Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun Älmhults kommun Tekniska kontoret Parkavdelningen 2014 Godkänd av Bengt Pettersson teknisk chef 20141201 Av: Ingela Thulander, parkförman
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 SITUATION OCH SYFTE... 4 2. HISTORIA OCH FRAMTID-UTVECKLING OCH AVVECKLING... 4 3. SAMVERKAN... 5 4. SÄKERHET... 5 5.UTVECKLING, OMBYGGNAD AV FRAMTIDENS LEKPLATSER... 6 6.SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 7 7. INVENTERING 2014... 8 8. UTVECKLINGSPLAN... 9 BILAGA 1 ANTAL LEKPLATSER PLACERING OCH KATEGORI BILAGA 2 STATISTIK BARNANTAL BILAGA 3 KORDINATER BILAGA 4 STANDARDLEKPLATS BILAGA 5 ENKÄT SAMMANSTÄLLNING Inspirationsbild Landskrona 2
Inspirationsbild Sävsjö Sammanfattning Barn behöver en säker och attraktiv utemiljö. Med leken stimuleras barnens utveckling och samvaro. Genom denna lekplatsplan fastslås hur lekplatserna på allmän parkmark i Älmhults kommun bör drivas och utvecklas Här fastslås också tydliga drifts och säkerhetsrutiner, hur arbetet är fördelat och vem som har ansvar för besiktning, reparationer och skötsel. Stora delar av denna lekplatsplan har hämtat inspiration från Växjös lekplatsplanering 2010 och Ängelholms lekplatsplan 2010 som i sin tur har hämtat inspiration från Malmö stads lekplatsprogram 2006. Standardlekplats 3
1 Situation & Syfte Parkavdelningen inom tekniska kontoret har fått uppdraget att förvalta kommunens allmänna lekplatser. I dagsläget finns det totalt 18 stycken i hela kommunen. En inventering är gjord 1989 och en 2013. Det finns i dagsläget ingen samordnande lekplatsplan som visar hur lekplatserna bör utvecklas. Denna plan är tänkt som en handledning vid utveckling, avveckling och nyanläggning av lekplatser på kommunal parkmark och allmän mark i framtiden. I denna lekplatsplanering har inte hänsyn tagits till att det finns lekplatser på alla skolor och förskolor i kommunen. Förteckning och kategoriindelning på lekplatser enligt bilaga 1 Kordinater enligt bilaga 3 2 Historia och framtid Utveckling och avveckling Lekplatsers utformning placering och behov är ständigt i förändring. Det finns en övervikt på många små lekplatser. Man gjorde enligt inventeringen 1989 en reglering av antalet lekplatser för förhållanden som gjordes då. Den håller i stort sätt ännu men behöver justeras på något ställe. Barnantalet skiftar och antalet barn går uppåt i en del områden och nedåt i en del. Barnantal statistik enligt bilaga 2 3 Samverkan Framförallt i ytterområdena förordar vi samverkan där ofta samhällsföreningar har ett stort engagemang i arbete med liknande frågor. Även i andra sammanhang ser vi gärna ett samarbete för att få en så bra lekplats som möjligt. Riskullavägens lekplats i Diö 4
4 Säkerhet Något som har förändrats en hel del är säkerheten, och sedan 2008 har man årligen en besiktning av alla lekplatser. Denna besiktning görs av en extern besiktningsman och dessa protokoll ligger till grund för det säkerhetsarbete som sker på lekplatserna med målet om säkra lekplatser med minimal risk för olyckor. Tillsyn av lekplatser görs i samband med skötsel och protokollförs enligt anvisningar av egen personal. Mindre reparationer åtgärdas löpande i så stor utsträckning som möjligt. Eventuella större och allvarliga fel åtgärdas omgående. Skyltar kommer att sättas upp vid varje lekplats där det finns koordinater och telefonnummer för anmälan av fel och vid väghänvisning. 5 Utveckling, ombyggnad av framtida lekplatser En utveckling av lekplatserna måste ske mot en mer attraktiv, säker tillgänglig och skötselsnål utformning. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser gäller även lekplatser. Att göra lekplatser mer tillgängliga för personer med funktionshinder är ett mål för framtiden. I dagsläget är en lekplats helt tillgänglighetsanpassad och en delvis. Målet är att ett flertal av de mindre lekplatserna ska ha en delvis tillgänglig del av lekplatsen. Vid nybyggnation är det ett krav att tillgängligheten ska tillgodoses. Det är också viktigt att ha en bra kvalitet på lekredskap vilket kan ge en högre investeringskostnad men en lägre driftskostnad. Denna utrustning är oftast robustare mot slitage och vandalisering. Att utrustning byts ut hjälper oftast inte fullt ut för att få en säker och tillgänglig lekplats utan då måste man även delvis byta ut underlaget till exempel till fallskyddsplattor eller gräs. Detta medför också högre kostnad i anläggningsskedet. Man bör också titta på underlaget i stort. Kanske man även kan minska ner på grusytor till förmån för gräs och flis och på så sätt få lägre skötselbehov. Reservdelar är också en viktig fråga. Vi vill därför så mycket som möjligt hålla oss till ett fåtal fabrikat på lekutrustningen. Bakbar sand i sandlådan ger fantastiska möjligheter för barnen att forma små landskap helt efter eget sinne och bör finnas på varje lekplats. Ett leksnår i närområdet är också en fördel. Närheten till naturen är bra på många områden och ger en behaglig inramning till lekplatser. Ytorna bör inte vara så stora att de upplevs som ödsliga och ogästvänliga samtidigt ska det ges tillfälle för till exempel bollspel på utvalda platser. 5
Bänkar och bord bör i största möjliga mån vara anpassade så att så många som möjligt ska kunna använda dessa. De ska också där det är möjligt placeras på hårdgjort underlag. Stigar och vägar till lekplatserna ska efter behov vara körbara för till exempel rullstol. 6 Skötsel och underhåll Skötsel av lekplatser innebär en insats i olika intervaller. Ren skötsel av underlag såsom gräsklippning eller ogräs i sandyta sker med täta intervaller. Underhåll såsom målning tvättning och reparationer görs enligt skötselplan och besiktningsunderlag. Tillsyn av sandmängd och påfyllning av baksand görs en gång per år i början av säsongen. Sanden på lekplatsen byts inte ut regelbundet. Vanligtvis fylls den endast på om volymen minskat. Undantag görs om hygienen eller funktionen blivit dålig. Tvättning av sand på plats med en maskin utformad för detta ändamål är ett alternativ som ev kan prövas. Placering av lekredskap görs enligt normer och på ett sådant sätt att underhåll underlättas. 6
7 2014 års inventering I denna lekplatsplan har jag tagit in uppgifter om antal barn i områden, information från andra kommuner (Ängelholm Malmö Växjö) och samtal med en del samhällsföreningar. Alla lekplatser har inventerats på lekredskap och ett förslag på en standardutrustad lekplats har tagits in från leverantör. Denna information ligger till grund för denna lekplatsplan. Vi har också haft förmånen att kunna köpa in en hel del reservdelar under 2013. Statistik barnantal (bilaga 2) Enligt bilaga 2 kan man utläsa hur barnantalet har stigit eller sjunkit från 2013-2014 i de olika åldrarna. Många kommuner har ett antal barn per lekplats ca 100 som ett jämförelsetal för att se hur lekplatserna bör vara placerade. Man kan också se på avståndet till närmaste lekplats där 500m kan vara en riktlinje. 8 Utvecklingsplan Eftersom de ekonomiska resurserna alltid kommer att utgöra en begränsande faktor krävs en långsiktig planering och prioritering för att nå målen som beskrivs ovan. På småorter med färre barn än 100 har jag som förslag att om det finns en lekplats, ha kvar den men i mindre skala. En lekplats behöver avvecklas i Liatorp där det endast finns 44 barn och det finns två lekplatser. Lekplatsen på Tegnérvägen föreslås bli en grönyta med bord och bänkar och att behålla lekplatsen på Kvarngatan. I diskussion med samhällsföreningen har önskemål framkommit om att ha båda lekplatserna kvar men om inte detta är möjligt satsa på Kvarngatans lekplats. Diö har 124 barn vilket innebär 1.5 lekplatser så där kan man behålla Riskullavägens lekplats i lite mindre skala även om en ny lekplats byggs på Albins äng. I Klöxhultsområdet finns fem stycken lekplatser till 298 barn och där behövs avvecklas två stycken men det är inte sagt vilka. När en lekplats avvecklas är det egentligen endast lekutrustningen som tas bort efterhand som den är uttjänt eller flyttas om behovet finns på en annan lekplats. Grus och sandytor sås igen med gräs eller ängsblommor. De lekplatser som är kvar bör i första hand kompletteras med lekredskap enligt standardmodellen. Fallskydd byts ut delvis i samband med detta. Detta ska ske i takt med att ekonomin tillåter. Upprustning av resterande lekutrustning görs enligt besiktningsunderlag, plan och/eller efter behov. 7
9 Enkät sammanställning En enkät med ett antal frågor skickades ut till alla förskolechefer med begäran att lämna vidare till förskolor för att få in så många svar som möjligt i åldrarna 0-6 år enkäten fanns också att få via mig, men även via kommunens webbplats. Antal barn som berördes av enkäten var 850st enligt uppgifter. Totalt finns ca 1 700 barn i hela kommunen. Det kom in ca 200 svar och i de svaren ingick ca 280 barn eftersom en del svar omfattade mer än ett barn. Jag valde att begränsa till de som har barn 0-6. Därmed kom inte de familjer med som enbart har barn äldre är sex år. Nedan följer en sammanfattning av en del av frågorna. Vilken lekplats besöktes mest? Den i särklass mest besökta lekplatsen enligt de som svarat var Paradisets lekplats därefter kom Nicklabacken och Riskullavägen i Diö. Övriga lekplatser var relativt lika i antal besök. Vilka redskap används mest? Gungor kom på klar första plats och klätterställning rutsch och lekhus på andraplats sedan följde sandlåda och gungdjur på tredjeplats. Åldrarna på de barn som besöker lekplatser enligt enkäten är flest i 3-6 år i övrigt ganska lika. Hur ofta besöks en lekplats? Svaret blev från aldrig till flera gånger i veckan. Vad är bra med lekplatsen? Närheten är det viktigaste - det har 54 stycken svarat. Därefter kommer vikten av att det är något för blandade åldrar. Annat som är viktigt är att: - det inte är några bilar i närheten - lekplatsen är fräsch - det är stora ytor att leka på - det finns bord och bänkar Vad är mindre bra med lekplatsen? - renoveringsbehov - för lite grönt - ingen skugga - blåsigt - utbudet är för litet - för liten 8
Vad saknas på lekplatsen som du besöker? - gungor för småbarn - klätterställning - bord och bänk - gungbräda - litet hus - kompisgunga Några frågor berörde den centrala lekplatsen på Nicklabacken. Det finns både de som aldrig besöker den och de som gör något besök någon gång. Det som många upplever som negativt är att den inte är anpassad för små barn. Samtidigt som en del tycker det är positivt med utbudet för större barn. Många svar innehöll tips och att tänka på här följer några: - ha olika tema - utforma som mötesplats/samlingsplats - rotera med lekutrustning, nytt är alltid kul - gör en sagopark i Björkparken - titta på Osbys centrala lekplats - en större lekplats i Klöxhult - ta bort de små - lekplats på korpplanen bak Vintervägen - familjelekplats - mindre pengar mer eftertanke - besök Leo s lekland som inspiration - Möckelns lekplats har stora outnyttjade ytor - gör en lekplats på Albins äng - tak till föräldrar och små barn så de stora kan leka även vid regn - underhåll hellre befintliga än bygg flera - häcklabyrint - gör en 4H-gård Enkäten stödjer utvecklingsplanen bra. Närheten till en lekplats är viktig för många och där spelar villalekplatserna naturligtvis en stor roll de är ju tänkta att behållas i antal. Däremot bör man se över placeringen Även behovet av att ha någon central lekplats med större utbud är i stort tillgodosett med Nicklabacken. Där finns ett utbud för större barn och tanken är att de mindre lekplatserna ska var för de mindre barnen. Eventuellt kan någon av de större lekplatserna som Paradiset och Möckeln utökas med redskap för äldre barn. Gungor för små barn kommer ökas i antal, sandlådor kommer att placeras ut, små lekhus med rutsch är också tänkt att kompletteras med. Bord och bänkar är också inköpta och väntar på att fördelas. Tillgängligheten kommer att förbättras på lekplatserna efter hand. 9