FOGNINGSMETODER DEL 3 Svetsning av formsprutade eller på annat sätt framställda komponenter innefattar metoder som ultraljudssvetsning, rotationssvetsning, spegelsvetsning och vibrationssvetsning. Ultraljudsvetsning har behandlats i föregående nummer av Plastforum. På senare år har det tillkommit ytterligare en fogningsmetod: lasersvetsning. Angivna svetsningsprocesser innebär att två detaljer av samma eller kompatibla plaster fogas genom smältning i detaljernas kontaktyta. Plasten smälter i en gränszon, som bildar en fog då den stelnar under pålagt tryck. Vid lasersvetsningen måste den ena parten vara IRtransparant medan den andra absorberar IR-strålningen på grund av tillsatser (vanligen kimrök). AÖ VÄLJ RÄTT SVETSNINGSMETOD Kunskaper ger bästa sammanfogningen Med kunskaper om tillgängliga svetstekniker kan konstruktören och tillverkaren göra sitt val för att åstadkomma den bästa lösningen i en viss applikation. BEARBETNING FRÅN A TILL Ö Svetsning med tillsatsmaterial, så kallad varmgassvetsning, liknar i sin enklaste form motsvarande svetsning av plåt. Tekniken används vid fogning halvfabrikat för exempelvis framställning av prototyper, vid apparat- och rörledningsbyggen, inom byggbranschen etc. Till denna typ av svetsning hör också extruderingssvetsning samt induktionssvetsning där tillsatsmaterialet är en sträng fylld med ett ledande material, som uppvärms induktivt. Lars-Erik Edshammar Rotationssvetsning (Spin Welding) Rotationssvetsning är en enkel och kostnadseffektiv friktionssvetsningsmetod. Metoden är lämplig för hopfogning av rotationssymmetriska parter av samma En billig utrustningen kan byggas med hjälp av en borrutrustning eller svarv med fixturer för de parter som skall svetsas ihop. I vertikalt utförande behövs en stadig fixtur för den undre stationära parten. Den övre parten roteras av borrmaskinen. Den övre parten läggs vanligen löst på den undre, varefter en roterande drivtapp förs ned mot denna, som dras med i rotationen under tryck. Vid behov kan utrustningen automatiseras. I MARKNADEN FINNS mer eller mindre sofistikerade produktionsutrustningar. Den roterande parten kan drivas kontinuerligt med hjälp av motorn och rotationstiden kan kontrolleras med en timer som kopplar ifrån rotationen. Alternativt kan rörelseenergi först lagras i ett svänghjul eller en roterande massa med hjälp av motorn. Motorn frånkopplas då svetscykeln påbörjas och den lagrade kinetiska energin omvandlas till värme under själv svetsningsoperationen. Den senare metoden är den vanliga men den kontinuerliga metoden har högre flexibilitet genom att hastighetsprofilen kan styras. Metoden utnyttjar den friktionsvärme, som uppstår då cylindriska plastkomponenter glider mot varandra. Friktionsvärmet uppstå genom att den ena komponenten är stationär medan den andra roterar under hög hastighet i kontakt med den undre. I en första fas skavs de båda parterna mot varandra tills fullständig kontakt upprättats. Då materialets temperatur överskrider mjukningstemperaturen på grund av den yttre friktionen börjar materialets inre skjuvningsfriktion göra sig gällande och temperaturen stiger snabbt. När det bildats en zon av smält plast i gränsen mellan komponenterna avstannar rotationen och den smälta zonen får stelna till en svetsad fog under tryck. Vanligen roteras den övre parten kring en axel som är normal till fogens plan. ROTATIONSSVETSNING är en effektiv metod för både små och stora termoplastdetaljer med cylindriskt tvärsnitt. Diametrar upp till 500 mm med svetsytor av 50 cm 2 har rotationssvetsats. Rotationshastigheterna är 1 000 varv/min för stora detaljer och 18 000 varv/min för små. Trycket är 2 till 5 N/mm 2. Tre variabler styr processen: rotationshastigheten, rotationstiden och det tryck under vilket fogen bildas. Variablerna beror på material, rotationens radie och fogens yta. Rotationstiden brukar röra sig om cirka två sekunder med kyltiden inberäknad. Om man valt denna fogningsteknik görs ett antal fogningar på prov för att bestämma rotationshastighe- PLASTFORUM 8 2005 53 FOTO: BAYER MATERIALSCIENCE Med svetsning går det att sammanfoga plastkomponenter till komplexa produkter. Som i det här fallet där film högfrekvenssvetsas samman för att ge skydd åt extremt ömtåliga föremål.
ten och det tryck under vilka smältzonen skall stelna. Fogarna utformas så att det inte uppkommer för stora skillnader i linjär hastighet över fogytan. Vanligast är spånt-, lask- eller skjuvfogar. Skägg kan undvikas genom att inför fickor (flash traps). Avskäggning kan också åstadkommas med en kniv under det att arbetsstycket roterar. Alternativ är konventionell avskäggning. Friktionssvetsning Typisk fogutformning vid rotationssvetsning Vibrationssvetsning (Vibrational Welding) Vibrationssvetsningen är liksom rotationsvetsning en friktionsvetsningsteknik. Den förekommer i två former. Svetsningen kan ske genom linjär vibration (Linear Vibration Welding) eller för rotationssymmetriska kroppar vibration under en viss vinkel (Angular Vibration Welding). Den senare formen är en slags rotationssvetsning med korta fram- och återgående vridrörelser i förhållande till en vridaxel. DEN LINJÄRA VIBRATIONSSVETSNINGEN är vanligast och innebär att den ena parten vibrerar med hög hastighet mot den andra. Friktionen mellan parterna utvecklar den värme som behövs för smältning och formning av fogen. Fördelar med metoden är att detaljer med visst mått i avvikelse från planhet kan fogas och att beröringsytorna smälter ihop till noga lägesbestämda förband. Till nackdelarna hör att utrustningen är relativt komplicerad och ofta utrymmeskrävande. Svetsningen sker vid frekvenser mellan 100 och 300 Hz och vid tryck av upp till 4 N/mm2. Vibrationsamplituden är Vibrationssvetsning Fogutformning vid vibrationssvetsning 1 mm till 5 mm och svetstiden är 1 till 10 sekunder. Den övre arbetstycket är fäst vid ett vibrerande horisontellt svänghuvud och det undre arbetstycket är fäst vid ett icke vibrerande bord som drivs hydrauliskt i vertikal led. Bordet lyfts tills de båda parterna kommer i kontakt och utövar ett lämpligt tryck mot varandra. Den fram och återgående rörelsen (vibrationen) åstadkoms genom elektromagnetiska eller hydrauliskt verkande generatorer. Det vibrerande svänghuvudet är kopplat till ett paket med fjädrar, som är fäst vid en överliggande bro. Den vibrerande enheten har tre funktioner: den utgör en resonansenhet, fungerar som mothåll för pålagt presstryck och ställer parterna i rätt läge relativt varandra då vibrationen upphör. Konstruktionen är formstabil och vibrerande delar tillverkas vanligen av aluminium. VID VIBRATIONSSVETSNING gnuggas de två plasthalvorna mot varandra under tryck tills det utvecklas så mycket friktionsoch skjuvningsvärme att plasten smälter i kontaktytan. Då en tillräckligt djup svetszon utvecklats avstannas den vibrerande rörelsen och svetsen kyls och stelnar under tryck. Vibrationssvetsning kan tillämpas vid fogning av de flesta plaster. Utformningen av svetsfogar skall vara vibrationsriktiga. Den linjära rörelsen medför att fogningen vanligen sker i ett plan och att parterna väggtjocklekar anpassas vibrationens amplitud. I vissa fall måste man införa stöd för att utrustningen skall klara vibrationer utan att deformeras. Avvikelser från planhet i fogen är möjlig och beror på plasttyp men avvikelsen får inte vara större än 10 grader mot rörelseriktningen. Den vanligast fogutformningen är stumfog. En enkel stumfog ger utflytning av material (skägg eller svetsnäsa) men den kan minskas betydligt genom att införa en ficka som fylls med det utflytande materialet (flash trap). Fogen modifieras ofta för att förstärka fogen. Exempelvis införs en fläns vars bredd är två gånger partens väggtjocklek och med en kant som styr och stöder svetsverktyget. De flesta material kan vibrationssvetsas och även högtemperaturmaterial som polyimider, PPS och PEEK samt högkristallina plaster som kan vara svåra att svetsa med andra metoder. När det gäller materialvalet gäller vissa regler. Amorfa material är således lättare att svetsa än delkristallina, som kan svetsas endast om parterna består av samma Processen är inte lämplig för svetsning av elastiska material som termoelaster. Man måste ta hänsyn till om materialet är hygroskopiskt även om problemet är mindre än vid metoder som ultraljudsvetsning och spegelsvetsning. Vibrationssvetsning visar stor tolerans när det gäller ytföroreningar i jämförelse med andra svetsningsprocesser till exempel när det förekommer rester av släppmedel. Under processens gång trängs nämligen föroreningarna undan under det att svetsen utvecklas. METODEN ÄR VANLIG inom fordonsindustrin vid tillverkning av medelstora detaljer som behållare av olika slag, handskfack, luftkanaler men även så stora detaljer som stötfångare vibrationssvetsas. Metoden tillämpas också vid tillverkning av hushållsprodukter som handtag, strykjärn, plastbehållare, pumphus till diskoch tvättmaskiner samt badrumsutrustningar. I övrigt märks fogning av formsprutade plasthalvor till hålkroppar som skall klara höga tryck till exempel tanken eller huset till Husqvarnas motorsågar som består av nylon med 30 procent glasfiber. En sådan produkt kräver en maskin som väger 2 ton och ett lyftbord som är minst 1 000x400 mm. Vid tillverkning av stötdämpare används betydligt större maskiner, som dessutom kan vara utformade så att de svetsar ihop vertikalt ställda ytor. 54 PLASTFORUM 8 2005
Principen för spegelsvetsning Fogning av rör Fogning av rör med motståndsuppvärmd hylsa Svetsning vid böjning av skiva Svetsning med hett verktyg (Hot Tool Welding) Vid spegelsvetsning (Hot Plate Welding) består verktyget av en elektrisk upphettad platta. Plastparterna, som är fästa i fixturer trycks mot den upphettade plattan så att de smälter i de ytor, som skall sammanfogas. Då smältningen är tillräcklig (efter 10 30 sekunder) avlägsnas verktyget och parterna förs ihop under ett lätt tryck (0,1 0,3 MPa). Fixturernas rörelse avstannas då omkring 0,4 mm av materialet hoppressats i vardera part. Då smältzonen stelnar bildas svetsen. Komponenterna får ej innehålla porbildande fukt. Fukten avlägsnas nämligen inte eftersom plasten vid processens inledning är i alltför tät kontakt med verktyget. EN SLAGS SPEGELSVETSNING har sedan länge används vid fogning av rör med hjälp av ett verktyg, som uppvärms elektriskt eller med en låga. Metoden används på fältet. Verktyget smälter rören i lämpliga ytor och motsvarande ytor i en muff varefter komponenterna förs ihop enligt vidstående figur. En vanligare och säkrare metod vid fogning av rör sker med hjälp av en yttre hylsa vars insida uppvärms med hjälp av en motståndstråd. Tillverkas rör och hylsa i samma material smälter hylsan på insidan och rören på utsidan. Motståndstråden lämnas kvar i svetszonen. Eventuellt är insidan av hylsan täckt med ett smältlim. Spegelsvetsning med het platta kan användas för att foga både små och stora detaljer tillverkade i de flesta termoplastiska Mjuk PVC går bra att svetsa medan styv PVC bryts ned termiskt. Processen lämpar sig särskilt för delkristallina material som polyeten och polypropen, vilka är svåra att svetsa med andra metoder. Acetalplast är ett olämpligt material på grund av sin tvära kristallina smältpunkt. Polyamider är också olämpliga på grund av att de lätt oxideras. DET GÅR OCKSÅ ATT FOGA komponenter av olika men kompatibla material om spegeln är så konstruerad att dess båda ytor har olika temperaturer då de står i kontakt med de två termoplasthalvorna. Det går också att utforma verktyget så att kurviga ytor kan sammansvetsas. Utrustningen består av en press ett elektriskt uppvärmt verktyg och fixturer för parterna. Parterna fästs mekaniskt i fixturerna eller också sugs de fast med en vakuumanordning. Verktygstemperaturen hålls hög för att minska svetstiden. VERKTYGSYTAN BRUKAR VARA belagd med påsintrad teflon, en släppfilm av teflon eller fin glasfiberväv som impregnerats med teflon. Ytan kan även beläggas med kemiskt nickel impregnerat med teflon (Nedox). Då verktygsytan är belagd med teflon är dock verktygets temperatur begränsad till 270 C. För att undvika nedkladdning av ett verktyg utan släppfilm kan parterna upphettas på ett avstånd av 0,5 1 mm från verktygets yta. I så fall måste verktyget upphettas till cirka 300 500 C för att smälta plasten (High Temperature Heated Tool Welding). Resultatet blir en ojämn svetszon men verktygets yta är intakt inför nästa svetsförlopp. Till nackdelarna hör att inte alla plaster kan fogas och att god ventilation är nödvändig då det bildas irriterande eller giftiga gaser. Endast sådana termoplaster är lämpliga som inte sönderdelas så att svetszonen påverkas. Heta verktyg kan utformas på flera sätt som vertikalt eller horisontalt rörlig platta, värmeband, het kniv eller tråd. ANVÄNDS EN MOTSTÅNDSTRÅD kvarblir den i fogen enligt beskrivningen ovan vid fogning av rör. Ett hett kilformat verktyg, som ytbehandlats med ett släppmedel används vid bockning och efterföljande svetsning av plastskivor och paneler. Metoden finns ofta beskriven i manualer för halvfabrikat. Det heta verktyget pressas in i materialet till 3 4 av tjockleken och avlägsnas. Panelen svetsas då den böjs enligt bifogde figur. Kilens vinkel bör vara 20 procent mindre än hörnvinkeln för att svetstrycket skall bli korrekt. 56 PLASTFORUM 8 2005
Indirekt svetsning med hett verktyg (varmförsegling) Svetsning av tunna detaljer eller filmer utförs med kontakt- eller impulsmetoden. Vid kontaktmetoden trycks ett kontinuerligt uppvärmt verktyg i form av en stång mot de två filmer som skall hopsvetsas. Verktyget är teflonbelagt och Svetsning av tunna filmer fäst vid en övre rörlig back som rör sig mot en undre stillastående back. Den övre backens yta täcks av silikongummi för att utjämna trycket i svetssömmen. Silikongummit verkar också termiskt isolerande. Den undre backen är något konvex uppåt för att öka trycket i svetssömmens centrum. IMPULSSVETSNING ÄR VANLIGARE kontaktsvetsning och används huvudsakligen inom förpackningsindustrin för att varmförsegla påsar och andra plastförpackningar. Filmerna skall var tunna på grund av plastens låga termiska ledningsförmåga. Polyetenfilmer får ej var mer än 3 mm tjocka och PVC-filmer skall vara betydligt tunnare (<0,08 mm). Impulssvetsningen verkar effektivt under en korta kraftiga strömstötar, som alstrar värme i en teflonbelagd metallribba och når fogen genom filmen. Impulssvetsning ger en snabbare kylning än kontaktmetoden. Vanligen införs också i detta fall ett silikongummiskikt mellan förseglingsribba och back. Metoden förkommer i två former: ensidig eller tvåsidig svetsning. Vid fastläggande av svetsparametrarna gäller att temperaturen hos svetsen hamnar vid filmernas smältpunkt och att temperaturen ej får överskrida plastens sönderdelningstemperatur. Hetgassvetsning (Hot Gas Welding) Svetsning med het gas i kombination med ett tillsatsmaterial är en utbredd metod för att foga mycket stora detaljer i form av plastskivor kant i kant efter avfasning. Metoden används sällan för att foga formsprutade detaljer eftersom andra metoder är lämpligare. Tekniken används emellertid om det gäller att foga formsprutgods på fältet, vid reparation av fordon samt vid framtagning av prototyper. Utrustningen är relativt billig, enkel och bärbar. Det finns emellertid dyrare automatiserade system för svetsning i större dimensioner. Tekniken påminner om svetsning eller hårdlödning av plåt med en metalltråd, som tillsats Utrustningen använder hetluft eller varm nitrogen om materialet är oxidativt nedbrytbart för att smälta det tillsatsmaterial i form av tråd som matas fram i ett munstycke. Den heta gasen måste smälta både tillsatsmaterialet och de båda plastparterna och de tre komponenterna måste vara av exakt samma Processen sker vanligen manuellt genom att hålla varmluftspistolen i en hand och tillsatsmaterialet i den andra. Varmgassvetsning och extrusionssvetsning HF-svetsning av PVC-film Tillsatsmaterialen (welding rods) kan ha olika tvärsnitt. De mjuknar och trycks mot parternas avfasade ytor. Själva varmluftspistolen kan vara skodd eller utformad med rullar för att öka svetshastigheten och ge en jämnare fog genom att trycka in det smälta tillsatsmaterialet i avsett utrymme. Svetsningen inleds således med avfasning av parternas kanter. Kanterna skall hållas rena och torra före svetsning. Parterna spänns fast eller placeras i en fixtur för att komma i rätt läge. Den varma gasens temperatur och Högfrekvenssvetsning av PVC-film Vissa plaster innehåller polära grupper som orienteras under inverkan av ett elektriskt fält. Exempel på sådana plaster är PVC, ABS och nylon. Då dessa plaster placeras i ett snabbt alternerande elektriskt fält vibrerar materialen på molekylär nivå. På grund av inre friktion blir plasten varm och kan till och med smälta. En polymers elektriska polaritet uttrycks i förlustfaktorn: tangens δ. Polariteten stiger med värdet på tangens δ och med högre polariteten ökar värmebildningen. För styv PVC är tangens δ mellan 0,03 och 0,02 och för mjuk PVC mellan 0,1 och 0,05. För polyeten är förlustfaktorn endast högst 0,0005. Högfrekvenssvetsning utförs i en apparat som innehåller en generator som omvandlar nätströmmen till en högfrekvent alternerande ström. Den övre kondensatorplattan eller elektroden är rörlig och anpassas den önskade fogen och den undre plattan är stationär. Elektroderna är kalla i jämförelse med motsvarande komponenter vid impulssvetsning och värmen utvecklas inne i själva materialet. Metoden används i första hand för att foga flexibla PVC-filmer eller PVC-belagda vävar och har fått stor utbredning inom fordonsindustrin samt vid tillverkning av påsar, säckar och enklare väskor. Andra tillämpningar är regnkläder, sportredskap och leksaker. Svetsverktyget är ofta förenat med stansning för att skära av materialet närmast svetssömmen samt att trimma kanter eller prägla PVC-ytan. flödeshatighet anpassas materialet och dess tjocklek. Temperaturen är 250 till 300 C för fogning av polyeten och 350 C för akryl, polykarbonat och ABS. Svetsning med hjälp av en extruder har utvecklats från varmluftssvetsningen (Extrusion Welding). Varm luft används för att mjuka upp de V-formade ytorna i fogen, som därefter fylls med ett extruderat Då den extruderade strängen är på plats trycks den till med en släpsko eller rulle. Processen används vid automatisk svetsning av större skivor. 58 PLASTFORUM 8 2005
Induktionssvetsning Induktionssvetsning bygger på att elektrisk ledande material hettas upp av virvelströmmar, som alstras genom induktion via ett magnetfält som bildas genom inverkan av högfrekvent växelström. Vid induktionssvetsning, som också kallas elektromagnetisk svetsning, införs ett elektriskt ledande material mellan parterna, som skall svetsas ihop i form av ett tillsats Det ledande materialet kan vara utformat som en tätning mellan parterna och består vanligen av metallpartiklar dispergerade i en polymermatris. En elektromagnetisk spole Friktionssvetsning som alstrar ett högfrekvent elektromagnetiskt fält påverkar metallpartiklarna som blir heta. Genom värmeutvecklingen smälter polymermatrisen och bildar en smältzon i kontakten med parterna. Parterna måste själva vara helt transparenta i det magnetiska fältet och får exempelvis ej innehålla metalliska fästelement. Smältzonen övergår i en svets vid avkylning då fältet upphör. UTRUSTNINGEN BESTÅR AV en generator som arbetar i ett radiofrekvent område, en vattenkyld kopparslinga, fixturer för att fästa och ställa in parter som skall fogas samt det elektromagnetiskt svetsmaterialet. Generatorn levererar en högfrekvent växelström mellan 2 och 8 MHz, som passerar den slinga, som påverkar både de parter som skall sammanfogas. Slingan placeras nära fogen. Fixturena tillverkas av material som inte påverkas eller deformeras av det högfrekventa fältet. Svetsningen förbereds vanligen genom att det elektromagnetiska materialet i form av en sträng placeras i en ränna hos en av parterna. Polymeren i svetsmaterialet är vanligen av samma slag som i parterna eller en kompatibel polymer. Den fyllda polymeren innehåller pulver av järn, järnoxid, rostfritt stål eller något annat ledande material till en volymhalt av högst 15 procent. Den metallfyllda strängen värms induktivt genom värmeförluster alstrade genom virvelströmmar. Om parter av olika material skall fogas kan matrisen i svetssträngen bestå av två motsvarande polymerer eller en tredje kompatibel polymer. Induktionssvetsningen är relativt snabb och ren och passar så gott som alla plaster. Metoden ger konstruktören en rad fördelar framför andra svetsmetoder. Svetsmaterialet utgör emellertid en extra kostnad. Metoden tillåter svetsning av även ojämna och krökta konturer, termoelaster och mycket tjocka detaljer. Fogen är relativt spänningsfri. Svetstiden är kort (3 10 sekunder). Ekonomin är god för små detaljer men 6 m långa komponenter har svetsats med metoden. Problem uppstår vid återvinning av plast som har induktionssvetsats. Lasersvetsning Lasersvetsning är en relativt ny teknik, som blivit allt vanligare sedan slutet av 1990-talet. Vissa plastbearbetare har tvekat inför en introduktion på grund av utrustningens höga pris och kostnaderna för lasertransparenta Ser man till totalkostnaderna finner man att produktionskostnaderna i många tillämpningar kan bli lägre än vid användning av andra fogningstekniker. Så gott som alla termoplaster och termoelaster kan svetsas med laser. Processen är vibrationsfri, ingen nötning av verktyg förkommer, partiklar avges ej, precision är hög och fogen har hög styrka. Fogning av plast till metaller är under utveckling. Metoden har en vidsträckt användning inom bilindustrin, elektronik, telekommunikation, medicinsk teknologi, förpackningar etc. Höga svetshastigheter är möjliga på grund av laserns höga energidensitet. Det kan emellertid uppstå problem på grund av plastens låga termiska ledningsförmåga. Gapet mellan lämplig temperatur i smältzonen och temperaturen för materialets nedbrytning är nämligen snävt. Som energikälla används en högenergetisk laser och energin fokuseras i svetsstället. En diodlaser har en effekt av 10 30 watt och svetshastigheten är upp till 10 m/sek. Lasern emitterar strålning nära IR-området inom vilket plaster med viss pigmentering absorberar dess energi. Typiskt våglängdsområde är omkring 1000 nm. Det går att svetsa både överlappsfogar och stumfogar. Den ena parten skall vara transparent för laserstrålen medan den andra absorberar laserstrålningen och smälter till ett djup av 100 300 µm. De båda parterna hålls i kontakt med varandra så att de smälter ihop i ett linsformat område där den transparenta delen bidrar med en tredjedel och den absorberande med två tredjedelar av den smälta volymen. Den IR-absorberande parten smälter först i ett tunt skikt, som indirekt värmer och smälter ett tunt ytskikt i den transparenta parten. Fixturen på lasersidan kan utföras i glas, som släpper igenom laserstrålen. Parternas ytor måste ligga an under relativt högt tryck och för plana ytor krävs hög planparallellitet. Förutom fixturerna utövar också den svällande smältzonen ett tryck, som ökar svetsens styrka. Fogen är porfri och dess styrka är 0,8 1,0 av grundmaterialets styrka. Bästa resultat fås då ena parten är helt transparent och den andra är helt svart för laserstrålen. Om olika material fogas skall de vara kompatibla och smälta inom ett snävt temperturintervall. Materialen kan beroende på typ av infärgning vara genomskinliga för laserljuset eller absorbera dess energi. En svart part kan således svetsas till en annan svart part om parterna innehåller olika färgämnen: ett som släpper igenom och ett annat som absorberar laserstrålen. En plast fylld med kimrök är högabsorberande i ett tunt skikt. Material som innehåller titandioxid bör undvikas eftersom titanoxiden reflekterar laserljuset. Den part som är genomskinlig för IRstrålning och den som absorberar laserenergin är vanligen av samma basplast. Den senare innehåller vanligen kimrök som absorberande fyllmedel. Kimrökshalten är låg. För PA66 med eller utan glasfiberförstärkning rör det sig om <0.25 viktsprocent, för ABS är halten 0,2 viktsprocent och för POM, PP och PC är halten kimrök 0,1 viktsprocent. Svetsningen kan utföras i mikroskala och upp till en meter lång fog. Cykeltiden är direkt beroende på svetsens längd men rimlig vid en meter. Svetssömmen kan ha en kurvig tredimensionell geometri såvida parternas ytor har fullständig anläggning. En av fördelarna med lasersvetsning är att de komponenter som fogas ej utsätts av skjuvande krafter som förekommer i kontaktprocesser som vibrationsoch ultraljudsvetsning. Det uppstår således inte inbyggda spänningar kring fogen. 60 PLASTFORUM 8 2005