malmö PROGRAMTIDNING hösten 2010 Michael Powell en omstörtande filmkonstnär! Buster Keaton stor komik med mannen som aldrig log I fokus: Claire Denis, Hou Hsiao-Hsien och Marcel Carné! Gäster och mängder av fantastiska filmer på stor duk på biografen Spegeln
hösten 2010 INNEHÅLL 3 29 12 17 Missa inte Gästernas filmval! Läs mer på sida 9. INNEHÅLL Series är kanalen för dig som älskar tv-serier. Här ser du de nya succéserierna först på tv helt utan reklamavbrott. I höst ser du bland annat dramaserien Treme, säsong 3 av True Blood och Martin Scorseses storserie Boardwalk Empire. omslagsbild: SJÖBERG BILD: de röda skorna 4 Ledare 6 7 Det här är Cinemateket! Om Cinemateket, biograf och biljetter. 9 Gästen Radio- och tv-profilen Anders Ankan Johansson och dokumentärfilmaren Malin Fors väljer och introducerar varsin film! 11 Smygstart och nyrestaurerat! Vi smygstartar hösten med en förhandsvisning av Jean-Pierre Jeunets nya film Micmacs och presenterar två nyrestaurerade filmer från Filminstitutets filmarkiv. 12 16 Claire Denis Regissören Claire Denis är bioaktuell med White Material. Vi visar hennes tidigare filmer! 17 19 Buster Keaton Vi bjuder på genial komik och levande musik i höstens stora stumfilmsserie. Visningsschema hösten 2010 22 25 Michael Powell med och utan Emeric Pressburger Fördjupa dig i verk av en gränslös regissör som ständigt förnyade filmkonsten. 26 27 Marcel Carné den poetiska realismens mästare Vi visar franska klassiker som Paradisets barn och Dimmornas kaj. 29 32 Hou Hsiao-hsien Sju filmer av den taiwanesiska Hou Hsiao-hsien, en av den moderna asiatiska filmens viktigaste regissörer. 33 Publikens val Vi visar fyra filmer som ni i publiken har önskat. *219 kr/mån avser Film (årskostnad 2628 kr). Operatörsspecifika avvikelser och kostnader kan tillkomma.
4 LEDARE hösten 2010 Välkommen tillbaka till Cinemateket som nu efter sommaren har en ny form! Under våren har du kanske sett vår nya hemsida och nu får du vår nya programtidning. Med den får vi plats med fler inspirerande filmbilder och kan erbjuda längre texter om de serier och filmer vi visar. Vi hoppas kunna hjälpa dig att hitta de filmer som just du kommer att älska. Mitt i tidningen hittar du kalendariet, som du kan ta ut och sätta upp på kylskåpet. För att göra programmet ännu bättre har vi under våren knutit till oss fyra av Sveriges främsta filmkännare i ett programråd: Stig Björkman, Emma Gray Munthe, Göran Everdahl och Jannike Åhlund. Cinematekets redaktion Lova Hagerfors, programchef Danial Brännström, programredaktör Nina Widerberg, programredaktör Åsa Jacobsson, marknadsförare Hanna Söderstedt, assistent Programråd Stig Björkman Göran Everdahl Emma Gray Munthe Jannike Åhlund Programtidningen Cinemateket VINNARE CANNES CAMÉRA D OR HEDERSOMNÄMNANDE Vi förändrar också medlemskortens utformning. Vi inför ett nytt kort, som ingår i första biljetten, och kan passa utmärkt för dem som vill prova på Cinemateket och för dig som vill ta med en vän. Höstens program har vi fyllt med extra många exklusiva visningar, med inhyrda filmkopior från arkiv och filmbolag runtom i världen. Vi smygstartar terminen den 25 augusti med en förhandsvisning i samband med Malmö filmdagar: Jean-Pierre Jeunets Micmacs, som regissören själv beskriver som en blandning av Delicatessen och Amélie från Montmartre. Alldeles för få av Claire Denis filmer har gått på biografer i Sverige. Hennes senaste film White Material har lyckligtvis nyligen fått biopremiär genom Folkets Bio. För dig som vill se mer visar vi nu hennes tidigare filmer. Vi erbjuder stor underhållning i vår Buster Keaton-serie, som pågår hela hösten. Visningarna ackompanjeras av Ronen Thalmay. Vi har bjudit in radio- och tv-profilen Anders Ankan Johansson och dokumentärfilmaren Malin Fors som har valt varsin film. Missa inte deras inledningar! Vi fokuserar på tre regissörer till, den brittiske auteuren Michael Powell, taiwanesiske Hou Hsiao-hsien, en av den moderna asiatiska filmens viktigaste regissörer, och Miklós Jancsó, centralgestalt under den ungerska nya vågen. Detta och mer på Cinemateket i höst. Varmt välkommen till Spegeln! Redaktörer Lova Hagerfors Åsa Jacobsson Skribenter i detta nummer Cinematekets redaktion Mårten Blomkvist Stig Björkman Göran Sommardal Jannike Åhlund Formgivare Kicki Ajax, Fräulein Design Tryck Norra Skåne Offset AB Annonser: lisa.ljadas@display-umea.se bilder Svenska Filminstitutets bildarkiv ANsvarig utgivare Lova Hagerfors novemberfilm presenterar en film av Scandar Copti och Yaron Shani Lova Hagerfors Cinematekets programchef Kontakt cinemateket@sfi.se www.cinemateket.se Postadress: Cinemateket Svenska Filminstitutet Box 27 126, 102 52 Stockholm Besöksadress: Filmhuset, Borgvägen 1 Biografen Spegeln: Tel. 040-12 59 78 Kontaktperson: Carina Clack Tack till: Celluloid Dreams, Europe Images International, First Hand Films, Malin Fors, Anders Ankan Johansson, Malmö Fi lm dagar, N FTVA, Par k Ci rcus, Pathé, Pyram i de Fi lms, San dr ews, Scan box, Shoch i ku, Speg e lns vän n e r, Svensk Filmindustri, Taipei Mission, Ronen Thalmay, Wild Bunch mia carlsson: Lova hagerfors BIOPREMIÄR DEN 13 AUGUSTI PÅ SPEGELN I MALMÖ OCH KINO I LUND! www.novemberfilm.com Vi finns även på Facebook
hösten 2010 det här är cinemate k et! hösten 2010 Det här är Cinemateket! Vi förändrar medlemskorten så att det nu finns kort som passar alla sorters besökare du som går på Cinemateket flera gånger i veckan, du som besöker oss ibland och du som vill prova på, eller ta med en vän. Det finns nu tre sorters kort att välja bland: Medlemskortet, Årskortet och VIP-kortet. Korta fakta: Cinematek et startade 1964 i Stockhol m och i Mal mö 1988. Cinematek et finns i St ockholm, Göteborg oc h Malmö. I Stockhol m har vi upp till 18 visningar pe r vecka. I Göteborg har vi fem visningar per vecka. I Malmö ha r vi fyra visningar pe r vecka. C inemateket är den självklara mötesplatsen för alla filmentusiaster både cineaster och filmskapare som vill se de bästa och mest intressanta filmerna ur hela filmhistorien och från hela världen, på stor duk. Svenska Filminstitutet och Cinemateket har från regeringen uppdraget att göra filmhistorien levande för allmänheten genom visningar på biograf, framför allt av filmer som inte är tillgängliga på den ordinarie repertoaren. Biografen Spegeln Välkommen till Spegeln! Kassan öppnar en timme före dagens första visning. Inget förköp. Kom i tid! Filmerna börjar på utsatt tid. Antal platser: 167 Adress: Stortorget 29 Tel: 040-12 59 78 Hemsida: www.biografspegeln.se det h ä r ä r cinemate k et! Biljetter och medlemskap Programmet ska innehålla något för alla filmentusiaster, både de som har sett det mesta och vill fördjupa sig och de som just upptäckt den rika filmhistorien. S T O C K H O L M / G Ö T E B O R G / M A L M Ö S T O C K H O L M / G Ö T E B O R G / M A L M Ö / M A L M Ö T E B O R G O L M / G Ö S T O C K H vip-kort årskor t medlemskort Medlemskortet ingår i första biobiljetten! Kortet ger dig tillgång till hela Cinematekets fantastiska utbud till ordinarie biljettpris, 65 kronor. Perfekt för dig som vill prova på eller ta med vänner som är nyfikna! Perfekt för dig som ofta vill berikas av sköna filmupplevelser och det finaste kort du kan ge bort i present! Årskortet kostar 80 kronor, och med det betalar du Biljetterna köps på plats på vår biograf Spegeln. bara 45 kronor för ett filmbesök. Med Årskortet får du Cinematekets programtidning direkt i brevlådan utan kostnad. Årskortet ersätter det tidigare A-kortet. Perfekt för dig som vill ha mer mer film, fler upplevelser och mer inspiration! Du kan byta in ditt gamla medlemskort mot ett nytt, Bkortet mot ett VIP-kort och A-kortet mot ett Årskort. VIP-kortet är ett halvårskort som kostar 700 kro- nor. VIP-kortet ger dig fri entré till hela Cinematekets program! Vårt sommaruppehåll räknas bort, så att du får sex månader fullmatade med filmupplevelser. Som VIP-medlem får du programtidningen hemskickad utan kostnad. VIP -kortet ersätter det tidigare B-kortet. Under 2009 genomgick Cinemateket ett stort förändringsarbete och en nystart skedde i det nyrenoverade Filmhuset i Stockholm den 1 mars 2010. Successivt genomförs förändringar även i Malmö och Göteborg. M i a C a r l s s o n : B io g rafen, c a r i n a c l a ck : bio g rafen spe g eln 6 Om Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutets uppdrag är att stärka den svenska filmen i alla led att stödja produktion av ny film samt distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet och att representera svensk film internationellt. I ett litet land som Sverige är de flesta filmer som går upp på bio beroende av offentligt stöd för att kunna bli verklighet. Under 2010 gör Filminstitutet en stor satsning på filmarvet genom nystarten för Cinemateket och satsningen på filmarkivet.se, som lanseras senare i år. Läs mer om Svenska Filminstitutet på www.sfi.se. Varför medlem? Många av de filmer Cinemateket visar är ocensurerade! Censurreglerna innebär att du som besökare måste vara medlem, precis som på de flesta filmfestivaler i Sverige, och att åldersgränsen är 15 år. 7
hösten 2010 gästen 9 över en miljard människor lever i slum. men det går att förändra. Gästen Varje termin låter vi några intressanta och aktuella personer med anknytning till Malmö välja varsin film till vårt program. De inleder också visningarna. Radio- och tv-profilen Anders Ankan Johansson väljer: Åke och hans värld Sexårige Åke (Martin Lindström) och hans kompis Kalle Nubb (Alexander Skarsgård) ser hemliga tecken och försöker förstå sig på vuxna i älskad filmatisering av Bertil Malmbergs klassiker från 1984. Anders Ankan Johansson är ena halvan av Anders & Måns, kända bland annat för Succéduon i Sveriges Television och Fråga Anders och Måns i Sveriges Radio. Regi: Allan Edwall, Skådespelar e: Loa Falkman, G u n n e l Fr e d, Marti n Li n dström, 1984, Sve r ig e, 35 mm, 1 tim 38 min TIS 26 OKT 19.00, Spegeln Filmaren Malin Fors väljer: NU VET DU The Monastery Mr Vig & The Nun Prisbelönt dokumentär där beslutsamma ryska nunnor flyttar in hos excentrisk dansk enstöring som vill försonas med Gud och göra sitt fallfärdiga slott till ett kloster. Malin Fors är dokumentärfilmsregissör och producent. Hon har bland annat regisserat Rosa drömmar svarta hål. mänskliga rättigheter gäller alla AMNESTY.SE/NUVETDU Regi: Pernille Rose Grønkjær, M e d: Syste r Am b rosija, M r Vig, 2006, Danmark, digibeta, 1 tim 24 min, engelsk text TIS 23 NOV 19.00, Spegeln
EN HYPNOTISK UPPLEVELSE FÖR SÅVÄL NYA SOM GAMLA FANS hösten 2010 smygstart och nyrestaurerat! 11 smygstart! Micmacs // Micmacs à tire-larigot // FöRhandsvisning I samband med Malmö Filmdagar förhandsvisar vi Micmacs, där hemslös drömmare med kula i huvudet träffar kreativt kollektiv bosatt på skrotupplag och beslutar att hämnas på vapenindustrin. Den blev faktiskt lite som en blandning av Delicatessen och Amélie från Montmartre. Jean-Pierre Jeunet. Visningen sker i samarbete med Scanbox. Regi: Jean-Pierre Jeunet, Skådespelare: Dany Boon, André Dussollier, N icolas Mar ié, 2009, Fran kr i ke, 35 mm, 1 tim 45 min, Engelsk text ONS 18 AUG 19.00, Spegeln nyrestaurerat! 2009 LONDON FILM FESTIVAL OFFICIAL SELECTION 2009 SUNDANCE FILM FESTIVAL OFFICIAL SELECTION 2009 BERLINALE FILM FESTIVAL OFFICIAL SELECTION PÅ DVD OCH BLU-RAY 6 OKTOBER scanbox: micmacs Polis Paulus Påskasmäll Danska Fyrtornet och Släpvagnen i sin första svenska film, där polishustru anställer kriminell kavaljer i sitt hotellkök. en synnerligen förmånlig förskjutning från rena farsen mot lustspelet har ägt rum under Gustaf Molanders regi. Social-Demokraten. Visningen ackompanjeras av Ronen Thalmay. Regi: Gustaf Molander, Skådespe lar e: Harald Madse n, Car l Sch e nstrøm, G ucke n Ce de r b org, 1925, Sve r ig e, 35 mm, 1 tim 49 min TIS 2 NOV 19.00, Spegeln Beröringen Skuldtyngd erotik i svensk-amerikansk samproduktion där Bibi Andersson bedrar Max von Sydow med Elliott Gould. Det är som om Bergman hade gett sitt eget alter ego skägg och ett judiskt emigrantöde från New York Mauritz Edström, DN Regi: Ingmar Bergman, Skådespe lar e: E lliott G ou ld, B i b i An de r sson, Max von Sydow, 1971, Sve r ig e, USA, 35 mm, 1 tim 55 min, svensk text TIS 21 SEPT 19.00, Spegeln
12 claire denis hösten 2010 hösten 2010 claire denis 13 Claire Denis Bara tre av Claire Denis femton filmer har fått biodistribution i Sverige. I juli hade äntligen en fjärde, White Material, premiär. För er som vill se mer visar vi Denis tidigare verk. Upptäck en särpräglad regissör med ett högst personligt uttryck. På Göteborgs filmfestival kunde man för drygt tjugo år sedan se Claire Denis Chocolat. Den chokladbiten gav definitivt mersmak. Claire Denis började sin bana som regiassistent åt Wim Wenders, Jim Jarmusch och Jacques Rivette det var Wenders som uppmuntrade henne att börja regissera själv. Det är bilderna och de rika associationer de väcker, som är basen i Claire Denis berättande. Det kan tyckas som en självklarhet vad är film om inte bildberättande? Men det är när man ser hennes filmer som man blir varse i hur hög grad detta inte är fallet med så mycket film. Hos Claire Denis är det de stämningsladdade bilderna som skapar filmernas täta atmosfär, dialogen är en underordnad komponent, som hos Wong Kar-wai eller Terrence Malick. I am trying to float on the impression of what a story could be är hennes egen beskrivning. Många regissörer förser sina karaktärer med bakgrundshistorier och psykologiska profiler för att göra dem så autentiska som möjligt. Icke Claire Denis. För henne är film klippning och montage det är i den processen hon finner karaktärernas essens och sanna väsen. Man får förklaringar genom att göra sig av med dem, som hon förklarade under sin masterclass vid Göteborgs filmfestival i vintras. I am trying to float on the impression of what a story could be flickas afrikanska uppväxt hämtade hon inspiration från sin egen barndom i Kamerun. Beau travail om en grupp franska främlingslegionärer kom tio år senare och nu White Material. I alla filmer finns ett postkolonialt perspektiv i White Material är det dubbelt i så måtto att det handlar både om en politisk frigörelseprocess som spårar ur, och om Marias (Isabelle Huppert) personliga kamp för att hänga sig kvar vid det enda hon har: sin farm och sitt land. Hon ser inte sin egen roll i det alltmer uppskruvade politiska läget. Det afrikanska landet i White Material är inte namngivet, men skildringarna av hur våldet och hatpropagandan når kokpunkten bär en kusligt Rwanda-lik prägel, inte minst genom de rabiata radio-dj:s som aktivt uppmuntrar lyssnarna att delta i våldet. I Claire Denis filmer finns vissa återkommande teman: främlingen och främlingskapet, som i 35 Shots of Rum, Beau travail eller The Intruder. Men lika ofta kan det handla om familjeskildringar med långa känslomässiga avstånd mellan familjemedlemmarna, som i Nénette och Boni, The Intruder eller Trouble Every Day. Våldet är alltid närvarande, även i kärleksrelationer, öppet eller som ett hotfullt stråk i Jag är inte sömnig, Beau travail eller White Material. Den bioaktuella White Material är den tredje filmen i Denis filmografi som utspelar sig i Afrika. Hon växte själv upp där, och i debuten Chocolat (1988) om en vit Mångtydig. Subtil. Sensuell. Det finns många skäl att se Claire Denis filmer. Text: Jannike Åhlund The Intruder / / L i n t r u s / / Michel Subor söker efter polynesisk son i gåtfullt visuellt poem inspirerat av filosofen Jean-Luc Nancys berättelse om sitt hjärtbyte. Foto av Agnès Godard och tillbakablickar ur Paul Gégauffs ofullbordade Stevenson-film Ebb-Tide. Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: M ich e l Su b or, G rég oi r e Coli n, Béatr ice Dalle, J e kate r i na G olu b eva, 2004, Frankrike, 35 mm, 2 tim 9 min, engelsk text TIS 5 OKT 19.00, Spegeln
14 claire denis hösten 2010 hösten 2010 claire denis 15 Chocolat Barndomsminnen från 50-talets Kamerun i hyllad debut där fransk flicka lever i djup gemenskap med familjens svarte tjänare, tills ett plan fullt av vita nödlandar på savannen. Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: Isaach de Ban kolé, G i u lia B osch i, François Cluzet, 1988, Frankrike, Kamerun, Västtyskland, 35 mm, 1 ti m 45 m i n, sve n s k text LÖR 4 SEPT 16.00, Spegeln Beau travail Michel Subors rollfigur i Godards Le petit soldat blir khat-tuggande befäl besatt av ung främlingslegionär i hypnotisk filmatisering av Herman Melvilles ofullbordade Billy Budd. Virtuost foto av Agnès Godard och musik av Benjamin Britten. Regi: Claire Denis, Skådespelare: Denis Lavant, Grégoire Colin, Michel Subor, 1999, Frankrike, 35mm, 1 tim 30 min, engelsk text LÖR 18 SEPT 14.00, Spegeln Friday Night // Vendredi soir // Hypnotiskt om kvinna som tar upp främling i bilkö. Efter Emmanuelle Bernheims bestseller; foto av Agnès Godard. one of the sexiest films ever made about two people who find each other for one night. Amy Taubin, Village Voice Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: Valér i e Le m e rci e r, Vi nce nt Li n don, 2002, Frankrike, 35 mm, 1 tim 30 min, engelsk text LÖR 16 OKT 16.00, Spegeln No Fear, No Die // S en fout la mort // Män. Tuppar. Samma sak. Afrikan och västindier tränar stridstuppar i källare under långtradarfik i förort till Paris. Filmen är påverkad av Frantz Fanons Svart hud, vita masker. Fanon har påverkat hela mitt liv. Claire Denis Regi: Claire Denis, Skådespelare: Isaach de Bankolé, Alex Descas, Jean- Claude Brialy, Solveig Dommartin, 1990, Frankrike, Västtyskland, 35 mm, 1 tim 32 min, engelsk text TIS 7 SEPT 21.00, Spegeln Trouble Every Day Vincent Gallo åker på bröllopsresa till Paris och har utförligt skildrat kannibalsex med Béatrice Dalle. Denis mest ifrågasatta film fick folk att kasta sig ut från premiärvisningen i Cannes. Foto av Agnès Godard och musik av Tindersticks. Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: Vi nce nt Gallo, Tr icia Vessey, Béatrice Dalle, 2001, Frankrike, Tyskland, Japan, 35 mm, 1 ti m 41 m i n, engelsk text TIS 12 OKT 21.00, Spegeln Jag är inte sömnig Jag är inte sömnig / / J a i pas s o m m e i l / / Litauisk aktris städar hotell dit svart transvestit tar sina kunder i verklighetsbaserat drama om seriemord i Paris. Om det finns en röd tråd i mina filmer, så är det att det onda aldrig är skilt från oss, att allt finns inom oss Claire Denis Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: j e Kate r i na Golubeva, Alex Descas, Béatr ice Dalle, 1994, Fran kr i ke, Tysklan d, Schwe iz, 35 m m, 1 tim 52 min, svensk text TIS 14 SEPT 19.00, Spegeln U.S. Go Home Tonårskompisar röker gräs och försöker hitta någon att ha sex med i Parisförort vid amerikansk militärbas 1965. Claire Denis bidrag till kulturkanalen Artes serie där nio regissörer gjorde varsin film om sin ungdomstid. Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: Alice Hou r i, J essica Tharau d, G rég oi r e Coli n, Vi nce nt Gallo, 1994, Frankrike, 35 mm, 1 ti m 8 m i n, engelsk text LÖR 9 OKT 16.00, Spegeln Nénette och Boni / / N é n e t t e e t B o n i / / Nittonårig pizzabagare utan föräldrar drömmer om sex med Valéria Bruni-Tédeschi och gömmer sin gravida lillasyster i rivningslägenhet i Marseille. Originalmusik av Tindersticks och foto av Agnès Godard. Guldleoparden vid festivalen i Locarno. Regi: Claire Denis, Skådespe lar e: G rég oi r e Coli n, Alice Hou r i, Vi nce nt Gallo, 1996, Fran kr i ke, 35 mm, 1 ti m 44 m i n, e ng e ls k text LÖR 25 SEPT 14.00, Spegeln 35 Shots of Rum // 35 Rhums // Åldrande pendeltågsförare som levt ensam med sin dotter inser att de måste skiljas, i kritikersuccé inspirerad av Yasujiro Ozus mästerverk Sent om våren (Banshun). Foto av Agnès Godard och musik av Tindersticks. Regi: Claire Denis, Skådespelare: Mati Diop, Alex Descas, Grégoire Colin, Nicole Dogue, 2008, Frankrike, Tyskland, 35 mm, 1 tim 40 min, engelsk text TIS 19 OKT 19.00, Spegeln nénette och boni
hösten 2010 buster keaton 17 Ulrika Kärnborg En ny roman av författaren bakom den uppmärksammade Myrrha. Som om är en berättelse om kärlek och besatthet i 90-talets Lund och Köpenhamn, ett triangeldrama som får ödesdigra konsekvenser för alla inblandade. Ulrika Kärnborg fortsätter sin undersökning av vad makt och begär kan göra med människor som hon påbörjade i den upp - märksammade skönlitterära debuten Myrrha. Utkommer 30 augusti! www.nok.se FOTO: Namn Efternamn/BILDBYRÅ, N a m n E f t e r n a m n / B I L D B Y R Å, Buster Keaton
18 hösten 2010 buster k eaton B hösten 2010 buster k eaton uster Keaton började stå på scen redan vid tre års ålder, och efter att ha medverkat i Fatty Arbuckles kortfilmer bildade han Ronen ett eget bolag där han under tjugotalet utvecklade sin mästeray Thalm r liga stil. Hans sällsynta akrobatiska talanger, uppfinningsrika gags, känsla anjera ackomp! a n r a för timing och säregna mimik gjorde honom till stumfilmens störste visning komiker. I sinnrikt konstruerade och förbluffande osentimentala berättelser vägrar hans rollfigurer att låta sig nedslås av tillvarons absurditeter. Keaton filmade företrädesvis i hel- och halvbilder, och hans filmer kännetecknas av en för tiden rörlig kamera, en dynamisk klippteknik och en suverän behärskning av det filmiska rummet, både i och utanför bild. I högre grad än sina samtida kolleger utnyttjade han filmens särart för att skapa komik, inte minst i metafilmerna Fart, flickor och faror och Kanonfotografen där han skildrar mediets drömlika och surrealistiska egenskaper. Ronen Thalmay ackompanjerar visningarna på piano. Mycket nöje! Krut, kulor och kärlek / / O u r H o spitalit y / / Fart, flickor och faror / / S h e rlo ck, J r. / / Skepp ohoj! Halsbrytande vattenfallsstunts, skenande ånglok och tre generationer Keaton i rafflande sydstatsäventyr där hjälten 1825 dras in i legendarisk vendetta. Vi kunde inte använda saker som kan inträffa för en tecknad seriefigur. Allt sådant måste elimineras till förmån för en trovärdig historia Drömmande biografmaskinist kliver genom duken och går rakt in i detektivfilmen han visar. En av Keatons tekniskt mest komplicerade filmer, och en av hans egna favoriter. Varenda fotograf i Hollywood såg filmen gång på gång för att lista ut hur vi gjort vissa scener. Humrar blir skiftnycklar och kannibalerna anfaller i Keatons största publiksuccé, där miljonärsson som aldrig rakat sig själv och hans lika bortklemade societetsflickvän upptäcker att de är de enda passagerarna på en drivande atlantångare. R eg i: Joh n G. B lyston e, B uste r K eaton, R eg i: B uste r K eaton, S kåd e sp e lar e: S kåd e sp e lar e: B u ste r K eato n, Kathryn S kåd e sp e lar e: B u ste r K eato n, Natali e B u ste r K eato n, K athryn M c G u ir e, M c G u ir e, F r e d e rick Vr o o m, 1924, U SA, Talmadg e, J o e R o b e rts, J o e K eato n, Ward C ran e, J o e K eato n, 1924, U SA, 1923, U SA, 35 mm, 1 ti m 1 0 m i n, e n g e ls ka 35 mm, 4 5 m i n, e ng e ls ka m e llante xte r m e llante xte r / / T h e Navigato r / / R eg i: B uste r K eaton, D onald Cr i s p, 35 mm, 1 ti m, e ng e ls ka m e llante xte r LÖR 2 OKT 14.00, Spegeln LÖR 18 SEPT 16.00, Spegeln TIS 14 SEPT 21.00, Spegeln Kofösaren / / G o W e st / / Så går det till i krig Keaton leder skenande boskapshjord genom Los Angeles iklädd djävulskostym i udda verk där enstöring drar västerut och blir vän med en ko en milt ironisk parodi på västerngenren och Chaplins och Griffiths sentimentala publiksuccéer. / / T h e G e n e ral / / R eg i: B uste r K eaton, S kåd e sp e lar e: H oward Tr u e sdale, Kathle e n Mye rs, Ray Th o mps o n, B u ste r K eato n, 1924, U SA, 35 mm, 1 ti m 27 m i n, e n g e ls ka m e llante xte r TIS 23 NOV 21.00, Spegeln Mästerverk där vekling som inte får bli soldat ger sig in i fiendeland för att få tillbaka det han älskar mest av allt: sitt lok och sin fästmö. En av stumfilmstidens stora klassiker och en av Keatons egna favoritfilmer, byggd på berättelsen om en verklig tågkapning under amerikanska inbördeskriget. R eg i: Clyde B r uck man, B uste r K eaton, S kåd e sp e lar e: B u ste r K eato n, M ari o n Mack, G le n Cave n d e r, J im Farley, 1926, U SA, 35 mm, 1 ti m 1 8 m i n, s ve n s ka m e llante xte r LÖR 11 SEPT 16.00, Spegeln Kanonfotografen / / Th e C a m e r a m a n / / Keaton fumlig journalfilmsfotograf i sin sista stora film, där han strök tre fjärdedelar av intrigen. Manuset var lika långt som Krig och fred De hade inte fattat och de fattar fortfarande inte att de bästa komedierna är enkla, och ger komikern rörelsefrihet. R e g i: E dwar d M. S e d gwi ck, Sk åde s p e lar e: B uste r K eaton, Marce li n e Day, Harold Go odw i n, 1 928, USA, 3 5 m m, 1 ti m 7 m i n, sve n s ka m e llante xte r LÖR 4 SEPT 14.00, Spegeln Hans son på galejan / / S t e amb o at B ill, J r. / / Försynt son till råbarkad flodbåtskapten förälskar sig i dottern till sin fars konkurrent i klassiker med oförglömlig orkanfinal. Keaton gör den berömda scenen med den fallande husgaveln. Jag hade en marginal på fem centimeter vid varje axel R eg i: Char le s R e i s n e r, S kåd e sp e lar e: B u ste r K eato n, To m M c G u ir e, Er n e st, To rr e n c e, To m Lew is, 1928, U SA, 35 mm, 1 ti m 1 5 m i n, e ng e ls ka m e llante xte r LÖR 13 NOV 14.00, Spegeln 19
Upptäck bokmagasinet Vi Läser för dig som älskar böcker! nr 2 2010 59 kr 6:90 eur Vik hädan, Ivar Lo: KONTORS- RÅTTORNA SLÅR TILL- BAKA! för dig som älskar böcker! Läser kultextra från japan Murakami alltid på språng Johanna KolJonen Räddad av ett helgon virginia woolfs trädgård hösten 2010 michael powell 21 Michael Powell med och utan Emeric Pressburger viläser nummer 2 2010 linn ullmann * haruki murakami * meta velander * virginia woolfs trädgård * johanna koljonen * arbetsplatslitteratur * vegoförfattare * per hagman * mons kallentoft Grisöron och rosévin med Per Hagman i Nice MTD returer.se 6730 MtD 6730 73 88 6730 05908 RetuRvecka 2010 38 7 388673 005908 08> Linn ULLMAnn»Jag är arg alldeles för ofta«www.vilaser.se Äntligen finns det ett magasin för dig som är på ständig jakt efter nya läsupplevelser! Prenumerera nu och få nästa nummer direkt i brevlådan! Besök www.prenservice.se och ange koden 189-189187
22 michael powell hösten 2010 hösten 2010 michael powell 23 Han är en av Martin Scorseses absoluta favoriter. Han har framhållits av Francis Ford Coppola som en av filmhistoriens främsta förnyare. Han har genom sin bildestetik varit en inspirationskälla för Rainer Werner Fassbinder. Men Powell är kanske, trots detta och trots femtio filmer under en halvsekellång karriär ett mindre känt namn utanför de mer sofistikerade filmkonnässörernas krets. Det finns alltså all anledning att bättre lära känna Michael Powell, för ett antal av hans filmer tillhör de mer avancerat visuella äventyren inom filmhistorien. Powell, född 1905 i Canterbury, kom liksom sin samtida och mer berömda kollega Alfred Hitchcock att vässa sina uttrycksmedel under stumfilmen för att ytterligare utveckla och förfina sin visuella berättarteknik i de projekt som tillkom efter ljudfilmens genombrott. Slumpen i förening med gedigna språkkunskaper förde Powell till filmen, när han fick arbete som tolk och assistent till en amerikansk filminspelning på Franska Rivieran, ett arbete som ledde till en anställning på Pinewoods Studios, den klassiska engelska filmstaden. Där arbetade han sig upp efter allehanda lärlingsjobb till producent och regissör av så kallade quota quickies, kortare spelfilmer som gjordes för att uppfylla det kvoteringssystem som upprättats mellan USA och England för att balansera dominansen av amerikansk film på engelska biografer. Under 30-talet gjorde Powell fem-sex quickies om året, men detta till synes rutinmässiga arbete gav honom möjlighet att finslipa sin teknik och skärpa sitt filmiska öga. Få av dessa filmer är värda en mässa, först 1937 uppmärksammas Powell genom The Edge of the World, ett familjedrama med verklighetsbakgrund, inspelad på plats på en ö vid skotska kusten och hyllad för sin naturalism och realistiska känsla. Genom storproducenten Alexander Korda sammanförs Michael Powell med Emeric Pressburger, en ungersk flykting och manusförfattare, och därmed skapas ett av filmhistoriens mest betydande radarpar. Pressburger Michael Powell har sagt att hans främsta filmiska föredömen har varit Méliès och Disney. Och det finns en både charmerande naivitet och logisk stringens i hans verk. skriver och Powell regisserar, men de signerar filmerna gemensamt. 1942 bildar de produktionsbolaget The Archers, bågskyttarna, och deras filmer inleds med en välriktad pil som hamnar mitt i bull s eye på måltavlan. Och där sitter den! Fram till slutet av 50-talet skapar duon fjorton filmer tillsammans som är lika mycket en fest för ögat som en utmaning för tanken. Michael Powell har sagt att hans främsta filmiska föredömen har varit Méliès och Disney. Och det finns en både charmerande naivitet och logisk stringens i hans verk. Filmerna erbjuder svindlande resor i tid och rum, som i Det började i Berlin och Störst är kärleken, två kärleksdramer i andra världskrigets skugga i den senare för oss Powell ända upp i himmelriket! De är sagoberättelser för vuxna eskapister, precis som den färgdoftande koreograferade melodramen De röda skorna eller Svart narcissus, ett passionsdrama i ett nunnekloster i Himalayas bergstrakter. Jo, lidelserna skälver under nunnedoken! Gränslösheten i de båda kosmopoliternas verk kommenterade Powell en gång i samband med inspelningen av Det började i Berlin: Det här är en 100-procentigt brittisk film. Fotografen är fransman, manusförfattaren är ungrare, kompositören är tysk jude och klädskaparen är tjeck. Det är den sorts film som jag hela tiden har arbetat med och som jag tänker fortsätta att arbeta med. Det vill säga med medarbetare från alla länder. En film utan gränser. Sedan samarbetet med Pressburger upphört gör Powell 1960 sin kanske mest provokativa film, Peeping Tom en smygtittare, en studie av en voyeuristisk seriemördare, en filmfotograf som filmar sina offer medan de håller på att dö för hans hand. Filmen mördades (ett för tillfället passande verb) vid premiären av en unison kritikerkår, och Powells karriär gick mer eller mindre i stå. Men filmen betraktas numera som ett centralt och viktigt verk och dess rykte som kultfilm har bara ökat med åren. Peeping Tom en smygtittare är bara ytterligare ett gott skäl till att bekanta sig med denne omstörtande filmkonstnär. Text: Stig Björkman A Canterbury Tale Urbrittisk moralitet där pilgrimer på väg mot Canterbury dras in i jakten på fanatiker som häller klister i håret på flickor för att hindra dem från att gå ut med soldater. Vi ville visa både amerikanerna och våra landsmän varför det var så viktigt att kämpa för de andliga värden som hotades av kriget. Michael Powell Regi: Michael Powell, Emeric Pressburger, Skådespelare: Eric Portman, Sh e i la Si m, De n n is Pr ice, 1944, Storbritannien, 35 mm, 2 ti m 4 m i n, utan text TIS 19 OKT 21.00, Spegeln Det började i Berlin // The Life and Death of Colonel Blimp // Powell-Pressburgers mest kända film, om fyrtio års vänskap mellan en engelsk och en tysk officer, gjorde Churchill vansinnig. Ett upprop för humanism och tolerans mot fienden, gjord under brinnande krig. En modigare film har aldrig gjorts i England. Derek Jarman, regissör Regi: Michael Powell, Emeric Pressburger, Skådespelare: Anton Walb rook, De b orah Ke r r, Rog e r Livesey, 1943, Storbritannien, 35 mm, 2 ti m 43 min, utan text TIS 16 NOV 19.00, Spegeln Tjuven i Bagdad / / T h e T h i e f o f B ag da d / / Påkostad remake av stumfilmsäventyr med Douglas Fairbanks. Jag var med och regisserade, men filmen är bröderna Kordas [Scenografen] Vincent byggde nåt, och sen kom [producenten] Alex och sa: Är du galen? Gör det fyra gånger större och måla det illrött. Michael Powell Regi: Michael Powell, Ludwig Berger, Tim Whelen, Skådespe lar e: Con rad Veidt, Sabu, June Duprez, 1940, Storbritannien, 35 mm, 1 tim 26 min, utan text TIS 2 NOV 21.00, Spegeln
24 michael powell hösten 2010 hösten 2010 michael powell 25 Det hände i Skottland / / I K n ow W h e r e I m G o i n g! / / Storm, dimma och gaeliska myter i saga där modern ung kvinna på väg mot Yttre Hebriderna för att gifta sig rikt hamnar på en helt annan ö än hon tänkt sig. Jag hade dragit mig för att se den. Jag trodde inte att det fanns fler mästerverk för mig att upptäcka. Martin Scorsese Regi: Michael Powell, Emeric Pressburger, Skådespe lar e: Rog e r Livesey, We n dy H i lle r, Pam e la B rown, 1945, Storbritannien, 35 mm, 1 ti m 31 ti m, utan text TIS 12 OKT 19.00, Spegeln De röda skorna // The Red Shoes // Den restaurerade versionen av filmhistoriens mest berömda dansfilm. Min pappa tog med mig på De röda skorna. Jag satt som trollbunden. Mystiken, hysterin, de extrema närbilderna på Moira Shearers ögon när hon inser att skorna får henne att dansa mot döden, eller är det hon själv? Det var en chock. Martin Scorsese Regi: Michael Powell, Emeric Pressburger, Skådespe lar e: Mar i us G or i ng, Lu dm i lla Tcherina, Léonide Massine, Anton Walbrook, 1948, Stor b r itan n i e n, 35 mm, 2 tim 7 min, utan text TIS 28 SEPT 19.00, Spegeln Störst är kärleken / / A M at t e r o f L i f e a n d D e at h / / Färg på jorden och svartvitt i himlen i klassiker om RAF-pilot mellan liv och död. När Marius Goring säger: Man är svältfödd på Technicolor där uppe, då gapskrattar alla. Det fungerade! Efter det visste jag att jag kunde göra vad som helst. När man gör film finns det ingen realism. Bara surrealism. Michael Powell Regi: Michael Powell, emeric pressburger, Skådespe lar e: Davi d N ive n, Ki m H u nte r, Rog e r Livesey, R ichar d Atte n b oroug h, 1946, Stor b r itan n i e n, 35 mm, 1 tim 24 min, utan text TIS 26 OKT 21.00, Spegeln Hoffmans äventyr / / T h e Ta l e s o f H o f f m a n n / / Färgsprakande dansfantasi efter Offenbachs opera. Den lärde mig hur man får kameran och musiken att samverka Och i Taxi Driver tog jag närbilderna på De Niros ögon i 36 eller 48 bilder i sekunden, för att få samma effekt som när Helpmann tittar på gondolduellen. Martin Scorsese Regi: Michael Powell, Emeric Pressburger, Skådespe lar e: Moi ra Sh ear e r, Lu dm i lla Tchér i na, An n Ayar s, Rob e rt H e lpman n, Léon i de Massi n e, 1951, Storbritannien, 35 mm, 1 tim 58 min, utan text LÖR 4 DEC 14.00, Spegeln Svart narcissus / / B l ac k N a r c i s s u s / / Oscarbelönat färgfoto av Jack Cardiff i laddat drama om nunnor i Himalaya. Man brukar säga att Svart narcissus är en väldigt erotisk film. Det är möjligt. Det finns en lidelse som ligger som en underström genom hela filmen Michael Powell Regi: Michael Powell, Emeric Pressburger, Skådespe lar e: De b orah Ke r r, Davi d Far rar, Flora Rob son, J ean Si m mons, 1947, Stor b r itan n i e n, 35 m m, 1 tim 40 min, utan text TIS 9 NOV 19.00, Spegeln Peeping Tom en smygtittare // Peeping Tom // Powells briljanta metafilm om den plågade voyeuren ödelade hans karriär och blev totalförbjuden i Sverige. 1979 hjälpte jag till att finansiera en nypremiär av originalversionen, på ett villkor: att jag fick ha mitt namn bredvid Powells på affischen. Martin Scorsese Regi: Michael Powell, Skådespe lar e: Car l B oe h m, An na Massey, Moi ra Shearer, Maxine Audley, 1960, Storbritannien, 35 mm, 1 tim 41 min, utan text LÖR 13 NOV 16.00, Spegeln
26 marcel carné hösten 2010 hösten 2010 marcel carné 27 Det perfekta brottet // Drôle de dram e ou L étrang e ave ntu r e du Docte u r Molyn e ux // Louis Jouvet sadistisk biskop, Jean-Louis Barrault cyklande massmördare och Michel Simon bakvänd mimosaodlande deckarförfattare misstänkt för mord. En klassisk fars i samma surrealistiska mästarklass som de bästa filmerna med bröderna Marx. Lasse Bergström, Expressen Regi: Marcel Carné, Skådespe lar e: M ich e l Si mon, Françoise Rosay, Lou is Jouvet, J ean-lou is Bar rau lt, 1937, Fran kr i ke, 35 mm, 1 tim 37 min, svensk text LÖR 9 OKT 14.00, Spegeln Hotel du Nord // Hôtel du Nord // Arletty och Louis Jouvet fulländade som hårdkokta överlevare i melankolisk melodram där ungt par utan framtid tar in på lopphotell i kvarter vid Canal Saint-Martin i Paris, mästerligt återskapat av Carnés scenograf Alexandre Trauner. Manus av Henri Jeanson. Regi: Marcel Carné, Skådespe lar e: An nab e lla, Ar letty, Lou is Jouvet, J ean-pi e r r e Au mont, 1938, Fran kr i ke, 35 m m, 1 tim 36 min, svensk text LÖR 16 OKT 14.00, Spegeln Marcel Carné den poetiska realismens mästare Marcel Carnés Dimmornas kaj och Dagen gryr, där Jean Gabin som undergångsdömd revoltör förkroppsligar melankolin hos ett folk på tröskeln till kriget, är kulmen på den franska trettiotalsfilm som kallas den poetiska realismen. Det är en realism helt skapad i ateljé. Carné hade arbetat som assistent till René Clair (Sången om Paris, 1930) och Jacques Feyder (Hertigen söker nattkvarter, 1935), och menade att de i sina ateljéer skapade en bild av livet som var mer verklig än verkligheten själv. Carné gjorde sin första film 1936, och de följande tre åren etablerade han sig som en av Europas ledande regissörer, i tätt samarbete med poeten och manusförfattaren Jacques Prévert, scenografen Alexandre Trauner och kompositörerna Joseph Kosma och Maurice Jaubert. Bland hans fasta medarbetare fanns skådespelarna Jean-Louis Barrault, Louis Jouvet, Jean Gabin, Arletty och Pierre Brasseur. Under ockupationen ville man inte veta av Carnés och Préverts mörka samtidsskildringar. Dagen gryr fick inte visas, och en talesman för Vichyregimen sa: Om vi förlorar kriget beror det på Dimmornas kaj. Men Carnés perfektionistiska, disciplinerade sätt att arbeta, med storyboards där varenda detalj var exakt utformad, gjorde det möjligt för honom att fortsätta att göra film under kriget, då tyskarna ransonerade råfilm och elektricitet och ingen hade råd att improvisera eller göra några misstag. De regissörer som stannade i Frankrike valde historiska motiv för att gå förbi censuren. Paradisets barn, den film många anser är Carnés allra främsta, hade premiär efter befrielsen och är en över tre timmar lång fresk över det svunna Paris teatervärld. Ett kollektivt skapat ateljéverk, och en sorts slutpunkt för ett gammaldags sätt att göra film. Dimmornas kaj / / Q ua i d e s b r u m e s / / Klassiker där Jean Gabins desillusionerade desertör träffar sjuttonårig skönhet på hamnkrog i Le Havre, där det går en båt mot Venezuela. Filmen skulle först gjorts för det tyska produktionsbolaget Ufa, men Goebbels tyckte att Pierre Mac Orlans roman var för dekadent. Regi: Marcel Carné, Skådespe lar e: J ean Gab i n, M ichèle Morgan, M ich e l Si mon, 1938, Fran kr i ke, 35 m m, 1 tim 30 min, svensk text LÖR 2 OKT 16.00 Dagen gryr / / L e j o u r s e l è v e / / Jules Berry cynisk förförare i mästerverk där Jean Gabins desperata fabriksarbetare barrikaderat sig i en vindskupa i ett hus omringat av polisen. Carnés och Préverts främsta samarbete, och kulmen på trettiotalets poetiska realism. Regi: Marcel Carné, Skådespe lar e: J ean Gab i n, Jacqu e li n e Lau r e nt, Ar letty, 1939, Fran kr i ke, 35 m m, 1 tim 29 min, svensk text LÖR 20 NOV 16.00, Spegeln Paradisets barn // Les enfants du paradis // Arletty kurtisan och Jean-Louis Barrault mimare i ett av den franska filmhistoriens mest berömda verk: Carnés tretimmarsfilm om skådespelare, mördare, svindlare, ficktjuvar, prostituerade och dekadenta rika på Boulevard du Crime i Paris 1828. Regi: Marcel Carné, Skådespe lar e: J ean-lou is Bar rau lt, Ar letty, Pi e r r e B rasse u r, Marce l H e r ran d, 1945, Frankrike, 35 mm, 3 ti m 10 m i n, sve n s k text TIS 30 NOV 19.00, Spegeln
hösten 2010 hou hsiao-hsien 29 FilmNyheterna NYHETER TOPPLISTOR PREMIÄRDATUM FILMER PÅ GÅNG PORTRÄTT KRÖNIKOR www.filmnyheterna.se Hou Hsiao-hsien Den taiwanesiska regissören Hou Hsiao-hsien är en av den moderna asiatiska filmens viktigaste regissörer och en stor festivalfavorit. Hans 80-talsfilmer har jämförts med Ozus, och hans formmedvetna 90-talsverk har påverkat regissörer som Tsai Ming-liang och Wong Kar-wai. Hou Hsiao-hsien föddes 1947 i Kanton på fastlandet, men redan året därpå flyttade familjen i följd av kommunisternas seger i inbördeskriget till Taiwan. I sin nya hemvist mötte Hou Hsiao-hsien en kulturell och språklig mångfald och komplikation som skulle komma att prägla hans filmskapande. Från början en ö med maorisk urbefolkning, sedan befolkad med minnan-talande kineser, i mindre grad av Hakka-folket, därpå ockuperad av Portugal och sedan Japan, då japanska var det enda tillåtna språket, utgjorde Taiwan ett universum i miniatyr. Sedan kom Shanghai-kineser, kantoneser alla med sina sinsemellan obegripliga dialekter, och som toppen på isberget: mandarin, det obligatoriska undervisnings- och ämbetsmannaspråket. Hou H s iao -h s i e n (hög st u pp i m itte n) med medarbete under inspelning. I hans tidiga filmer är det alltid det tillspetsade mötet mellan historiens krumbukter och det personligas hemligheter som präglar såväl ämnet som den filmiska gestaltningen. Och det är fragmentet som får upplysa det större sammanhanget, mot en djupare eller vidare mening, vare sig stoffet är hämtat från den egna biografin eller uppdrivet ur historien. Hou Hsiao-hsien har alltid mer än nog att berätta, men hans filmer är aldrig några enkla berättelser, och rör sig lika ofta bakåt som framåt. Med långa tagningar, ofta med kameran orörlig fast uppflugen på väggen, eller kikande in i rummet där världen utspelas, skapar Hous filmkonst närhet genom att hålla sig på avstånd, och överblick genom att komma nära. Texter: Göran Sommardal
30 hou hsiao-hsien hösten 2010 hösten 2010 hou hsiao-hsien 31 Tid att leva tid att död / / To n g n i a n wa n g s h i / / Med utsikt från barndomen, då döden och livet antar sina tydligaste uttryck, genomlever pojken sin egna förblandningar, fadern som dör i turberkulos, han själv i uppväxt och farmodern som städse irrar runt för att hitta tillbaka till den ängslycka hon lämnat på fastlandet. Självbiografisk film som vann Guldbjörnen i Berlin. Regi: Hou Hsiao-hsien, Skådespe lar e: Z hang N i ng, You Ansh u n, Tang R uyu n, 1985, Taiwan, 35 mm, 2 ti m 17 m i n, svensk text TIS 31 AUG 19.00, Spegeln Goda män, goda kvinnor / / H ao n a n h ao n u / / En skådespelerska gestaltar den historiska Jiang Biyu som lämnar det av Japan styrda Taiwan för att bekämpa japanerna i Kina, för att sedan återvända till Taiwan och den inhemska repressionen. Samtidigt får skådespelerskan sitt liv oavbrutet faxat till sig, i form av sin egen dagbok, från sin döda gangsterpojkvän. Regi: Hou Hsiao-hsien, Skådespelare: Annie Shizuka Inoh, Giong Lim, Jack Kao, 1995, Japan, Taiwan, 35 mm, 1 ti m 48 m i n, svensk text LÖR 11 SEPT 14.00, Spegeln Sorgens stad / / B e i q i n g c h e n g s h i / / I det mest mångskiktade av regissörens försök att gestalta historien talas japanska plus fyra kinesiska dialekter. Wenjing and Hinomi utgör tillsammans det narrativa navet för en berättelse om hur människor tvingas genomleva en annan historia som sin egen. Filmen vann Guldlejonet i Venedig. Goodbye South, Goodbye // Nanguo zaijian, Nanguo // Filmen kan vara den mest skottlossningsbefriade gangsterfilmen någonsin, men ändå innehåller den många av dess käraste attribut. En trio aspiranter: Gao, Pretzel och Plattskallen. Fuskpoker, biljakter, motorcyklar, drömmar om det nästan vanliga livet, ond bråd död. Regi: Hou Hsiao-hsien, Skådespe lar e: Jack Kao, Hsu K u e i-yi ng, Li m G iong, Annie Shizuka Inoh, 1996, Taiwan, Japan, 35 mm, 2 tim, engelsk text TIS 9 NOV 21.00, Spegeln Regi: Hou Hsiao-hsien, Skådespelar e: Su ng You ng Ch e n, Wou, Yi Fang, Nakam u ra I kuyo, 1989, Hong Kong, Taiwan, 35 mm, 2 ti m 37 m i n, svensk text LÖR 6 NOV 14.00, Spegeln
32 hou hsiao-hsien hösten 2010 Café Lumière // Kôhî jikô // Tillbaka i Japan efter en gästföreläsning på Taiwan följer Yoko spåren efter en taiwanesisk kompositör och hans japanska fru. Yoko blir med barn med en kines, och älskas i hemlighet av sin vän Hajime, som är besatt av att spela in tåg för ett ljudkonstverk. Filmen är tillägnad den japanske regissören Ozu. Regi: Hou Hsiao-hsien, S kåde s pe lar e: Yo H itoto, Tadanob u Asano, Masato Hag iwara, 2003, Japan, Taiwan, 35 m m, 1 tim 48 min, engelsk text LÖR 20 NOV 14.00, Spegeln hösten 2010 PUBLIKENS VAL 33 publikens val Under rubriken Publikens val visar vi filmer önskade av er i publiken. Vilken film vill du se på Cinemateket? Önska på www.cinemateket.se. Söndagarna med Cybèle // Les dimanches de Ville d Avray // Oscarbelönat drama där traumatiserad Vietnampilot som dödat ett barn inleder relation med tolvårig flicka dumpad på barnhem i förort till Paris. Foto av Henri Decaë och musik av Maurice Jarre. Regi: Serge Bourguignon, Skådespe lar e: Har dy Kr üg e r, N icole Cou rce l, Patricia Gozzi, 1962, Frankrike, 35 mm, 1 ti m 50 m i n, svensk text LÖR 25 SEPT 16.00, Spegeln Flowers of Shanghai // hai shang hua // Ett sepiatonat kammarspel på bordell i Shanghai, ett räknestycke om frihet, kärlek, svek, utnyttjande och drömmar. En långsamhet uttryckt i överdådig konvenans, balanserad mot en överväldigande perfektion i utförandet. Regi: Hou Hsiao-hsien, Skådespelar e: Tony Le u ng Ch i u Wai, M ich i ko Hada, Vicky We i, Car i na Lau, 1998, Taiwan, 35 mm, 2 tim, engelsk text De sju samurajerna // Shichinin no samurai // Vi firar att Akira Kurosawa skulle ha fyllt 100 i år och visar originalversionen av den odödliga De sju samurajerna, mästerverket där herrelösa svärdsfäktare försvarar en by som varje år plundras av banditer. Ett av historiens mest inflytelserika verk, ständigt med på listor över världens tio bästa filmer. Regi: Akira Kurosawa, Skådespe lar e: Tosh i ro M i fu n e, Takash i Sh i m u ra, Ku n ionor i Kodo, 1954, Japan, 35 m m, 3 tim 26 min, svensk text LÖR 30 OKT 14.00, Spegeln En byråkrats död // La muerte de un burócrata // Svart komedi om ung mans kamp för att få gräva upp sin morbror, mönsterarbetaren som begravts med fackföreningskortet hans änka måste ha för att få ut sin pension. Förbluffande frispråkigt 60-talsverk av Kubas mest kända regissör. Regi: TomÁs gutiérrez Alea, Skådespelar e: Salvador Wood, Si lvia Planas, Man u e l Estan i llo, 1966, Ku ba, 35 m m, 1 tim 25 min, svensk text TIs 7 SEPT 19.00, Spegeln Krigsspel // The War Game // Intervjuer och spelavsnitt i Oscarbelönad BBC-produktion som skildrar effekterna av ett kärnvapenanfall mot England så realistiskt att filmen inte fick visas i TV. Regi: Peter Watkins, M e d: M ichae l Aspel, Peter Graham, 1965, Storbritannien, 35 mm, 55 min, svensk text TIs 21 SEPT 21.00, Spegeln LÖR 23 OKT 14.00, Spegeln Three Times / / Z u i h ao d e s h i g ua n g / / Originaltiteln uttyds De tre bästa ögonblicken. 1911 utspelas vad regissören kallar Frihetens dröm, på en bordell året före den borgerliga revolutionen. 1966 utspelas Kärlekens dröm. 2005 möter vi Ungdomens dröm. Samtliga gånger med samma skådespelare. Regi: Hou Hsiao-hsien, Skådespe lar e: Qi Sh u, Ch e n Chang, Fang M e i, 2005, Frankrike, Taiwan, 35 mm, 2 tim 11 min, engelsk text LÖR 27 NOV 14.00, Spegeln
Utkommer i augusti Från Charlie Chaplin till Marilyn Monroe Hollywood: Guldåldern skildrar den gyllene tiden kring 1929, året då talfilmen tog över från stumfilmen. Det är berättelsen om en lysande epok med ett lysande följe från Chaplin till Marilyn Monroe, från Erich von Stroheim till Billy Wilder, från Victor Sjöström till Garbo och Ingrid Bergman, från Buster Keaton till Bröderna Marx och Helan och Halvan och så vidare. Här betraktar Lasse Bergström den amerikanska filmens guldålder i ett nutida och förklarat ljus. Boken är rikt illustrerad i svart/vitt och färg. Sommarlov kan man bara ha om man får gå i skolan När du blir Månadsgivare ser du till att fler barn får gå i skolan, och får känna den där sprittande glädjen över att ha lov! Stöd sommalovet - bli månadsgivare! läs mer på www.norstedts.se Pg. 90 09 28-3 www.erikshjalpen.se