Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid



Relevanta dokument
Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2006.

Vad händer med vårt klimat?

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Varifrån kommer elen?

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimat- bokslut 2010

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Energigas en klimatsmart story

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Industrins utveckling mot nettonoll MAX ÅHMAN - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD


Energiöversikt Kiruna kommun

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Indikatornamn/-rubrik

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Energiförbrukning 2010

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Miljöredovisning 2014

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Lektion nr 3 Matens resa

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Biogas och miljön fokus på transporter

Energisituation idag. Produktion och användning

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Tidningstjänst AB och miljön

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Södertälje och växthuseffekten

Spelinstruktioner och material

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Köparens krav på bränsleflis?

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Energideklarationsrapport

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

Förnybarenergiproduktion

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Energiöversikt Överkalix kommun

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Förnybara energikällor:

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Transkript:

Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution av gas 2,5 % Transporter 0,6 % Avfallsbehandling 19 % Intern energiförbrukning Elproduktion 29 % 93 procent av E.ON Sveriges eloch värmeproduktion kommer från energikällor som inte bidrar till växthuseffekten. Globalt fotavtryck Årligt koldioxidutsläpp ton/capita och år 1 Det genomsnittliga fotspåret i världen är 4,7 ton koldioxid per capita och år. 10 5 4,7 6,2 8,8 Medelsvenskens konsumtion av mat och kläder under ett år medför ett utsläpp av 1 ton koldioxid. Medelsvenskens flygresor under ett år medför ett utsläpp av 0,4 ton koldioxid vilket motsvarar en tur och returresa Stockholm London. Medelsvenskens bilresor under ett år medför ett utsläpp av 2,6 ton koldioxid. (Gäller 1 500 mil med bensinbil.) Världen Sverige Europa 1) Källa: Climate Analysis Indicators Tool (CAIT) version 5 (Washington DC: World Resources Institute, 2008). Medelsvenskens användning av hus hållsel under ett år medför ett utsläpp av 0,8 ton koldioxid. (Gäller 5 000 kwh i villa.) Koldioxidfotspår Totalt 6,2 ton per person och år i Sverige. 1 Industri 3 9% Stål, papper etc. Industriella processer Petrokem. processer Jordbruk El & värme 22 % El Fjärrvärme Lokal uppvärmning 39 % Transporter 2 Personbil Lastbil Flyg, inrikes Buss 1) Sveriges rapport om påvisbara framsteg i enlighet med Kyotoprotokollet. Ds 2005:57. Regeringskansliet, Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 2005. 2) Flyg utrikes ingår ej i redovisade siffror.

Viktigt att klarlägga vilka förutsättningar som finns Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid, vilken återfinns som restprodukt i rökgaserna. Eftersom koldioxid är en växthusgas och som därmed bidrar till förändring av klimatet bör klarläggas vilka tekniska och ekonomiska förutsätt ningar som finns att avskilja koldioxiden från rökgaserna och att därefter lagra den. Eventuella restriktioner i användningen av fossila bränslen Debatten om eventuella klimatförändringar och koldioxidens roll som växthusgas kan medföra restriktioner i användningen av fossila bränslen. Om teknik kan utvecklas för att på ett ekonomiskt sätt avskilja och lagra koldioxid kommer fossila bränslen fortsatt att kunna användas. Tekniken viktig för framtida energisystem De fossila energitillgångarna, främst kol och naturgas, är stora och kommer att användas under lång tid framöver i olika länder. En effektiv teknik för koldioxidavskiljning är därför viktig i ett globalt perspektiv, eftersom många länder kommer att vara beroende av fossilt bränsle för sin energiförsörjning. Genom att kunna erbjuda teknik för koldioxidavskiljning kan vi medverka i arbetet att minska utsläppen av växthusgaser. Behöver testas för kommersiell mognad Tekniken för avskiljning av koldioxid är ännu inte utvecklad till kommersiell mognad och behöver därför testas, vilket också sker i dag i Europa såväl som i USA. De tekniker som testas baseras på flera olika principer där åtgärder kan ske både före och efter förbränningen. Vilken eller vilka tekniker som främst kommer att användas är ännu inte möjligt att ta ställning till. Inte heller lagring av koldioxid är testad i någon större skala, även om koldioxid under lång tid har använts för att driva ut mer olja och gas ur oljekällor (koldioxiden injiceras i borrhålen och trycker upp oljan och gasen). I dag undersöks var koldioxiden ska kunna lagras och på vilket sätt detta bäst ska kunna ske.

E.ON testar ny metod i Sverige E.ON följer teknikutvecklingen av koldioxidavskiljning noga samtidigt som medverkan sker i olika projekt både i Europa och i USA. En relativt ny metod kommer att testas vid Karlshamnsverket i Blekinge, där ammoniak ska användas för att fånga in koldioxiden. I processen kan därefter koldioxiden avskiljas och transporteras bort från anläggningen. I försöken i Karlshamn kommer det sistnämnda dock inte att göras. Blir försöken lyckade kan anläggningen komma att flyttas till Malmö, där försöken då även kommer att inkludera försök med lagring av koldioxid. Karlshamnsverket i Blekinge

Koldioxidavskiljning med ammoniak Koldioxidavskiljning med ammoniak Vattentvätt Ammoniak 0 C Kylning med vatten Rökgas Ammoniumkarbonater Koldioxid Värmning av ammoniumkarbonater Ammoniak och koldioxid bildar ammoniumkarbonater Avdrivning av koldioxid

2 BYSTED Effektivare energiförsörjning i ett hållbart samhälle Innovate.on är vårt program för att göra verklighet av ett antal tekniker och projekt som ska kunna bidra till energisystemets fortsatta utveckling, ekonomisk tillväxt, säker energitillförsel samtidigt som de tar hänsyn till miljön. E.ON kommer aktivt att verka för att dessa tekniker introduceras på marknaden genom att uppföra demonstrationsanläggningar och vidareutveckla teknikerna för kommersiell användning. Innovate.on har initierats för att den globala miljön måste skyddas och för att E.ON har som mål att spela en ledande roll i utvecklingen av nyckeltekniker för energiförsörjningen i det hållbara samhället. Innovate.on Ett program för prioriterad teknikutveckling E.ON Sverige AB Carl Gustafs väg 1 205 09 Malmö T 040-25 50 00 www.eon.se