gör bäst nytta. 1.8 Riskanalys Lammhults avloppsreningsverk togs i drift 1974 och har under åren kompletterats med ny styr- och maskinutrustning för att minska risken för haverier. Risken för större utsläpp av kemikalier från verket bedöms som liten eftersom fällningskemikalietanken är invallad. Verket är väl intrimmat och sköts av kunnig personal som ser till att ständigt hålla ett högt reningsresultat. Driftstörningar inom verket som påverkar reningsresultaten kan därför hållas på en låg nivå varför risken för dåliga reningsresultat bedöms vara liten. Risken för utomstående driftstörningar såsom otillåtna utsläpp som i större utsträckning kan påverka reningsresultatet bedöms som liten med hänvisning till erfarenheterna från många års drift. Risken för bräddning på verket samt på nätet är liten, men kan ske vid extrema flöden eller långvariga strömavbrott. 7

2. Gällande beslut och villkor Tillsynsmyndighet för reningsverket är miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö kommun. Fr.o.m. 2008-01-01 ändrades bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd vilket medförde att Lammhult avloppsreningsverk fick en ny kod: 90.10 och avloppsreningsverket klassificeras tillsvidare som en B-anläggning. 2.1 Tillstånd enligt miljölagstiftning Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser 2005-06-02 Länsstyrelsen Tillstånd enligt miljöbalken till rening och utsläpp av avloppsvatten från Lammhults samhälle i Växjö kommun 2.2 Anmälningar och föreläggande enligt miljölagstiftning Datum Beslutande myndighet Tillståndet avser 2000-01-04 Länsstyrelsen 2005-11-14 2008-07-24 Miljö och hälsoskyddsnämnden Länsstyrelsen Rivning av byggnader vid Lammhults avloppsreningsverk Förändring av bräddledning på avloppsreningsverket Anmälan om transport av farligt avfall från den egna verksamheten 2.3 Egenkontrollprogram Egenkontrollprogram för verksamheten finns upprättat och reviderades senast 2010-12-03. Ny revidering ska vara klar under mars 2013. 2.4 Gällande beslutstext och villkor 2.4.1 Beslutstext Tillstånd för utsläpp till sjön Kalven av renat avloppsvatten från Lammhults samhälle, samt anläggningar härför, efter behandling i avloppsreningsverket på fastigheten Lammhult 1:35 i Lammhult, Växjö kommun. Tillståndet gäller en dimensionerande föroreningsmängd motsvarande 4600 personekvivalenter. Kommentar till beslutstexten: Till avloppsreningsverket i Lammhult är 1 763 personer anslutna. Årsbelastningen motsvarar 1896 pe BOD 7 ), se avsnitt 3.2.1. 2.4.2 Villkor Villkor 1: Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivet eller åtagit sig. Ändringar i anläggningen och verksamheten, som inte innebär ökade störningar från hälso- eller miljösynpunkt, får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 8

Kommentar: Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivet eller åtagit sig. Ändringar i anläggningen eller i verksamheten sker efter samråd med tillsynsmyndigheten. Villkor 2: Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att så långt det är möjligt dels begränsa tillflödet till avloppsreningsverket av grund- och dräneringsvatten samt regnvatten, dels minimera utsläppen av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Kommentar: Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls i syfte att begränsa ovidkommande vatten till avloppsreningsverket. Det gäller dock kommunen i stort. I Lammhult har flera utredningar gjorts för att lokalisera tillskottsvatten. De områden som framkommit vid utredningarna kommer man arbeta vidare med och åtgärdsplaner tas fram. se även avsnitt 3.5) Villkor 3: Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärden räknat som kvartalsmedelvärden och som gränsvärden räknat som årsmedelvärden inte överstiga nedan angivna värden: BOD 7 10 mg/l Totalfosfor 0,3 mg/l Kommentar: Det behandlade avloppsvattnet har under 2012 inte överstigit 10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l fosfor varken som kvartalsmedelvärde eller årsmedelvärde se avsnitt 3.3.1. samt bilaga 2). Utgående halter ligger lågt under gällande reningskrav. Villkor 4: Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande gränsvärden: Dagtid vardagar kl 07-18 50 dba) Sön- och helgdagar kl 07-18 45 dba) Kvällstid kl 18-22 45 dba) Nattetid kl 22-07 40 dba) Nattetid skall dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dba) vid bostäder. Kommentar: Bullernivåerna har inte mätts, inga klagomål på buller har framkommit. Villkor 5: Slamhanteringen vid avloppsreningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Kommentar: Slamhantering sker så att olägenhet för omgivningen inte uppkommer. 9

Villkor 6: Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spridning ut i omgivningarna ej kan ske. Förvaring skall ske på kemikalieresistenta, täta underlag utan golvbrunnar eller andra avlopp, belägna under tak. Flytande eller vattenlösliga produkter skall förvaras inom invallning. Invallningen skall minst rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Kemikalier som kan reagera häftigt med varandra skall förvaras åtskilda. Kommentar: Fällningskemikalie förvaras i invallad tank. Invallningen rymmer behållarens volym, inga andra behållare finns inom invallningen. Kompressorer förvaras i avloppslöst rum med tröskel. Villkor 7: Val och byte av fällningskemikalie skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Kommentar: Vid utbyte av aktiv fällningssubstans sker samråd med tillsynsmyndigheten. Under 2012 har inget byte av fällningskemikalie skett. Villkor 8: Industriellt avloppsvatten får ej tillföras avloppsanläggningen i sådan mängd och beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs ej avloppsanläggningen i sådan mängd eller beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller olägenhet uppkommer för omgivningen eller i recipienten. VA-avdelningen och Miljö- och hälsoskyddskontoret för register över anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter. Med anledning av Sundets REVAQcertifiering har kemikalieförteckningar begärts in från samtliga B-verksamheter anslutna till kommunens reningsverk under 2012. För Lammhult har uppströmsarbetet bestått av allmänna informationsinsatser. En verksamhet har identifierats orsaka att kutterspån kommer till avloppet. Detta har de har uppmärksammats på. Problemet har minskat kraftigt. Villkor 9: Vid allvarliga driftstörningar och underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder skall vidtas för att begränsa förorenande utsläpp. Verksamhetsutövaren skall i god tid innan arbetena påbörjas underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Vid svåra driftstörningar vidtas lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån förhindra utsläpp av otillräckligt behandlat avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten underrättas vid störningar i reningsprocessen. 10

Villkor 10: Verksamheten skall kontrolleras enligt ett av tillsynsmyndigheten beslutat kontrollprogram. Kommentar: För verksamheten finns upprättat egenkontrollprogram. Tillsynsmyndigheten kontrollerar egenkontrollprogrammet i samband med besiktningar och tillsynsbesök. Villkor 11: Om verksamheten upphör skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten i god tid före nedläggningen. Kemiska produkter och avfall skall då tas om hand. Bolaget skall vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om fastigheten är förorenad och i så fall ansvara för att området efterbehandlas. Kommentar: Det är mycket osannolikt att verksamheten upphör, skulle så ske anmäls detta i god tid till tillsynsmyndigheten. 11

3. Drift- och produktionsförhållande under året 3.1 Driftförhållanden Ansluten folkmängd* Inkommande vatten Medelflöde Minflöde Maxflöde Avlett från abonnent Andel tillskottsvatten 2012 1 763 st 410 063 m 3 1 120 m 3 /dygn 515 m 3 /dygn 4 218 m 3 /dygn 160 208 m 3 61 % *Ansluten folkmängd tas fram genom kartprogrammet geosecma och databasen kir. Årsflödet in till Lammhults avloppsreningsverk har minskat jämfört med föregående år även mängden avlett avloppsvatten från abonnent har minskat lite men håller en jämn nivå. Detta har lett till att mängden ovidkommande vatten har minskat med en procentenhet jämfört med föregående år, se figur 3-5. Under 2012 har det dimensionerade flödet på 3000 m 3 /dygn överskridits vid sammanlagt fem dygn, tre sammanhängande dygn i januari vid två tillfällen i juli se figur 6). Högsta uppmätta flödet för dessa tillfällen var 4224 m 3 /dygn som noterades 2012-01-05. Trots detta har verket har god rening och klarar utgående reningskrav, se avsnitt 3.3.1. Figur 3. Inkommande årsflöde och avledd mängd avloppsvatten från abonnent Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012. Kbm/år. 12

Figur 4. Medeldygn-, min- och maxflöde Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012. Kbm/dygn. Figur 5. Ovidkommande vatten Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012 Figur 6. Dygnsflöde Lammhults avloppsreningsverk 2012. Kbm/dygn. 13

3.2 Belastning Provpunkten för inkommande vatten är på inkommande avloppsledning före inloppspumparna, provtagningen sker i låda som möjliggör provtagning utan inblandning av intern belastning. Analyserna är utförda av tekniska förvaltningens ackrediterade VAlaboratorium eller av Alcontrol. Analysdata för inkommande avloppsvatten finns i bilaga 2. 3.2.1 Inkommande närings- och syreförbrukande ämnen 2012 Total Årsmedel Årsmedel Pe* ton) mg/l) kg/dygn) BOD 7 48,4 141 133 1896 COD cr 166,7 460 456 - Tot-P 1,28 3,6 3,5 1747 Tot-N 10,6 30 29 2235 * 1 pe = 70 g BOD 7 /d, 2 g tot-p/d och 13 g tot-n/d Årsbelastningen för reningsverket har över lag ökat lite jämfört med 2011 se figur 7). I figur 8 visas den beräknade veckobelastningen för de tre parametrarna BOD7, Tot-P och Tot-N. Veckobelastningen baserat på ett dygnsprov varannan vecka) har varierat under året speciellt vad det gäller BOD 7 där lägsta värdet har varit 722 pe och högsta värdet ca 3171 pe. Belastningen har generellt varit lägre under sommaren. Under första halvan av året har BOD 7 - belastningen varit betydligt mer jämn än andra halvan. Den dimensionerande föroreningsmängden är enligt gällnade tillstånd 4600 pe. Lammhults avloppsreningsverk är avsevärt lägre belastat. Gällande dimensionerande belastning har inte överskridits vid något provtagningstillfälle. Figur 7. Historisk belastning pe) Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012 14

Figur 8. Beräknad veckobelastning BOD 7 Pe) Lammhult avloppsreningsverk 2012 3.3 Utsläppsredovisning Provpunkten för utgående vatten är efter bassängerna i utloppsledningen innan skibordet. Analyserna är utförda av tekniska förvaltningens ackrediterade VA-laboratorium eller av Alcontrol. Analysdata från utgående renat avloppsvatten finns i bilaga 2. 3.3.1 Utgående närings- och syreförbrukande ämnen 2012 Total ton) Årsmedel mg/l) Årsmedel kg/dygn) Rening* %) BOD 7 < 1,27 < 3,1 < 3,5 > 97,4 COD cr 11,3 29,4 30,9 93,2 Tot-P 0,009 0,024 0,025 99,3 Tot-N 5,2 14,4 14,4 50,5 *Reningsgrad beräknas genom att jämföra total belastning med total utsläppsmängd. Avloppsvattenreningen har fungerat mycket bra och uppsatta reningskrav överskrids inte vid något provtagningstillfälle under 2012. Se figur 9 för reningsgraden av BOD7 och tot-p. Reningsgraden har ökat något jämfört med föregående år. Figur 10-12 visar utsläppshalter som årsmedel) historiskt sett för Lammhults avloppsreningsverk. 15

Figur 9. Historisk reningsgrad vid Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012 Figur 10. Utsläppshalter av COD Cr samt Tot-N vid Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012 Figur 11. Utsläppshalter av BOD 7 samt Tot-P vid Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012 16

Figur 12. Utsläppshalt av Al-rest vid Lammhult avloppsreningsverk 1998-2012 Nedan visas en månads- och kvartalssammanställning för reningsresultat på utgående avloppsvatten. Alla utom 3 av 26 prover på utgående avloppsvatten har varit under laboratoriets rapporteringsgräns för BOD 7. Månads- och kvartalssammanställning: Månad BOD 7 Tot-P BOD 7 Tot-P mg/l mg/l mg/l mg/l Januari < 3,0 0,017 Februari < 3,4 0,018 Mars < 3,0 0,024 < 3,1 0,020 April < 3,0 0,027 Maj < 3,2 0,037 Juni < 3,0 0,031 < 3,1 0,031 Juli < 3,0 0,019 Augusti < 3,0 0,013 September < 3,0 0,014 < 3,0 0,015 Oktober < 3,0 0,013 November < 3,0 0,020 December < 4,0 0,062 < 3,3 0,031 3.4 Avloppsslam Slammet som uppkommer vid Lammhults reningsverk transporteras till Sundet biogasanläggning för vidare behandling. Den transporterade mängden kan ses i tabellen nedan. TS-halten baseras på medelvärdet av de tagna stickproven under 2012. Med anledning av Sundets REVAQ-certifiering har det under 2012 tagits två stickprover på slammet från Lammhult dels för att få en bättre bild över föroreningsinnehållet och dels för att kunna göra bättre massbalanser och bedömningar över flödena till och från biogasanläggningen på Sundet. 2012 Volym m 3 ) TS-halt %) TS ton) Producerat slam 1720 7,48 129 17

Slammet från Lammhult uppvisar över lag lägre halter av tungmetaller än Sundets slam. Eftersom fosforhalten är betydligt lägre hamnar kadmium/fosforkvoten för Lammhults slam något högre, på 27,7, jämfört med medelkvoten för Sundet slam 2012 som låg på 26,9 mg Cd/kg P. Det är svårt att dra några vidare slutsatser och jämförelser kring halterna baserat på endast 2 stickprov. Se bilaga 3 för analysresultaten från provtagningarna 2012 samt tidigare resultat. 3.5 Förändringar i anläggningar och process I verksamheten vidtas de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för att förebygga att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid förnyelse av utrustning väljs bästa möjliga teknik avseende funktion, miljö och ekonomi. 3.5.1 Förändringar på ledningsnätet Åtgärder utförda av verksamhetsutövare påkopplade till ledningsnätet för att minska läckage av kutterspån på begäran av Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen har gjorts. Åtgärder inkluderar ändrat tömningsintervall för tvåkammarbrunn för spån samt utredning av hur man kan ändra påkopplingen för att undvika kutterspån till avloppet i framtiden. Problemen med kutterspån har minskat avsevärt. Under 2012 har utredningar av ledningsnätet gjorts för att lokalisera områden i Lammhult som har mycket tillskottsvatten. 3.5.2 Förändringar på avloppsreningsverket Inga förändringar på avloppsreningsverket har skett under det gångna året. 3.5.3 Planerade förändringar på ledningsnätet Under 2013 kommer man gå vidare med de områden som visat sig ha mycket tillskottsvatten för att komma fram vilka åtgärder som ska vidtas. 3.5.4 Planerade förändringar avloppsreningsverket Inga förändringar har planerats för 2013. 3.6 Driftstörningar Vid skada eller olägenhet för miljön ansvarar verksamhetsutövaren för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt. 3.6.1 Driftstörningar på ledningsnätet Inga driftstörningar på ledningsnätet har uppkommit under det gångna året. 3.6.2 Driftstörningar på avloppsreningsverket Under 2012 har mängden trasrens som avskiljs från spillvattnet ökat till följd av att en stor mängd kutterspån hamnat i avloppsvattnet. Detta har inte inneburit någon driftstörning för själva reningsverket men däremot har rensmaskinen och personalresurserna varit mer belastade. Visuell kontroll i brunnar och pumpstationer har inte gett någon indikation på vart kutterspånet härstammar. Telefonkontakt med verksamhetsutövare i området gav en trolig källa och verksamhetsutövaren i fråga har infört noggrannare kontroll och börjat titta på hur problemet ska lösas i framtiden. I övrigt har inga driftstörningar uppkommit under det gångna året. 18

4. Energi, kemikalier och övriga resurser Användningen av kemiska produkter sker i enlighet med produktvalsprincipen. För verksamheten i avloppsreningsverken används ett fåtal kemiska produkter. Produkterna utvärderas för att få ett bra reningsresultat vilket i sin tur minimerar miljöeffekterna på efterkommande vattendrag. Övriga kemikalier såsom städmaterial upphandlas centralt på kommunen. VA-avdelningen väljer miljömärkta städkemikalier i sin verksamhet. Hushållning med råvaror och energi sker i den utsträckning driften av anläggningen tillåter. 4.1 Energi och vattenförbrukning Tekniska förvaltningens VA-avdelning köper in så kallad grön el från Bixia. Vid Lammhults avloppsreningsverk sker ingen egen elproduktion allt köps in. Avloppsreningsverket 2012 MWh KWh/m 3 KWh/ansl Total elförbrukning 283 0,69 161 Ledningsnätet 2012 MWh KWh/m 3 KWh/ansl Total elförbrukning 77 0,19 43 2012 var elförbrukningen för ledningsnätet per kubikmeter avloppsvatten ökat marginellt jämfört med föregående år. Eftersom årstillrinningen har varit lägre har den totala elförbrukningen för pumpning på ledningsnätet minskat något. Elförbrukningen per kubikmeter behandlat avloppsvatten på avloppsreningsverket har minskat med ca 12 %. Den totala förbrukningen på reningsverket har minskat med ca 15 % jämfört med 2011. Detta beror till stor del på en jämnare veckobelastning sett till BOD 7 ) under en stor del av året, högre reningsgrad och lägre årstillrinning se figur 13-14). Figur 13. Inköpt el 1998-2012 19

Figur 14. Elförbrukning 1998-2012 Värt att notera är att rensmaskinen har varit mer belastat till följd av det kutterspån som avskilts från inkommande spillvatten. Mängden renvatten som har förbrukats på anläggningen fortsätter att minska under 2012. Renvattenförbrukning 2012 Avloppsreningsverket 2857 m 3 4.3 Olje- och bränsleanvändning Lammhults avloppsreningssystem är försett med två reservkraftaggregat. Det ena är beläget vid avloppsreningsverket och det andra vid AP 54 516. Till dessa hör tankar med volymerna 0,67 m 3 respektive 0,585 m 3 Sistnämnda är inklusive ramverk). 2010 okulärkontrollerades dessa tankar i samband med övergång till EcoPar. Sammanlagd förbrukning under 2012 ses nedan. 2012 Ecopar* 150 liter * Från och med 2012 redovisas uppskattad ecoparförbrukning diesellikt bränsle framställt ur naturgas) som åtgått för reservkraftdrift för respektive yttre avloppsreningsverk. Diesel till personalens arbetsfordon, slamtransporter, kemikalieleveranser etc ingår inte i ovan redovisad volym. Bränsleförbrukningen för de fordon som används utav driftgruppen avlopp yttre redovisas inte separat. Driftgruppens bränsleförbrukning ingår i totala bränsleförbrukningen för VAavdelningen som redovisas i Sundets miljörapport. Uppskattningsvis 1/3 av den totala fordonsbränsleförbrukningen används av driftgruppen avlopp yttre. Detta fördelar sig ganska jämt över de tre bränsleslagen bensin, diesel och biogas. Det pågår en övergång från bensin- och dieseldrivna fordon till biogasfordon. 4.4 Kemikalieförbrukning Verket har körts med PAX XL 100 som fällningskemikalie under hela året. Den flödesbaserade förbrukningen har ökat med ca 2 g/m 3 vilket har fått till följd att den totala förbrukningen under året har ökat med 1 ton trots den minskade tillrinningen. Se tabell nedan för 2012 års förbrukningsdata. 20

Kemfällning Kemikalie Beteckning Metall Period Flöde under perioden Som polymer i slambehandlingen har Flopam EM 340CT använts under hela året. Förbrukningen är densamma som föregående år. m 3 Förbrukning ton Flödesbaserad förbr. Polyaluminiumklorid PAX XL100 9,3% Helår 410 063 50,0 117 10,9 g/m 3 Flödesbaserat metallinnehåll g Al/m 3 Slambehandling Kemikalie Polyakrylamid Beteckning Flopam EM 340CT Period Förbrukning kg Helår 1000 21

5. Sammanställning av årets utsläpp till luft och vatten 5.1 Vatten Nedan redovisas den totala utsläppsmängden. Mängderna har tagits fram genom mätning av föroreningshalter och flöden. Provtagning har skett med hjälp av flödesproportionella provtagare och utförts av certifierad provtagare. Parameter Utsläpp Recipient BOD 7 <1,27 Ton Kalven Tot-P 0,009 Ton Kalven Tot-N 5,2 Ton Kalven COD cr 11,3 Ton Kalven Suspenderad substans <1,3 Ton Kalven Al-rest 0,26 Ton Kalven 5.2 Luft En ny värmepumpsanläggning installerades i januari 2011. Köldmediemängden i den nya anläggningen överskrider 10 kg och omfattas av krav på årlig redovisning. Under 2012 har inget köldmedium förbrukats. På Lammhult avloppsreningsverk behandlas frånluften i ozonanläggning för att minska lukter som kan uppkomma. Inga klagomål på lukt har rapporterats. Köldmedium Köldmedium Installerad mängd Förbrukad mängd HFC > 10 kg Ingen förbrukning Lammhults avloppsreningssystem är försett med 2 reservkraftaggregat. Förutom kortvarig provkörning av dessa sker ingen förbränning av bränsle eller utsläpp av stoft till luften. Reservkraftaggregaten är jämförbara med en mindre lastbilsmotor. 22

6 Avfallsredovisning 6.1 Avloppsreningsverksslam Avloppsslam bör inte ses som ett avfall utan som en resurs. Slammet utgör den största restprodukten som bildas vid rening av avloppsvatten. Genom kontinuerliga förbättringar av rötningsprocessen kan mer energi utvinnas från slammet. Ett fortlöpande arbete sker också för att öka återvinningsgraden av näringsämnen från slammet genom att nyttiggöra slammet i jordbruk, anläggningsjord etc. Sedan 2010 är Sundets avloppsreningsverk certifierat enligt Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ Återvunnen Växtnäring, vilket även inkluderar slam från Lammhults reningsverk eftersom detta transporteras till Sundet för vidare behandling i rötkamrarna. Under 2012 har allt avvattnat slam från Lammhult transporterats till Sundet avloppsreningsverk för rötning i rötkamrarna. Två provtagningar är gjorda se avsnitt 3.4. Typ av slam EWC-kod TS-halt Mängd/år Transportör Ändamål Avloppsslam 19 08 05 7,48 % 129 ton TS Växjö kommun Renhållningen Rötat slam som bland annat går till jordbruk 6.2 Konventionellt avfall Nedan presenteras de mängder konventionellt avfall som uppkommit vid Lammhults avloppsreningsverk under 2012. Till deponering, förbränning eller biologisk behandling Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare Trasrens/Sand 19 08 01/19 08 02 22 ton Växjö kommun Ljungby Energi Renhållningen Hushållsavfall 20 03 01 50 kg Växjö kommun Renhållningen Ljungby Energi Mängden trasrens har under året nästan dubblerats. Detta beror på att uppskattningsvis 10 ton kutterspån kommer till avloppsreningsverket via ledningsnätet under året. Till återanvändning eller återvinning Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare Papper 20 01 01 20 kg VA-avdelningen Lammhult ÅC Växjö kommun Metall 20 01 40 500 kg VA-avdelningen Växjö kommun Lammhult ÅC 23

6.3 Farligt avfall Nedan redovisas de mängder farligt avfall som uppkommit vid Lammhults avloppsreningsverk under året. VA-avdelningen bedömning är att det uppkommer relativt lite farligt avfall vid Lammhults avloppsreningsverk. Antalet lysrör och lågenergilampor har minskat markant jämfört med föregående år. Avfallsslag EWC-kod Mängd/år Transportör Mottagare Spillolja 13 02 05 5 liter VA-avdelningen Lammhult ÅC Växjö kommun Lysrör, lågenergilampor 20 01 21 5 stycken VA-avdelningen Växjö kommun Lammhult ÅC 24

7. Recipientkontroll Avloppsreningsverkets lokalisering medför liten olägenhet för omgivande bebyggelse. Recipient för Lammhults avloppsreningsverk är Kalven som är en litet sjö med avrinning till Allgunnen. Den närmsta provpunkten i rinnande vatten nedströms Lammhults avloppsreningsverk är punkt 654 Hillens utlopp. Innan denna punkt finns också punkt 658 Allgunnen se figur 14). Vid den sistnämnda punkten tas endast ett prov ut om året. Recipientkontrollen sker i Lagans vattenråds regi, som sammanställer och analysera årens resultat. I deras rapport finns fler parametrar än nedan redovisade analyserade. 658 Allgunnen 654 Hillens utlopp nedströms Rörvik Figur 14 Provpunkterna runt Lammhults avloppsreningsverk Analysresultat för 2012 Provpunkt Datum Tot-N [µg/l] Tot-P [µg /l] 654 Hillens utlopp 2012-02-22 610 8,6 654 Hillens utlopp 2012-04-17 580 11,0 654 Hillens utlopp 2012-06-19 560 14,0 654 Hillens utlopp 2012-08-15 490 13,0 654 Hillens utlopp 2012-10-24 500 11,0 654 Hillens utlopp 2012-12-13 550 6,1 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet NV rapport 4913) har totalkvävehalten under hela året varit måttliga. Totalfosforhalterna har under året varierat mellan låga och måttliga halter. Figur 16 visar historiska värden för totalfosfor och totalkväve sedan 2005. Tidsperioden är för kort för att kunna urskilja någon trend. Däremot syns att värdena för totalfosfor varierar med årstiderna även om variationen inte är lika tydlig de senaste åren. Figur 16. Recipientpunkten 654 Hillens utlopp under 2005-2012 25

8. Slutkommentar Lammhults avloppsreningsverk fungerar bra och uppvisar goda reningsresultat. Tekniska förvaltningen bedömer att avloppsreningsverket i Lammhult drivs och kontrolleras enligt gällande beslut och villkor. Maria Isling Teknisk chef Pehr Andersson VA-chef 26

Växjö Kommun Bilaga 1 Lammhults arv Situationsplan 1 1: 21: 3 4 6 Abborrbacka rna 1: 21: 3 5 7 s Gjutö GRÖNVIK Rås St insö 1: 2 Högö 4 Allgu nnen 1: 3 Hum legår den 2 s 658 Äspö s Sör aviken Bår eskala 1: 2 1 P Provpunkt sjöundersökning Lammhults avloppsreningsverk Br ant åker s M ilast olpa 1: 2 2 BÅRE SKALLA 1: 3 1 Ö s 1: 3 4 Kalvuddaön Tjur akär r et Kalvudden 1: 3 Tär nehal 5 1: 3 2 1: 3 4 Lila Granö 1: 2 3 1: 6 1 1: 3 3 Duggö Sjöbor gen G r anö Bjär knäs 1: 4 1 1: 5 Kr okö 7 1: 5 6 1: 5 1: 5 3 4 G revasudde öarna 1: 5 5 18: 1 4 Djupest en s 1: 3 1 1: 5 1 1: 10 1: 5 BJÄR KNÄS Boö 18: 1 2 18: 1 10 Myrö 1: 7 3 Koö Boasund ALLG UNNEBE RG 0684- P P P P 461. P 1 1: 12 P P Svinö 1: 7 1 Svar t a Not udden Skr ikö 18: 1 9 Skar peudd hål 1: 4 4 18: 1 7 Br udahal 1: 3 7 18: 1 6 18: 1 3 Schäsö Not ö 18: 1 8 Fiskar udden LAMM HULT Lär viken 1: 4 1: 6 A Väst r a 1: 5 2 Näsudden 1: 3 6 Näsön Lindö 18: 1 5 Skeppst aden Ander saudde 18: 1 1 Kor pakul 1: 3 2 1: 7 2 G REVARYD 1: 55 1: 8 f1 18: 1 f1 1: 5 2 P Kalven P fs:6 P f1 BJÄRKNÄS 1: 8 P Kalven Ham bor g Ham bor gs 1: 37 1: 4 För eningsst u f1 1: 5 P 3 Haga L AM 1: 5M HUL T 1 P Badplat s P 1: 35 Tennisbana P 1: 5 P 1 P P P P 1: 42 Skjut bana Sv Lammhult arv 464 m P 0780K- P P 07- ANE- 480. 1 P P 98/ 65. 1 1: 5 20: 1 Sv 0780K- 98/ 65. 2 ga: 2 P ga: 1 1 P 1: 4 P P P P P P 50: 151: P 1P P 51: 51: 4 5 P P P 5 1: 5 2 1: 3 P ] Ha mborgsån ] Närmsta provpunkt i rinnande vatten är 654 i Rörvik

Växjö kommun Bilaga 2 Lammhult ARV s. 1 2) Utsläppskontroll 2012 Utsläppskontrollen Lammhult Avloppsreningsverk 2012 Årsflöde: 410 063 m 3 Inkommande Datum Veckonr Märkning Flöde ph BOD 7 CODcr* Tot-P Tot-N BOD 7 CODcr* Tot-P Tot-N BOD 7 *** Tot-P*** Tot-N*** m3/dygn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l kg/d kg/d kg/d kg/d pe pe pe 2012-01-09 2 INK dygnsprov 1791 7,5 92 374 2,22 18 165 670 4,0 32,2 2354 1988 2480 2012-01-24 4 INK dygnsprov 1062 7,2 120 516 3,36 30 127 548 3,6 31,9 1821 1784 2451 2012-02-08 6 INK dygnsprov 827 7,4 170 473 3,37 30 141 391 2,8 24,8 2008 1393 1908 2012-02-23 8 INK dygnsprov 1966 7,3 78 224 1,45 15 153 440 2,9 29,5 2191 1425 2268 2012-03-09 10 INK helgprov 900 7,2 150 516 5,73 28 135 464 5,2 25,2 1929 2579 1938 2012-03-26 13 INK dygnsprov 875 7,3 140 473 3,18 30 123 414 2,8 26,3 1750 1391 2019 2012-04-10 15 INK dygnsprov 1100 7,3 130 516 2,79 25 143 568 3,1 27,5 2043 1535 2115 2012-04-25 17 INK dygnsprov 1173 7,3 120 318 4,74 29 141 373 5,6 34,0 2011 2780 2617 2012-05-10 19 INK dygnsprov 1097 7,2 140 430 3,8 29 154 472 4,2 31,8 2194 2084 2447 2012-05-25 21 INK helgprov 653 7,5 240 645 5,1 45 157 421 3,3 29,4 2239 1665 2260 2012-06-11 24 INK dygnsprov 670 7,4 220 559 4,68 38 147 375 3,1 25,5 2106 1568 1958 2012-06-26 26 INK dygnsprov 1831 7,3 35 198 1,33 14 64 363 2,4 25,6 916 1218 1972 2012-07-11 28 INK dygnsprov 2808 7,3 18 159 0,97 8,9 51 446 2,7 25,0 722 1362 1922 2012-07-26 30 INK dygnsprov 1014 7,3 88 310 2,32 22 89 314 2,4 22,3 1275 1176 1716 2012-08-10 32 INK helgprov 837 7,3 180 559 4,61 27 151 468 3,9 22,6 2152 1929 1738 2012-08-27 35 INK dygnsprov 643 7,4 180 473 4,37 34 116 304 2,8 21,9 1653 1405 1682 2012-09-04 36 INK dygnsprov 647 7,5 200 473 5,53 45 129 306 3,6 29,1 1849 1789 2240 2012-09-19 38 INK dygnsprov 716 7,3 310 774 5,09 52 222 554 3,6 37,2 3171 1822 2864 2012-10-04 40 INK dygnsprov 1407 7,2 69 327 2,38 25 97 460 3,3 35,2 1387 1674 2706 2012-10-26 43 INK helgprov 1046 7,2 78 404 2,92 29 82 423 3,1 30,3 1166 1527 2333 2012-11-05 45 INK dygnsprov 1035 7,2 110 378 3,1 31 114 391 3,2 32,1 1626 1604 2468 2012-11-20 47 INK dygnsprov 980 7,1 210 817 5,43 37 206 801 5,3 36,3 2940 2661 2789 2012-12-05 49 INK dygnsprov 1032 7,1 140 516 3,46 31 144 533 3,6 32,0 2064 1785 2461 2012-12-12 50 INK dygnsprov 832 7,2 170 602 5,24 38 141 501 4,4 31,6 2021 2180 2432 Max 2808 7,5 310 817 5,73 52 222 801 5,6 37,2 3171 2780 2864 Min 643 7,1 18 159 0,97 8,9 51 304 2,4 21,9 722 1176 1682 Medel 1123 7,3 141,2 460 3,63 29,6 133 456 3,5 29,0 1899 1764 2241 Pe 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Beräknad veckobelastning 2 4 6 8 10 13 15 17 19 21 24 26 28 30 32 35 36 38 40 43 45 47 49 50 Vecka BOD7*** Tot-N*** Tot-P*** Flödesbaserad årsbelastning : Ton 48,4 166,7 1,28 10,60 Pe 1896-1747 2235

Växjö kommun Bilaga 2 Lammhult ARV s. 2 2) Utsläppskontroll 2012 Utgående Datum Veckonr Märkning Flöde ph Al BOD 7 CODcr* Susp. Tot-P Tot-N Al BOD 7 CODcr** Susp. Tot-P Tot-N Månad BOD 7 Tot-P BOD 7 Tot-P m3/dygn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d mg/l mg/l mg/l mg/l 2012-01-09 2 UTG dygnsprov 1791 7 0,64 3 24 3,3 0,018 9,2 1,15 5,37 42,98 5,91 0,03 16,48 Januari < 3,0 0,017 2012-01-24 4 UTG dygnsprov 1062 7,4 0,52 3 23 2 0,016 9 0,55 3,19 24,43 2,12 0,02 9,56 Februari < 3,4 0,018 2012-02-08 6 UTG dygnsprov 827 7,5 0,78 3,8 39 3,5 0,026 18 0,65 3,14 32,25 2,89 0,02 14,89 Mars < 3,0 0,024 < 3,1 0,020 2012-02-23 8 UTG dygnsprov 1966 7,1 0,58 3 20 2,2 0,01 7,7 1,14 5,90 39,32 4,33 0,02 15,14 April < 3,0 0,027 2012-03-09 10 UTG helgprov 900 7,3 0,67 3 32 3 0,024 16 0,60 2,70 28,80 2,70 0,02 14,40 Maj < 3,2 0,037 2012-03-26 13 UTG dygnsprov 875 7,3 0,68 3 30 3 0,024 16 0,60 2,63 26,25 2,63 0,02 14,00 Juni < 3,0 0,031 < 3,1 0,031 2012-04-10 15 UTG dygnsprov 1100 7,2 1,1 3 35 4,8 0,033 15 1,21 3,30 38,50 5,28 0,04 16,50 Juli < 3,0 0,019 2012-04-25 17 UTG dygnsprov 1173 7,4 0,6 3 27 2,7 0,02 13 0,70 3,52 31,67 3,17 0,02 15,25 Augusti < 3,0 0,013 2012-05-10 19 UTG dygnsprov 1097 7,4 0,71 3 35 3,2 0,024 17 0,78 3,29 38,40 3,51 0,03 18,65 September < 3,0 0,014 < 3,0 0,015 2012-05-25 21 UTG helgprov 653 7,5 1,5 3,4 46 8,1 0,05 22 0,98 2,22 30,04 5,29 0,03 14,37 Oktober < 3,0 0,013 2012-06-11 24 UTG dygnsprov 670 7,5 1,4 3 39 7,7 0,046 22 0,94 2,01 26,13 5,16 0,03 14,74 November < 3,0 0,020 2012-06-26 26 UTG dygnsprov 1831 7,1 0,84 3 18 3,3 0,015 7,9 1,54 5,49 32,96 6,04 0,03 14,46 December < 4,0 0,062 < 3,3 0,031 2012-07-11 28 UTG dygnsprov 2808 7,2 0,68 3 21 3,7 0,02 5,7 1,91 8,42 58,97 10,39 0,06 16,01 2012-07-26 30 UTG dygnsprov 1014 7,1 0,35 3 27 2 0,017 11 0,35 3,04 27,38 2,03 0,02 11,15 2012-08-10 32 UTG helgprov 837 7,4 0,32 3 25 2,7 0,015 15 0,27 2,51 20,93 2,26 0,01 12,56 2012-08-27 35 UTG dygnsprov 643 7,2 0,4 3 25 2,2 0,011 16 0,26 1,93 16,08 1,41 0,01 10,29 2012-09-04 36 UTG dygnsprov 647 7 0,43 3 24 2 0,013 16 0,28 1,94 15,53 1,29 0,01 10,35 2012-09-19 38 UTG dygnsprov 716 6,9 0,45 3 25 2,1 0,015 17 0,32 2,15 17,90 1,50 0,01 12,17 2012-10-04 40 UTG dygnsprov 1407 7,1 0,5 3 22 2,1 0,012 12 0,70 4,22 30,95 2,95 0,02 16,88 2012-10-26 43 UTG helgprov 1046 7,3 0,25 3 28 2 0,013 13 0,26 3,14 29,29 2,09 0,01 13,60 2012-11-05 45 UTG dygnsprov 1035 7 0,41 3 25 2 0,02 14 0,42 3,11 25,88 2,07 0,02 14,49 2012-11-20 47 UTG dygnsprov 980 7,4 0,45 3 34 2,2 0,02 16 0,44 2,94 33,32 2,16 0,02 15,68 2012-12-05 49 UTG dygnsprov 1032 7,1 0,64 3 35 3,3 0,038 16 0,66 3,10 36,12 3,41 0,04 16,51 2012-12-12 50 UTG dygnsprov 832 7,3 0,83 5 46 5,9 0,085 20 0,69 4,16 38,27 4,91 0,07 16,64 Max 2808 7,5 1,5 5 46 8,1 0,085 22 1,91 8,42 58,97 10,39 0,07 18,65 Min 643 6,9 0,25 3 18 2 0,01 5,7 0,26 1,93 15,53 1,29 0,01 9,56 Medel 1123 7,2 0,66 3,1 29 3,3 0,02 14,4 0,73 3,48 30,93 3,56 0,03 14,36 Flödesbaserad årsutsläpp: Ton 0,26 1,27 11,30 1,30 0,009 5,25 Reningsgrad % - 97,4% 93,2% - 99,3% 50,5% Kommentarer * Omräkningsfaktor för CODcr från TOC. Vid inkommande vatten multipliceras TOC med 4,3 för att erhålla den beräknade halten av CODcr ** Omräkningsfaktor för CODcr från TOC. Vid utgående vatten multipliceras TOC med 3,5 för att erhålla den beräknade halten av CODcr *** För omräkning till Pe används följande: 1 Pe = 70 g BOD 7/dygn, 2 g P/dygn och 13 g N/dygn. Rödmarkerade värden är under rapporteringsgränsen eller baseras på värden under rapporteringsgränsen.

Växjö kommun Bilaga 3 Lammhult ARV s. 1 1) Slamanalyser 2012 Slamanalyser - Avlopp yttre År: Verk: 2012 Lammhult Sundet medel 2012 275 17,5 13,1 517 7,96 0,86 0,55 2,7 14,5 3,19 11,7 0,04 0,63 8,118 24,4 36 17636,364 2500 1527 45818 13636 32091 26,9 Medel 1 år 155 13,0 6,35 300 5,75 0,39 0,46 1,45 6,35 1,00 1,30 0,02 0,60 6,8 7,5 26,5 7350 1080 1750 65500 8050 14000 27,7 Medel totalt 181 14,5 6,57 364 9,11 0,48 0,38 1,88 6,35 1,00 4,91 0,03 0,37 7,1 9,7 30,1 8773 1274 1800 52467 12987 21353 23,2 Datum Verk Cu Cr Ni Zn [mg/kg TS] [mg/kg TS] [mg/kg TS] [mg/kg TS] Pb [mg/kg TS] Cd [mg/kg TS] Hg [mg/kg TS] Co [mg/kg TS] Sn [mg/kg TS] Ag Nonylfenol [mg/kg TS] [mg/kg TS] PCB [mg/kg TS] PAH [mg/kg TS] ph TS [%] GR [%] Ca [mg/kg TS] Mg [mg/kg TS] K [mg/kg TS] T ot-n [mg/kg TS] NH4-N [mg/kg TS] T ot-p [mg/kg TS] Cd/P kvot 2002-09-11 Lammhult 200 14 7,1 550 21 0,71 0,62 2,8 10 6,7 13 33 11000 1500 1600 46000 12000 23000 30,9 2003-04-01 Lammhult 220 16 7,8 460 10 0,56 0,40 1,5 7,0 6,8 11 27 10000 1800 2600 81000 26000 26000 21,5 2003-06-30 Lammhult 170 14 6,8 340 8,9 0,44 0,25 1,3 11 0,025 0,30 8,4 13 31 7400 1100 1500 47000 13000 21000 21,0 2003-12-18 Lammhult 200 17 7,2 440 13 0,57 0,45 1,8 3,8 0,024 0,54 6,7 11 30 10000 1300 1400 48000 16000 24000 23,8 2004-06-23 Lammhult 180 16 6,9 400 9,5 0,52 0,44 2,5 6,2 0,02 0,30 6,9 11 30 8800 1300 2100 58000 16000 25000 20,8 2004-12-15 Lammhult 190 16 6,9 370 10 0,53 0,44 1,7 8,0 0,035 0,3 9,8 13 28 8900 1200 1700 52000 11000 24000 22,1 2005-05-30 Lammhult 170 13 5,8 340 7,4 0,59 0,37 1,8 7,5 0,02 0,37 6,7 11 32 9400 1500 2100 57000 19000 24000 24,6 2005-11-30 Lammhult 190 21 8,7 370 8,2 0,50 0,30 2,0 3,2 0,0224 0,35 7,1 12 34 10000 1500 2000 55000 14000 26000 19,2 2006-06-26 Lammhult 170 15 5,8 320 7,1 0,43 0,25 1,6 8,6 0,02 0,3 6,9 11,3 30 9200 1400 2100 57000 9300 24000 17,9 2006-09-29 Lammhult 170 16 7,4 350 11 0,45 0,39 1,7 1,0 0,029 0,3 6,9 4,8 34 9100 1200 1500 39000 14000 22000 20,5 2007-04-03 Lammhult 190 11 4,7 310 3,0 0,36 0,34 1,7 0,39 0,035 0,088 6,9 6,3 29 8900 1100 1700 52000 12000 22000 16,4 2007-09-13 Lammhult 200 12 6,1 350 6,6 0,42 0,21 2,4 2,3 0,035 0,22 6,6 6,1 31 7600 1100 1800 41000 6400 17000 24,7 2008-03-19 Lammhult 150 10 4,7 260 9,5 0,41 0,25 2,5 2,1 0,016 0,6 6,7 7,8 28,6 6600 950 1400 23000 10000 14300 28,7 2012-03-13 Lammhult 160 14 6,7 310 4,2 0,38 0,27 1,4 6,9 1 1,4 0,021 0,6 6,7 8,61 25,2 7800 1200 2000 63000 7800 15000 25,3 2012-10-29 Lammhult 150 12 6 290 7,3 0,39 0,65 1,5 5,8 1 1,2 0,027 0,6 6,8 6,35 27,7 6900 960 1500 68000 8300 13000 30,0