Du är inte bäst när du börjar

A G A R D H G Y M N A S I E T För mig fanns det Man växer när är guld värd man kommer hit bara Agardh Skolmaten sid. 2-5 sid. 10-11 sid. 18-19 A D O L P H C A R L L U N D 1 9 9 8 Du är inte bäst när du börjar Du är det när du slutar sid. 14-15 2012-2013

Klas Sivén, Helga Gudmundsdotir och Emelie Vernersson på skolans innergård. 2 Carl Adolph Agardhgymnasiet Skomakaregatan 8 ipg Box 2116 220 02 Lund tel: 046-19 77 58 E-post: agardh@folkuniversitetet.se Webb: folkuniversitetet.se/agardh Ansvarig utgivare: Per Ola Olsson Produktion: Annonsbyrån Pennan af 1984 Karlskrona Tryck: Åkessons Tryckeriaktiebolag Emmaboda Omslagsfoto: Ludvig Eriksson

För mig fanns det bara Carl Adolph Agardh Regnet faller lätt över kullerstenarna när jag går genom Lund. Klockan är några minuter i nio och Lilla Fiskaregatan är folktom. Jag ska träffa Helga, Niklas, Emelie och Klas, fyra av 51 elever i ettan på Carl Adolph Agardhgymnasiet. I mina tankar rör sig hela tiden, hur man som 16-åring kan välja en gymnasieskola som innebär att man får pendla upp till två timmar om dagen. När jag gick i gymnasiet hade jag ständigt problem att komma i tid och jag hade ändå inte mer än tio minuter på cykel. När jag kommer till expeditionen på tredje våningen är de fyra eleverna redan på plats. Vi hälsar och bestämmer oss för att sätta oss under taket på skolgården. Där är det både torrt, lä och vi får vara i fred, säger Helga som går samhällvetenskapligt program med beteendevetenskaplig inriktning. Vi kommer ner på skolgården och sätter oss kring bordet. Varför väljer man Carl Adolph Agardh? Det blir tyst och alla ser på varandra. Niklas tar först till orda. För mig fanns det inget alternativ. Min bror gick här tidigare och han tyckte att det var bra. Jag ser frågande på de tre andra. Helga griper in i samtalet. Jag kommer också från Hörby, precis som Niklas och Emelie. Jag kände till skolan sedan tidigare eftersom en kompis syster gick här. Men riktigt intresserad blev jag när vi fick besök på vår skola av elever som nu går i 2:an. Då förstod jag att det här var en skola för mig. Samma sak för mig, säger Emelie. Och du? Frågar jag och tittar på Klas. Jag hittade skolan i gymnasievalskatalogen och tyckte det verkade soft här, säger Klas med glimten i ögat. Hur dags går du hemifrån på morgonen? Några minuter över sju stänger jag ytterdörren och jag är här vid åtta, svarar Helga. Så är det för alla oss som inte bor i Lund. Niklas och Emelie nickar instämmande. Då har jag det betydligt lugnare, säger Klas. För mig tar det mindre än tio minuter på cykel. Det har vi inte märkt, säger Niklas i en lätt retsam ton. Man måste väl chilla, eller hur? Jag kan inte undgå att fråga om de kände varandra sedan tidigare? Jag visste vem Helga var eftersom vi gick i parallellklasser på högstadiet, säger Emelie medan hon lutar sig fram över bordet. Vad är det bästa med Carl Adolph Agardhgymnasiet? Maten, svarar Klas snabbt som en vessla. Vad fjantig du är, säger en av tjejerna. Men jag tycker maten är bra. Förra fredagen hade vi fyra efterrätter att välja mellan. Ja, maten är bra men det kan väl inte vara det bästa? En lätt munterhet sprider sig kring bordet. Jag inser att jag måste få in samtalet på rätt spår igen så jag ser ner i pappersbunten, men Helga är snabbare än vad jag är. Jag tycker att lärarna här tar sina elever på större allvar än vad jag är van vid. Det märks tydligt att de tycker om sina ämnen och är intresserade av att undervisa. Och de är bra på att lära ut, inflikar Niklas och fortsätter: Hänger man bara med på lektionerna så 3

Niklas Andersson och Helga Gudmundsdotir har kul på orienteringsdagen. har det hittills inte varit så mycket läxor och hem- Vilket ämne är roligast? Man sparar inte in på oss. Andra veckan fick vi arbete. Hamnar man efter eller behöver få något Filosofi, säger Emelie, Helga och Niklas. kvittera ut en 15 tum HP laptop, säger Helga. extra förklarat så finns det schemalagd studiestödstid. Jag ser på Klas Jag märker tydligt att Emelie har något att säga. Nu märks det tydligt att Klas har något att säga, Svenska när vi har mediekunskap, svarar Klas. En annan sak man märker det på är maten. så jag nickar åt honom. Vilket är jobbigast? Vi får riktig mat som man står sig på och vi har två Jag går på samhällsprogrammet med medie- Språk, svarar alla i en kör. restauranger att välja mellan. Gillar man inte det inriktning. Jag är intresserad av film, foto och allt som Men språkundervisningen här skiljer sig från som serverars på Tegnérs Matsalar så finns det alltid har med det att göra. Men när man kommer hit så är andra skolor. Våra språklärare kommer från de länder Hemma hos Greken. alla så studiemotiverade att man automatiskt blir det själv. Så även om man inte är intresserad av ämnet så blir man det. vars språk de undervisar i, så vi lär oss mycket om ländernas kultur, seder och bruk. Det som är jobbigt med språkundervisningen är att det är mycket glosor. Jag har nog fått med allt, är det något ni vill lägga till? Schemalagd studiestödstid, vad är det? Men å andra sidan har jag märkt att jag redan blivit mycket bättre i engelska och franska, plus att jag har Skriv att det är kul att vara i Lund, säger Helga, och Emelie fortsätter: Här finns bra och billiga kaffe- Jag använde studiestödet i matte, säger Klas. Då lärt mig mycket om länderna. barer och man kan få en take-a-way latte för en tia. bestämde jag tid med Marlene Karlsson, min mattelärare. Hon förklarade ett problem för mig och sedan Så var det, det där med vinster och friskolor kunde jag fortsätta att räkna själv. På det schemalagda Skolan är en friskola och huvudmannen är en studiestödet finns det alltid en lärare att tillgå, men du stiftelse, säger jag och fortsätter. Vinsten som skolan 4 kan också boka tid med en lärare på egen hand. gör ska gå tillbaka till verksamheten. Hur märker ni det? Text & foto: Martin Rosengren Foto: Ludvig Eriksson

5

Vi utgår från elevens vilja att utvecklas Marianne Sjöland är en av veteranerna i lärarkåren på Carl Adolph Agardhgymnasiet. Hon började samtidigt som skolan startade 1998. Innan dess undervisade Marianne i svenska och historia vid KomVux i Lund. Skolans rektor Per Ola hade en tydlig idé med vad han sökte när han rekryterade lärare. Han ville ha en lärarkår med olika erfarenheter och breda kompetenser. Ett bra exempel på olika erfarenheter inom lärarkåren är att innan Marianne läste till lärare arbetade hon ett tiotal år som sjuksköterska inom Landstinget. Mitt val att omskola mig till ämneslärare har jag aldrig ångrat. Fokus på att ge dig som elev kunskap Som Marianne ser det är det inte traditionell katederundervisning som är den vanligaste undervisningsformen på Carl Adolph Agardh. Vi uppmanar eleverna att själva aktivt söka kunskap. Jag och mina kollegor arbetar hårt för att ta tillvara elevens medfödda vilja och förmåga att lära sig. Resultatet av vår pedagogik är att den information vi förmedlar blir till kunskap först när den möter eleven. Ska jag kortfattat beskriva vår undervisning här, så är det att den bygger på ett lärande vilket i förlängningen innebär att vi redan i gymnasiet ger ett högskoletänk. Det betyder att min funktion här är en blandad form av handledare och lärare. Det gör att lärare och elever får en annan relation som bygger på förtroende och ömsesidig respekt. En skola med korta beslutsvägar Samtliga elever, såväl som lärare, har en personlig relation med Per Ola, skolan rektor. Det gör att vi har korta beslutsvägar, något som jag uppskattar, säger Marianne med ett leende. Skolan inbjuder till personlig utveckling Det ligger i läraryrkets kultur att söka ny kunskap och personlig utveckling, säger Marianne. Efter drygt tio år som lärare så bestämde hon sig för att börja doktorera i historia. Min avhandling kommer att handla om hur man inom populärkulturen hanterar och framställer historiska händelser. Hur har din forskning påverkat din lärarroll? Jag planerar att vara klar med min avhandling om två år, till dess är jag 80 procent tjänstledig från min lärartjänst. Jag undervisar bara en dag i veckan, men den dagen är viktig för mig. Marianne Sjöland, ämneslärare som också 6 Text & foto: Martin Rosengren

är i full färd med att doktorera i historia. 7

Fiddi Jafari, ämneslärare med erfarenhet från flera skolsystem som det nordamerikanska, svenska och kinesiska. 8

Det är en skola där man jobbar för att nå ett mål Sedan höstterminen 2011 är Fiddi Jafari ämneslärare vid Carl Adolph Agardhgymnasiet i samhällskunskap och engelska. Eftersom hon har hunnit med en ettårig fotoutbildning i England och dessutom frilansuppdrag åt bland annat New York Times är hon väl meriterad för att undervisa i fotografi på skolans medieinriktning. Fiddi, som föddes i Los Angeles 1978, har delat upp sin uppväxt mellan USA, Iran och Sverige. Senare har hon också bott i London och Beijing. Jag har erfarenhet från fem olika skolsystem och jag har varit elev i fyra: Iran, USA, Sverige och England, säger Fiddi och fortsätter: Till det har jag undervisat i den svenska skolan och på ett kinesiskt universitet. Min åsikt är att det svenska skolsystemet bidrar till att utveckla kreativa elever som tidigt lär sig att tänka självständigt och kritiskt. Motsatsen till det svenska skolsystemet menar Fiddi är det kinesiska. Det bygger på tydliga hierarkier i vilka man följer regelverket och läroboken till punkt och prickar. Resultatet blir elever som tänker inom givna ramar. Och det iranska, engelska och nordamerikanska skolsystemet? I de skolsystemen är det fortfarande traditionell katederundervisning, men de rör sig mot en mer problembaserad inlärning. Du har flyttat runt en hel del. Vilket språk betraktar du som ditt modersmål? Engelska är det språk som jag känner mig mest bekväm med, sedan kommer svenska och farsi. politiska eller geografiska aspekter på texten. Det gör att du som elev får en djupare förståelse för landet och dess kultur, därmed blir din kunskap i det engelska språket djupare. Om du skulle våga dig på att beskriva Carl Adolph Agardhgymnasiet. Vad är det för skola? Det är en gymnasieskola som bygger på den svenska samhällsmodellen, det vill säga: den bygger på att eleven får både djup och bred kunskap genom samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vi i lärarkåren är målinriktade och vet vad vi vill med vårt arbete så smittar det av sig till eleverna. Som elev lär man sig att formulera mål och förstå hur man ska göra för att uppnå dem. Är det en pluggskola? Absolut inte. Carl Adolph Agardhgymnasiet är en skola där man lär sig att arbeta hårt för att förverkliga sina mål. Du har en något annorlunda ämneskombination: Engelska, samhällskunskap och fotografi. På vilket sätt präglar det din undervisning? Jag strävar efter att ha en helhetssyn. Läser vi engelsk litteratur strävar jag efter att ta in kulturella, Text: Martin Rosengren Foto: Ludvig Eriksson 9

Petter Fredriksson, köksmästare på Tegnérs Matsalar och den som ansvarar för skolmatens kvalitet. 10

Skolmaten är guld värd Hugo Zetterberg, 3A. Mannen som kommer fram mot mig är klädd i vita kockkläder och en liten rund svart mössa på huvudet. Petter, säger han och tar min hand med ett kraftigt grepp. Martin, svarar jag och fortsätter: Jag ville träffa dig för att tala om skolmaten. Eleverna på skolan berömmer den och det finns även några som säger att maten är det bästa med skolan. Vad kul att få höra det. Skolmenyn är enkelt uppbyggd, säger Petter och fortsätter: Tre dagar i veckan har vi kött, en dag fisk och en vegetarisk. Vi serverar dagligen ett salladsbord med bröd. Inriktningen på maten är modern, svensk husmanskost. Skolmaten är med vissa undantag densamma som serveras till restaurangens lunchgäster. Petter ser sig om i den nu nästan folktomma matsalen. Jag ska bara hämta min mat så kan vi sätta oss. Petter försvinner i de bakre regionerna allt medan jag ser mig omkring. Skolans matsal ligger i det anrika AF-husets restaurang Tegnérs Matsalar. Så kommer vår kock tillbaka med en tallrik. Min filosofi är att maten ska vara ärlig, säger Petter. Idag har vi haft Biff Rydberg, det vill säga tärnad potatis, oxfilé och finhackad lök. Allt så klart stekt i riktigt smör. Igår hade vi rotfruktssoppa med västerbottenpaj på menyn. Halvfabrikat? Nej tack. Vi har haft diskussioner med eleverna om att de önskade sig pizza, hamburgare och gärna läsk som måltidsdryck. Min matfilosofi är att vi ska servera mat som inte innehåller socker, det vill säga inga snabba kolhydrater. Vi undviker halvfabrikat men är inte främmande för att använda riktig grädde. Har vi pasta på menyn är det durumpasta med italiensk parmesan. Skolans elever äter i egen matsal Skolans elever och personal äter i en egen matsal i anslutning till Tegnérs Matsalar. Varje dag serverar man 140 till 150 portioner. Fördelen med att eleverna äter i en egen matsal är att vi kan premiera dem. Rätt ofta ställer vi fram efterrätter som vi får över från beställningsverksamheten i skolmatsalen. Vad kan det vara för efterrätter? Chockladmousse eller fruktmousse, någon gång är det bakverk som bakelser. Vad är den mest uppskattade skolmaten? Svårt att säga men fem i topp är köttbullar, stekt spätta, ungsbakad lax, kyckling och pasta. När vi serverar något av de rätterna så rensas faten. Om du fick önska dig något...om jag fick önska mig något. Då skulle jag önska mig att man tidigare förklarade hur socker och snabba kolhydrater fungerar. Lunchmat, och framför allt skolmat, ska inte innehålla sockerkickar. Lunchmat ska innehålla så mycket energi att man klarar av fyra till fem timmars arbete. Behöver man en sockerkick så ska man inta den vid tretiden på eftermiddagen och då helst i form av frukt, men vill man ha en chokladkaka så låt gå för det då. Petter ser på klockan. - Nu måste jag göra klart, jag slutar för dagen om trettio minuter. Text: Martin Rosengren Foto: Ludvig Eriksson 11

En dag på Carl Adolph Agardh Foto: Anna Sigvardsson Kl. 08:40 skolan börjar Eftersom skolan ligger mitt i centrala Lund går det snabbt och lätt att ta sig hit. Tre minuter från busstorget och tio minuter från centralstationen, dit också regionbussarna kommer. Foto: Ludvig Eriksson Foto: Ludvig Eriksson Kl. 08:40 Svenska Kl. 10:15 Medieproduktion Varje skoldag är indelad i tre eller fyra 90 minuters lektionspass. Att vi har 90 minuters lektionspass innebär att du får bättre kontinuitet i dina studier och mindre störningsmoment. Har du valt mediainriktningen arbetar du i vår välutrustade mediaavdelning. Här finns det alla förutsättningar för dig att bli bekväm med allt från layoutprogram till fotografering och videoredigering. 12

Kl. 11:45 Lunch Det finns två matställen för dig som elev, Tegnérs Matsalar och Hemma hos Greken. Foto: Ludvig Eriksson Kl. 12:30 Studiestödstid Två gånger i veckan har vi planerad studiestödstid. På studiestödet finns det möjlighet att arbeta lite extra med ett ämne eller få något förklarat av en lärare. Foto: Martin Rosengren Foto: Ludvig Eriksson Foto: Anna Sigvardsson Kl. 13:20 Filosofi Kl. 15:00 Idrott Dagens sista lektionspass. Filosofi är ett av våra mest uppskattade ämnen. Varför? Antagligen för att läraren Karl Niklas just älskar att diskutera. När vädret tillåter är våra idrottslektioner förlagda utomhus. Någon av de första veckorna har alla 1:or gemensam orientering i Skryllegården. 13

Per Ola Olsson, rektor. 14

Du behöver inte vara bäst när du börjar, du är det när du slutar Ett lätt regn ligger över Lunds kullerstensgator när jag viker av från Skomakaregatan in genom porten till Carl Adolph Agardhgymnasiet. Jag är på väg upp till skolans rektor, Per Ola Olsson. Uppe på tredje våningen möter jag en man, några år yngre än mig. Per Ola, säger han på en skånska som inte skäms för sig, samtidigt som han sträcker fram handen. Martin, replikerar jag. Vi tar väl kaffe först, frågar han och vi går till personalrummet. När vi tagit vårt kaffe går vi ut på skolgården. Regnet har upphört och några solstrålar tittar fram över hustaken. Varför driver man en gymnasiefriskola i Lund......det är ju inte så att det saknas gymnasieskolor? Och det är inga dåliga skolor heller, svarar Per Ola och fortsätter: Men vi vänder oss till helt olika elevsegment, vår skola vänder sig till elever som vill gå på en liten och personlig gymnasieskola. Hos oss kan man enbart gå samhällsprogrammet med två inriktningar, beteendevetenskap och media. Vi har ett fåtal individuella valbara kurser, men de kurser som våra elever kan välja mellan är de bästa kurserna och alltid relevanta i förhållande till programmets inriktning. Även om solen kommer ner till oss så är det kyligt i luften. Jag tar en mun kaffe för att värma mig. Under tystnad ser jag i mina papper. Det går inte mer än 151 elever på skolan. Jag känner alla eleverna och har personlig kontakt med alla. Och det upplever alla här på skolan som en trygghet. Risken för att en elev ska komma utanför eller komma efter utan att vi upptäcker det i tid är obefintlig. Det låter ju bra, men finns det inget negativt med Carl Adolph Agardhgymnasiet? Per Ola ser med förvåning på mig. På vår skola måste du jobba. Det är inte så att du sitter hemma kvällarna i ända och läser läxor och inför prov. Du måste närvara på lektionerna och du måste arbeta när du är här. Men är du väl här så finns det hela tiden stöd för dig att hämta. Ett bra exempel på det är att vi, vid två tillfällen varje vecka, har lärarledd studiestödstid. Där kan du jobba med det som du inte hinner göra på lektionstid. Enligt Svenskt Näringslivs undersökningar har vi ett positivt förädlingsvärde, det vill säga att eleverna som kommer till oss har bättre betyg när de slutar trean än när de kom till oss i ettan. Om du skulle försöka sammanfatta Carl Adolph Agardhgymnasiet? Du behöver inte vara bäst när du börjar, du är det när du slutar. Text: Martin Rosengren Foto: Anna Sigvardsson 15

Carl Adolph Agardh ett av 1800-talets universalgenier För flertalet av oss svenskar är han idag okänd. Ändå så vilar hans gärning över Lundensare. Vi tar det från början... Carl Adolph Agardh föddes i Båstad 1785. Redan 1799 tog han studenten och i oktober samma år skrevs han in vid Lunds Universitet. Sju år senare tog han filosofie magisterexamen i botanik och ekonomi. En kombination som kan synas märklig, men det var det absolut inte i 1810-talets bondesamhälle. Den svenska ekonomin var helt beroende av vilka skördar bönderna fick på sina åkrar. God skörd innebar god ekonomi för landet och dålig skörd var det samma som svält och hungersnöd. Präst och professor Blott 27 år gammal fick Carl Adolph Agardh en professur i botanik och ekonomi vid Lunds Universitet. Nu blev det en hektisk tid för den unge professorn. Förutom att han kartlade växternas anatomi och fysiologi, skrev han ett antal verk i nämnda ämnen, blev prästvigd och utsågs till kyrkoherde vid Sankt Peters Klosters församling i Lund. För dig och mig kan det verka underligt att Carl Adolph vid sidan om sin professur blir präst och kyrkoherde. Men det var det inte i början av 1800-talet. Det var ett kreativt sätt att lösa universitetets brist på likvida medel. Universitetet behövde den unga Agardhs tjänster men kunde inte avlöna honom. Lösningen på problemet var lika enkel som genial. Den svenska kyrkan, som var en del av den svenska statsmakten, hade resurser i form av prästgårdar med tillhörande jordbruk från vilken prästerna kunde få sin försörjning. Därför blev Carl Adolph Agardh prästvigd. Nu var inte tanken att Agardh skulle tjänstgöra som präst, han fick bara tillgång till den ekonomiska trygghet som följde med ämbetet som kyrkoherde. Det dagliga arbetet som präst överlät han med varm hand till hjälpprästen. Författare och företagare Vid sidan av sin professur med tillhörande forskning och undervisning var Carl Adoph Agardh en flitig skribent. Till en början var det mindre avhandlingar om lantbruk och trädgårdsskötsel, men han övergick senare till att skriva om statsekonomi*. I de skånska tidningarna införde han artiklar med titlar som Om spanmålshandel eller Om möjligheten af hypoteksinrättningar. Carl Adolph Agardh var en ivrig förespråkare av inrättande av inhemska fondsystem och banksystem. Allt för att välståndet i landet skulle öka och beroendet av utländska långivare skulle minska. Men Agardh var inte bara en ordets man. Under tiden i Lund var han bland annat med att grunda Lunds Sparbank, Brandstodsbolaget för Skånes städer, Skånska Hypoteksbanken och inte minst Akademiska Föreningen i Lund....dessutom var han med om att reformera utbildningsväsendet I kraft av sitt professorsämbete kallades Carl Adolph Agardh till den kommitté, vilken hade till uppgift att granska Sveriges allmänna undervisningsverk. Snart uppstod det både strider inom och kring kommittén. Ursprunget till striden handlade om inriktningen vid de gamla lärosätena Lund och Uppsala, där undervisningen fokuserade på klassiska studier eller den moderna litteraturen, och de naturvetenskapliga disciplinerna skulle tillåtas inta en förmånligare ställning. Sin vana trogen kämpade Agardh för de nya idéerna. Vid sidan om sin professur, artikelskrivande och företagande deltog Carl Adolph Agardh som fullmäktig för Lunds stift och efter 1835 för Karlstads stift i nio riksdagsmöten. 1831 valdes han in i Svenska Akademien på stol nummer fyra. 1835 lämnade han Lund för att bli biskop i Karlstads stift. Den 28 januari 1859 dör Carl Adolph Agardh vid en ålder av 74 år. * Ämnet statsekonomi har under 1900-talet utvecklats till nationalekonomi. 16 Text: Martin Rosengren

Gymnasiemässan 16 & 17 november 2012 Besök oss i vårt bås på gymnasiemässan! Vårt kunskapsträd är en ask Som elev vid Carl Adolph Agardhgymnasiet får du gå en kvällskurs per termin utan kostnad. Och som om det inte vore nog. Vill dina familjemedlemmar gå en kurs hos oss så får de 20 procents rabatt på den. www.folkuniversitetet.se 17

Hugo Zetterberg, Alexandra Falk och William Bredberg, tredjeårselever på skolan. Man växer när man kommer hit Vad är det som gör Carl Adolph Agardh till en så speciell skola? Vem ska börja? Frågar William och ser på sina kamrater. Gör du det, svarar Alexandra. Carl Adolph Agardhgymnasiet har flera fördelar. Skolan är liten utan att vara för liten, den är välkomnande. Dialogen mellan mig som elev och skolans personal och ledning är rak. Det passar mig. Innan jag kom hit gick jag ett år på en gymnasiefriskola i Malmö. Den utbildningen passade inte mig, så jag fick börja om på nytt i 1:an här. Om jag jämför min nuvarande skola med alla andra jag har gått på så är den här skolan extremt studiemotiverande. Här förväntas det att du jobbar, och alla gör det. Hugo, som hittils har suttit tyst, bryter sig in i samtalet. Det gäller även lärarna. Samtalet avstannar och jag väntar på att någon ska ta ordet. Alexandra är den som känner sig manad. Som elev här är jag inte en i mängden, här är jag Alexandra. Inför mitt gymnasieval besökte jag skolan på ett öppet hus, eftersom min syster gick här tidigare så kände lärarna igen vår familj. Just den känslan är svår att beskriva men den är väldigt skön att uppleva. När jag talade med några elever i ettan kom vi in på skolmaten......skolmaten är guld, säger Hugo med ett skratt, och de andra instämmer. Skämt åsido, fortsätter Hugo. Vill man läsa vidare så tror jag att detta är en av de bästa skolorna. Man växer när man kommer hit. Studiediciplinen och motivationen sitter i väggarna. Vad ska ni göra efter gymnasiet? Jag vill läsa global miljövård på st Andrew s och jag har stora möjligheter att komma in, säger Hugo. Jag ser på William och Alexandra. Jag har inte bestämt mig än. Helst skulle jag vilja ta studieuppehåll ett år innan jag fortsätter på universitetet, säger Alexandra. William tar över stafettpinnen. Jag har ett intresse för teknik och miljö och skulle vilja utveckla det. Just nu lutar det mest åt att studera till civilingenjör på ett universitet i Australien där jag med lån från CSN kan täcka både terminskostnader och uppehälle. Vilka chanser har du att komma in? Kan jag fortsätta att hålla min goda betygsutveckling så kommer jag in. Hur kan du läsa till civilingenjör, ni har väl samhällsprogrammet här, säger jag och ser ut som ett frågetecken. Jag har kompletterat och läst in kemi och fysik på distans vid Folkuniversitetets gymnasieskola Einar Hansengymnasiet i Malmö. Är detta en elitskola? Absolut inte, men det är en skola där du får hjälp att sätta dina mål och du får verktyg att förverkliga dina mål, säger Alexandra. När du börjar här så utvecklas du snabbt. Du uppmuntras att ta egna initiativ och du lär dig att planera din tid. Skolans mål är att när du går ut 3:an ska du vara redo att klara de mest avancerade högskolestudierna inom samhällsvetenskap, humaniora eller juridik. Du behöver inte vara bäst när du kommer hit, men du är bäst när du lämnar skolan. Ge ett exempel på vad ni menar med att man utvecklas på Carl Adolph Agardh Mycket av studierna här på skolan sker i projekt eller tema, säger William och fortsätter: Förra våren drev vi tillsammans med elever från en kommunal gymnasieskola ett projekt som hette Livscykel. Målet med projektet var att vi skulle samla in 120 cyklar. Jag antecknar febrilt. Hinner du med? Frågar en lätt road Hugo mig. Vänta Ok, fortsätt. Dessutom skulle vi köpa en container och utrusta den till en cykelverkstad. Allt skulle sedan skeppas ner till Sydafrika. Väl där skulle cyklarna överlämnas till barnmorskor och sjuksköterskor, och containern skulle fungera som en lokal cykelverkstad. Att samla in cyklar och köpa verktyg och en container är ett omfattande projekt. Hur bar ni er åt? Vi fick en hel del sponsring från olika företag, säger Alexandra. Några ställde upp med pengar, andra med varor och tjänster som färg och transporter. Via artiklar 18

i dagspressen fick vi kontakt med privatpersoner som kom och lämnade in cyklar som de inte längre behövde. Ibland var de trasiga och då fick vi reparera dem. Var det svårt att få in cyklar, frågar jag. Inte alls, säger Hugo och fortsätter: På några helger fick vi in 117 cyklar. Vår skola lånade ut 17 000 kronor till oss så att vi kunder köpa containern. När vi hade fått in pengar från sponsorer så kunde vi betala tillbaka lånet. Projektet var ett samarbete mellan er och elever från en kommunal gymnasieskola. Hur fungerade det samarbetet? Samarbetet med eleverna från den kommunala skolan fungerade utan problem, säger William och fortsätter: Även vår skolledning stod bakom vårt projekt till hundra procent. De elever som kom från den kommunala skolan fick inget stöd från sin skola. De fick inte ens låna en lokal för att ha möte i, så alla möten hade man här på vår skola. En container full med cyklar på väg till Sydafrika. Vad har projektet gett er? Vi har lärt oss tala med politiker och fått journalister att skriva det vi ville få ut till privatpersoner, Skänk oss din cykel som du inte behöver, säger Hugo. För att inte tala om sydafrikanska tulltjänstemän och deras byråkrati, säger Alexandra. Skulle ni göra om det? Utan tvekan, säger William. Det var en övning i praktiskt bistånd. Text: Martin Rosengren Foto: Ludvig Eriksson Hugo, Alexandra och William berättar om projekt Livscykel. 19

Medieproduktion. Inriktningar och fördjupningar Hos oss kan du läsa samhällsprogrammet med två inriktningar Vi erbjuder hela det nationella samhällsprogrammet med två olika inriktningar: beteendevetenskap samt medier, information och kommunikation. Våra programfördjupningar är internationellt arbete där innehållet i de två kurserna humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering kan fördjupa både de samhällsvetenskapliga och de beteendevetenskapliga perspektiven och mediefördjupning där du kan fördjupa dig i foto eller film och TV-produktion. Alla fördjupningar innehåller kursen entreprenörskap. Samhällsvetenskaplig grund med foto- och filmprofil Media och kommunikationsinriktning med foto- och filmprofil ger dig, precis som vårt gamla universitetsförberedande medieprogram, en gedigen samhällsvetenskaplig grundutbildning. Dessutom får du praktisk kunskap om bildmedier som gör dig väl förberedd att fortsätta dina studier inom dessa områden. Jobba internationellt Beteendevetenskaplig inriktning med internationell profil kommer att göra kopplingen mellan psykologi, kommunikation och ledarskap och hur detta påverkar relationer mellan både människor och länder. En intressant och spännande grund för dig som vill jobba internationellt eller med internationella frågor. 20 Foto: Ludvig Eriksson Text: Folkuniversitetet

Matematikundervisningen sker som lektion och räknestuga. Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Gymnasiegemensamma ämnen 1150p Programgemensamma karaktärsämnen 300p Inriktningar Programfördjupning Individuellt val 200p Gymnasiearbete 100p Engelska 5, 100p Filosofi 1, 50p Beteendevetenskap 450p Internationellt arbete 300p Estetisk kommunikation, 100p Engelska 6, 100p Historia 1b, 100p Idrott och hälsa 1, 100p Matematik 1, 100p Matematik 2, 100p Naturkunskap 1b, 100p Religionskunskap 1, 50p Samhällskunskap 1b, 100p Svenska 1, 100p Svenska 2, 100p Svenska 3, 100p alt Svenska som andraspråk 1-3 Moderna språk, 200p Psykologi 1, 50p Ledarskap och organisation, 100p Kommunikation, 100p Psykologi 2, 50p Samhällskunskap 2, 100p Sociologi, 100p eller Medier, information och kommunikation 350p Journalistik, reklam och information 1, 100p Medieproduktion 1, 100p Psykologi 2, 50p Medier, samhälle och kommunikaton 1, 100p Entreprenörskap, 100p Människan socialt och kulturellt, 100p Global hållbarhet och rättvisa, 100p (Båda kurserna är HSspecialiseringskurser) eller Mediefördjupning 400p Film och TV 1, 100p Foto 1, 100p Entreprenörskap, 100p (Samhällskunskap 2, 100p) Idrott och hälsa 2, 100p Engelska 7, 100p Matematik 3, 100p Film 2 alt Foto 2, 100p Moderna språk, 100-200p Historia 2, 100p Vi erbjuder hela det nationella samhällsvetenskaps programmet med inriktningar samhällsvetenskap, beteendevetenskap och medier, information och kommunikation. Våra programfördjupningar är internationellt arbete där innehållet i de två kurserna humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering kan fördjupa både den samhällsvetenskapliga och den beteendevetenskapliga inriktningen, mediefördjupning där du kan fördjupa dig i foto eller film och TV- produktion. Alla fördjupningar innehåller kursen entreprenörskap. Med reservation för förändringar. Totalt 2500 poäng 21

På Carl Adolph Agardh växte mitt självförtroende Jag möter Jenny Pobiega på ett kafé i Lund. Trots att det regnar väljer vi att sitta ute under den stora markisen. Vi beställer in två kaffe och Jenny beställer även en varm smörgås. Jenny och jag har bestämt möte för att tala om vad som händer när man har gått ut Carl Adolph Agardhgymnasiet. När vi har fått vårt kaffe och Jenny sin smörgås ställer jag min första fråga: Vad har Carl Adolph Agardhgymnasiet betytt för dig? Jag hade inte varit där jag är idag. Ingen av mina föräldrar har akademisk examen eller studier, så jag hade inga tankar åt det hållet innan jag började här. Jenny menar att det var en mindre chock för henne att börja på Carl Adolph Agardhgymnasiet. Utan att anstränga sig hade Jenny dittills varit en av de bästa i klassen. Men på Carl Adolph Agardh gick hon med klasskamrater som både var studiemotiverade och hade ett mål med sina studier. Det var vad jag behövde. Tillsammans med ambitiösa lärare så fick jag ett mål med mina gymnasiestudier. När jag stod på trappan med studentmössan på huvudet visste jag att jag skulle läsa vidare och att jag skulle klara av studierna också. Att gå från gymnasiet till studier vid Lunds Universitet var inte så stort som man kan tänka sig enligt Jenny. Min gymnasieskola var en bra förberedelse för fortsatta universitetsstudier. Här fick jag under tre år träna inför vad som komma skulle. Det gjorde att övergången till universitetet var betydligt enklare för mig än vad det var för många av mina kursare på universitetet. ska erbjuda den bästa universitetsförberedande gymnasieutbildningen. Jag tycker att man lever upp till det målet med råge. För mig var inte det vetenskapliga tankesättet det svåra. Det svåra var att gå från att ha full schemalagd skoldag till att ha två föreläsningar i veckan och däremellan lägga upp sitt arbete självständigt. Men även i det blev hon och hennes kamrater tränade, enligt Jenny. Allt eftersom åren gick och vi visade att vi kunde ta ansvar för våra studier fick vi lägga upp arbetet självständigt. En skola där man lär sig ta ansvar Idag har Jenny en masterexamen i pedagogik från Lunds Universitet. Till vardags arbetar hon med kompetensutveckling inom Lunds Universitet, dessutom sitter hon i styrelsen för stiftelsen Folkuniversitetet vid Lunds Universitet. Mina gymnasieår har satt tydliga spår hos mig. Framför allt för att det var en vänlig skola. Det sattes krav på oss som var anpassade efter vår egen förmåga och vi lärde oss att ta ansvar. På vilket sätt lärde du dig att ta ansvar? Ett bra exempel på det var julspexet. Tidigt på hösten blev vår dramalärare sjukskriven. Då skulle man kunna tänka sig att vi ställde in lektionerna. Men icke sa Nicke. Vi elever genomförde lektionerna utan lärarmedverkan och kunde på så sätt sätta upp julspexet. Kort sagt man lärde sig ta ansvar. En skola med höga ambitioner Det är ett uttalat mål från skolans huvudman, ledning och lärare att Carl Adolph Agardhgymnasiet Jenny Pobiega, före detta elev på Carl Adolph 22 Text & foto: Martin Rosengren

Agardhgymnasiet. 23

Skolans huvudman heter Folkuniversitetet Carl Adolph Agardhgymnasiet är en av 12 gymnasieskolor som stiftelsen Folkuniversitetet driver. Folkuniversitetet har en lång erfarenhet av att driva gymnasieskolor. I början av 50-talet startade man Kvällsgymnasiet för vuxna. En skolform som snabbt spred sig över hela landet. I samband med att kommunerna övertog ansvaret för verksamheten så ändrades namnet till Komvux. Det som Folkuniversitetet är mest känt för är dess folkbildningsverksamhet. Det som förenar all verksamhet är den pedagogiska grundsynen som utgår från eleven. Eleven ska motiveras till ett aktivt intresse och ansvar för sin kunskapsutveckling, bland annat genom att varje deltagare ges möjlighet att utöva inflytande över den pedagogiska processen. Studier i grupp är en viktig del av pedagogiken liksom ett samspel mellan vuxna med olika erfarenheter. Eleven ska få verktyg att själv värdera de kunskaper och färdigheter som utvecklats genom studierna. Då verksamheten drivs i stiftelseform finns det inga privata vinstintressen, kvartalsrapporter eller aktieägare att ta hänsyn till. Allt eventuellt överskott som verksamheten genererar stannar i verksamheten. Lunds Universitets Historiska Museum Besök vårt öppna hus Lunds Domkyrka Lördag 24 november 13.00-15.00 Torsdag 6 december 18.00-20.00 Tisdag 5 februari 18.00-20.00 Skomakaregatan 8, 220 02 Lund Telefon: 046-19 77 58 agardh@folkuniversitetet.se folkuniversitetet.se/agardh