Anteckningar från workshop 2: Systemperspektiv på energisystem Ordförande: Björn Karlsson Sekreterare: Shahnaz Amiri Systemsyn och klimatpåverkan: P1: Fjärrvärme expansion: Var kan fjärrvärme ha mer nytta? Björn Karlsson (Linköpings universitet): det beror på hur stort energitätheten/effekt tätheten är i respektive område? Men också ha i åtanken att genom kraftvärme baserad fjärrvärme kan vi konkurera med kolkondensen. Det fordras alltid en systemsyn framför allt menar jag på att vi måste på något sätt kunna gottgöra oss av att det globala utsläppet minskar. I dag pratar man mest om tillförselsidan och att man vill bli av med fossilt bränsle men det ännu viktigare är att släcka sista lampan också dvs. att ha fokus på användarsidan med effektiviseringsåtgärder, hushållning mm. Att producera el med fjärrvärme i Sverige minskar kolkondensen i Danmark och därmed den globala CO2 utsläppen men också att förbruka el i Sverige ökar kolkondensen i Danmark och därmed den globala CO2 utsläppen. P2: Norrköping och Linköpings fjärrvärmesystem. Går det att koppla ihop de? Björn: Att satsa på avfallsförbränningsanläggning i Norrköping när det redan finns i Linköping är inte så effektiv lösning. Man kan inte bygga ut separata system och tro att i efterhand skulle man kolla ihop dem. Detta kräver stora investeringar med dålig lönsamhet som följd. Att säkra fjärrvärmen i framtiden Björn: Men det energiperspektivet har man inte idag. T.ex. kostnaden för fjärrvärme i Linköping är 4 öre/kwh som är genomsnittskostnaden för värmeproduktion och det verkar svårslaget och då dyker upp andra alternativa lösningar som värmepumpar i alla möjliga former. En lösning som jag har föreslagit i 30 år borde vara för TVAB, för att öka sin marknads andelar och för att stärka sin relation med sina kunder, och inte minst minska klimatpåverkan, att skriva ett bindande avtal med sina kunder och garantera ett lägre pris än exempelviss bergvärme. Nu finns det många energibolag som tror att kunderna har inte tillräcklig kunskap om fördelarna med fjärrvärme och väljer bort därför fjärrvärme men i själva verket det är priset på fjärrvärme som driver utvecklingen av andra lösningar som bergvärme. P3: Kundperspektiv på fjärrvärmen: Det finns risk att ansluta sig som kund till fjärrvärme och bli beroende av fjärrvärme. Björn: så är det naturligtviss men å andra sidan i vilket sammanhang är man oberoende? Jag vet att när Arla skulle bygga ut i Linköping, då skulle man investera i ny oljepanna just för att
producera sin värme och vara oberoende och de har ju inte ens tankat tanken färdigt förrän oljepriserna stack i höjden. Vi närmar oss en situation där energibolagen tjänar mer pengar om de säkrar fjärrvärmebehoven och då blir det ökade elproduktion. Framtida ökade elpriser i Europa kommer att vara ett styrande faktor i detta sammanhang och då kommer fjärrvärmen att bli framtidssäker. Elen kommer att bli en huvudprodukt Björn: Jag vill egentligen betona att det blir mer och mer så att elen är/blir en huvudprodukt. Spillvärme och regionala värmemarknader Gävle Energi: All el och värme produceras inte bara med avfallsförbränningsanläggningar. Vi har också biobränsle som vi köper från marknaden för el och värme produktion och det blir alltid lönsamt att producera el beroende på elpriset. Så fjärrvärmens utmaning i framtiden är följande: räcker den lokala marknaden till eller måste man bygga regionala värmemarknader? Och i Gävle vi undersöker just detta. Det vi också ser är att värmen kan få en samverkan med både naturgas och biogas. Att använda spillvärmen är också viktig för att man på det sätt minskar användningen av biobränsle för el och värmeproduktion och istället används biomassan där den har annan nytta. Just i Gävle finns otroliga mängder spillvärme att ta tillvara. I Gävle värms halva Gävle med spillvärmen från Korsnäs. Vi köper spillvärmen från Korsnäs. Vi har bildat gemensamt kraftvärmeverk i gemensamt bolag där Gävle energi äger 50 % och Korsnäs 50 %. Och det finns gigantiska mängder spillvärme i andra process industrier. Det gäller att man kommer överens med att bygga fjärrvärmeledningar. Fjärrvärmebehovet minskar till följd av energieffektiviseringar: Per Laurell, Gävle Energi: Vi ser också en koppling mellan framtida värmebehov och energieffektiviseringar. Idag i Gävle värmebehovet i MWh är mindre jämför med 5 år sedan. Elpriset är avgörande för utvecklingen av kraftvärmebaserat fjärrvärmeverk Björn: Det beror på priset. Det viktigaste är att utnyttja värmesänkan för kraftbehov och om man gör det innanför industristaketet eller utanför spelar det samma. P 4: Vi har sett att efterfrågan på fjärrvärme kommer att minska och det är uppenbart så att energieffektiviseringar och även konkurrensen från de andra alternativa uppvärmningar typ värmepumpar slår igenom. Så vi har en sakta minskning av värmeunderlaget. Björn: Historisk håller jag med men om vi ser på elbehovet inom industrisektorn så gäller enligt följande: Elpris * specifik förbrukning = konstant Om vi lägger till t.ex. miljökostnader, så får den signifikant påverkan på den specifika förbrukningen. P4: Men vi har vi 90 % av andelen värmemarknad och vi kan inte utnyttja mer värme på marknadsandelar.
Björn: Ju det är en hämmande faktorn! men håller ni med att det borde en fördel om kraftvärmeverket kan gå hela året och producerar el för att utnyttja investeringarna hela året. Det blir lättare i framtiden när elen blir tillräcklig hög, då ökar incitament att öka elproduktionen och bli av med mera värmen. Per Laurell, Gävle Energi: Om du har en industri som har en sådan prissättning på värmen så att i sommartid försörjer hel stad med hjälp av spillvärmen då kan inte kraftvärmeverket gå om det inte finns jätte kyltorn. Björn: I Göteborg kostar spillvärmen 8 öre/kwh men om värmen kommer från kraftvärmeverk så kostar den hälften. Priset på energi är avgörande. Styrmedel påverkar framtida behovet av fjärrvärme P5: Att andra alternativa uppvärmningar gör att behovet på fjärrvärmen minskar beror också på styrmedel. T.ex. boverkets byggregler som styr bort fjärrvärmen om man väljer att mäta köpt energi. Björn: jag är mycket mer pessimistisk när det gäller Boverket. Vi är det enda land i världen som slår ihop spillvärmen med el och kallar det för energi. Det är viktigt att ha långsiktig tänkande; det gäller inte att bara vara rätt nu utan också om tio år. P 5: Hur går det ihop detta med långsiktig tänkande samtidigt som vi måste uppfylla lönsamhetskraven på kortsiktig? Betydelsen av gemensamt Europisk elmarknad för svensk industri Björn: Min utgångspunkt är att förr eller senare har vi ett europisk gemensam elmarknad som fungerar och den dyraste strömmen blir inte producerad om ingen betalar för den och alla betalar lika. Det betyder då att svensk industri får väldigt kostnadsnackdel. Om vi då utgår från det som jag kallar för tunnelseendet som man fortfarande hävdar att vi ska ha låga elpriser som man förutsätter för svensk industri, om man inte inser att vi får högre elpriser på gemensam elmarknad då kommer man plötslig att ställs in inför en situation med högre kostnadsläge och då ökar benägenheten att industrin flytta utomlands och då uppstår en välfärdsförlust. Politikerna tror på den men tyvärr är frestelsen att vi är duktiga på klimatet är för stor och så länge vi multiplicerar allt el med 0 gram CO2 då framstår svensk industri som fördömligt. Vi gjorde en studie för Electrolux för många år sedan. Electrolux ansåg sig vara bäst i Sverige och nu skulle man introducera svensk tunnelseende över hela världen dvs. gå över från fossila bränslen för värmning till el. Vi gjorde en studie över köksspisar i 3 fabriker i Norge, Motala och England. Det visade sig att det gick det åt 3 gånger så mycket ström i Norge som i Motalafabriken. Sedan när vi fick en gemensam Norsk-svensk elbörs som då blir priset detsamma i Norge och Sverige klarade inte Motalafabriken konkurrensen. Nu är Motalafabriken nerlagd och det här ser jag i ett större sammanhang att massafabriken kommer att läggas ner när vi får de här villkoren dvs. ett gemensamt Europisk elmarknad. Rädda Svensk industri genom energieffektiviseringsåtgärder
Björn: Om vi istället accepterar att ett gemensamt Europisk elmarknad är en framtidsbild som kommer att slå genom, då kan vi anpassa oss och att göra likadant i svenska företag som i tyska och franska och engelska och att inse det från början och då har vi en potential på ca 30 TWh/år som vi kan spara inom industri. Det gäller att inte slösa med användningen av el och därmed minska elförbrukningen inom industri genom energieffektiviseringar. Jag menar att prisfrågan är mycket viktig. Om man nu utgår från följande samband: Elpris * specifik el förbrukning = konstant Betyder det att om elpriset minskar med 50 %, ökar den specifika el förbrukningen med 50 %. Och detta gäller inte bara för el utan andra resurser som vatten t.ex. Att Volvo skulle använda mer naturgas i Gent * på grund av det låga priset på naturgas medan däremot spillvärmen på Torslanda är billigare än gasen i Gent, så även om man slår ihop all energi så får man priset på Torslanda. Så alla energipriser var låga även vatten och detta är den komparative nackdelen ty med minskade energipriser ökar den specifika energiförbrukningen. Den komparativa fördelen är att utnyttja redan det befintliga fjärrvärmesystemet också för kraftproduktion. På sommaren då kan man ha sommarlast på olika sätt och då kan man åstadkomma 30TWh till i produktion och vi får då en ny exportindustri, nämligen kraftproducenternas. * Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar har tillverkning i Gent sedan 1960-talet. Personbilstillverkningen är Volvos största fabrik tillsammans med Torslandaverken. Att bygga fjärrvärrvärmenät med fjärrkyla (absorptionskyla) minskar den globala CO2 utsläppen P 6: Att producera 30 TWh, men var finns behoven? T.ex. att det finns 5 MW absorptionskylan på universitet. På sommaren när tjänsteman inte jobbar, då skulle vi höja temperaturen i våra lokaler till 35 grader och sen ska vi kyla ner till 20 grader och på det sättet kan energibolaget TVAB tjäna pengar. Men det görs inte nu. Tekniska Verken AB i Linköping: Men det måste finnas behov för värme och kyla och då får vi försöka att sälja vår värme och kyla. Björn Karlsson: kylmaskinen på sporthallen i Linköping producerade kyla över +3 grader, när det var -15 grader ute. Detta är ett fantastiskt affärside då man producerar både värme och kyla samtidigt. Detta genomförs i hela stor Stockholm: nämligen att det finns ett bolag som säljer värme och helt annat bolag som säljer fjärrkyla samtidigt till samma kund. Och det blir verken varmt eller kallt men företaget tjänar stora pengar. Miljövinsten med naturgaskombi och Fjärrvärmedriven Absorptionskyla Björn Karlsson: Vi gjorde en studie som visade om man slår ihop fjärrvärmenäten i Stockholm, så blev det mest klimatvänliga lösningen att bygga en stor naturgaskombi kraftvärmeverk med högt alfavärde. Resultaten visade att det blev 4 miljoner ton CO2 mindre globalt om man satsar på fossilt naturgasbaserad kraftvärmeverk i Stockholm och enligt Kyoto så ska vi minska med 3,4
Miljoner ton CO2. Så med ett enda beslut i Stockholm så skulle vi uppfyllt hela Kyotokravet. Naturgasen gör att vi dessutom kan frigöra biobränslen (80 %) i Stockholms energisystem idag och då kan vi ersätta fossila bränslen någon annanstans i systemet. Miljövinsten blir då ca 6 Miljoner ton mindre CO2 och sedan när vi går till fjärkylan dvs. att fjärrkylan produceras med mest absorptionskyla, sparar vi till 8,5 Miljoner ton CO2. Det lokala CO2-utsläppen ökar men den har inget betydelse om den globala CO2 utsläppen minskar, vilket det gör i det här fallet. Alltså vi måste tänka globalt, att ha systemsyn och vidga systemgränser. Figur 1 visar miljövinsten med Naturgaskombi i fjärrvärmesystemet som producerar 100 MW el och som ersätter biobränsle plus att fjärrkylan produceras med fjärrvärmedriven kyla, mest absorptionskyla. Figur 1. Miljövinsten med naturgaskombi och fjärrvärmedriven absorptionskyla. Avreglering av elmarknaden var oerhört väsentlig för byggandet av kraftvärmeverk. Ju mer ström desto mera kraftvärmeverk som byggdes som var ett komplement till kärnkraft och som också påverkade energipriserna till slutkunden. Från Kraftvärmebolag motiverads nyinvesteringar av kraftvärmeverk med att överskottet från kraftvärmeverk ska ersätta den dyra oljan. Stimulera utvecklingen av regionala energimarknader Per Laurell, Gävle Energi: denna teori stämmer säkert bra på makronivå men kanske är inte realistisk för varje nuläge. Det jag tror man måste göra är att stimulera utvecklingen av regionala marknader. I Stockholm, Malmö och Göteborg fungerar detta med att bygga kraftvärmeverk men i Gävle och Sandviken och grannkommunerna är bäst att alla kommuner inte bygga CHP med stora investeringskostnader i miljardbelopp som följd utan det räcker med att vi bygger ut vår redan existerade fjärrvärmesystem genom nya kraftvärmeverk eller nya ledningar som kommer att kosta betydlig mindre och leverera värme till grannkommunerna men det gäller att övertyga politikerna i varje grannkommun detta med att bygga fjärrvärmeledningar istället för eget kraftvärmeverk. Exempel på regionala energimarknader: Samarbete mellan kommunala energibolag och industri Per Laurell, Gävle Energi: Gävle Energi AB Korsnäs AB, och Gävle kommun bygger ett nytt biokraftvärmeverk tillsammans, en investering i storleksklassen 1,8 miljarder kronor. Under det samägda namnet Bomhus Energi AB byggs biokraftvärmeverket som ska försörja Korsnäs och
andra industrier med energi. Biobränslepannan kommer att leverera 150 MW energi vid full drift. En ångturbin som kopplas till pannan och Korsnäs sodapannor kommer att producera 80 MW el. Figur 2 visar en schematisk bild över samarbetet mellan Gävle Energi och Korsnäsverket. All energi från kraftvärmeverket går till Korsnäsverket i stort sätt. Men vi tecknar konkurrenskraftiga villkor på 16 år att köpa spillvärme från Korsnäsverket och det är det som är baslast i hela Gävle. Detta gör att vi behöver nya värmelaster. Ett sätt att söka nya värmelaster är att knyta ihop Gävle-Sandviken; att vi levererar till Sandviken för de behöver bygga nytt kraftvärmeverk om 5-6 år. Det som är intressant med Korsnässamarbetet är att vi ansåg att en skogsindustri borde vara bättre än oss själva att handla med biobränslen. Så vi har också nu inrett ett bränsle försörjningsavtal med effektiva logistiksystem, där Korsnäs försörjer både Bomhus och Gävle energi på ett eget kraftvärmeverk med biobränsle. P7: hur påverkas topplasten i fjärrvärmesystemet av spillvärmeleveransen från industri? Per Laurell, Gävle Energi: Vi har köpt en djup studie av konsultföretaget Profu och de har haft första genomgången och nästa vecka kommer slutredovisningen och då får vi bland annat resultaten med analysen på spetslasten och baslasten men vi har ju ett spetskraftverk i systemet. Sen om dessa kraftverk behöver vara kvar i systemet imorgon får det visa sig i framtiden. Både Sandviken och vi idag har spetslasten men den preliminära studien som vi kan se nu tyder på att vi kan försörja hela Sandviken och det vore ju synd om inte regionen samlas kring en sådan effektiv lösning. P8: Vad är nyttan av samarbete mellan Korsnäs och Gävle energi när det gäller fossil bränsle? Per Laurell, Gävle Energi: Korsnäs blev av med 22 000 kubikmeter olja per år genom nerläggning av ett gammalt kraftvärmeverk. Vi kan dessutom producera 500 MWh förnybar el dessutom Det betyder att vi gör en mycket stor miljövinst. Per Laurell, Gävle Energi: Genom ett gott samarbete med Korsnäsverket tjänar vi båda. Korsnäs lade ner 150 miljoner SEK själva för att samla ihop ännu mer spillvärme genom energieffektiviseringar på sina industriprocesser. På så sätt hade Korsnäsverket ännu mer energi att leverera till Gävle Energi och det fina med Bomhus Energi är att den är byggd på Korsnäsområdet och kommer att invigas i Maj. Biopannan använder till 75 % fallande barkrester och resten köper vi utifrån. Björn: och ser man globalt så är miljövinsten ännu större. Björn: det är alldeles uppenbart att energin är oförstörbar och jag i 40 årstid brukar fråga studenterna vad är det första ni tänker på och vad ni tänker på? Och de svarar med att: använda energin flera gånger och därmed begreppet verkningsgrad och nyttan blir viktig. Gävle Energis exempel med samarbete och samverkan är ett sådant exempel där verkningsgraden för hela systemet blir över 100 % med maximal nytta som resultat. Björn: Det här måste vara idealt. Har du hittat liknande någon annanstans i Sverige där det finns samma förutsättningar? Per Laurell, Gävle Energi: jag tror inte det finns något annat exempel som i modern tid tydlig visar att börsnoterat företag och kommunalt energibolag har gjort ett stor gemensam affär med
ett delägt bolag där styrelsen består av tre stycken från Korsnäsverket och 3 stycken från Gävle Energi där ordförandeskapet alternerar. Figur 2. Samarbete mellan Gävle Energi och Korsnäsverket Konkurrenskraftig och klimatneutralt Gävleborg 2050 en projekt där man gör backcastingstudier Detta ingår i ett forskningsprogram som Bahram Moshfegh har som professor både i Linköping och i Gävle som heter konkurrenskraftig och klimatneutralt Gävleborg 2050 där man gör backcastingstudier och det här är en viktig komponent i det hela. P9: Jag bekräftar vad du säger med nyttan av att knytta ihop fjärrvärmesystemen. En fördel med detta är att man har gemensamma reserver och på så sätt kan man använda resurserna på ett effektivt sätt. Du har stabilare behov och en marknad som ryker. Per Laurell, Gävle Energi: Vi har också ett litet fjärrvärmebolag som heter Bionär Närvärme AB som jobbar med småskaliga värmelösningar i mindre orter som vi samäger med Ockelbo kommun och Älvkarleby kommun och där har vi fjärrvärmelösningar även i mindre orter nära Uppsala. Vi har samarbete med flera genom ren kommersiella avtal när det gäller köp av spillvärme. Vi köper spillvärme från t.ex. EON, StoraEnso och Korsnäs. Backcasting, en viktig komponent P10: kan man applicera backcasting på andra orter i Mellansverige t.ex.?
Per Laurell, Gävle Energi: Vi hade en workshop tillsammans med Gävlesledande politiker förra veckan bara för att visa den här bilden, att här kan man se framtiden och det var väldigt stor uppslutning som tyckte att: Ja, det här ska vi göra men vi kan inte göra det själva utan vi måste samverka med våra övriga i regioner och det bygger på att man kan redovisa samhällsnyttan, ekonomiska kalkyler och miljönyttan. Det gäller för kommunala energibolag att ha en öppen attityd för bättre framtida lösningar. Exempel på Regionala Energimarknader: Framtida utvecklingsscenarier : Gasen samverkar med värmen: Per Laurell, Gävle Energi: Vi har också tittat på möjligheten för satsning i LNG-terminal för att distribuera gasen till de stora stålverken Sandvik i Sandviken och Ovako i Hofors. Vi producerar biogas idag och skulle man bygga en gasledning med naturgas och samtidigt utnyttja (plocka upp) spillvärmen från StoraEnso-verket i Skutskär och Sandvik-stålverk, då kan man skapa en energimarknad som motsvarar 2 TWh. Idag omsätter Gävle 700 GWh och Sandviken 250 GWh och då i och med att man utnyttjar ytterligare spillvärmen, frigör man ytterligare biomassa som kan användas någon annanstans. Biomassan kan man t.ex. använda för att tillverka gas genom termisk förgasning och pumpa mer biogas till gassystemet som i sin tur blir en värmelast till fjärrvärmesystemet. Idag producerar vi biogas med organiskt avfall bara för transport. Går en gasledning till biogas, så kan vi pumpa ut gasen och samtidigt behöver rötkammaren värmen och om det går en värmeledning skapas en värmemarknad. Det här är påtagliga utvecklingsscenarier vi just jobbar med. Man talar om att gasen samverkar med värmen så skapar utrymme för att använda biomassan till andra saker som i sin tur skapar en attraktion till industriella investeringar och så håller man nere prisnivån på energi på det sättet. Samtidigt stärker man konkurrenskraften för den befintliga investeringen genom att man köper någonting man inte köper idag. Gas, värme och spillvärmen finns. StoraEnso i Skutskär har 350 GWh som idag skulle kunna användas som spillvärme som är stor potential. Det pågår diskussion med stora Enso att utnyttja deras Energi och kombinera det med biogas, naturgas och kanske andra typer av biokombinat. Systemgränserna är oerhört viktiga för utformning och utveckling av framtida energisystem. P11: Ska organiskt avfall eldas eller användas som biobränsle? Björn: Vi inte har förstått det är att vi ska återvinna avfall till någonting annat och så ska vi odla energiskog som ska in i pannan. Marknadsvärdet av en halvbruten gurka är begränsad. Man kan göra biogas av organiskt avfall men våra studier visar att elproduktion i kraftvärmeverk faktiskt slår fordonsgas. P12: Men det fossila bränslet på transportsektorn måste ju ersättas också. Björn: Ja naturligtviss men det är en konkurrenssituation och den skadar inte. Vi hade en duktig doktorand som menade att allt avfall i princip skulle återvinnas. Doktorandens första uppgift då var att om vi tänker oss då att det är 50000 ton mindre soppor i tekniska verken, vad blir då istället? Efter 14 dagar kommer doktoranden och påstår att istället för de här 50000 ton sopporna så blir det 50000 ton biobränsle. Men jag menade då att om man tar hänsyn till systemgränserna,
betyder det att det biobränsle vi eldar i Linköping kan inte eldas någon annanstans uppenbarligen och om då biobränslen är en knapp resurs så var det ingen vidare vinst och dessutom var det ca 30-40 öre dyrare i jämförelse med avfallet som har ett kvittblivningskostnad annars. Avhandlingen slutar med att papper skulle återvinnas. Men när jag ställer frågan vad är det för papper som ska återvinnas så svarade doktoranden med att det är mekanisk papper och skälet till det var att tidningspapper ofta är mekanisk och det har massa kvalitéer som inte finns i sulfatmassa och då har man investerat oerhört mycket energi i pappret, så det ska återvinnas. Men jag menade då att om vi tänker oss i ett längre tidsperspektiv, om de använder 7 gånger mer ström än sulfatmassan, så kommer den industrin att upphöra och det betyder då i sin tur att sulfatpapper ska eldas också, Alltså: Vi är mycket beroende av systemgränserna. Avfallet i Europa är ett kvittblivningsproblem P13: Det finns en sak till när det gäller avfall och det är att det finns överskott av avfall i Europa. Alternativet är att avfallet hamnar på tippen och då kommer att läcka ut metangas som är då en växthusgas. Björn: absolut, i Europa avfallet är ett kvittblivningsproblem och de använder destruktionsungar bland annat för att minska avfallsvolymen. Jag är övertygad om att om 10 år, så kommer vi i Sverige att importera ganska mycket från Europa för att ta hand om deras avfall. Det är alldeles uppenbart att det är bättre att elda avfallet i kraftvärmeverk i Sverige än att man har destruktionsungar på kontinenten. Per Laurell, Gävle Energi: Då kan man elda avfall i kraftvärmeverk i Europa. Björn: men det måste finnas avsättning för det. Systemsyn och helhetsperspektiv: Kraftvärmeverk för produktion av värme, el och kyla Per Laurell, Gävle Energi: det finns möjlighet för att producera värme i Europa och de har behov av el också. Björn: Och då blir det intressant för att om man slår ihop kylbehovet med värmebehovet i Europa, då kan man motivera kraftvärmeverk men hittills har vi motiverat kraftvärme bara i värmesammanhanget. Absorptionskylmaskiner har inte funnits och det beror helt enkelt på att en förutsättning för absorptionskyla är ju att vi har gratis värme och ingenjörer brukar säga att absorptionskylmaskiner har dålig köldfaktor. Faktum är att ju mer värme det går åt för att producera den kylan vi behöver ju bättre är och ju mer el vi kan producera blir det mindre kolanvändningen. Alltså systemgränsdragningen är oerhört väsentlig. Jag tror på att dessa lösningar dvs. att slå ihop kyla och värme (fjärrkyla)+regionala marknader kommer i framtiden att bli konkurrenskraftiga men å andra sidan finns det ganska massivt motstånd på grund av att man inte tänker på systemet som helhet utan alla tänker på sitt. Matavfall i Linköping: Vad är den bästa? Elda eller göra biogas av det? P14: matavfall i Linköping. Idag vi gör biogas av matavfall och vi har tillräcklig med avfall att förbränna i våra kraftvärmebaserade avfallsanläggningar för att producera el och värme och då är lönsamt att göra matavfallet till biogas till fordon (fordongas). Men om vi hade behövt det
matavfallet för våra avfallspannor för att göra fjärrvärme och el, skulle varit bättre att elda eller göra fordongas? Björn: Får man inte avsättning på annat sätt, då är det bättre med fordongas. Samhällsekonomisk gör avfallet mer nytta i kraftvärmeverket än i biogasanläggning. Den stora bekymmer är ju att vi inte behöver värme på sommar utan de antal kommuner som är anslutna till avfallsleverering i Linköping bygger på endast hur mycket varmvatten som förbrukas på sommaren. Men om vi får igång fjärrkyla då kan vi ha kanske 50 % fler kommuner som kör sitt avfall till Linköping. Men så småningom så kommer naturligtviss avfallet också vara begränsad resurs i alla fall i Sverige på samma sätt som biobränsle. Just nu är det en god affär i Linköping med biogas men ur systemperspektiv globalt är jag tveksam med att göra biogas av allt matavfall. TVAB- styrelsemedlem: Jag har suttit i Styrelsen på TVAB i många år och egentligen skulle vi eldat upp matavfallet i Gärstad-avfallsförbränningsanläggning istället för att göra biogas när man tittar i ett systemperspektiv men det finns andra parametrar också som driver utvecklingen av biogas: - En parameter är att vi i Linköping är duktiga att göra biogas och det gäller att visa världen att man kan göra det. Vi är ledande när det gäller att göra fordongas av biogas. - En annan parameter är att vi tar hand om avfall från 30 tals kommuner och det innebär ju att för att vara konkurrenskraftiga när det gäller att få avfall från olika kommuner, så måste man erbjuda tjänsten att kunna ta emot ekologisk avfall för att det är politisk rätt idag. Det gäller att minska vår konsumtion Linda Olsson (Doktorand, Linköpings Universitet): Det gäller inte bara att tänka på att återvinna eller förbränna eller att göra biogas. Man måste också tänka på var kommer alla de här resurserna som går till materialåtervinning eller förbränning eller biogas? Vi måste kanske minska vår konsumtion och därmed minska avfallsvolymen. Björn: men om vi inte har så mycket avfall så ska vi då odla energiskog som ska eldas upp? P15: Om vi inte haft så mycket avfall, så betyder det att vi inte behöver konsumera så mycket som vi gör nu som i sin tur betyder det att produktionen av energi minskar och då behöver vi inte kanske odla energigrödor för att producera mer energi för att tillgodose energibehovet. Björn: du har helt rätt och jag håller helt med dig. Jag har hört politiker säger att avfallet är en knapp resurs. Då svarar jag med att ni får komma och läsa hos oss. P16: Fuktig Matavfall till avfallsförbränningsanläggning. Påverkar matavfallet livslängden på pannorna och deras verkningsgrad beroende på avfallets fuktighetsgrad? TVAB -styrelsemedlem: Det gör inget om den är fuktig bränsle i pannorna därför att vi har rökgaskondensering (RGK). Vi har ett kraftvärmeverk som går med bland annat biobränsle. Biobränslepannan är utrustad med RGK och på det sättet utvinner man 20 MW genom återvinnig av värme via RGK.
Kan avfall ersättas med biobränsle i framtiden? P17: Om avfallet minskar då måste den ersättas med biobränsle kanske? Björn: Många politiker vill att biobränslet ska eldas upp och det är ett systemfel. Vi är inte självförsörjande på biobränsle i Sverige och köper biobränsle från Baltikum och Kanada bland annat. Vi måste vara lika försiktiga med biobränslen som med fossila bränslen. Elbilar istället för biogasbilar? P18: Alternativa drivmedel istället för biogas för bilar t.ex. elbilar? Vekningsgraden för bilmotorer är inte hög! Björn: En dieselmotors verkningsgrad ligger det på 40 % och genomsnittet för kolkondens är 30 %. Klimatet är så pass problematisk så vi kan inte säga det att tänk situation där vi reserverar el för elbilar för det finns alternativ. I Europa måste vi också halvera elförbrukningen och hoppas att detta går fort men jag är inte så säkert på att elen ska användas till annat än elspecifika saker. Jag menar att den här trenden ska man ifrågasätta men jag säger inte att man ska göra si eller så. TVAB -styrelsemedlem: När det gäller elbilen så har den kanske 90 % verkningsgrad i motorn. Om vi multiplicerar med 0,9 för överföringsförluster och 0,9 när det gäller batteriladdning/urladdning och sedan 0,3-0,4 när det gäller effektiviteten i kolkraftverken och då hävdar jag att jag kör snålare med min dieselbil än en elbil som går med kolkondenskraft. P19: att köra en elbil med kolkraft är helt dumt. Björn: Ja och det är det som sker nu. Om du kör en elbil så går det åt mera el. P19: ja om du inte har ett avtal att det inte går med vindkraftsel. Björn: Nej det kan det inte göra. Jag håller på att bygga ett hus nu med solceller som är bra ur klimatsynpunkt men jag har också ett par värmepumpar som går med el från kolkondens. Det ena (solcell) är produktion och det andra (värmepumpar) är konsumtion. Vindkraftsel hamnar inte på marginalen utan det är kolkondens som hamnar på marginalen. Björn avslutar dagen Björn: låt mig sammanfatta det hela och säga att det inte finns en självklar lösning för utformning av framtida energisystem.