Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam

1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser... 2 2. Metod... 3 2.1 Beskrivning av statistiken... 3 2.2 Definitoner använda i analysen... 5 3. Hela befolkningen efter om de har ett arbete eller inte... 7 3.1 Kvinnor och män... 7 3.2 Födelseland... 9 3.3 Utbildningsnivå... 10 3.4 Ålder... 12 3.5 Sammanfattning... 13 4. Långt från arbetsmarknaden... 14 4.1 Kvinnor och män... 15 4.2 Födelseland... 17 4.3 Utbildningsnivå... 18 4.4 Ålder... 20 4.5 Sammanfattning... 21 5. Analys över tid av de som var långt från arbetsmarknaden 2011... 22 5.1 Hela befolkningen... 23 5.2 Kvinnor och män... 24 5.3 Födelseland... 27 5.4 Utbildningsnivå... 30 5.5 Ålder... 33 5.6 Sammanfattning... 36

2 1. Inledning och slutsatser I arbetet med projektet Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/arbetskooperativ uppkom ett behov av ökad kunskap om den målgrupp som de sociala företagen anställer och rehabiliterar. Projektet pågick under år 2013 och 2014 och beviljades medel ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Regionförbundet Östsam var ansvarig för projektets genomförande. Medfinansiärer och aktiva parter i projektet har varit Motala kommun och Samordningsförbundet Östra Östergötland (Norrköping, Söderköping och Valdemarviks kommuner). I projektet har även Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög deltagit i olika omfattning. Denna kartläggning ger ett första svar på frågan: Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? Hur påverkar bestämningsfaktorerna ålder, utbildningsnivå och nationalitet? Kartläggningen ska även ligga till grund för fördjupade frågeställningar och analyser. Sammanfattningsvis konstaterar projektet att den grupp som över längre tid har sin huvudsakliga försörjning från välfärdssystemen i Östergötland vid mättillfället år 2011 uppgick till ungefär 10 000 personer. Ungefär hälften av de män och kvinnor som stod utanför 2011 gjorde det även år 2003. Till denna grupp kommer ungefär 5 000 personer som har en svag koppling till arbetsmarknaden. I Östergötland finns därmed stadigvarande ungefär 15 000 personer som inte har sin huvudsakliga försörjning från arbete. Det visar sig även att merparten i denna grupp inte har varit etablerade i arbetslivet. Materialet visar att utbildningsnivå är en viktig relativ faktor. Kvinnor och män med lägst utbildningsnivå har störst svårighet men lägstanivån är relativ och kan variera. I detta material framkommer inga större skillnader mellan grundskolenivå och gymnasienivå. Istället uppstår en markant skillnad från gymnasienivå och uppåt. Detta visar sig stämma både för gruppen utrikesfödda och svenskfödda. Här liksom i tidigare statistik tenderar tiden från det man kommer till Sverige och till att man hittar arbete vara en faktor som strukturellt borde kunna påverkas gällande gruppen högutbildade utrikesfödda. Det blir även tydligt att äldre och yngre är påtaglig fler än medelålders i gruppen som inte har sin försörjning via arbete. Analysen av materialet ger indikatorer på: Att samhällets stöd bör inriktas på åtgärder för integrering och habilitering för inträde i arbetslivet. Att män och kvinnor som erhåller förtidspension inte verkar återgå till arbete. Att grunden för förändringar för denna grupp måste inkludera ett strukturellt reformarbete i arbetslivet. Materialet visar på relevansen i arbetet med arbetsintegrerande sociala företag som en arena att förändra arbetslivet så att kvinnor och män som hamnar utanför kan upplevas som intressanta för anställning.

3 2. Metod För att svara på hur många som varaktigt står utanför arbetsmarknaden och vilka bestämningsfaktorer som påverkar det långvariga utanförskapet används i den här analysen ett kvantitativt angreppssätt där registerdata från Statistiska Centralbyrån ligger till grund för analysen. För att analysera ett långvarigt utanförskap utgår vi från de människor som 2011 står långt från arbetsmarknaden och följer dessa personer tidigare år, och analyserar vad de då gjorde, om de fanns på arbetsmarknaden eller inte. Analysen består av tre olika delar. I kapitel 3 beskrivs hela befolkningen i Östergötland i åldern 18-64 år efter om de har ett arbete eller inte och vilken huvudanknytning till arbetsmarknaden de har. I kapitel 4 beskrivs de som står långt från arbetsmarknaden och vilken huvudsaklig aktivitet de har. I kapitel 5 görs en longitudinell studie mellan 1996 och 2011 där de som stod långt från arbetsmarknaden 2011 analyseras med avseende på deras status på arbetsmarknaden tidigare år. I samtliga analyser görs nedbrytningar på kön, födelseland, utbildningsnivå och åldersklasser. Det bör påpekas att i den longitudinella studien kan vi inte följa enskilda individer år från år, utan vi kan endast jämföra ett enskilt år med 2011. Vi kan alltså inte följa individer eller grupper för att se rörelser mellan olika aktiviteter, eller mellan att finnas på arbetsmarknaden ett år men inte ett annat etc. I rapporten redovisas statistik i diagramform både med en finfördelad indelning och med hjälp av större kategorier. Statistiken redovisas även både i absoluta tal och i procent. Detta är endast olika presentationsformer som syftar till att ge både en överblick och en detaljkunskap simultant, men bilderna bygger på samma grunddata. Nedan beskrivs vilken statistik som har används i analysen. 2.1 Beskrivning av statistiken Den statistik som används i rapporten är Registerbaserad Aktivitetsstatistik (RAKS) från Statistiska Centralbyrån. RAKS baseras på individens inkomster under ett år, vilket skiljer den från andra aktivitetsvariabler (exempelvis RAMS, AKU mfl) som mäter individens aktivitet vid ett enskilt mättillfälle. I RAKS ingår individens samtliga inkomster med ett fåtal undantag varav det viktigaste är kapitalinkomster. Det innebär att inkomster från olika socialförsäkringssystem (försäkringskassan, arbetslöshetsförsäkring, mm) finns med i statistiken samt inkomster från ekonomiskt bistånd och studiestöd. Statistiken i RAKS presenteras i tre olika delar vika alla används i den här rapporten. Delarna presenteras kortfattat nedan. Huvudanknytning till arbetsmarknaden När statistiken mäts under ett helt år ger det även möjlighet till att se förändringar under året (statistiken samlas in på månadsbasis). Det finns alltså möjlighet att se hur stor del av året en individ har haft en inkomst från arbete, om personen har fått en nyanställning under året eller om personen har lämnat ett arbete under året. Den del av RAKS som mäter hur många

4 månader en person har fått en inkomst från arbete kallas Huvudanknytning till arbetsmarknaden. Variabeln delas upp i följande kategorier: Helårsanställd (Har inkomst från anställning alla månader under året) Nyanställd (Har inkomst från tjänst i slutet av året men ej i början) Avgången (Har inkomst av tjänst i början av året, men ej i slutet) Delårsanställd (Har inkomst av tjänst vissa månader under året, men ej i början eller slutet) Kombinatör (Har inkomst från eget företagande och inkomst av tjänst) Företagare (Är egenföretagare eller företagare i eget aktiebolag) Utan arbete (Saknar inkomst från tjänst och inkomst från eget företagande) Etablering på arbetsmarknaden Eftersom RAKS mäter hur stor inkomst en individ har från arbete, men inte hur mycket tid en person arbetar, måste man använda sig av inkomsten som en måttstock på hur etablerad en person är på arbetsmarknaden. Eftersom individer har olika lön betyder inte nödvändigtvis att de har en låg inkomst att de arbetar få timmar, men i de flesta fallen så betyder det just detta. Etableringsgraden på arbetsmarknaden delas upp i två olika kategorier: Etablerad på arbetsmarknaden och Svagt etablerad på arbetsmarknaden. De som klassa som svagt etablerade på arbetsmarknaden är de som med hänsyn taget till kön, ålder och utbildningsnivå har en löneinkomst 1 som är mindre än 60 procent av medianinkomsten. Att just 60 procent av medianinkomsten har valts beror på att i litteraturen används just 60 procent av medianinkomst ofta som en definition av relativ fattigdom. Aktivitet Eftersom alla inkomster en invid har registreras i RAKS så kan man ur data även hämta uppgifter om andra inkomstslag än arbetsinkomst. För alla individer kan man ta fram uppgifter om varifrån de har fått sin största inkomst under ett år och utifrån det se vilken främsta aktivitet de har haft under året. De aktiviteter som registreras och används i denna rapport är följande: Förvärvsarbete (Inkomst från tjänst och från eget företagande) Utbildning (Får ersättning för studier. Inkluderar också studier finansierade av AMS, men ej studier finansierade av arbetsgivare eller egen finansiering) Vård av barn/anhörig (Vård av barn med föräldrapenning och vård av anhöriga med exempelvis närståendepenning) Sjuk (Ersättning för sjukdom från försäkringskassan) Förtidspension (Framför allt sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan) Ålderspension Öppet arbetslös (Ersättning från AMS utan att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder) 1 För företagare och kombinatörer kan man inte ange om de är etablerade eller svagt etablerade på arbetsmarknaden. Detta beror på att företagare över tiden kan välja hur mycket lön de ger sig själva på ett helt annat sätt än anställda. De kan också välja att ta ut en lägre lön och istället en högre vinst. Därför kan man inte på samma sätt som för anställda använda arbetsinkomsten som ett mått på hur etablerade de är på arbetsmarknaden.

5 I arbetsmarknadspolitiska åtgärder Utan inkomst (Har ingen inkomst som har registrerats) 2 2.2 Definitoner använda i analysen I analysen används några centrala begrepp som bygger på den statistik som beskrivits ovan. De definitioner som normalt används i RAKS har beskrivits i föregående kapitel och beskrivs inte här igen, utan de begrepp som redovisas här är sådana som har skapats genom kombinationer av olika definitioner i RAKS. Långt från arbetsmarknaden I analysen definieras en grupp människor som stående långt från arbetsmarknaden. Detta begrepp skall inte tolkas som att varje enskild individ i gruppen står långt från arbetsmarknaden; statistiken tillåter oss inte att gå in på enskilda individer utan begreppet refererar till att de som ingår i begreppet som grupp har det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Begreppet bygger för det första på att de som ingår i gruppen under mätåret inte har haft en inkomst från arbete inte har haft ett. Av de som under året inte har haft en arbetsinkomst utesluts också en del människor baserat på vilken deras huvudsakliga inkomst har varit under året, dvs vilken deras huvudsakliga aktivitet under året har varit. De som inte anses stå långt från arbetsmarknaden är de som har haft en huvudsaklig inkomst från vård av barn/anhörig, ålderspension eller studier. De som ingår i dessa kategorier anses av inte stå till arbetsmarknadens förfogande av olika orsaker. Det bör poängteras att alla i begreppet långt från arbetsmarknaden inte kan ta ett arbete av olika orsaker, exempelvis finns det människor som har förtidspension som inte har fysisk eller psykisk förmåga att ha ett arbete, men möjligheterna att särskilja dessa personer finns inte i det statistiska underlaget. De som ingår i begreppet långt från arbetsmarknaden är de som inte har en arbetsinkomst och har någon av följande aktiviteter: Sjuk Förtidspension Öppet arbetslös I arbetsmarknadspolitiska åtgärder Utan inkomst Det bör återigen påpekas att aktiviteten bygger på vilken den huvudsakliga inkomsten under året har varit. Det innebär att en person som har uppburit arbetslöshetsersättning under tre månader av ett år och under resten av året studerat inte kommer med i statistiken, det gör heller inte de som under en kortare del av året uppburit ekonomiskt bistånd, osv. 2 I gruppen utan inkomst finns människor som inte bor i Sverige och inte har någon inkomst här (trots att de är skrivna i Sverige, det finns säkerligen de som bor i Sverige men har inkomst i ett annat land, det finns antagligen personer som jobbar svart, det finns personer som lever på avkastning från förmögenhet (i inkomstregistret registreras inte inkomst på kapital annat än från arbete i eget ägt bolag), och slutligen finns det de som bor i Sverige och inte har någon inkomst och antingen får sin försörjning från någon annan eller helt enkelt inte har någon försörjning.

6 Det bör också poängteras att begreppet långt från arbetsmarknaden är tämligen snävt formulerat. De som är med i gruppen har inte haft någon arbetsinkomst över huvud taget under mätåret. En person som haft inkomst under endast en månad under året, oavsett hur stor eller liten inkomsten var, finns inte med i gruppen. Svag koppling till arbetsmarknaden I kapitel XX där utanförskapet från arbetsmarknaden studeras över tid används begreppet svag koppling till arbetsmarknaden och dess motsats stark koppling till arbetsmarknaden. Eftersom inte alla som har ett arbete står starka på arbetsmarknaden finns det ett behov av att beskriva vilka gjorde det och vilka som inte gjorde det av de som 2011 stod långt från arbetsmarknaden. Det finns starka skäl att tro att det är större risk för de som har en svag koppling till arbetsmarknaden att hamna utanför arbetsmarknaden än för de som hade en stark koppling till arbetsmarknaden. De som har en svag koppling till arbetsmarknaden definieras som att de uppfyller något av följande kriterier förutom grundkriteriet att de har haft en arbetsinkomst under året: De är avgångna från arbete under året De är delårsanställda De är nyanställda och är svagt etablerade på arbetsmarknaden De är helårsanställda och svagt etablerade på arbetsmarknaden De med en stark koppling till arbetsmarknaden är resterande dvs: De är nyanställda och är etablerade på arbetsmarknaden De är helårsanställda och är etablerade på arbetsmarknaden Begreppet kan således beskrivas som att för att ha en stark koppling till arbetsmarknaden ska man inte ha lämnat arbetsmarknaden under året och man ska ha en inkomst som är minst 60 procent av medianinkomsten. De som har en svag koppling till arbetsmarknaden har lämnat arbetsmarknaden under året eller har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten.

7 3. Hela befolkningen efter om de har ett arbete eller inte Antal personer 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden, Östergötland 2011 Företagare; 12577 Utan arbete; 43303 Kombinatör; 16185 Delårsanställd; 6785 Avgången; 6516 Helårsanställd; 163633 Nyanställd; 12604 I Östergötland fanns det 2011 drygt 261 000 personer i åldrarna 18-64 år. Av dessa var drygt 163 000 helårsanställda, det vill säga de hade en anställning samtliga månader under året. Det innebär att 63 procent av befolkningen 18-64 år var helårsanställda. Ytterligare ca 26 000 personer var anställda delar av året 2011, vilket motsvarar 10 procent av befolkningen 18-64 år. Ca 29 000 personer var företagare eller kombinatörer 3, vilket motsvarar 11 procent av befolkningen. Drygt 43 000 personer i åldrarna 18-64 år var helt utan arbete under 2011. Dessa personer har under året inte haft någon inkomst från en anställning eller från ett eget företagande. Det motsvarar 17 procent av samtliga i åldersgruppen i Östergötland. 3.1 Kvinnor och män I Östergötland finns något fler män än kvinnor i åldrarna 18-64 år; 2011 fanns det 127 000 kvinnor och drygt 134 000 män. Antalet som var anställda under året var ungefär lika stort bland kvinnor och bland män 2011, och fördelningen mellan helårsanställda och de som endast arbetat delar av året var likande bland män och kvinnor. Däremot var det betydligt fler män än kvinnor som var företagare eller kombinatörer. Detta ger att det var en större andel av 3 Kombinatörer är personer som har haft inkomst både från anställning och från ett eget företagande under ett år.

8 kvinnorna som var utan arbete än andelen av männen. Bland kvinnor var andelen 18 procent och bland männen var andelen 15 procent. Det fanns något fler kvinnor än män som var utan arbete. Antal personer 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och kön, Östergötland 2011 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd 0 Kvinnor Män Andel av befolkningen 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och kön, Östergötland 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Båda könen Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd

9 3.2 Födelseland Andelen som inte har ett arbete är betydligt högre bland utrikes födda än vad den är bland de som är födda i Sverige. Dessutom är andelen som inte har ett arbete högre bland de som är födda utanför Europa än bland de som är födda i Europa. Bland de som är födda utanför Europa stod 44 procent helt utan arbete 2011. För svenskfödda var motsvarande siffra 13 procent, och för födda i Norden 25 procent och för födda i övriga Europa32 procent. Till det ska läggas att större andel av de svenskfödda var företagare och hade delårsanställningar, än andelen bland utrikes födda. Något som inte framgår av diagrammen nedan, men som bör nämnas är att för utrikes födda spelar tiden från invandring väldigt stor roll. Bland de som har invandrat under de senaste åren är det väldigt liten andel som har ett arbete, medan andelen för de som har varit i Sverige 10-15 år närmar sig den som svenskfödda har, även om andelen inte riktigt når upp till samma nivå. Det spelar också stor roll varifrån specifikt i världen man kommer. Personer från länder som har en levnadsnivå som inte skiljer sig så mycket från Sveriges har högre andel som arbetar än de som kommer från fattigare länder. Antal personer 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och födelseland, Östergötland 2011 250000 200000 150000 100000 50000 Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd 0 Sverige Övr Norden Övr Europa Övr Världen

10 Andel av befolkningen 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och födelseland, Östergötland 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sverige Övr Norden Övr Europa Övr Världen Totalt Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd 3.3 Utbildningsnivå Utbildningsnivå är väldigt särskiljande för hur stor andel som står utan arbete. Bland de som har grundskoleutbildning eller motsvarande som högsta utbildningsnivå var ca 35 procent utan arbete 2011. Andelarna bland de som har en gymnasieutbildning eller högre var andelen utan arbete betydligt lägre. Noterbart är att det inte verkar vara så stor skillnad i deltagandet på arbetsmarknaden mellan de som har en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och de som har en kortare eftergymnasialutbildning. Däremot är andelen som inte har ett arbete lägre bland de som har en längre eftergymnasial utbilning (3 år eller längre) och andelen som har helårsanställning är högre. Även om andelen som inte har ett arbete inte är särskilt hög bland de som har en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå, så är det fortfarande den grupp som är störst till numeräret bland de som inte har ett arbete. Detta beror på att gymnasieutbildade utgör den största av utbildningsgrupperna. I kategorin okänd utbildningsnivå finns bland annat personer som är ganska nyligen invandrade till Sverige (och vilka ofta inte fått sin utbildningsnivå registrerad) och personer som har gått i särskola. Detta kan till en stor del förklara varför andelen utan arbete i denna grupp är extremt hög.

11 Antal personer 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och utbildningsnivå, Östergötland 2011 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd Andel av befolkningen 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och utbildningsnivå, Östergötland 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd

12 3.4 Ålder Hur stor andel som inte har ett arbete och hur stor andel som är helårsanställda (vilket i detta fall kan tolkas som att de är etablerade på arbetsmarknaden) varierar med ålder. De lägsta andelarna som inte har ett arbete finner man i åldrarna mellan 30 och 54 år, och de högsta andelarna hittar man dels bland de yngsta (18-24 år) och de äldsta (60-64 år). På motsvarande sätt finner man de högsta andelarna helårsanställda i åldrarna mellan 30 och 59 år, och de lägsta andelarna i de äldsta och de yngsta åldersklasserna. Bland de yngre finns det väldigt få som är företagare, och andelen företagare är högre ju äldre åldersgruppen är. Andelen som under året har ett arbete men vilka inte är helårsanställda (dvs de som är delårsanställda, nyanställda eller avgångna) är som högst bland de som är yngst. I åldrarna 18-24 år utgör denna grupp 30 procent av hela ålderskullen, vilket kan jämföras med att 46 procent är helårsanställda. Andelen i dessa grupper minska med ökande ålder, men i den äldsta åldersgruppen ökar återigen antalet avgångna (i de allra flesta fall beror detta på att man lämnar arbetslivet i och med pensionering). Den höga andelen i dessa grupper pekar på att de yngsta har en ganska osäker tillvaro i arbetslivet. Antal personer 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och ålder, Östergötland 2011 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd 0 18-24 år 25-29 år 30-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år

13 Andel av befolkningen 18-64 år efter huvudanknytning till arbetsmarknaden och ålder, Östergötland 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18-24 år 25-29 år 30-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år Totalt Utan arbete Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången Nyanställd Helårsanställd 3.5 Sammanfattning Hur stort deltagandet på arbetsmarknaden är varierar mellan olika grupper. Den kanske viktigaste variabeln är utbildningsnivå, där det finns ett tydligt samband mellan utbildningens längd och hur stor andel som inte har ett arbete. Cirka var tredje person med grundskoleutbildning står utanför arbetsmarknaden, medan mindre än var tionde av de som har en längre eftergymnasial utbildning gör det. Bland utrikes födda är andelen som inte har ett arbete betydligt högre än den är bland de som är födda i Sverige. Dock är det viktigt att komma ihåg att personer som kommer från länder som är kulturellt liknande Sverige så är skillnaden mindre än gentemot länder som är mer olika Sverige. Tiden som personer har varit bosatta i Sverige spelar också en stor roll. Människor som har varit i Sverige mer än tio år har en andel utanför arbete som inte mycket överstiger den för svenskfödda. Kvinnor står i större utsträckning utanför arbetsmarknaden än vad män gör. Kvinnor är också i mindre utsträckning företagare än vad män är. Till detta skall man också lägga vad som framkommit i andra undersökningar om att kvinnor oftare än män arbetar deltid. Andelen som är utan arbete och andelen som endast haft arbete delar av året varierar med åldern. Högst andel utan arbete hittar man bland de yngsta och bland de äldsta i åldersspannet 18-64 år.

14 4. Långt från arbetsmarknaden I föregående kapitel analyserades hela befolkningen efter om de var i arbete eller inte samt hur stor andel av året de arbetade. I detta kapitel görs en fördjupning i gruppen som inte arbetade någonting alls under 2011. Bland de som inte har någon inkomst från arbete under ett år finns det olika kategorier. Vissa skulle gärna vilja arbeta men har inte ett jobb, andra har inte möjligheten att ta ett jobb på grund av sjukdom, arbetsskada e.d., ytterligare andra vill inte ta ett jobb eftersom de studerar, har gått i ålderspension eller är hemma med nyfödda barn osv. När man vill studera ett utanförskap är alltså inte alla som inte har ett arbete intressanta att studera. Man skall vara försiktig med att klassificera människor som om de är beredda att ta ett arbete eller inte utifrån varifrån de får sin inkomst. Inom gruppen förtidspensionerade finns det med all sannolikhet människor som gärna skulle ta ett jabb om de fick möjligheten och samtidigt personer som inte har den möjligheten pga sjukdom eller liknande. Bland de som har försörjningsstöd finns de som tidigare har haft arbetslöshetsersättning men inte längre är berättigade till det osv. Trots detta måste vi för att kunna analysera gruppen som står långt från arbetsmarknaden ha en definition, och i denna studie baseras den på varifrån individen fått sin huvudsakliga inkomst. I denna studie har vi definierat de som står långt från arbetsmarknaden som de som under året inte har haft någon inkomst från arbete och sam har haft sin huvudsakliga försörjning från: - Förtidspension - Sjukpenning - Arbetslöshetsersättning (Öppet arbetslösa) - Arbetslöshetsersättning (Arbetsmarknadspolitiska åtgärder) - Ekonomiskt bistånd Dessutom inkluderar vi de som inte har haft någon inkomst över huvud taget i studien. Av de som inte har haft inkomst från arbete ingår alltså inte de som har huvudsaklig inkomst från studiebidrag, ålderspension eller vård av barn/anhörig i definitionen av de som står långt från arbetsmarknaden. Totalt stod drygt 32 000 personer i åldrarna 18-64 år långt från arbetsmarknaden i Östergötland 2011. Det motsvarar 12 procent av befolkningen i samma åldrar. Den största andelen av dessa var förtidspensionerade, 12 600 personer. Cirka 6 500 4 personer hade ingen inkomst alls och 7 200 försörjdes via ekonomiskt bistånd. Arbetslösa utgör en 4 Gruppen som inte har någon inkomst över huvud taget är en svåranalyserad grupp, eftersom vi inte vet något om dem! I gruppen finns människor som inte bor i Sverige och inte har någon inkomst här (trots att de är skrivna i Sverige, det finns säkerligen de som bor i Sverige men har inkomst i ett annat land, det finns antagligen personer som jobbar svart, det finns personer som lever på avkastning från förmögenhet (i inkomstregistret registreras inte inkomst på kapital annat än från arbete i eget ägt bolag), och slutligen finns det de som bor i Sverige och inte har någon inkomst och antingen får sin försörjning från någon annan eller helt enkelt inte har någon försörjning.

15 mindre andel av de som står långt från arbetsmarkanden; cirka 4 900 personer var öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 5. Antal personer 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst, Östergötland 2011 Saknar inkomst; 6460 Förtidspensionär; 12600 Ekonomiskt bistånd; 7224 Sjuk; 964 Arbetsmarknadspol itisk åtgärd; 3926 Öppet arbetslös; 995 4.1 Kvinnor och män Antalet personer som står långt från arbetsmarknaden är högre bland kvinnor än bland män. 16 800 kvinnor och 15 400 män stod långt från arbetsmarknaden i Östergötland 2011. Eftersom det finns fler män än kvinnor i åldrarna 18-64 år i Östergötland så blir skillnaden mellan könen tämligen stor 1,7 procentenheter. Bland kvinnor stod 13,2 procent långt från arbetsmarknaden och bland män 11,5 procent. Skillnaden mellan könen kan i stort sett helt hänföras till att betydligt fler kvinnor än män har sin huvudsakliga inkomst från förtidspension. Noterbart är också att samma förhållande mellan könen finns i hur stor andel som får sin huvudsakliga inkomst från sjukpenning även om antalen inte är så stora. 5 Observera att beräkningen bygger på helårsinkomster, de som ingår i kategorierna öppet arbetslös och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder behöver antagligen ha varit arbetslös minst sex månader under ett år för att hamna i dessa kategorier. Annars skulle inkomster från andra källor vara större än arbetsmarknadsunderstödet.

16 Antal personer 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och kön, Östergötland 2011 18 000 16 000 Saknar inkomst 14 000 12 000 Ekonomiskt bistånd 10 000 8 000 6 000 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös 4 000 Sjuk 2 000 0 Kvinnor Män Förtidspensionär Andel av befolkningen 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och kön, Östergötland 2011 14% 12% 10% 8% 6% 4% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionär 2% 0% Kvinnor Män Båda könen

17 4.2 Födelseland Andelen som står långt från arbetsmarknaden skiljer kraftigt mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Dessutom är andelen som står utanför arbetsmarknaden högre för de som är födda utanför Europa än de som är födda inom Europa. Bland svenskfödda är andelen som långt från arbetsmarknaden Bland svenskfödda är andelen 9 procent och bland de födda utanför Europa är andelen 35 procent. Fördelningen mellan inkomstformer skiljer sig åt mellan olika födelseregioner. Bland svenskfödda är de flesta av de som står långt från arbetsmarknaden förtidspensionerade medans relativt få lever på ekonomiskt bistånd eller saknar inkomst. Samma sak gäller för de som är födda i övriga Norden, men här är det en väldigt hög andel som är förtidspensionerade. Detta beror på att denna grupp är ganska åldersstigen; väldigt många i gruppen är finnar som invandrade till Sverige under 60- och 70-talen. Bland de som är födda utanför Europa är andelen förtidspensionerade relativt liten i förhållande till hur stor andel som har sin huvudsakliga inkomst från ekonomiskt bistånd och de som saknar inkomst, även om andelen i förhållande till hela befolkningen är i paritet med andelen hos svenskfödda. Den höga andel av de som är födda i Europa utom Norden och utanför Europa som helt saknar inkomst kan antagligen delvis förklaras med att det i dessa grupper antagligen finns många som är skrivna i Sverige men bor utomlands. Antal personer 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och födelseland, Östergötland 2011 25 000 20 000 Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd 15 000 10 000 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös 5 000 Sjuk 0 Sverige Övr Norden Övr Europa Övr världen Förtidspensionär

18 Andel av befolkningen 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och födelseland, Östergötland 2011 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionär 5% 0% Sverige Övr Norden Övr Europa Övr världen Totalt 4.3 Utbildningsnivå Av de som står utanför arbetsmarknaden har de allra flesta grundskola eller gymnasium som högsta utbildningsnivå; väldigt få med eftergymnasial utbildning står långt från arbetsmarknaden. När man ser på andelen som står utanför arbetsmarknaden blir det tydligt vilken stor roll utbildning spelar för att kunna delta i arbetslivet. Bland de som har grundskola som högsta utbildningsnivå står 26 procent långt från arbetsmarknaden, bland de som har gymnasieutbildning 10 procent och bland de som har en längre eftergymnasial utbildning drygt fem procent. Fördelningen mellan olika inkomstslag varierar mellan å ena sidan de med grundskola eller gymnasium som högsta utbildningsnivå och å andra sidan de med en eftergymnasial utbildning. I den första gruppen utgör de som har förtidspension cirka hälften medan andelen är betydligt lägre i den andra gruppen. Bland de som har eftergymnasial utbildning är det istället en stor andel som helt saknar inkomst. Eventuellt skulle detta kunna bero på att många i denna grupp har sökt sig utomlands. Bland de med eftergymnasial utbildning är det en låg andel som får sin inkomst från arbetslöshetsersättning (under en procent bland de med mer än tre års eftergymnasial utbildning), medans andelen är större bland de med en låg utbildningsnivå (drygt tre procent bland de som endast har grundskoleutbildning).

19 Antal personer 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och utbildningsnivå, Östergötland 2011 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionär Andel av befolkningen 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och utbildningsnivå, Östergötland 2011 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionär

20 4.4 Ålder När man analyserar andelen som står långt från arbetsmarknaden ur ett åldersperspektiv, blir resultatet föga förvånande. I princip är antalet som står långt från arbetsmarknaden fler ju äldre åldersgrupp man ser på. Framför allt beror detta på att en allt större del av befolkningen är förtidspensionerad ju äldre åldersgruppen är. Dessutom är det fler som är arbetslösa ju äldre åldersgrupp man ser på. Samtidigt är det så att färre i de äldre åldersklasserna har ekonomiskt bistånd som huvudsakliga inkomstkälla i än vad det är i de yngre. Det är också färre bland de äldre som helt saknar inkomst än vad det är bland de yngre. Antal personer 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och ålder, Östergötland 2011 12 000 10 000 8 000 Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd 6 000 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 4 000 Öppet arbetslös 2 000 Sjuk 0 18-24 år 25-29 år 30-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år Förtidspensionär

21 Andel av befolkningen 18-64 år som står långt från arbetsmarknaden efter huvudsaklig inkomst och ålder, Östergötland 2011 25% 20% 15% 10% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionär 5% 0% 18-24 år25-29 år30-49 år50-54 år55-59 år60-64 år Totalt 4.5 Sammanfattning 2011 stod 32 000 personer långt från arbetsmarknaden i Östergötland, vilket motsvarar 12 procent av befolkningen i åldrarna 18-64 år. Andelen som står långt från arbetsmarknaden är högre bland kvinnor än bland män, och framför allt är det fler kvinnor än män som har förtidspension. Andelen som står långt från arbetsmarknaden är betydligt högre bland utrikes födda än bland svenskfödda. Bland utrikes födda och speciellt de födda utanför Europa är en stor andel beroende av ekonomiskt bistånd. Även andelen som helt saknar inkomst är stor bland de utrikes födda. Ju högre utbildningsnivå desto lägre andel som står långt från arbetsmarknaden. Bland de som har en längre eftergymnasial utbildning står endast drygt fem procent långt från arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för de med grundskola som högsta utbildningsnivå är 35 procent. Andelen som står utanför arbetsmarknaden ökar med åldern. Framför allt beror detta på att fler äldre än yngre har förtidspension.

22 5. Analys över tid av de som var långt från arbetsmarknaden 2011 Huvudsyftet med denna undersökning är att studera hur många människor som långvarit står långt från arbetsmarknaden. För att göra detta tar vi den grupp som 2011 stod långt från arbetsmarknaden i Östergötland och ser vad dessa personer hade sin huvudsakliga inkomst från tidigare år. I det statistikmaterial vi utgår från finns uppgifter om inkomster för alla personer mellan 18 och 64 år. När man följer människor bakåt i tiden kommer naturligt inte finnas uppgifter om de som vid mättillfället var under 18 år. I materialet följs människor mellan 1996 och 2011. För att inte få för många människor som faller under åldersstrecket i de tidigaste analyserade åren så begränsas gruppen till de som 2011 var 30-64 år (Dessa personer var alltså 1996 mellan 15 och 49 år). Den studie som görs följer inte enskilda individer mellan olika år, utan gruppen kan endast jämföras mellan 2011 och ett enskilt annat år. Detta betyder att en individ som 2011 stod lång från arbetsmarknaden och även gjorde det exempelvis 1996, kan ha haft ett arbete ett eller flera år däremellan. Även om vi inte följer enskilda individers rörelse mellan olika huvudsakliga inkomster år till år, så blir den generella trenden rättvisande. Även när vi begränsar åldersgruppen så att de yngsta inte ingår i denna del av studien så finns det en annan kategori människor som vi inte har uppgifter om för tidigare år. Det är de som har invandrat till Sverige mellan det aktuella året och 2011. Dessa särredovisas i diagrammen i detta kapitel. För att nyansera bilden något redovisar vi inte bara har många som står utanför arbetsmarknaden tidigare år utan även de som har ett arbete. För de som har arbete används inte bara den kategorisering som säger hur många månader man har arbetat under året, som har använts i tidigare kapitel, utan här används också en uppgift om hur stor inkomst individen har haft från sitt arbete. Här dras en gräns mellan de som har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten för åldersgruppen. De personer som tjänar under denna nivå kan anses antingen ha en väldigt låg lön (vilket inte är så många) eller så beror den låga inkomsten på att personen inte har arbetat så många timmar (vilket är desto fler). Genom att kombinera dessa variabler kan vi få fram två kategorier: de som har en stark koppling till arbetsmarknaden och de som har en svag koppling till arbetsmarknaden. I de som har en svag koppling till arbetsmarknaden ingår: - Samtliga som är avgångna under året - Samtliga som är delårsanställda (har bara arbetat vissa månader under året) - Samtliga nyanställda med en månadsinkomst <60% av medianen - Samtliga helårsanställda med en månadsinkomst <60% av medianen I de som har en stark koppling till arbetsmarknaden ingår: - Samtliga nyanställda med en månadsinkomst >60% av medianen - Samtliga helårsanställda med en månadsinkomst >60% av medianen.

23 5.1 Hela befolkningen 2011 stod 24 400 personer i åldrarna 30-64 långt från arbetsmarknaden i Östergötland. När man följer denna grupp över tid ser man att stora andelar av dem stod långt från arbetsmarknaden även under tidigare år. Exempelvis stod 84 procent av dem det 2010, 48 procent 2003 och 32 procent 1996. Även om vi antar att alla som stod utanför arbetsmarknaden både 1996 och 2011 har gjort det samtliga år däremellan, så är den generella bilden att väldigt många hamnar i ett långvarigt utanförskap. Bilden förstärks också av att många som 2011 stod utanför arbetsmarknaden under tidigare år har haft en svag koppling till arbetsmarknaden. Av de som 2011 stod utanför arbetsmarknaden stod cirka två tredjedelar långt från arbetsmarknaden eller hade en svag koppling till arbetsmarknaden 2003, dvs 8 år tidigare. Ytterligare en aspekt som förstärker intrycket av att många hamnar i ett långvarigt utanförskap (från arbetsmarknaden) är att en stor andel av de som 2011 stod långt från arbetsmarknaden har invandrat under senare år. De har ju inte haft möjligheten att delta på den svenska arbetsmarknaden innan de invandrade, även om de i har haft möjligheten att delta på en utländsk arbetsmarknad. Av de som 2011 stod långt från arbetsmarknaden har 12 procent invandrat efter 2003. Sammantaget ger bilden att av de som 2011 stod långt från arbetsmarknaden är det väldigt få som under tidigare, ända tillbaka till 2008, har haft en stark koppling till arbetsmarknaden. 2003 var det endast 13 procent som hade en stark koppling till arbetsmarknaden. De som stod långt från arbetsmarknaden 2011 ålder 30-64 efter huvudsaklig inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden, 1996-2011 30000 Yngre än 18 år aktuellt år Invandrad efter aktuellt år 25000 Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder 20000 Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionerad Ålderspensionär 15000 Vård av barn/anhörig Studerande Företagare 10000 Kombinatör Delårsanställd Avgången under året 5000 Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på 0 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2003 1996 Helårsanställd - Fullt etablerad på I arbete under året (endast 1996)

24 Andel av de som stod långt från arbetsmarknaden 2011 ålder 30-64 efter om de stod långt från arbetsmarknaden eller hade svag koppling till arbetsmarknaden, 1996-2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Svag koppling till arbetsmarknaden Långt från arbetsmarknaden 30% 20% 10% 0% 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2003 Fortsättningsvis i detta kapitel kommer jämförelser över tid för olika grupper göras (kön, födelseland, utbildningsnivå och ålder). Jämförelser av utvecklingen redovisas som hur det såg ut 2003 för de som 2011 stod långt från arbetsmarknaden. De uppgifter som används nedan för att kategorisera individer till olika grupper är de som gäller för 2011. Exempelvis ingår en person med en eftergymnasial utbildning i den gruppen om hon hade den utbildningsnivån 2011 även om hon endast hade uppnått en gymnasial utbildningsnivå 2003. 5.2 Kvinnor och män Något större andel av kvinnorna än männen som stod långt från arbetsmarknaden 2011 gjorde det även 2003; 49 procent av kvinnorna och 46 procent av männen. Den skillnad i vilka huvudsakliga inkomstkällor män och kvinnor hade 2011 återfinns också för samma grupp 2003; kvinnor återfinns i större utsträckning bland förtidspensionerade än männen. Något större andel av kvinnorna än männen hade 2003 svag koppling till arbetsmarkanden och något större andel av männen hade en stark koppling till arbetsmarknaden, men skillnaderna här mellan könen är ganska liten.

25 De som stod långt från arbetsmarknaden 2011 ålder 30-64 efter huvudsaklig inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 2003, efter kön 14000 Invandrad efter aktuellt år Saknar inkomst 12000 Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder 10000 Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionerad 8000 Ålderspensionär Vård av barn/anhörig 6000 Studerande Företagare Kombinatör 4000 Delårsanställd 2000 0 Kvinnor Män Avgången under året Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på Helårsanställd - Fullt etablerad på

26 Fördelning av de som stod långt från arbetsmarknaden ålder 30-64 år 2011, efter deras huvudsakliga inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 2003, efter kön 100% Invandrad efter aktuellt år 90% 80% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder Öppet arbetslös 70% Sjuk Förtidspensionerad 60% Ålderspensionär Vård av barn/anhörig 50% Studerande Företagare 40% 30% 20% 10% Kombinatör Delårsanställd Avgången under året Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på Helårsanställd - Fullt etablerad på 0% Kvinnor Män Båda könen

27 Andel av de som stod långt från arbetsmarknaden ålder 30-64 år 2011, som 2003 stod långt från arbetsmarknaden eller hade svag koppling till arbetsmarknaden, efter kön 80% 70% 60% 50% 40% 30% Svag koppling till arbetsmarknaden Långt från arbetsmarknaden 20% 10% 0% Kvinnor Män Båda könen 5.3 Födelseland Det som är speciellt när man analyserar de som står långt från arbetsmarknaden efter födelseland och över tid är att en väldigt stor andel av de som är utrikes födda har invandrat under senare år. Bland de som är födda utanför Europa har 50 procent av de som stod långt från arbetsmarknaden 2011 invandrat efter 2003. Bland de som är födda i Europa utom Norden är det var tredje person. De som har invandrat från Norden är framför allt finnar som invandrade på 60- och 70-talen så i den gruppen är det ganska få som har invandrat efter 2003. Eftersom så många i grupperna födda utanför Norden har invandrat de senaste åren så blir är det bland svensk- och nordisktfödda man hittar de största grupperna som stod långt från arbetsmarknaden både 2001 och 2003. I samma grupper hittar man de största andelarna som hade en svag koppling till arbetsmarknaden 2003. Av de som var långt från arbetsmarknaden 2011 och födda i Sverige var 77 procent långt från arbetsmarknaden eller hade svag koppling till arbetsmarknaden 2003, och för övriga nordisktfödda var motsvarande andel 81 procent. Invandrargrupper som är födda utanför de nordiska länderna har en mycket yngre befolkning än svenskfödda och nordiskfödda. Detta förklarar till en viss del varför det är så få i grupperna födda utanför Norden som långvarigt har sin försörjning från förtidspension. Om grupperna får en annan ålderssammansättning i framtiden kommer antagligen andelen som långsiktigt står långt från arbetsmarknaden öka.

28 De som stod långt från arbetsmarknaden 2011 ålder 30-64 efter huvudsaklig inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 2003, efter födelseland 18000 Invandrad efter aktuellt år 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Sverige Övr Norden Övr Europa Övr Världen Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionerad Ålderspensionär Vård av barn/anhörig Studerande Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången under året Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på Helårsanställd - Fullt etablerad på

29 Fördelning av de som stod långt från arbetsmarknaden ålder 30-64 år 2011, efter deras huvudsakliga inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 2003, efter födelseland 100% Invandrad efter aktuellt år 90% 80% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder Öppet arbetslös 70% Sjuk Förtidspensionerad 60% Ålderspensionär Vård av barn/anhörig 50% Studerande Företagare 40% 30% 20% 10% Kombinatör Delårsanställd Avgången under året Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på Helårsanställd - Fullt etablerad på 0% Sverige Övr Norden Övr Europa Övr Världen Totalt

30 Andel av de som stod långt från arbetsmarknaden ålder 30-64 år 2011, som 2003 stod långt från arbetsmarknaden eller hade svag koppling till arbetsmarknaden, efter födelseland 90% 80% 70% 60% 50% 40% Svag koppling till arbetsmarknaden Långt från arbetsmarknaden 30% 20% 10% 0% Sverige Övr Norden Övr Europa Övr Världen Totalt 5.4 Utbildningsnivå När man ser till hur stor andel av de som långvarigt står långt från arbetsmarknaden blir än mer tydligt att utbildningsnivån är en väldigt avgörande faktor för utanförskapet. De som har en eftergymnasial utbildning är ganska få i gruppen som står långt från arbetsmarknaden 2011. Av dem som ändå var där så är det en låg andel som stod långt från arbetsmarkanaden också 2003 21 procent för de med längre eftergymnasial utbildning och 32 procent för de med en kortare eftergymnasial utbildning jämfört med 49 procent för de med gymnasieutbildning och 59 procent för de med grundskoleutbildning. Om man till detta tar med det faktum att bland de högutbildade som stod långt från arbetsmarknaden 2011 så var en stor andel relativt nyinvandrade; betydligt större andel än i grupperna med lägre utbildningsnivå. Att invandringsgruppen är så stor bland de högutbildade som stod långt från arbetsmarknaden 2011 kan också förklara det något förvånande faktum att andelen som hade ett arbete 2003 är lägre andelen bland de gymnasieutbildade. Om man väljer att bortse från de som invandrat efter 2003 är andelen som hade ett arbete betydligt högre bland de med eftergymnasial utbildning än bland de med gymnasieutbildning. I gruppen okänd utbildningsnivå är det väldigt många som har invandrat de senaste åren. Vi är i Sverige särskilt bra på att klassificera utbildningsnivån hos nyanlända och därför hamnar många i denna utbildningskategori. Man kan anta att ganska många av dessa har en låg utbildningsnivå, vilket också skulle förstärka bilden av att en låg utbildningsnivå är starkt bidragande orsak till att stå långt från arbetsmarknaden.

31 De som stod långt från arbetsmarknaden 2011 ålder 30-64 efter huvudsaklig inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 2003, efter utbildningsnivå 12000 Invandrad efter aktuellt år Saknar inkomst 10000 Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder Öppet arbetslös 8000 Sjuk Förtidspensionerad Ålderspensionär 6000 Vård av barn/anhörig Studerande Företagare 4000 Kombinatör Delårsanställd Avgången under året 2000 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år+ Okänd utbildningsnivå Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på Helårsanställd - Fullt etablerad på

32 Fördelning av de som stod långt från arbetsmarknaden ålder 30-64 år 2011, efter deras huvudsakliga inkomst och anknytningsgrad till arbetsmarknaden 2003, efter utbildningsnivå 100% Invandrad efter aktuellt år 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Saknar inkomst Ekonomiskt bistånd Arb.marknadspolitiska åtgärder Öppet arbetslös Sjuk Förtidspensionerad Ålderspensionär Vård av barn/anhörig Studerande Företagare Kombinatör Delårsanställd Avgången under året Nyanställd - Svagt etablerad på Helårsanställd - Svagt etablerad på Nyanställd - Fullt etablerad på Helårsanställd - Fullt etablerad på

33 Andel av de som stod långt från arbetsmarknaden ålder 30-64 år 2011, som 2003 stod långt från arbetsmarknaden eller hade svag koppling till arbetsmarknaden, efter utbildningsnivå 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Svag koppling till arbetsmarknaden Långt från arbetsmarknaden 10% 0% 5.5 Ålder I detta material har det endast varit möjligt att använda två olika ålderskategorier för att inte hamna på en storleksnivå på grupperna där individer kan urskiljas och där slumpfaktorn skulle få för stort inflytande på resultatet. Grupperna som används är 30-54 år samt 55-64 år. I den äldsta delen av befolkningen är det en större andel som har varit långvarigt långt från arbetsmarkanden än det är i gruppen 30-54 år. 57 procent av dem i åldrarna 55-64 som stod utanför arbetsmarknaden 2011 gjorde det även 2003. Motsvarande siffra bland de i åldern 30-54 år var 41 procent. Det finns dock två saker som pekar på att åldern kanske inte har så stor roll för utanförskapet som siffrorna antyder. För det första är det väldigt få i den äldsta gruppen som har invandrat under senare år jämfört med den yngre gruppen, och tiden i landet har visat sig viktig för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. För det andra är utbildningsnivån i den äldre gruppen lägre än i den yngre. I den äldre gruppen är andelen som har en grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå betydligt högre än i den yngre gruppen, och en låg utbildningsnivå har ju tidigare i dokumentet visats vara en väldigt viktig faktor för om en person står långt från arbetsmarknaden. Dessa två faktorer pekar på att åldern kanske är av en underordnad betydelse för om man hamnar i långvarigt utanförskap eller inte.