Hur undviker man luktstörningar från biogasproduktion? Biogasseminarium, Borlänge, 30 oktober 2013 BiogasMitt Eric Rönnols eric@ronnols-miljo.com
Lukt vad är det? Sinnesförnimmelse när ämnen når näsans receptorer Subjektiv upplevelse Lukttröskel Exempel: Lukttröskel ammoniak 17 ppm Luktar skarpt, irriterande dimetylamin 0,34 ppm Luktar rutten fisk svavelväte 0,0005 ppm Luktar ruttet ägg
Behandling av organiskt hushållsavfall i Sverige 2012 Behandling Antal anl. Behandlad mängd, hush.avfall2012 (2006) Summa, till sambehandling Kompostering 43 74 000 (248 000) ton Hemkompostering? 52 000 (70 000) ton 558 000 ton Park & trädgård Rötning? 303 000 (107 000) ton 18 186 000 (45 000) ton 698 000 ton Rötning i ARV Summa, biologisk behandling i anl för hush avfall 59 000 ton 62 673 000 (470 000) ton 1 254 000 ton (Avfall Sverige, Svensk Avfallshantering 2013)
Hur tar man prov på luktande verksamhet? Två metoder: Samla lukten i en påse mät med olfaktometri Fånga organiska ämnen på aktivt kol analysera på kemiskt innehåll och jämför med lukttröskelvärden
Hur mäter man lukt? Olfaktometri Mätning av luktupplevelse, - Ger som resultat gasens luktstyrka i luktenheter (OUe), - Luktstyrkan uttryckt i OUe anger hur många gånger gasen måste spädas för att understiga lukttröskeln (när hälften av populationen känner lukt) Olfaktometer
Luktkällor vid biogasanläggningar Dålig lukt uppstår vid öppen, anaerob nedbrytning av organiskt material. Punktkällor: Mottagningstankar Förbehandling/blandning Hallar med otillräckligt luftgenomflöde Biofilter Ventilationsutsläpp Reaktortankar Hygieniseringstankar Nödventiler Processvatten från gasrening
Luktkällor vid biologisk behandling Rörliga källor: In-och uttransporter av material Flyttning av substrat mellan behandlingssteg Ytkällor: Spill på mark och lagringstankar Lager av biogödsel i avvaktan på behandling eller uttransport
Miljöprövning I miljöprövningen av en anläggning ingår bl a att bedöma risken för störningar: Planförhållanden, Lokaliseringsutredning, Jämförelse av alternativ, Närhet till andra verksamheter och boende, Risk för luktspridning, Buller, yt- och grundvatten Ibland krävs en särskild luktutredning.
Behov av skyddsavstånd?
RI SK! Anläggningsdelar - Mottagning, förbehandling - Rötning, Uppgradering, uttransport av biogödsel
Spridningsberäkning en metod för utredning Exempel på upplägg: av risken för luktstörningar 1. Kartmaterial, topografi, inventering av närliggande fastigheter 2. Metereologiska data från SMHI (vindros, temp/skiktning på olika nivåer över marken 3. Driftdata (produktion, tider, transporter, substrat) 4. Luktkällor källstyrkor, luftflöden 5. 1-4 ger underlag för en matematisk spridningsmodell 6. Modellberäkning med olika drift- och åtgärdsalternativ 7. Resultat: Förväntad luktstyrka på olika avstånd från anläggningen T ex max-värde och 99-percentil (den luktnivå som enligt modellen endast överskrids 1 % av tiden), Kan redovisas med isolinjer kring anläggningen
Spridningsberäkning, förväntad luktsituation Resultat: Isolinjerför 5, 1 och 0,5 Ou e vid två alternativa placeringar och två olika skyddsnivåer (99-percentil)
Bedömning av källstyrka hos potentiellt luktande verksamhetsdelar Nivå 3: Mottagning, lagring och förbehandling av substrat sker inomhus i en hall med undertrycksventilation och behandling avutgående luft, med undantag för ensilage som lagras i plansilo utomhus Pos. Aktivitet 1 Mottagning och mellanlagring av: - Fastgödsel - Ensilage - Halm, m m - Flytgödsel 2 Diffusa utsläpp, inkl spill av substrat 3 Mottagning i för-behandlingshall 4 Ventilationsluft från lagrings- och förbehandlingshall (efter rening) 5 Blandning, hydrolys, hygienisering 6 Rötkammare, normaldrift 7 Rötkammare, överjäsning För varje aktivitet ansätts: - bedömd källstyrka (Oue/m3), - luftflöde (m3/h) - tid för bedömt utsläpp (kontinueligt eller bara vissa perioder) Från dessa data beräknas ett luktflöde (Oue/s) sommutnyttjas som ingångsparameter i modellberäkningen. 8 Efterrötningstank 9 Fackla 10 Uppgradering 11 Biogödsellager 12 Uttransport
Miljö-och hälsoeffekter Lukt är sällan i sig direkt hälsoskadlig Kan orsaka obehag, illamående, kräkningar I extrema fall huvudvärk, muskelsmärtor och andningsbesvär Normalt låga totalhalter trots intensiv lukt Långt från hygieniska gränsvärden
Förebyggande åtgärder för att undvika lukt Lokalisering av anläggningen med hänsyn till luktrisken Inbyggnader och övertäckningar med i byggplanen Skyddsavstånd till bostäder/verksamheter Processtyrning Slutna transporter till anläggningen Mottagning i hall med styrd ventilation Inneslutning av processdelar Skötsel Rengöring av ytor och maskiner Effektiv ventilation Undertryck i lokaler Punktutsug vid specifika källor Avsättning av behandlat material God marknadsföring Minimal lagring
Biologiska metoder vanligast Biofilter (20-120 m3 luft/m3 filter) Bioskrubber Luktbehandlingstekniker NSR, Helsingborg, kompostering Borås, Sobacken, biogas Vafab, Västerås, Gryta, biogas
Kemiska metoder Luktbehandlingstekniker Kemisk skrubber Ozon Ozonskrubber Dosering med kemikalier Jonisering, UV-ljus
Luktbehandlingstekniker Fysikaliska metoder Adsorption till kolfilter Vattenskrubber Termisk behandling Regenerativ termisk oxidation (RTO) Spädning via skorsten
Luktbehandlingstekniker-kombination kombination Kombination av flera tekniker ofta nödvändigt Exempel: Vattenskrubber och Biofilter Vattenskrubber fungerar även som även luftfuktare Minskar belastningen på biofiltret Avlägsnar en del toxiska ämnen Ozon eller UV-behandling i kombination med kolfilter Högre reduceringsgrad Ozon återgenererar aktivt kol längre livslängd
Luktbehandlingstekniker Antal 12 Luktbehandlingstekniker på svenska komposterings- och rötningsanläggningar Kompostering Rötning 10 8 6 4 2 0 Biofilter Skrubber Ozon Jonisering Dosering med kemikalier Termisk behandling Kolfilter Sprayning med aerosol
Leverantörer av utrustning till svenska anläggningar Exempel: Biosa Bioweb GmbH CentriAIr ElektroTermo - Storkök AB Greenfoot HB Matseco AB Sydtotal AB (entreprenör) BBK bio airclean HemaBH Lesni A/S Läckeby MT-Scandinavia AB Ozone Tech Systems AB Rosroca Internacional YIT Vatten och Miljöteknik Finns fler på marknaden!
Hur ser myndighetskraven ut? Sverige har få generella riktlinjer beträffande lukt Boverket, Bättre plats för arbete rekommenderat skyddsavstånd 500 m kompostering/bostäder Naturvårdsverket, Allmänna Råd för yrkesmässig kompostering/rötning av organiskt avfall Varje anläggning prövas individuellt (miljöbalken) Exempel på villkor i miljödomar: Vid besvärande lukt skall åtgärder vidtas Verksamheten skall bedrivas så att inte störande lukt uppkommer Behandling av avfall som kan antas orsaka luktstörning ska ske inbyggt och ventilationsluften renas i erforderlig utsträckning
Hur ser myndighetskraven ut? Vissa länder har generella krav, exempel: Tyskland Frånluft skall behandlas i biofiltereller liknande Utgående lukt max 500OUe/m 3 Nederländerna Specifika skyddsavstånd Mottagande lukt max 1,5-3OUe/m 3 vid 98 percentilen (vid bostäder)
Forskning och utveckling Många verksamhetsutövare har utvecklings-samarbete med högskoleinstitutioner eller företag, t ex: SLU, Processoptimering med hänsyn till lukt, SP, Waste Refinery, Luktreducering hos biofilter ÅF, Waste Refinery, Utvärdering av reningsteknik SGC, CentriAir Regenerativ termisk oxidation, tester på ARV
Är lukt ett problem? Förebyggande och/eller luktreducerande åtgärder krävs i princip alltid vid biologisk behandling av organiskt avfall Alla rötningsanläggningar använder en eller flera behandlingstekniker Framtiden? Mer biologisk behandling för att uppfylla de svenska miljömålen! Inbyggda processer, Hallar med undertrycksventilation, Kombination av flera luktbehandlingstekniker, Processoptimering, Snabbare avsättning av färdig produkt,