L Ä N S I S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S... V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Ympäristölupayksikkö/Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA Puh. 020 490 109 telefax 020 490 5351 MILJÖTILLSTÅNDSBESLUT i ett ärende enligt 28 i miljöskyddslagen. Givet efter anslag 12.12.2007 Diarienummer LSU 2006 Y 587 (111) ÄRENDE Ansökan enligt 35 i miljöskyddslagen om översyn av tillståndsbestämmelserna. SÖKANDE Närpes Vatten Ab Rosenbacksvägen 3 64200 Närpes ANLÄGGNING Närpes Vatten Ab:s avloppsreningsverk i Finby. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET OCH LÄGE Vid avloppsreningsverket i Finby behandlas avloppsvattnet från fastigheterna på Närpes stads centraltätorts avloppsområde. Av de 9 856 invånarna i Närpes stad behandlas ca 1 900 invånares avloppsvatten vid avloppsreningsverket i Finby och ca 570 invånares avloppsvatten vid avloppsreningsverket i Pörtom. Anslutningsprocenten till avloppsreningsverket är således 25 %. Antalet anslutna till avloppsreningsverket i Finby ökar under de närmaste åren med ca 1500 invånare när avloppsreningsverket utvidgas till de glest bebyggda områdena och till Yttermark. Avloppsreningsverket började byggas år 1958. Avloppsnätet är 33,2 km långt, av vilket 27,2 km är byggt av plaströr och resten av betongrör. Avloppsreningsverket blev färdigt år 1975 och det sanerades och automatiserades år 1998. Reningsmetoden är biologisk kompletterad med kemisk efterfällning. Det renade avloppsvattnet leds i ett röravlopp ut i Närpes å. Reningsverket är beläget på Närpes Vatten Ab:s tomt Renstrand, Rnr 2:71 ca två kilometer från stadens centrum mot sydost. GRUNDERNA FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Enligt 5 2 momentet i lagen om iörande av miljöskyddslagstiftningen (113/2000) skall miljötillstånd sökas för verksamheten i dess helhet om ett tidigare tillstånd innehåller föreskrifter om att tillståndet skall justeras inom en viss tid.
TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET 2 Enligt 6 punkt 12 e) och 5 punkt 8) i miljöskyddsförordningen behandlar den regionala miljöcentralen tillståndsansökan om den gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, men dock högst 4 000 personers avloppsvatten. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Ärendet har blivit anhängigt med tillståndsansökan som anlände till Västra Finlands miljöcentral 30.5.2006. Sökanden har kompletterat ansökan 20.8.2007 på miljöcentralens begäran. TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN OCH PLANERNA FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har 31.5.1999 med sitt beslut nr 35/1999/3 beviljat Närpes stad tillstånd med stöd av 10 kapitlet 24 a och 24 b i vattenlagen tillstånd att avleda avloppsvattnet som behandlas vid avloppsreningsverket i Finby ut i Närpes å i Närpes stad. Enligt beslutet ska avloppsvattnet behandlas så att BOD 7ATU värdet i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget är högst 15 mg O 2 /l, fosforhalten högst 0,7, fastsubstanshalten högst 35 samt COD Cr värdet högst 125 mg O 2 /l. Reningseffekten bör dessutom vara minst 75 % i fråga om COD Cr värdet och 90 % i fråga om BOD 7ATU värdet, totalfosfor och fastsubstans. Alla värden beräknas som halvårsmedelvärden med beaktande av eventuella driftstörningar och förbitappningar vid reningsverket och i avloppsnätet. Reningsverket ska dessutom skötas så att bästa möjliga syresättning av ammoniumkväve uppnås. Närpes stads avloppsreningsverk överfördes till Närpes Vatten Ab 1.1.2001. Planerna för området Avloppsreningsverket är beläget i ett glesbygdsområde. FÖRLÄGGNINGSPLATS OCH MILJÖ Reningsverksområdets närmiljö Avloppsreningsverket i Finby är beläget på Närpes Vatten Ab:s tomt Renstrand Rnr 2:71 vid stranden av Närpes å ca två kilometer från stadens centrum mot sydost. På den västra sidan av reningsverket rinner Närpes å och på den östra sidan går lokalväg nr 6761. Närmiljön runt reningsverket består huvudsakligen av jord och skogsbruksmark. Marken består av lera på över 10 meters djup. De närmaste bostadshusen ligger på ca 200 meters avstånd från reningsverket. Avloppsvattnet som behandlas vid reningsverket avleds i ett ca 80 meter långt avlopp ut i Närpes ån. På avloppsreningsverkets verkningsområde finns inga klassificerade grundvattenområden. Allmän beskrivning av vattenområdet Närpes å rinner upp i Laihela och Jurva. Huvudfåran, som är över 70 km lång, börjar i den konstgjorda sjön Kivi ja Levalampi. Ån rinner genom Jurva och Närpes och mynnar ut i Västerfjärden som har dämts upp i ådeltat norr om Kaskö. Åns största bifåra är Lillån i Övermark som börjar i Östermark. Närpes ås (39.) vattendragsområde har en areal på 991 km 2 som fördelar sig på olika markanvändningsformer enligt följande: åker 25 %, skog 42 %, myrmark 31 % och vattendrag 1 % samt annat område 1 %. Terrängen är till topografin ett långsluttande slättlandskap och över 70 % av vattendragsområdet hör till det s.k. Litorinaområdet som består av alunjordar.
3 De största insjöarna i vattendragsområdet är den 9,5 km 2 stora konstgjorda sjön Kivi ja Levalampi som har byggts för att uppfylla Oy Metsä Botnia Ab:s råvattenbehov och den 3,4 km 2 stora konstgjorda bassängen Västerfjärden som har dämts upp i ådeltat. Flödet i Närpes å varierar mycket. Åns officiella vatteöringsstation finns i Allmänningsforsen, som ligger ca 5,7 km uppströms från avloppsvattnets utloppsplats. Flödet i Närpes å vid avloppsvattnets utlopp är följande uppskattat enligt avrinningsområdenas arealer (F): Allmänningsforsen, F = 934 km 2 Utloppsplats, F = 964 km 2 Högvatteöring HQ 110 m 3 /s 114 m 3 /s Medelhögvatteöring MHQ 73,4 m 3 /s 75,7 m 3 /s Medelvatteöring MQ 8,64 m 3 /s 8,92 m 3 /s Medellågvatteöring MNQ 0,51 m 3 /s 0,53 m 3 /s Lågvatteöring NQ 0,19 m 3 /s 0,20 m 3 /s Belastningen på vattenområdet och vattenkvalitet Vid sidan av reningsverket i Finby diffusbelastas Närpes å av avloppsreningsverket i Pörtom tätort som ligger ca 30 km uppströms från avloppsreningsverket i Finby samt av avloppsreningsverket i Jurva kommun som leder renat avloppsvatten ut i Kyläjoki som rinner ut i Närpes å. Utöver avloppsreningsverken har Vapo Oy tre torvproduktionsområden i åns avrinningsområde: Rackarmossen, Östra Mossen och Takaneva. Under de senaste åren har vattendragsbelastningen från områdena (kg per år) varit enligt följande: BOD 7ATU fosfor kväve kg/a kg/a kg/a Finby (år 2005) 3395 23 6826 Pörtom (år 2005) 245 37 1205 Jurva (år 2005) 1205 128 4526 Torvproduktionen (år 2002) 110 2800 Utöver de kommunala avloppsreningsverken är jord och skogsbruket samt glesbebyggelsen betydande belastare av Närpes å. Belastningen från avrinningsområdet har uppskattats med hjälp av Rekolainens ekvationer (1989). Enligt Rekolainen kan fosfor och kvävebelastningen som sköljs ut från åkarna på små avrinningsområden direkt jämföras med områdets areal och åkrarnas proportionella andel av arealen. Enligt Rekolainens ekvationer är fosforurlakningen på Närpes ås avrinningsområde under ett år med normal nederbörd 44 300 kg och kväveurlakningen 523 000 kg per år. På basis av dessa belastningssiffror kan diffusbelastningen uppskattas utgöra över 97 99 % av hela belastningen i Närpes ås vattendragsområde. Vattenkvaliteten i Närpes å och Finby reningsverks inverkan på den kontrolleras genom att ta prover i området ovan och nedaör reningsverket. I tabellen nedan finns samlat viktig vattenkvalitetsiormation från området ovaör (of) och nedaör () reningsverket. I tabellen presenteras de minsta och största halterna för vattenkvaliteten åren 2002 2005. Parameter Punkt 2002 2003 2004 2005 O 2 of 6,4 12,6 7,0 12,7 8,6 11,5 8,0 11,6 6,9 12,3 6,5 12,2 9,3 12,2 8,5 12,3 O 2 mättnads % of 68 92 76 88 80 90 79 90 74 86 70 84 84 94 84 88 ph of 6,6 7,0 6,5 7,0 6,2 6,8 6,2 6,8 5,5 6,7 5,5 6,2 5,9 6,4 5,9 6,5
4 alkalin. mmol/l tot.n µg/l NH 4 N µg/l NO 3 N + NO2 N µg/l tot.p µg/l Färg mg Pt/l Coli 44 C st/100 ml klorofyll a µg/l of of of of of of of of 0,21 0,39 0,21 0,39 1200 1600 1200 1700 26 240 22 230 0,09 0,75 0,10 0,76 1200 2500 1300 2500 5 420 31 380 420 1700 450 1700 55 180 59 170 140 250 140 250 4 320 10 250 71 140 71 150 200 250 200 250 10 40 27 72 16 73 8,9 33 9,7 36 0,0 0,1 0,0 0,1 1400 2500 1300 2400 30 320 48 330 500 1600 500 1600 77 82 76 100 130 250 130 250 0 97 0 120 3,7 5,6 4,5 5,6 0,07 0,21 0,08 0,21 1500 2700 2100 2800 20 610 210 630 540 1300 550 1500 57 200 100 200 100 280 100 310 41 370 62 290 4,4 5,0 4,0 5,7 Fiskbestånd och fiske Fiskbeståndet i Närpes å har kontrollerats sedan år 1991 enligt ett program som har godkänts av Österbottens arbetskrafts och näringscentral. I kontrollen ingår försöksfiske med mjärde och fiskeriförfrågningar under tidsbestämda år. I Närpes å har följande arter påträffats: abborre, gädda, gers, nors, braxen och mört. Fiskbeståndet i Närpes å har tidigare varit avsevärt större och mångsidigare än i dag. Fiskbestånden försvagas framförallt av surt vatten som har orsakat fiskdöd redan fr.o.m. 1920 talet. Övrig användning av vattenområdet På grund av dålig vattenkvalitet och obetydligt lågvattelöde är möjligheterna att använda ån för rekreation tämligen dåliga. Längs ån finns inga allmänna badstränder eller fritidsbosättning. På sommaren är det så lite vatten i ån att det hindrar vistelse med båt. Enligt Finlands miljöcentrals klassificering av rekreationsanvändning kan Närpes å anses höra till klass IV (försvarlig). Vattnet i Närpes å används inte som hushållsvatten. Oy Metsäbotnia Ab i Kaskö använder åvattnet som råvatten. Vattnet används också i viss mån för bevattning i växthus. I Närpes å fiskas mycket litet. Enligt fiskeriförfrågan år 1999 fanns det sju fiskelag som fiskade i ån och enligt motsvarande förfrågan år 2005 hade endast två fiskelag fiskat i ån. I Närpes å förekommer inget yrkesfiske. I Finby avloppsreningsverks verkningsområde finns inga rekreationsområden utmärkta i regionplanen och inte heller några områden som hör till Natura 2000 programmet. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Allmän beskrivning av reningsverkets belastning Inkommande BOD 7ATU belastning till reningsverket har på 2000 talet varit 166 378 kg O 2 /d och fosforbelastningen 4,6 6,0. Den största enskilda belastaren av Finby avloppsreningsverk som är avsett för ca 1900 invånare, är det förbehandlade processavloppsvattnet från Oy Börje Norrgård Ab:s potatisförädlingsanläggning. Utöver avloppsvattnet behandlar reningsverket slam från sedimenteringsbrunnar.
5 Oy Börje Norrgård Ab:s andel av den inkommande belastningen till reningsverket i Finby har under åren 2002 2006 varit enligt följande: vattenmängd 2 3 % BOD 7ATU 12 48 % COD Cr 35 67 % totalfosfor 10 28 % totalkväve 13 21 % fastsubstans 20 66 % Fabriken har effektiverat förbehandlingen av avloppsvattnet, tack vare vilket avloppsvattenbelastningen vid reningsverket i Finby har minskat en aning. Utvidgningsplanerna för avloppsnätet Med beslut av stadsstyrelsen i Närpes har avloppsreningsverkets verksamhetsområde utvidgats så att det sträcker sig till de största byarna i staden. Enligt planen utvidgas avloppsnätet till glesbygdsområdet så att det blir möjligt att ansluta 1 500 nya invånare till avloppsreningsverket inom de fem närmaste åren, varvid antalet anslutna skulle öka till 3400 invånare. Om finansiering för projektet ordnas skulle enligt det största scenariot t.o.m. 5 000 invånare vara anslutna till avloppsreningsverket före år 2015. Reningsverkets processer Avloppsreningsverket i Finby togs i bruk år 1975. Reningsverket sanerades och automatiserades år 1998. Samtidigt förnyades slambehandlingen och en ny slamtorkningsmaskin iörskaffades. Reningsverkets bassängkonstruktioner är av stålbetong och skötselbyggnaden ovaör är av tegel. Reningsverkets delprocesser i avloppsvattnets strömningsriktning är: pumpverk för inkommande vatten, trappformat galler, sandavskiljning, luftning (122 m 3 ), mellansedimentering (168 m 2, 352 m 3 ), dosering av fällningskemikalie, snabblandning, flockulation (69 m 3 ), eftersedimentering (flotation; 62 m 2, 160 m 3 ), mätning av avloppsvatten, utloppsrör ut i ån. Slammet som uppstår vid reningsverket torkas maskinellt med en silpandpress och lagras i en silo som rymmer 50 m 3. Slammet transporteras till Vapo Oy:s strängkompostanläggning i Östermark för vidarebehandling. Slammet från sedimenteringsbrunnar som tas emot vid reningsverket leds via ett rensgaller till en 50 m 3 :s lagringsbassäng, varifrån det tas in till slambehandlingen. I fråga om tungmetaller uppfyller reningsverksslammet kraven i statsrådets beslut 282/1994. Reningsverkets dimensionering Avloppsreningsverket är dimensionerat för följande belastning: personekvivalenttal 5 000 genomsnittlig dygnsvatteöring 2 225 m 3 /d dimensionerat timvattelöde (q dim. ) 133 m 3 /h BOD 7 belastning 350 kg O 2 /d fosforbelastning 14 Energi och kemikalieförbrukning Reningsverksbyggnaden värms upp med elektricitet, vilket betyder att det inte finns några bränslelager. Åren 2000 2006 förbrukades 320 000 400 000 kwh elektricitet per år.
6 Aluminiumsulfat (ALF 30) används för att fälla ut fosfor. Förbrukningen var enligt följande: År 2002 2003 2004 2005 2006 ALF 30 kg/a 52 470 43 976 36 400 72 000 59 283 Dosering g/m 3 224 178 152 278 241 Aluminiumsulfatet levereras till anläggningen i form av gryn och lagras i en silo som rymmer 25 m 3. Lagret kompletteras ett par gånger om året. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Avloppsreningsverket som är utrustat med biologisk kemisk efterfällning representerar en effektiv och känd metod. MILJÖBELASTNING OCH BEGRÄNSING AV DEN Reningsresultatet och utsläppen i vattnen I tabellen nedan finns samlad iormation om reningsverkets inkommande och avloppsvattenbelastning, resthalterna i avloppsvattnet och totaleffekten som årsmedelvärden åren 2002 2005 och som halvårsmedelvärden (I/II) 2006: Parameter År 2002 2003 2004 2005 2006/I 2006/II Månader 1 12 1 12 1 12 1 12 1 6 7 12 Vatteöring m 3 /d 642 679 655 709 628 719 BOD 7ATU inkommande inkommande effekt COD Cr inkommande inkommande effekt Fosfor inkommande inkommande effekt Kväve inkommande inkommande effekt % % % % 209 17,4 325 27 92 353 50,1 549 78 86 4,90 0,31 7,60 0,48 93,7 27,5 12,0 43 19 56 163 5,60 239 8 97 377 33,4 555 49 91,2 5,00 0,13 7,40 0,19 97,4 27,0 13,7 40 20 49 166 8,20 253 13 95 329 29,5 502 45 91 4,60 0,05 7,00 0,08 98,9 26,3 14,4 40 22 45 177 9,30 249 13 95 311 28,5 439 40 91 4,90 0,06 6,90 0,09 98,7 27,2 18,7 38 26 31 159 9,30 250 15 94 342 53,4 544 85 84 4,90 0,09 7,80 0,15 98,1 30,4 24,9 48 40 18 303 6,40 420 9 98 494 25,4 686 35 95 5,30 0,04 7,40 0,06 99,2 26,4 14,5 37 20 45
7 NH 4 N effekt Fastsubstans inkommande inkommande effekt % % 10,8 17 61 126 10,3 196 16 92 13,5 20 49 204 7,20 300 11 97 13,5 21 48 160 3,40 244 5 98 16,7 24 39 173 7,10 243 10 96 22,5 36 26 158 5,50 250 9 97 12,9 18 51 251 5,90 350 8 98 Under åren 2002 2006 har fosfor och kvävebelastningen kg/år i det renade avloppsvattnet som leds ut i Närpes å varit i medeltal fosfor 45,1 kg kväve 5730 kg VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Inverkan på ytvattnen Den kalkylmässiga ökningen av fosfor och kvävehalten från avloppsreningsverket i Finby ut i Närpes å vid medellågvatteöring, medelvatteöring och medelhögvatteöring har med genomsnittlig belastning varit enligt följande under åren 2002 2006: Vatteöring Belastning från anläggningen Ökning av halter Tot. P Tot. N Tot. P µg/l Tot. N µg/l 0,53 m 3 /s (MNQ) 0,12 15,7 2,7 340 8,92 m 3 /s (MQ) 0,12 15,7 0,2 20 75,7 m 3 /s (MHQ) 0,12 15,7 <0,1 2 Enligt resultaten från den obligatoriska kontrollen steg fosforhalten nedströms från avloppsreningsverket en aning oftare än varannan kontrollgång. Ökningarna var vanligen tämligen små (i genomsnitt mindre än 10 % jämfört med observationerna uppströms från reningsverket). Den största observerade ökningen av halten var 53 µg/l (40 %) jämfört med observationsstationen ovaör reningsverket. I fråga om totalkväve observerades en ökning av halten vid färre än hälften av kontrollgångerna. Halten steg i genomsnitt 7 % (variationsbredd 0 40 %). Halterna av ammoniumkväve varierade kraftigt: ökningen var 0 1500 %. Den största observerade ökningen av halten var 310 µg/l. I fråga om syrehalten förekom inga stora förändringar mellan kontrollstationerna ovan och nedaör reningsverket. Den största observerade minskningen av syremättnadsgraden ( 10 % enheter) iöll i augusti 2005. Då observerades också den högsta ökningen av ammonium kvävehalten (1500 %). Utsläpp i luften och buller Utsläppen från reningsverket är mycket små och de har inte fastställts. I området har inga betydande luktolägenheter påträffats och inga klagomål om lukt har framförts.
8 De anordningar som ger upphov till mest buller är rotationskolvkompressorn som ger upphov till ljud på låg frekvens, vilket hörs utomhus via kompressorutrymmets luftintag. Bullret har inte mätts utomhus. Kompressorerna ger också upphov till lite skakningar, men de förekommer endast inomhus i anläggningen. Servicetrafiken till reningsverket är ganska obetydlig: kemikalielagren kompletteras ett par gånger om året, reningsverksslammet tas bort 1 2 gånger per månad, slam förs till behandling 0 6 gånger per vecka och avfallsbilen kommer ungefär en gång per månad. Reningsverksskötaren besöker anläggningen 2 4 gånger under vardagar och en gång under veckoslutet. Avfall och avfallsbehandling I tabellen nedan presenteras mängden slam som uppstår vid reningsverket (ton per år) och mängden slam från sedimenteringsbrunnar (m 3 per år) som förs till reningsverket för behandling under åren 2002 2006. År 2002 2003 2004 2005 2006 Reningsverksslam t/a 805 659 905 869 801 Slam från sedimenteringsbrunnar m 3 /a 1713 1443 1606 2128 1608 I mängden reningsverksslam ingår avfallet från sandavskiljningen som uppstår vid reningsverket, vilket transporteras tillsammans med reningsverksslammet till Vapo Oy:s strängkompostanläggning i Östermark. I förbehandlingen av avloppsvattnen uppstår rensavfall ca 12 m 3 per år. Avfallet förs till Oy Botniarosk Ab:s avfallsbehandlingsanläggning i Östermark. Vid reningsverket uppstår små mängder torr och blandavfall som kan jämföras med hushållsavfall, vilket förs till Oy Botniarosk Ab:s avfallsbehandlingsanläggning. Problemavfall och spillolja förs till stadens mottagningsställe för problemavfall. Avfallet lagras inte vid reningsverket. Metallskrot förs till återvinning. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS KONSEKVENSER Driftkontroll Avloppsreningsverket och recipienten kontrolleras enligt Etelä Pohjanmaan vesitutkijat Oy:s kontrollplan daterad 19.12.1999. Västra Finlands miljöcentral har godkänt kontrollplanen 19.1.2000. Belastnings och utsläppskontroll Syftet med belastningskontrollen och driftkontrollen som ingår i den är att så tillförlitligt som möjligt reda ut belastningen från anläggningen och fullföljandet av tillståndsvillkoren. För driftkontrollen ansvarar i första hand anläggningens ägare i enlighet med anvisningarna som konsulten har gett. Kontrollen omfattar utredning av reningsverkets verksamhet, avloppsvattenmängd, förbitappningar, driftstörningar, kemikalieförbrukning m.m. Resultaten av driftkontrollen antecknas i en driftdagbok, vars uppgifter utnyttjas bl.a. vid uppgörande av årssammandragen. Ett utdrag ur driftdagboken skickas varje månad till konsulten som sköter den obligatoriska kontrollen.
9 I belastningskontrollen efterföljs statsrådets beslut 365/1994. Av det inkommande och avloppsvattnet tas till vatteöringen relaterade 24 timmars avloppsvattenprov med automatiska provtagare fyra gånger per år. Av proverna analyseras ph, elektrisk ledningsförmåga, alkalinitet, fastsubstans, COD Cr, BOD 7ATU, totalfosfor och totalkväve. Av det avloppsvattnet görs dessutom följande analyser: ammoniumkväve, den gemensamma mängden nitrit och nitratkväve, löslig fosfor, resthalten av fällningskemikalien samt värmebeständiga koliformade bakterier. Provet som tas av det inkommande avloppsvattnet får inte innehålla vatten som cirkulerar internt i anläggningen. Kvaliteten på slammet som uppstår vid anläggningen undersöks en gång per år. Av slammet analyseras följande variabler: ph, torrsubstans, kväve, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, zink. Kontroll av anläggningens påverkan Vattenkvalitetskontrollen utförs tre gånger per år: i mars april, juni och augusti. Kontrollstationen ovaör reningsverket är belägen vid järnvägsbron ca 600 m uppströms från reningsverket och kontrollstationen nedaör reningsverket ca 400 m nedströms från reningsverket. Av proverna analyseras följande variabler: temperatur, ph, alkalitet,, COD Mn, PO 4 P, NH 4 N, syre (halt och mättnadsgrad), elektrisk ledningsförmåga, färg, totalfosfor, fosfatfosfor, totalkväve, den totala mängden nitrit och nitratkväve och termotoleranta koliformade bakterier. Fiskerikontroll Fiskerikontrollen utförs enligt Etelä Pohjanmaan Vesitutkijat Oy:s kontrollplan 20.10.1999. Kontrollen omfattar försöksfiske och fiskeriförfrågningar. Vartannat år utförs försöksfiske i månadsskiftet maj juni under en veckas period ovan och nedaör utloppsplatsen. På båda fiskeplatserna används fem mjärdar som vittjas fem gånger under perioden. En fiskeriförfrågan har utförts åren 1999 och 2004 i åavsnittet Näverås Kaldnäs genom att dela ut förfrågan till trehundra hushåll längs ån. Österbottens arbetskrafts och näringscentral har godkänt kontrollplanen 12.11.1999. Rapportering Resultaten från belastningskontrollen skickas inom en månad från provtagningen till Närpes stad (tekniska nämnden och miljönämnden), reningsverksskötaren, Västra Finlands miljöcentral och Oy Metsä Botnia Ab. Varje år görs särskilda sammandrag av resultaten från belastnings och vattendragskontrollerna. Sammandraget av belastningskontrollen bör vara färdig senast 28.2 och sammandraget av vattendragskontrollen senast 31.5. Årssammandragen skickas till samma parter som kontrollresultaten. Resultaten av försöksfisket rapporteras i tabellform inom två månader från att fisket har utförts. Kontrollrapporten skickas senast inom ett halvt år från försöksfisket till Närpes stad, Österbottens arbetskrafts och näringscentral, Västra Finlands miljöcentral och Närpes Kaskö fiskeområde. EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAP FÖR DEM Störningar i klarningen som vatteöring som avviker från det normala medför är möjliga att minska genom att tillföra polymerer i dykarröret som går till klarningen. Flotationsklarningen som används som efterbehandling förmår vanligen behandla belastning som överstiger den dimensionerade vatteöringen. Om den organiska belastningen plötsligt ökar vid anläggningen, kan luft
10 ningsbassängen nå syrefritt tillstånd, vilket försämrar reduktionen av organisk substans. Ökad fosforbelastning i det inkommande avloppsvattnet kan kontrolleras genom att öka tillförseln av fällningskemikalien. Det finns två linjer för avloppsvattenklarningen, mellanklarning och flotationsklarning. Om slamskraporna stannar eller går sönder kan klarningsbassängen kringgås och avloppsvattnet ledas till den andra klarningsbassängen. Arbetstagarna vid anläggningen känner till egenskaperna hos de kemikalier som används vid anläggningen, och de vet hur de ska gå tillväga i olyckssituationer. Om anläggningens styrningsautomatik går sönder, kan anläggningen köras manuellt. ÄRENDETS BEHANDLING Kompletteringar av tillståndsansökan Sökanden har kompletterat ansökan på miljöcentralens begäran 20.8.2007. Kungörelse av tillståndsansökan Miljötillståndsansökan har delgivits genom att hålla kungörelsen och ansökningsplanen framlagd till påseende i Närpes stad och på Västra Finlands miljöcentral i Vasa 29.8.2007 27.9.2007. Kungörelsen har dessutom publicerats i tidningen Syd Österbotten. Västra Finlands miljöcentral har begärt utlåtande om ansökan av Österbottens arbetskrafts och näringscentral, Närpes stad och Närpes stads miljövårdsmyndighet. Meddelande om tillståndsansökan har skickats separat till de behöriga som man känner till. Utlåtanden Österbottens arbetskrafts och näringscentral konstaterar i sitt utlåtande att vattnet i Närpes å är mörkt till färgen och mycket näringsrikt och grumligt. Surheten med tillhörande mycket höga metallhalter har varit förödande för åns fiskbestånd. Sura perioder uppträder främst på våren i samband med snösmältningen och på hösten i samband med kraftiga regn. I Närpes å finns åtminstone abborre, gädda, mört, gärs, ruda och löja. Tidigare har det också förekommit kräfta, men beståndet har troligen slagits ut helt och hållet på 1950 talet förutom i Lillån där kräftor påträffats ännu på 1980 talet. I utvecklingsprojektet för Närpes å som inleddes år 2006 är målet att förbättra åns fiskbestånd och utveckla fritidsfiskemöjligheterna. Utvecklingen av åns fiskeriekonomiska betydelse förutsätter dock att vattenkvaliteten förbättras. Österbottens arbetskrafts och näringscentral anser att sökanden kan beviljas tillstånd för fortsatt avloppsreningsverksamhet i Finby by i Närpes stad. För att minska näringsämnesbelastningen på Närpes å är det dock viktigt att reningsverkets funktion fortsättningsvis utvecklas och att andelen anslutna fastigheter till ledningsnätet kan ökas. Målet bör vara att 5000 invånares avloppsvatten behandlas vid reningsverket före utgången av år 2013. Finby reningsverkets andel av den totala belastningen på ån är förhållandevis liten men framförallt under tiden med litet vattelöde är reningsverkets inverkan på åns vattenkvalitet märkbar. Framförallt gäller detta ammoniumkvävebelastningen som dels förbrukar syre och dels också vid lågvatteöring kan uppnå så höga halter att den i sig är skadlig för fisken. Arbetskrafts och näringscentralen anser att avloppsvattenbehandlingen ska effektiveras så att andelen ammoniumkväve som leds ut i vattendraget är högst 8, BOD 7ATU värdet högst 10 mg O 2 /l, totalfosfor högst 0,5 och COD Cr högst 100. Tillståndsinnehavaren ska åläggas att undersöka verksamhetens inverkan på fiskbestånden och fisket på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Kontrollen kan genomföras som samkontroll tillsammans med övriga kontrollförpliktade i området.
11 Stadsstyrelsen i Närpes har inte gett något utlåtande om ansökan. Miljöavdelningen vid samkommunen för Närpes hälsovårdscentral konstaterar bl.a. att avståndet från reningsverket till Närpes centrum, kyrkan, hälsovårdscentralen är drygt 1 km och skolcentrum och ett relativt nytt bostadsområde ligger på ca 500 meters avstånd från reningsverket. Inga klagomål har framförts om reningsverket, men det är dock viktigt att verket sköts väl för att undvika olägenheter i omgivningen. Enligt sökanden kommer antalet anslutna personer att fördubblas inom 5 år och fram till år 2015 uppgå till 5000 personer. Reningsverket har dock inte dimensionerats för så stor belastning, vilket bör tas i beaktande. Ur samhällets synpunkt är det viktigt att den planerade utbyggnaden av avloppsnätet genomförs och största delen av kommunen kan anslutas till reningsverket. Totalt sett får man då en bättre rening än att fastigheterna bygger egna lösningar för avloppsvattenreningen. Miljöavdelningen anser att reduktionen av kväve i avloppsvattnet bör effektiveras. En effektivering av kvävereduktionen kan göras i samband med att avloppsreningsverket utvidgas på grund av fler anslutna. Anmärkningar och åsikter Inga anmärkningar eller åsikter har framförts med anledning av ansökan. Hörande av sökanden och sökandens bemötande I sitt bemötande 29.10.2007 till Västra Finlands miljöcentral har sökanden konstaterat bl.a. följande: Avloppsreningsverket i Finby som blev färdigt år 1975 och sanerades 1998 99 är fortfarande i mycket gott skick. För det mesta har reningsresultatet varit bra förutom några driftstörningar på grund av avloppsvattnet från den avloppsanslutna potatisförädlingsanläggningen. Det aktuella Oy Börje Norrgård Ab:s potatisförädlingsanläggning har år 2007 effektiverat avloppsvattenbehandlingen, tack vare vilket avloppsvattenbelastningen från fabriken har avsevärt minskat. Med hjälp av saneringar i avloppsnätet har man förmått minska mängden läck och dagvatten i avloppsnätet. Avsikten är att utvidga avloppsnätet till stadens glesbygdsområden så att antalet anslutna till avloppsreningsverket i Finby ökar till 4000 5000 personer fram till år 2015. Projektet inleds i november innevarande år med byggandet av ett överföringsavlopp till Yttermark. Behandlingskapaciteten i avloppsreningsverket i Finby räcker till för att behandla en större mängd avloppsvatten än i dag. Om luftningsbassängen utvidgas, är det möjligt att effektivera verksamheten i den biologiska delen. På grund av att det renade avloppsvattnet har så obetydlig inverkan på Närpes å aör sökanden att utsläppsbestämmelserna slås fast enligt ansökan. Sökanden anser att det med avsikt på miljö och vattenskyddet är bättre att behandla glesbygdens avloppsvatten i ett stort reningsverk än att bygga fastighetsvisa minireningsverk. Om kraven på avloppsvattenbehandlingen skärps enligt Österbottens arbetskrafts och näringscentrals och Närpes stads miljövårdsmyndighets krav, kan genomföringen av det planerade glesbygdsavloppet riskeras. Sökandens ekonomi klarar inte av samtidig utvidgning av avloppsnätet och effektivering av reningsverket i Finby. Inspektion Västra Finlands miljöcentral har inspekterat reningsverket 17.10.2007. Över inspektionen skrevs ett protokoll som har anslutits till handlingarna.
12 MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Avgörande Västra Finlands miljöcentral beviljar Närpes Vatten Ab miljötillstånd enligt 28 i miljöskyddslagen för avloppsreningsverket i Finby i Närpes stad. Tillstånd beviljas för behandling av avloppsvatten och slam som avses i ansökningsplanen på fastighet Renstrand, Rnr 2:71 i Finby by i Närpes stad och avledande av behandlat avloppsvatten ut i den nuvarande utloppsplatsen i Närpes å i Närpes stad. Verksamheten orsakar inte sådan förorening eller skada i vattendraget som skulle kunna uppskattas på förhand och för vilka nu måste fastställas ersättningar. Tillståndsbestämmelser för att hindra förorening 1) Avloppsvattenbehandling Avloppsvattnet ska behandlas minst i enlighet med ansökningsplanen biologisk kemiskt eller minst på motsvarande sätt så att reningsresultatet enligt tillståndsbestämmelse 2) kan uppnås i alla förutsebara situationer. Tillståndsinnehavaren ska se till att avloppsreningsverkets kapacitet räcker till. 2) Avloppsreningseffekt och utsläpp i vattnen Om avledandet av avloppsvatten på den nuvarande utloppsplatsen i Närpes å inte avslutas senast 31.12.2011, ska tillståndsinnehavaren senast 31.12.2008 tillställa Västra Finlands miljöcentral en plan om effektivering av avloppsvattenbehandlingen. Halterna och reningseffekten i avloppsvattnet som leds ut i vattendraget ska uppfylla följande krav: Utsläppsstorhet Maximal halt Minimieffekt BOD 7ATU 15 mg O 2 /l 90 % COD Cr 125 mg O 2 /l 75 % Fosfor 0,5 92 % Fastsubstans 35 90 % Avloppsvattenbehandlingen ska dessutom sträva efter så effektiv syresättning av ammoniumkväve och totalkvävereduktion som möjligt. Om avledandet av avloppsvatten på den nuvarande utloppsplatsen i Närpes å inte avslutas senast 31.12.2011, ska halterna i och reningseffekten för avloppsvattnet som leds ut i vattendraget uppfylla följande krav från och med början av år 2012: Utsläppsstorhet Maximal halt Minimieffekt BOD 7ATU 10 mg O 2 /l 92 % COD Cr 100 mg O 2 /l 80 % Totalfosfor 0,5 92 % Ammoniumkväve 8 Fastsubstans 30 90 % I fråga om ammoniumkväve räknas alla värden som årsmedelvärden och i fråga om övriga värden som halvårsmedelvärden med beaktande av eventuella förbitappningar, överlopp och exceptionella situationer vid avloppsreningsverket och i avloppsnätet.
13 Utöver halterna i och värdena för reningseffekten för avloppsvattnet som leds ut i vattendraget ska verksamheten dessutom uppfylla halterna och gränsvärdena för reningseffekten enligt statsrådets förordning 888/2006, vilket kontrolleras på det sätt som förutsätts i förordningen. Avloppsvattnet som leds ut i vattendraget får inte innehålla tungmetaller i skadlig omfattning eller andra ämnen som är farliga för hälsan och miljön. 3) Buller Störande buller ska undvikas. Arbetsfaser som orsakar buller och trafik i anslutning till verksamheten bör begränsas till sådana tidpunkter när bullerolägenheterna är minst. Vid närmaste störningskänsliga objekt får bullret från reningsverket inte överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) kl. 7.00 22.00 och inte ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ) kl. 22.00 7.00. 4) Utsläpp i luften I anläggningens verksamhet bör man sträva efter att det uppstår så lite skadliga utsläpp i luften som möjligt. Verksamheten får inte orsaka luktolägenheter i reningsverksområdets omgivning. 5) Avloppsnätet Avloppsnätet ska utvecklas och saneras så att regn, läck och dräneringsvatten så noga som möjligt hindras från att läcka in i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren ska varje år skicka en utredning om åtgärder för minskning av mängden läck och dräneringsvatten till Västra Finlands miljöcentral. 6) Avloppsverkets och reningsverkets skötsel och användning Tillståndsinnehavaren ska se till att verksamheten inklusive avloppsnätet inte medför sanitära olägenheter. Allt avloppsvatten som uppstår på avloppsanläggningens verksamhetsområde, och som kan behandlas tillsammans med hushållsavloppsvatten, ska ledas till avloppsreningsverket. Tillståndsinnehavaren ska å sin sida se till att det inte läcker in skadliga ämnen i avloppsanläggningen, som kan skada avloppsnätet eller reningsverkets drift. Reningsverket och hela avloppsanläggningen ska användas och skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås och så att skadorna av avloppsvattnet och reningsfunktionen förblir så små som möjligt. Avloppsreningsverket ska ha en ansvarig skötare med behörig kompetens, vars namn och adress meddelas till Västra Finlands miljöcentral och till Närpes stads miljövårdsnämnd. 7) Avvikande avloppsvatten Tillståndsinnehavaren ska å sin sida se till att skadligheten hos industriavloppsvatten och annat avloppsvatten som avsevärt avviker från hushållsavloppsvatten minskas tillräckligt med behörig förbehandling eller på annat sätt. Sådana anläggningar, i vars avloppsvatten det kan läcka ut olja, gift eller andra ämnen som är skadliga för reningsverket, skall utrustas med tillräckliga säkerhetsåtgärder i syfte att hindra dylika ämnen från att läcka ut i avloppsnätet. Tillståndsinnehavaren ska känna till kvaliteten på industriavloppsvattnet som leds ut i avloppsnätet, dess mängd samt förbehandling. Uppgifterna om detta ska skickas till Västra Finlands miljöcentral och Närpes stads miljövårdsmyndighet i samband med rapporteringen av resultaten från reningsverkets drift och belastningskontroll och vid behov företes på skild anmodan.
14 Anslutningsavtalet om avledande av industriavloppsvatten ut i allmänt avlopp ska uppfylla bestämmelserna i statsrådets beslut 889/2006. Vid avledande av avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten ska dessutom iakttas bestämmelserna i statsrådets beslut 363/1994. 8) Avfall, avfallsbehandling och avfallsåtervinning Verksamhetsutövaren bör känna till kvaliteten på och mängden av avfall som verksamheten ger upphov till. Reningsverksslammet ska behandlas och deponeras så att det inte medför en fara för förorening av vattnen. Slammet bör behandlas på det sätt som lagstiftningen föreskriver så att slutprodukten uppfyller kvalitetskraven och de sanitära kraven för det ändamål för vilket slutprodukten levereras vidare. Nödvändig iormation om den metod som används ska skickas till Västra Finlands miljöcentral och till Närpes stad samt till miljövårdsmyndigheten i andra kommuner där slammet deponeras. Slammet som uppstår i avloppsvattenreningen ska i mån av möjlighet utnyttjas t.ex. i jordbruket eller för grönbyggande eller i ytkonstruktionen vid landskapsutformningen av en avstjälpningsplats som läggs ner. Bestämmelser om kvaliteten på en slutprodukt som används i jord och skogsbruk, trädgårdsskötsel eller i grönbyggande ges i lagen om gödselfabrikat, vars tillämpande övervakas av Livsmedelssäkerhetsverket och som inte tillämpas i miljötillstånd som ges med stöd av miljöskydds eller avfallslagen. Tungmetallhalterna i slam som sprids på åker får inte heller överskrida tungmetallhalterna som utfärdas i statsrådets beslut om användning av reningsverksslam inom jordbruket (SRb 282/1994). Reningsverksslammet kan i enlighet med ansökan levereras för behandling till en anläggning som har tillstånd för ändamålet. Annat återvinningsbart avfall som uppstår i anläggningen såsom pappers och pappavfall, glasavfall och metallavfall bör sorteras och föras till återvinning i första hand som material och i andra hand som energi. Blandavfall och annat med hushållsavfall jämförbart avfall som inte kan återvinnas bör föras för behandling i enlighet med stadens avfallshanteringsbestämmelser. Annat avfall som inte kan återvinnas kan föras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut mottagning av det aktuella avfallet är tillåten. Problemavfallet ska föras till en anläggning i vars miljötillstånd enligt miljötillståndslagen det är godkänt att ta emot dylikt avfall, om det inte kan föras till de kommunala avfallshanteringspunkterna. 9) Lagring Kemikalier, bränsle och avfall ska lagras och hanteras på området så att de inte orsakar osnygghet, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller fara för förorening av marken, yt eller grundvattnet eller andra olägenheter i miljön. 10) Störningssituationer och andra exceptionella utsläpp Om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som i fråga om kvalitet och mängd avviker från det vanliga har läckt ut eller hotar läcka ut i miljön, ska tillståndsinnehavaren utan dröjsmål meddela om detta till Västra Finlands miljöcentral och Närpes stads miljövårdsmyndighet och genast vidta åtgärder för att bekämpa skadorna och hindra att händelsen upprepas. Om det är fråga om olja ska också brandverket i Närpes stad underrättas.
15 11) Kontrollbestämmelser Verksamhetens drift och utsläppskontroll ska utföras på det sätt som framförs i ansökningsplanen och kontrolleras på det sätt som förutsätts i bestämmelserna i detta beslut. Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna ska utföras i enlighet med standardmetoderna och metoderna som förutsätts i statsrådets beslut 888/2006. Av det inkommande och avloppsvattnet vid reningsverket ska dygnssamlingsprover relaterade till vattelödet tas minst sex gånger per år. Varannan månad tas minst ett samlingsprov. Provet av det inkommande avloppsvattnet till reningsverket ska tas så att det inte innehåller intern belastning från reningsverket. Drift och utsläppskontrollerna ska ses över om det är nödvändigt för att få ett tillförlitligt resultat, styra reningsverkets drift eller till övriga delar utveckla avloppsanläggningen. Avloppsvattnets inverkan på tillståndet i Närpes å, åns vattenkvalitet och fauna ska kontrolleras minst på ett sätt som motsvarar det som har framförts i ansökan och som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral. Avloppsvattnets inverkan på fiskbeståndet och fisket ska kontrolleras på ett sätt som har godkänts av Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna av proverna ska utföras i enlighet med standardmetoderna. Förslag till kontrollprogram ska skickas till myndigheterna ovan inom tre månader från att detta beslut har vunnit laga kraft. Om kontrollplanerna fattas skilda beslut över vilka det är möjligt att aöra besvär. 12) Bokföring Mätningarna, kalibreringarna, provtagningarna och analyserna i anslutning till drift, utsläpps och konsekvenskontrollerna ska bokföras detaljerat. Till bokföringen bifogas resultaten för varje mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en uppskattning av resultatens representativitet. På samma sätt bokförs bl.a.: reningsverkets och avloppsanläggningens drift och reningsverkets energi och kemikalieförbrukning samt underhållsåtgärder. Andra faktorer som påverkar den inkommande belastningen till reningsverket, verksamheten och miljöutsläppen inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsanläggningen och förbehandling av det. Underhålls och reparationsåtgärder vid reningsverket och i avloppsnätet Mängden reningsverksslam, slammets behandling, egenskaper, lagring och deponering Mängden annat slam som förs till anläggningen och förs bort från anläggningen och slammets kvalitet, ursprung, lagring och deponering inklusive slammets leveransställen, transporttidpunkter och transportörer. Eventuella undantags och driftstörningssituationer, deras tidpunkt, varaktighet samt utsläpp som de medfört och åtgärder som har vidtagits på grund av dem.
16 13) Rapportering Resultaten av alla kontroller ska rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och Närpes stads miljövårdsmyndighet. Till Västra Finlands miljöcentral skall resultaten även skickas i elektronisk form på det sätt som används inom miljöförvaltningen. När det gäller resultaten från kontrollen av vattendragseffekterna och konsekvenserna för fisket och fiskarna ska resultaten dessutom rapporteras till Österbottens arbetskrafts och näringscentral. Årsrapporten om drift, belastnings och utsläppskontrollen skickas till ovan nämnda myndigheter före slutet av februari månad följande år och årsrapporterna för konsekvenskontrollen före slutet av maj månad följande år om inget annat har överenskommits med myndigheterna. 14) Åtgärder efter att verksamheten har avslutats Tillståndsinnehavaren ska i god tid, senast sex månader före verksamheten vid avloppsreningsverket avslutas, tillställa miljöcentralen en ansökan om åtgärder i anslutning till skydd av vattnen, luften, marken och landskapet samt åtgärder som gäller avfallshanteringen för utfärdande av bestämmelser i enlighet med 90 i miljöskyddslagen. OFÖRUTSEDDA SKADOR För ersättningsbar skada, som nu enligt förhandsuppskattning inte orsakas, har den skadelidande rätt att ansöka om ersättning i enlighet med 72 miljöskyddslagen. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten enligt tillståndsbestämmelserna orsakar inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan eller annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av marken eller grundvattnet eller försämring av speciella naturförhållanden eller till att vatteörsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten och inte heller oskäligt besvär som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är inte placerad i strid med planen. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelserna baserar sig på 43 i miljöskyddslagen och 19 i miljöskyddsförordningen. I tillståndsbestämmelserna 1) och 2) har dessutom beaktats statsrådets förordning 888/2006 om avloppsvatten från tätbebyggelse. De effektiverade avloppsvattenbehandlingskraven som är nödvändiga för att begränsa förorening i vattendraget nedaör reningsverket, vilka utfärdas i tillståndsbestämmelse 2) och träder i kraft 1.1.2012, är i praktiken inte möjliga före reningsverket har effektiverats. Tillståndsbestämmelserna 1 och 2 Utvidgningen av avloppsnätet på det sätt som framförs i ansökningsplanen förbättrar miljöns kvalitet i glesbygdsområdet, men å andra sidan ökar punktbelastningen i utloppsområdet avsevärt. På grund av ökad belastning höjer fosforbelastningen som leds ut från reningsverket i vattendraget fosforhalterna i åvattnet i synnerhet under perioder med litet vattelöde. Begränsning av övergödningen i vattendraget förutsätter i fråga om fosforn att tillståndsbestämmelserna ses över vad gäller halter och reningseffekt. I syfte att säkerställa tillräcklig syrehalt i vattendraget och för att minska
17 olägenheterna för fiskarna är det nödvändigt att minska mängden ammoniumkväve. Syresättning av ammoniumkväve betyder en effektiv biologisk nedbrytningsprocess och tack vare det minskar faran som skadliga faktorer medför för hälsan och miljön. Även kväve orsakar övergödning i vattendraget. Någon förpliktelse att minska mängden totalkväve utfärdas dock inte, eftersom statsrådets förordning 888/2006 inte kräver en totalkvävereduktion av ett reningsverk, vars personekvivalenttal understiger 10 000. Fosforreduktionsresultatet på 0,5 som krävs i tillståndet och reningsresultatet 92 % beräknat som halvårsmedelvärde förutsätter inga effektiverings eller utvidgningsåtgärder av reningsverket. Från början av år 2012 krävs syresättning av ammoniumkväve och minskning av syreförbrukande ämnen, vilket inte är möjligt utan en utvidgning av den biologiska reaktorn. På grund av att belastningen ökar är en utvidgning av reaktorn nödvändig i vilket fall som helst. En utökning av volymen på bassängen för syresättning av ammoniumkväve ökar inte kostnaderna oskäligt i jämförelse med den nytta som detta för med sig. Tillståndsbestämmelserna 3 och 4 Tillståndsbestämmelsen om buller grundar sig på statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå. Utsläppen i luften och tillståndsbestämmelsen om lukt är nödvändig för att undvika oskäliga besvär för grannarna som avses i 17 i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Tillståndsbestämmelse 5 Läckage av regn, dränerings och läckvatten ut i avloppet bör förhindras, eftersom de belastar anläggningen i onödan, sänker processens temperatur och således försämrar reningsresultatet. Genom att minska mängden läckvatten frigörs bassängutrymme, vilket förbättrar anläggningens verksamhetsförutsättningar. Tillståndsbestämmelserna 6 och 7 Industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten ska vid behov förbehandlas så att de inte utgör en hälsofara för dem som arbetar vid reningsverket och med avloppsnätet och så att avloppsvattnet inte skadar reningsverkets eller avloppets konstruktioner eller oskäligt försvårar reningsverkets behandlingsprocesser eller slamåtervinningen eller medför annan olägenhet i miljön. Underhåll av reningsverket och avloppsnätet, avloppsnätets täckning och yrkesmässig skötsel av anläggningarna gör det möjligt att uppnå bästa möjliga reningsresultat och minskar olägenheterna av avloppsvattnet. Kravet på förhindrande av sanitär olägenhet baserar sig på 42 miljöskyddslagen. Tillståndsbestämmelse 8 Tillståndsbestämmelserna om reningsverksslam och annat avfall baserar sig på avfallslagen enligt vilken avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt och om det inte medför oskäliga tilläggskostnader jämfört med avfallshantering som har ordnats på annat sätt. Det är möjligt att använda stabiliserat reningsverksslam inom jordbruket eller i komposterad form inom jordbruket eller grönbyggande om det med avsikt på tungmetallhalterna och de andra egenskaperna duger för ändamålet.
18 Tillståndsbestämmelserna 9 och 10 Tillståndsbestämmelsen om lagring utfärdas i syfte att förhindra förorening av marken och grundvattnet, eftersom lagring av olja och kemikalier är förknippad med fara för olycka och miljöskador. Tillståndsbestämmelsen om exceptionella situationer utfärdas i syfte att förhindra förorening och den baserar sig på 62 i miljöskyddslagen och 30 i miljöskyddsförordningen. Tillståndsbestämmelserna 11, 12 och 13 Bestämmelserna om kontroll, bokföring och rapportering är nödvändiga för att följa och övervaka att tillståndsbestämmelserna efterföljs och för att reda ut verksamhetens resultat, konsekvenser och olägenheter samt behovet och möjligheterna att minska olägenheterna. Tillståndsbestämmelse 14 Tillståndsbestämmelsen om nedläggning av verksamheten baserar sig på 43 i miljöskyddslagen och i bestämmelsen beaktas 90 i miljöskyddslagen. SVAR PÅ SPECIFICERADE YRKANDEN SOM HAR FRAMFÖRTS I UTLÅTANDENA OCH ANMÄRKNINGARNA Miljöcentralen har beaktat de yrkanden som Österbottens arbetskrafts och näringscentral och miljöavdelningens vid samkommunen för Närpes hälsovårdscentral har framfört i sina utlåtanden på det sätt som framgår av beslutet. BESLUTETS GILTIGHET OCH ÖVERSYN AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighetstid Detta tillstånd är i kraft tillsvidare, dock tills att beslutet över en ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft. Tillståndsinnehavaren ska lämna in en ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna till Västra Finlands miljöcentral senast 31.12.2017. Om ansökan inte görs inom utsatt tid, kan miljöcentralen på eget initiativ eller på ansökan av bolaget eller en skadelidande bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökan ska utöver en plan även bifogas ett sammandrag av drifts, utsläpps och konsekvenskontrollerna och deras resultat, uppskattning av tillämpning av bästa tillgängliga teknik i verksamheten, utredning om årliga avloppssaneringar inklusive kostnader samt övriga behövliga utredningar som nämns i 8 11 i miljöskyddsförordningen. Efterföljande av bestämmelse strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats tillstånd med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller översyn som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. BESLUT SOM ERSÄTTS Detta beslut ersätter Västra Finlands vattendomstols beslut nr 35/1999/3 som har utfärdats 31.5.1999.
TILLÄMPADE LAGRUM 19 Miljöskyddslagen (86/2000) 4 6, 28, 31 2 mom., 35 38, 41 43, 45 47, 52 56, 90 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 19, 30, 36 Lagen om vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Avfallslagen (1072/1993) 6, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 7 Statsrådets beslut (363/1994) om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (282/1994) om användning av reningsverkslam inom jordbruket Jord och skogsbruksministeriets och Växtproduktionens inspektionscentrals anvisning om reningsverksslam som används inom jordbruket Statsrådets beslut 993/1992 om riktvärden för bullernivå Statsrådets förordning 888/2006 om avloppsvatten från tätbebyggelse Statsrådets förordning 889/2006 om ändring av 36 i miljöskyddsförordningen Lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN 1 400 euro Avgiften fastställs med stöd av miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas prestationer 17.12.2003. Enligt förordningen är avgiften för behandling av en ansökan som gäller ett reningsverk som är avsett för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, 1400 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Österbottens arbetskrafts och näringscentral, fiskerienheten Miljövårdsmyndigheten i Närpes stad Närpes stad Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Björklund Jarl Erik, Brännskogståget 137, 64200 NÄRPES Blomqvist Alf Göran, Östra Gränden 9, 64200 NÄRPES Blomqvist Gunvor Ann Marie, Östra Gränden 9, 64200 NÄRPES Ek Leif Viking, Kristinestadsvägen 193, 64230 NÄRPES ST Eklund Glenn Tryggve Kristian, Grännäsbackvägen 22, 64220 YTTERMARK Ekroos Sven Göran, Östermarksvägen 105, 64230 NÄRPES ST Ekström Fredrik Johan Markus, Kristinestadsvägen 383, 64200 NÄRPES Ekström Lena Margareta, Kristinestadsvägen 383, 64200 NÄRPES Hagner Leif Erik, Prostängsvägen 33, 65610 KORSHOLM Hammar Göran Arnold, Strandgärdståget 7, 64230 NÄRPES ST Hammar Hans Anders, Skolhusgatan 30A 5, 65100 VASA Hammar Johan Tomas, Odalgatan 1, 10650 EKENÄS