1
2
Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 SPORTNÄRING SÅ MYCKET MER ÄN SPORT... 6 2.1 Metod och statistik... 7 3 SPORTNÄRINGEN I VÄSTERBOTTENS LÄN... 8 3.1 Sportnäringen utifrån statistical definition... 9 Sysselsatta i sportnäringen utifrån statistical definition... 9 Arbetsställen inom sportnäringen utifrån statistical definition... 11 Sysselsättningens fördelning per bransch inom sportnäringen... 12 Sportnäringens omsättning... 14 3.2 Sportnäringen utifrån narrow definition... 17 Sysselsättning och arbetsställen... 17 Exempel på företag i narrow definition som inte enligt SNI-koden är knuten till sportverksamhet... 19 3.3 Sportnäringen utifrån Broad definition... 21 4 SLUTSATSER... 27 3
4
1 INLEDNING Idrotten har under årtionden varit en stark sammanhållande kraft, för utveckling i stad och land. Genom aktiviteter knutna till idrottsliga arrangemang har individer getts möjlighet till att fostra samverkan och sätta mål som sträcker sig över generations- och kulturella gränser. Utifrån den föreningsverksamhet som idrotten i stor utsträckning baseras på har det skapats förutsättningar att sätta tydliga ramar för ett positivt visionsarbete som stärker bygdens framtidstro. Från det arbete som idrotten och dess föreningsverksamhet verkar utifrån, läggs inte bara grund för ett betydande folkhälsoarbete, utan även en stabil grund för att genom idrottens värderingar påverka ortens värderingar i frågor om exempelvis öppenhet, inkluderande och social trygghet. Ovanstående formuleringar kring idrottens bidrag till samhällsutveckling är vanligt förekommande. Men idrotten bidrar också till betydande ekonomiska värden genom de företag och de sysselsatta som är relaterade direkt eller indirekt till sportnäringen. Dessa värden är långt ifrån lika förekommande och kända i den samhällsorienterade debatten. Men det borde den vara då det i Sverige finns 18 000 företag som totalt sysselsätter 100 000 personer och genererar en omsättning på 65 miljarder kronor. 1 Nedanstående rapport syftar till att peka på de ekonomiska värden som sportnäringen i Västerbottens län ger upphov till utifrån antal sysselsatta, arbetsställen och omsättning i länet och på lokal nivå. Analysen har inspirerats av Vilnius Definition of Sport, 2 och på det sätt som den metoden grupperar branschstatistik relaterat mot sportrelaterad verksamhet. Ambitionen är att kunskapsbidraget från denna studie ska kunna användas i det fortsatta strategiska arbete som Idrottsförbundet m.fl. driver, för att utveckla Sportregion Västerbotten. Ett konstaterande från analysen är att verksamheter direkt relaterat till sportnäringen återfinns i alla kommuner, men att bidraget till den totala sysselsättningen varierar mellan kommunerna. Flest sysselsatta inom sportnäringen som andel av den totala sysselsättningen i kommunen återfinns i Storuman, Åsele och Bjurholm. Störst andel arbetsställen finns i Sorsele, Storuman och Norsjö. Årlig omsättningen som i rapporten använts som mått på ekonomisk storlek, skiftar i stor utsträckning beroende på vilken verksamhet som studeras. 1 Idrottsekonomiskt centrum i Lund 2 Statstics Netherlands, Metodological Manual for a Sport Satelitte Account, 2012 5
2 SPORTNÄRING SÅ MYCKET MER ÄN SPORT Vanligtvis förknippas sport med ord som fotboll, friidrott, curling, ishockey, innebandy och många fler idrotter. Att sport också är synonymt med verksamheter som genererar sysselsättning inom privat- och offentlig sektor samt utveckling och uppstarten av nya företag och arbetsställen är det sannolikt inte lika många som relaterar ordet till. En utmaning för sportnäringen är att många verksamheter som sportaktiviteter är beroende av för att genomföras, inkluderas i andra näringar än just sport. På så vis skapas i allmänhet begränsningar kring de ekonomiska värden som sporten genererar i termer av exempelvis sysselsättning och arbetsställen. För att tydliggöra sportens bidrag till samhällsekonomin illustrerar figur 1 exempel på verksamheter som ett idrottslag kan antas generera vid en resa för medverkan i en flerdagars-cup. Figur 1: Exempel på verksamheter som påverkas av ett idrottslag vid medverkan i en cup Figur 1 illustrerar att verksamheter som direkt är relaterat till sportklubbar och idrottsrörelsers verksamhet, endast utgör en del av de arbetsställen som producerar varor och tjänster nödvändiga för idrottslaget i fråga. 6
2.1 Metod och statistik Analysen av sportnäringen i Västerbottens län har inspirerats av den kategorisering av sportrelaterade verksamheter som görs i Vilnius definition of Sports. Vilnius definitionen grupperar verksamheter i tre kategorier utifrån hur de relaterar till sportnäringen. - Statistisk definition av sportnäringen (statistical definition) utgår från just sport i statistisk mening. Inom denna kategori inkluderas företag och organisationer vars huvudsakliga verksamhet utgör den formella " sport infrastrukturen". Bredvid idrottsförbund och relevanta rådgivande och samarbetsorgan, består denna infrastruktur utav inomhus och utomhussport, klubbar, idrottsakademier, instruktörer och sportevenemang. - Sport i snäv mening (narrow definition) består av idrotten i statistisk mening plus de produkter som är nödvändiga som ingångar för (att göra) idrott. - Sport i vid mening (broad definition) anger idrotten i snäv bemärkelse plus alla produkter som drar på idrotten som en ingång. I kategoriseringen av den tillgängliga branschstatistiken har inledningsvis en översättning av branschstrukturen enligt EU:s NACE-system - som Vilnius definition of Sports utgår ifrån - översatts till det svenska SNI-kodssystemet. Den statistiska definitionen av sportnäringen har kunnat användas rakt av medan definitionen utifrån den snävare respektive bredare indelningen, har krävt en ytterligare översyn utav data. Utmaningen har varit att det inte är helt uppenbart vilka verksamheter inom narrow definition och broad definition som bör inkluderas i analysen. Problemet är att de verksamheter som inte direkt är relaterat till sportnäringen som i statistical definition ofta endast till vissa delar producerar för sportverksamheter. I analysen har all offentlig verksamhet tagits bort inom grupperna narrow och broad medan övrig verksamhet har fått fortsatt vara inkluderad. Detta medför en medveten överskattning utav sportnäringens storlek, något vi i analysen försöker möta genom diskussion kring den överskattning som uppstår. Data har hämtats från raps-ris databasen vid SCB. För att kunna komplettera analysen med uppgifter om ekonomiska värden för enskilda företag har också data från SOLID inhämtats. 7
3 SPORTNÄRINGEN I VÄSTERBOTTENS LÄN I Västerbottens län arbetar drygt 1 400 personer i verksamheter definierade utifrån en statistisk definition av sportnäring. Personer sysselsatta inom verksamheter som indirekt är relaterat till sportnäringen uppgår till mer än 29 500 personer medan antalet sysselsatta inom verksamheter inkluderade inom den bredaste definitionen av sportnäring, är något mer än 42 400 individer. Det är dock väsentligt att arbetsställen inom de två bredare grupperingarna av sportnäring (narrow och broad) i sina verksamheter också inkluderar andra produkter och tjänster än just sportrelaterade produkter och tjänster. Figur 2: Sysselsatta inom sportnäringen i Västerbottens län fördelat på grupperna broad, narrow och statistical 42 406 sysselsatta Broad definition 29 545 sysselsatta Narrow definition 1 411 sysselsatta Statistical definition Källa: SCB, bearbetning Sweco Strategy AB Sysselsättningen i Västerbottens län är fördelat på drygt 900 arbetsställen inom den statistiska definitionen av sportnäring, drygt 3 500 arbetsställen som indirekt relateras till sportnäringen och närmare 7 700 arbetsställen i verksamheter inom ramen för den breda definitionen av sportnäring. 8
Figur 3: Arbetsställen inom sportnäringen i Västerbottens län fördelat på grupperna broad, narrow och statistical 7 694 arbetställen Broad definition 3 548 arbetställen Narrow definition 913 arbetsställen Statistical definition Källa: SCB, bearbetning Sweco Strategy AB Figur 2 respektive 3 baseras på SNI-koder på 5-siffernivå som enligt NACE-systemet är förenligt med Vilnius Definition of Sports. I statistiken inkluderas exempelvis Tillverkning av gång- och ytterkläder (SNI 14330) som i vissa delar kan utgöra kläder nödvändiga för sportrelaterade verksamheter men inte med nödvändighet till sin helhet. Att använda statistik definiterat på narrow- och broad, för att presentera sportnäringen i Västerbotten medför därför en viss överskattning av näringens betydelse för ekonomin. 3.1 Sportnäringen utifrån statistical definition Drygt 900 arbetsställen och 1 400 sysselsatta är direkt relaterade till sportnäringen i Västerbotten. Detta utgör 1.2 % av all sysselsättning och 2.3 % av samtliga arbetsställen i länet. Sysselsatta i sportnäringen utifrån statistical definition Figur 2 illustrerar att störst andel sysselsatta inom sportnäringen relativt den totala sysselsättningen i kommunen finns i Storuman, Åsele och Bjurholm medan lägst andelar finns i Dorotea, Lycksele, Vännäs och Nordmaling. 9
Figur 4: Anställda inom sportnäringen som andel av totalt antal anställda, 2013 Källa: SCB, bearbetning Sweco Strategy AB I ett lokalt jämförande perspektiv, relateras det totala antalet anställda inom sportnäringen självfallet i hög utsträckning till kommunens befolkningsstorlek. Andelen sysselsatta inom sportnäringen på Umeås arbetsmarknad är exempelvis relativt låg jämfört med många andra kommuner i Västerbotten. Samtidigt utgör andelen sysselsatta inom sportnäringen i Umeå 44 procent av samtliga sysselsatta inom Västerbottens sportnäring. I Storuman finns 4 procent av länets sysselsatta inom sportnäringen, vilket placerar kommunen på en tredje plats efter Umeå och Skellefteå (33 %). I Lycksele finns 3 procent av sysselsättning, i Åsele, Vindeln, Robertsfors och Vilhelmina 2 procent vardera, Nordmaling Norsjö, Sorsele, Malå, Vännäs, Bjurholm utgör vardera 1 procent av länets sysselsatta inom sportnäringen medan Dorotea utgör 0.3 procent. 10
Arbetsställen inom sportnäringen Flest arbetsställen relaterat till sportnäringen som andel av totalt antal arbetssällen i kommunen finns i Sorsele, Storuman respektive Norsjö kommuner medan de lägsta andelarna finns i Vännäs, Robertsfors och Nordmaling. Figur 5 presenterar arbetsställen inom sportnäringen som andel av totalt antal arbetsställen bland Västerbottens kommuner. Figur 5: Anställda inom sportnäringen som andel av totalt antal anställda, 2013 Källa: SCB, bearbetning Sweco Strategy AB Utifrån sin befolkningsstorek representerar Umeå 35 procent och Skellefteå 30 procent av länets arbetsställen inom sportnäringen. I Storuman och Lycksele finns i vardera kommun 5 procent av arbetsställena medan 4 procent finns i Vilhelmina. I Vindeln, Robertfors och Norsjö kommuner finns jämt fördelat totalt 9 procent av arbetsställena medan Malå, Åsele, Bjurholm, Vännäs, Sorsele och Nordmaling vardera har 2 procent av arbetsställena. I Dorotea återfinns 1 procent av länets arbetsställen inom sportnäringen. 11
Figur 6 visar sysselsatta respektive arbetsställen inom sportnäringen per kommun som andel av totalt antal sysselsatta och arbetsställen inom sportnäringen i länet. Figur 6: Andel sysselsatta respektive arbetsställen inom sportnäringen per kommun Dorotea Nordmaling Norsjö Sorsele Malå Vännäs Bjurholm Åsele Vindeln Robertsfors Vilhelmina Lycksele Storuman Skellefteå Umeå Andel arbetsställen Andel sysselsatta 0% 10% 20% 30% 40% Sysselsättningens fördelning per bransch inom sportnäringen I Västerbotten finns sysselsatta inom sportnäringens samtliga branscher utom branschen Drift av motorbanor. Störst andel av de sysselsatta i sportnäringen återfinns i verksamheter kopplat mot Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet. Sysselsättningens fördelning på olika branscher inom sportnäringen redovisas i tabell 1. 12
Tabell 1: Sysselsättningens fördelning på olika branscher inom sportnäringen Branscher Västerbotten Turist- och bokningsservice 3 % Sport- och fritidsutbildning 1 % Drift av skidsportanläggningar 4 % Drift av golfbanor 4 % Drift av motorbanor - Drift av trav- och galoppbanor 4 % Drift av sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar 15 % Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet 45 % Tävling med hästar 2 % Övrig sportverksamhet 5 % Övrig fritids- och nöjesverksamhet 18 % Som tabell 1 illustrerar, är det utöver verksamheter kopplat mot sportklubbar och idrottsföreningar, framförallt i verksamheter relaterat till Drift av sporthallar, idrottsplanser och andra sportanläggningar och Övrig fritids- och nöjesverksamhet som sysselsättningen inom sportnäringen framförallt finns representerad. Tabell 2 presenterar sysselsättningen per kommun fördelat på sportnäringens sysselsättningsmässigt största branscher. Tabell 2: Sysselsättningen per kommun fördelat på sportnäringens sysselsättningsmässigt största branscher Drift av sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar Sportklubbar och idrottsföreningars verksamhet Övrig fritids- och nöjesverksamhet Nordmaling 45 % 23 % 32 % Bjurholm 17 % 9 % Vindeln 48 % 36 % Robertsfors 15 % 56 % 20 % Norsjö 30 % 36 % Malå 13 % 41 % 12 % Storuman 8 % 9 % 8 % Sorsele 13 % 27 % 12 % Dorotea 100 % Vännäs 38 % 48 % Vilhelmina 26 % 32 % 7 % Åsele 28 % 36 % 20 % Umeå 12 % 55 % 16 % 13
Lycksele 19 % 24 % 43 % Skellefteå 17 % 43 % 21 % Västerbotten 15 % 45 % 18 % I Nordmaling, Vindeln, Robertsfors, Dorotea, Vännäs, Åsele, Umeå, Lycksele och Skellefteå utgör sysselsättningen inom dessa tre branscher mer än 80 procent av kommunernas sysselsatta inom den statistiska definitionen av sportnäring. I Storuman, Bjurholm och Sorsele återfinns istället merparten av de sysselsatta inom Drift av skidsportanläggningar (52 % i Storuman, 40 % i Bjurholm och 31 % i Sorsele). I Bjurholm utgör också Drift av golfbanor (40 %) en betydande verksamhet inom sportnäringen. Sett till Malå och Norsjö utgör Turist och bokningsservice 34 procent respektive 24 procent av sportnäringens sysselsättning i kommunerna. Sportnäringens omsättning Omsättningen i de branscher som inkluderas i den statistiska definitionen av sportnäring varierar. Skellefteå hockey redovisar en årlig omsättning på 123 miljoner kronor, Strömma Fjäll och Aktivitet AB en omsättning på 50 miljoner medan verksamheter som exempelvis Vindelfiskarna och Gaemo AB har en omsättning mellan 1000-49 000 kronor. Figur 7 och 8 presenterar de arbetsställen i Västerbotten som uppvisar högst respektive lägst årlig omsättning år 2013. 14
Figur 7: Omsättningen bland de arbetsställen med högst omsättning i Västerbottens län 140000 Omsättning (TSEK) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Skellefteå AIK hockey STRÖMMA Fjäll & Aktivitet Aktiebolag IKSU Hälsa AB Björklöven AB Ansia Resort AB Yngvessons Maskin Aktiebolag Västerbottens Travsällskap Lycksele Sport & Dyktjänst Aktiebolag Svansele Vildmarkscenter AB Skellefteå Golf Aktiebolag 15
Figur 8: Omsättningen bland arbetsställen med lägst omsättning i Västerbottens län 400 350 Omsättning (TSEK) 300 250 200 150 100 50 0 Färjbacken Aktiebolag Sherpas Coaching AB Gaemo AB Impello Säljsupport Aktiebolag Innerviks Trading AB FRIFOT Skoterleder i Hemavan AB Boxen Umeå AB NordTrek AB Allservice i Hemavan AB Det finns således en variation i omsättningens storlek mellan olika verksamheter. Länets skidanläggningar och andra friluftsanläggningar utgör i många kommuner verksamheter inom sportnäringen med högst omsättning. Tabell 3 redovisar de företag med högst respektive lägst omsättning per kommun. Högsta omsättning (TSEK) Lägsta omsättning (TSEK) Umeå Skellefteå IKSU Hälsa (49 000) Skellefteå AIK Hockey (123 000) Boxen Umeå AB (90) Sherpas Coaching AB (14) Åsele Stall Söråsele AB (1048) Stall Galg HB (1-49) Lycksele Ansia Resort AB (22 570) Svensk Forsräddning (100-199) Norsjö Svansele Vildmarkscenter (8 970) Må i Norr (1-49) Bjurholm Nya Agnäsbacken AB (3 052) Färjbacken AB (5) Malå Vildmarkscamp i Malå AB (1 764) - Robertsfors Aktiv Fritid Bygdeå AB (239) Impello Säljsupport AB (5) Dorotea 69 grader nord AB (2386) Vallin (1-49) 16
Nordmaling OA Lindqvist Hästsport (1000-1469) Lindblom Sport- och fritidsutbildning (50-99) Storuman Strömma AB (50 036) Skoterleder i Hemavan AB (66) Sorsele Amarnäs Fjäll AB (2042) Aha Lodge (1-49) Vilhelmina Marsfjäll Mountain Lodge (3 021) Gaemo AB (15) Vindeln Aurora Borealis Handelsbolag Vindelfiskarn (1-49) (700-999) Vännäs Gallerstedt Tävling med hästar (1 700) Fuel for Life (1-49) Källa: Solid Omsättningen för vissa företag redovisas i statistiken inom intervall. Detta innebär att det i dessa kommuner finns en viss osäkerhet om det angivna företaget är det mest representativa då det inte kunnat bekräftas vart i intervallet företaget befinner sig. 3.2 Sportnäringen utifrån narrow definition Drygt 2 600 arbetsställen och mer än 10 500 sysselsatta är relaterade till sportnäringen i Västerbotten utifrån narrow definition. det vill säga idrotten i statistisk mening plus de produkter som är nödvändiga som ingångar för (att göra) idrott. Sportnäringen utifrån denna definition representerar 9.3 % av all sysselsättning och 6.3 % av samtliga arbetsställen i länet. Sysselsättning och arbetsställen Utgår skattningen för sportnäringens bidrag till kommunernas totala sysselsättning respektive arbetsställen helt från narrow definition blir resultatet enligt figur 9 respektive 10. Viktigt att understryka är att bilden av sportnäringen utifrån narrow definition tenderar att bli överskattad då de verksamheter som inkluderas också kan bedriva andra verksamheter i olika stor utsträckning som inte är relaterat till sportnäringen. 17
Figur 9: Anställda inom sportnäringen som andel av totalt antal anställda, 2013 Figur 10: Arbetsställen inom sportnäringen som andel av totalt antal anställda, 2013 En orsak till att exempelvis Dorotea och Nordmaling uppvisar högre siffror vad det avser sportnäringens sysselsättningsandel av kommunens totala sysselsättning när narrow definition används är sannolikt att vissa tillverkningsindustrier räknas in i definitionen som också är betydande arbetsgivare i kommunerna. Tillverkning av karosserier för 18
motorfordon utgör t ex 32 procent av sysselsättningen i Doroteas sportnäring enligt Narrow definition. I vilken utsträckning denna verksamhet och andra verksamheter inom narrow definition utgör produkter relaterat till sportutövning, kräver mer utredning innan det kan fastställas. Av all sysselsättning inom sportnäringen utifrån Narrow definition utgör mer än 80 % verksamheter som inte endast inriktas mot sport. Fördelningen av sysselsättningen inom narrow definition mellan verksamheter direkt relaterad till sport och övrig verksamhet illustreras i figur 11 Figur 10: Sysselsättning avseende verksamheter relaterat till sport relativt övrig verksamhet inom narrow definition Andel av sysselsättningen utifrån verksamheter i Statistical definition Sysselsättning Tillverkning av sportprodukter Handel med sport och fritidsutrustning Verksamhet inte endast inriktad mot sport Utifrån fördelningen av verksamheter inom Narrow definition som direkt kan relateras till sportnäringen i Västerbottens län, kan det konstateras att verksamheter inom Statstical definition fångar det allra mesta. Utöver sysselsättningen definierad inom Statistical definition är det endast 3.1 % som i Narrow definition direkt kan härledas till sportnäringen. Exempel på företag i narrow definition som inte enligt SNI-koden är knuten till sportverksamhet Inom den stora andelen sysselsatta som enligt SNI-koderna inte arbetar med verksamheter direkt relaterad till sport, finns här flera företag som i sin verksamhet ändå direkt är påverkade av sportrelaterade aktiviteter. Ett exempel är Sports Medicine Umeå AB som i statistiken återfinns under Specialistläkarverksamhet inom öppenvård, ej på sjukhus. Sports Medicine Umeå AB omsätter drygt 15 miljoner kronor med ett resultat på 300 000 kronor och har 10 anställda. Ett annat exempel är DACO AB, som tillverkar och marknadsför sportprodukter men är i SNI 19
kategoriserat som Tillverkning av övriga byggnads- och inredningssnickerier med en omsättning på drygt 14 miljoner kronor, ett resultat på 166 000 och sysselsätter 7 personer i Skellefteå, Skor & Sport i Malå Aktiebolag i Malå har en omsättning på drygt 5 miljoner och sysselsätter 4 personer men grupperas i statistiken under Specialiserad butikshandel med skodon, Mapec i Nordmaling förmedlar matchtröjor, träningsoveraller, lagjackor etc. med tryck. Omsättningen för Mapec ligger mellan 3 och 5 miljoner och verksamheten kategoriseras som Tryckning av böcker och övriga trycksaker. Figur 12 och 13 presenterar företag inom narrow definition i Västerbottens län med den största respektive lägsta omsättningen. Figur 12: Företag med den största omsättning inom narrow definition, 2013 120000 100000 80000 Omsättning (TSEK) TSEK 60000 40000 20000 0 Sport huset i Umeå AB (Intersport) Old Star Sport i Umeå AB (TEAM SPORTIA) Nordic Sport Aktiebolag Aktiebolaget Rob. Lidéns Järnhandel (JÄRNIA) Latitude 64 AB Nila Fritid i Malå Aktiebolag Sports Medicine Umeå AB DACO AB A & K Sport i Lycksele AB (TEAM SPORTIA) Tärnaby Skiduthyrning Aktiebolag 20
Figur 13: Företag med den lägst omsättning inom narrow definition, 2013 1000 900 Omsättning (TSEK) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Lekaro Trading AB LAPICE AB UMEKAJAK AB PROGRESSION SPORTS, Hockey of Sweden Aktiebolag II Ronny Norman Golf AB TSEK Kraftstaven Systems AB Åsele Bil & Plåt Aktiebolag Cykel & Skidservice i Umeå AB Malå Gym & Fysioterapi AB M Ternestål AB 3.3 Sportnäringen utifrån Broad definition Drygt 22 000 sysselsatta vid 6 750 arbetsställen blir sportnäringens resultat ifall näringen definieras utifrån Broad definition, det vill säga idrotten i statistisk mening plus de produkter som är nödvändiga som ingångar för (att göra) idrott plus verksamheter som drar på idrotten som ingång. Att definiera sportnäringen utifrån detta breda begrepp innebär att en stor mängd verksamheter inkluderas i sportnäringen. Utifrån broad definition representerar 17.2 procent av länets arbetsställen och 19.4 av länets sysselsatta utav sportnäringen. Figur 14 och 15 presenterar arbetsställen och sysselsättning i Västerbottens kommuner utifrån kommunernas totala sysselsättning. 21
Figur 14: Anställda inom sportnäringen som andel av totalt antal anställda, 2013 Figur 15: Arbetsställen inom sportnäringen som andel av totalt antal anställda, 2013 På samma sätt som analysen av verksamheter inom Narrow definition finns det ett stort antal verksamheter inom Broad definition som endast i viss omfattning inriktar sin verksamhet mot produkter och tjänster för en sportrelaterad verksamhet. Logiverksamhet- och restaurangverksamhet kan antas vara exem- 22
pel på branscher som påverkas positivt av event kopplade mot sport- och fritidsaktiviteter. Däremot krävs fortsatt utredning för att säkerställa hur stor betydelse som sportrelaterad verksamhet har för dessa branscher. Som illustreras i figur 16 och 17 representerar såväl de tio omsättningsmässigt största respektive minsta företagen i länet, huvudsakligen verksamheter inom hotell- och restaurangbranschen. Figur 16: Företag med störst omsättning inom broad definition 2013 160000 140000 Omsättning (TSEK) 120000 100000 TSEK 80000 60000 40000 20000 0 Lappland Invest AB (HOTELL VILHELMINA) Hotell Lappland AB HOTEL VÄNNÄS AB Hotell Wilhelmina Aktiebolag Vildmarksstugor i Norrland AB Visit Hemavan Tärnaby AB Sorsele River Hotel AB (GÄSTGIFWERI MANDI) Marsfjäll Hotell & Konferens AB Hotell Forsen i Vindeln AB Ammarnäs Wärdshus Aktiebolag 23
Figur 17: Företag med lägst omsättning inom broad definition, 2013 2500 2000 Omsättning (TSEK) 1500 1000 500 0 Mariebäckens Camping Lögdeälvcamp AB Nya Tegsnäs Skog och Fritid Aktiebolag Malå Hotell och Skicamp AB Skoterleder i Hemavan AB TSEK Frasas AB Rännuddens Camping Vilhelminafjällens Vildmarksanläggning AB Tärnaby Sport Aktiebolag Bastuträsk Värdshus AB Sportnäringen sett i ett jämställdhetsperspektiv I ovanstående avsnitt har sportnäringen illustrerats utifrån arbetsställen och antal anställda. I de fall som arbetsstället har 0 anställda är endast ägaren till företaget (arbetsstället) är sysselsatt i verksamheten. I dessa fall har sysselsättningen vid arbetsstället i de föregående avsnitten definierats som 1. Bristen i underlag för att genomföra en omfattande granskning av jämställdhetsperspektivet inom sportnäringen är en utmaning. För att exempelvis illustrera fördelning kvinnor och män i sportnäringen kan exempelvis inte statistik kring antal anställda användas. Detta då den statistiken inte är könsuppdelad. Ett sätt att illustrera fördelningen kvinnor respektive män i länets sportnäring är att istället använda förvärvsarbetande inom de olika branschsegmenten (SNIkoderna). När förvärvsarbetande används istället för anställda, faller dock verksamheter där branschsegmentet endast består av egenföretagare bort. I en genomgång av förvärvsarbetande kvinnor och män inom sportnäringen visar det sig att det så är fallet i Nordmaling, Norsjö, Malå, Vännäs och Åsele. Det känns märkligt att dessa förvärvsdata skulle spegla den verkliga bilden i så många kommuner. Ett behov av fördjupade analyser avseende statistiken i dessa kommuner bedöms därför framöver vara nödvändigt. Bortsett från bristerna i dataunderlaget så kan visar registerdata för övriga kommuner att fördelningen andelen kvinnor i sportnäringen varierar från 0 % i Bjurholm, Sorsele och Dorotea kommuner till 72 % i Lycksele kommun. Figur 18 illustrerar fördelningen kvinnor respektive män i den statistiska definit- 24
ionen av sportnäringen. 3 Figur 18: Andel förvärvsarbetande kvinnor respektive män inom statistical definition per kommun, 2013 Ett annat sätt att försöka illustrera relationen kvinnor respektive män i Västerbottens sportnäring, är att se till de uppgifter som företagen själva redovisar i sina årsredovisningar. I ett urval av 603 årsredovisningar har uppgifter om ägarens kön lämnats i 464 fall. Bland dessa 464 företag ägs 140 stycken av kvinnor. Omkring 69 % av företagen ägs således av män medan 29 % ägs av kvinnor. 9 företag knappt 2 procent är samägda av en man och kvinna. Bland dessa 464 företag har 72 lämnat uppgifter om antal anställda kvinnor respektive män. Sett till detta urval av företag är fördelningen kvinnor respektive män relativt jämnt fördelat. 99 män och 95 kvinnor. Figur 19 presenterar utifrån urvalet företaget andelen kvinnor som äger företag i olika branschsegment. 3 I redovisningen av jämställdhet inom sportnäringen presenteras endast företag verksamma inom the statistical definition. Detta för att ge en tydlig bild av jämställdheten inom företag knutna direkt till sportrelaterad verksamhet. 25
Figur 20: Andel företag med kvinnor som ägare inom statistical definition, 2013 Not: Andelen relateras till ett urval av totalt 464 företag där 140 ägdes av kvinnor 26
4 SLUTSATSER Sportnäringen i Västerbottens län sysselsätter 1 400 personer fördelade på mer än 900 arbetsställen. En stor del av sysselsättningen återfinns i sportklubbars och idrottsrörelsens verksamhet. Länets idrottsföreningar, utgör därmed inte endast en för samhällsutvecklingen viktig ideell part utan också en aktör som genererar arbetstillfällen på marknaden. En stärkt besöksnäring kommer att öka efterfrågan på produkter och tjänster från branscher relaterat till sportnäringen. Sportnäringen bör därför stödja utvecklingen av besöksnäringen. Flertalet av sportnäringens branscher som exempelvis Drift av skidanläggningar och Turist och bokningsservice är starkt korrelerat mot besöksnäringen och utgör en betydande del av sportnäringens sysselsättning i Storuman, Bjurholm, Sorsele, Malå och Norsjö kommuner. Sett till den statistiska definitionen av sportnäring så är Västerbotten ett komplett län. Arbetsställen finns representerade inom sportnäringens samtliga branscher. Också vad det avser arbetsställen inom Narrow definition och Broad definition finns länet representerat inom samtliga branschgrupperingar som direkt kan härledas till sportverksamhet. Utifrån Narrow definition och Broad definition ökar sportnäringens andel av länets sysselsättning till 9.3 procent respektive 19.4 procent från 1.2 procent som är sportnäringens andel av sysselsättningen utifrån Statistic definition. Det finns dock utmaningar vad det avser att definiera hur stor del av en verksamhet inom exempelvis Broad definition, som kan härledas till sportrelaterad verksamhet. Exempelvis är taxirörelsen förvisso en verksamhet som idrottsmän- och kvinnor sannolikt använder i vissa sammanhang. Det är dock svårt, att utan mer djuplodade analyser, kunna dra slutsatser kring hur bidragande sportrelaterade aktiviteter har på taxirörelsen i länet. Det som kan konstateras från branschanalysen är å andra sidan att många företag inom narrow- och broad är nära förknippat med sportrelaterad verksamhet. Verksamheter inom vård, byggindustri, tryckeriverksamhet, hotell- och restaurangnäringen är några exempel som studien visar har nära koppling mot sportnäringen även om företagen inom sin branschmässiga kategorisering i en första anblick kan tyckas ligga långt från sportnäringen. En slutsats som därför kan dras är att sportnäringen bidrar betydligt mer till länets ekonomi än vad den statistiska definitionen av näringen presenterar, även om det kommer krävas mer analys innan det går att säkerställa sportnäringens exakta bidrag. 27