Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.



Relevanta dokument
Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Sortförsök i vårkorn

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Nederbörd Brunnby

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Västerås NPK-stege i vårkorn

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Sortförsök i vårkorn

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Sortbeskrivning

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Sorter ekologisk odling

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Kvävepass med Gunsorna

Såtid höstvete och vårsäd

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Okt Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Transkript:

Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset i tunneln. Att marknaden svänger blir tydligt när det kommer till korn. Läser man fjolårets marknadsanalys i Gårdsmagasinet står det att det utgående lagret minskat och att det är stigande priser på spannmål i allmänhet och maltkorn i synnerhet. Med skörd 2009 färskt i minnet vet vi att det inte alls ser ut så nu. Med nuvarande prisrelation kommer maltkornsarealen att minska i EU och det kan tala för en mer positiv prisutveckling 2010, säger Per Germundsson, produktmarknadschef på Lantmännen Lantbruk. Sett i det stora hela är maltkorn en liten gröda i EU och när många ökar eller minskar sin odling får det stort genomslag på priserna, åt båda håll. För skörd 2010 går trenden mot mer höstraps och höstvete vilket kan bidra till att vi på nytt får se högre priser. Han vill gärna se att vi nått botten nu och att det bara kan bli bättre. Huvudargument inför skörd 2010, maltkorn Vi har en förväntad arealminskning. Att odla maltkorn innebär en bättre premie än foderkorn. Korn är billigare att odla än vårvete. Det har kommit nya sorter som ger bättre avkastning och säkrare kvalitet. Huvudargument inför skörd 2010, foderkorn Att odla för egen användning innebär ingen risk. Priserna kan inte bli lägre. Den ekonomiska krisen påverkade ölförsäljningen som stagnerat och minskat de senaste två åren, men om ekonomin vänder uppåt gör ölförsäljningen detsamma och det blir därmed ökad efterfrågan på maltkorn. Odla rätt gröda Möjligheter Hot Vi rekommenderar Foder Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. EU är ett överskottsområde och är beroende av export till Mellanöstern. Tilltagande konkurrens från Svarta Havet. Odla foderkorn om du kan eller odla foderkorn för gårdsbehov. Energi Liten marknad. Grödor som majs, vete och rågvete är bättre som energigrödor. Fundera på om du kan odla maltkorn. Maltkorn Förväntad arealminskning kan leda till efterfrågan. Nya sorter ger bättre avkastning och säkrare kvalitet. Ölkonsumtionen har minskat och stagnerat. Ökad maltkornproduktion i Östeuropa och Ryssland. Lantmännen når nya marknader och har ett gott kvalitetsrykte. Dra nytta av det för att odla maltkorn. Nya intressanta sorter testas regelbundet. Följ marknaden och prissäkra. 16 Gårdsmagasinet oktober 2007

VÅRKORN Världsproduktion av korn (Milj ton) enligt IGC. 2007/ 2008 2008/ 2009 2009/ 2010 Ingående lager 25,3 21,1 34,4 Produktion 134,9 148,7 142,8 Förbrukning 139,1 147,2 145,0 Utgående lager 21,1 22,6 28,1 Maltkornsproduktion EU 27 (1 000 ton) enligt Strategie Grains. 2004/ 2005 2005/ 2006 2006/ 2007 2007/ 2008 2008/ 2009 2009/ 2010 Maltkornsprodukton 13 649 12 123 10 137 10 656 12 140 13 532 Förbrukning EU 27 10 710 10 308 10 013 10 270 10 419 10 267 Export ut ur EU 27 547 587 340 356 505 3 265 Balans 1 468 788-359 32 929 655 Överskott/förbrukning 27% 18% 1% 4% 17% 2 610 Vad passar bäst på din gård? Vid odling till avsalu gäller generellt att om förutsättningar finns på gården är maltkornsodling att föredra framför foderkorn. Nya intressanta maltkornssorter introduceras fortlöpande. Men om din gård ligger nära en foderfabrik eller i ett underskottsområde kan odling av foderkorn vara mer konkurrenskraftigt. Skåne och Blekinge Överlag ett område med mycket hög odlingssäkerhet. För den som ska vårså för avsalu är maltkorn ett givet alternativ. Tipple är fortsatt huvudsort även om Quench introduceras så sakteliga. Det foderkorn som förbrukas täcks till stor del med avrenskorn från maltkorn och import av foderkorn. Mellersta Götaland Stor förbrukning av foderkorn men också nära till stort mälteri. Quench är huvudsort för maltkorn. Hög avkastning innebär att kostnaden om du misslyckas med kvalitet är mindre än med många andra sorter. Väst Maltkorn bör vara intressant odlingsalternativ jämfört med andra vårsådda grödor. Från området levereras maltkorn till mälteriet i Halmstad samt kunder i Holland och Belgien. Quench introduceras i än större omfattning vilket innebär högre avkastning men kanske också viss risk för låga proteinhalter vilket du bör vara uppmärksam på. Öst Astoria försvinner och ersätts fullt ut av Tipple som är största maltkornssorten i Europa. Export sker till mälterier i Ryssland, Tyskland, Belgien och Holland. Gårdsmagasinet oktober 2009 17

Vårkornsorter Maltkorn NFC Quench Quench är marknadens högst avkastande maltkorn med jämn prestation i samtliga provningsområden. en har ett medellångt strå med bra stråstyrka och liten risk för stråbrytning. Quench har god mjöldaggsresistens och är nematodresistent. en mognar ett par dagar senare än mätarblandningen. En ytterligare styrka med sorten är de goda maltegenskaperna. Quench visar mycket god storlekssortering och gynnsamt låg proteinhalt, vilket uppskattas av mälterierna. Den höga avkastningsnivån gör att sorten är mycket intressant även vid odling till foder. NFC Tipple Tipple är en robust maltkornssort som visar mycket god avkastningspotential framför allt i Mellansverige. en är kort och har ett mycket styvt strå, som står emot stråbrytning mycket bra. Den är nematodresistent och mognar i genomsnitt liktidigt med mätarblandningen. Tipple har goda maltegenskaper och utmärkt storlekssortering. en är storkärning, ger medelhög rymdvikt samt gynnsamt låg proteinhalt. SW Makof SW Makof är ett tvåradigt enzymmaltkorn lämpat för whiskey- eller ölframställning när hög enzymaktivitet är nödvändig. en odlas på kontrakt och ger endast någon procent lägre skörd än mätarblandningen, men har klara kvalitetsfördelar. Stråegenskaperna är goda och sorten mognar liktidigt med mätaren. Dagar tidigare Mycket stråstyv Maltkvalitet SW Seed Foderkorn Gustav Foderkornet Gustav fortsätter att toppa avkastningsligan med upptill 12 % högre avkastning jämfört med mätaren och överlägsenheten visar sig jämnt över provningsområdena. en har ett kort, mycket styvt strå med liten tendens till stråbrytning. Gustav är en sort som bestockar sig kraftigt och visar därför god halmskörd trots att den är kort under normalåret. en har nematodresistens mot både ras 1, 2 och Gotlandsrasen, men är känslig för mjöldagg. Den mognar liktidigt med mätaren. Mercada Mercada är ett foderkorn med hög avkastningspotential och ett något längre strå. Trots sin längd är strået styvt och har liten tendens till stråbrytning. Mercada har god mjöldaggsresistens och mognar liktidigt med mätaren. en har stor kärna. SW Mitja SW Mitja är ett tidigt mognande foderkorn med mycket hög avkastningspotential för Svealand och södra Norrland som har ersatt sorten Rekyl. en är klart tidigare än mätarblandningen och jämfört med sorter i det riktigt tidiga sortimentet ger SW Mitja en betydligt högre skörd. Det är en sort att odla även söderut på gårdar där tidighet prioriteras. en har ett förhållandevis kort och mycket styvt strå. Den är känslig för mjöldagg. Kvalitetsegenskaperna är goda med stor kärna, hög rymdvikt och höga protein- och stärkelsehalter. Filippa Filippa är ett tidigt foderkorn, som mognar cirka tre dagar före mätarblandningen, och lämpar sig i områden där detta är en viktig egenskap. Strået är styvt och har i moget stadium viss risk för stråbrytning. en är något känslig för mjöldagg men har god tolerans mot låga ph-värden och klarar att odlas på jordar med ph ner mot 4,5. Filippa har en mycket stor kärna med hög rymdvikt. SW Barbro SW Barbro är marknadens tidigaste tvåradskorn och i Norrland mognar det fyra dagar tidigare än mätaren och jämfört med de ytterligare tidiga sexradskornen ligger avkastningen betydligt högre. en är ganska lång, ungefär som sexradskornet Judit, men har bättre stråegenskaper med framför allt lägre tendens till stråbrytning. SW Barbro är en förhållandevis frisk sort med stor kärna, bra rymdvikt och hög proteinhalt. SW Judit SW Judit är ett sexradskorn för norra delarna av landet och har med sin klart starkare avkastningspotential ersatt sorten Rolfi. Även stråstyrkan har förbättrats och risken för stråbrytning är minskad i sorten. SW Judit mognar ungefär en vecka tidigare än mätarblandningen och även betydligt tidigare än det tidiga sortimentet av tvåradskorn. 18 Gårdsmagasinet oktober 2009

VÅRKORN Relativ kärnskörd i officiella försök 2004-2008 i olika områden med sortblandning som mätare. Medeltal behandlade-obehandlade led. Provningsområde A B C D E F blandning 6 810 6 420 5 260 7 260 5 640 6 400 229 Relativ skörd 100 100 100 100 100 100 100 Quench 107 105 107 104 107 107 65 Tipple 101 101 100 103 105 102 112 SW Makof 97 99 99 99 97 88 Gustav 107 109 105 110 108 106 132 Mercada 107 107 100 104 104 102 97 SW Mitja 95 96 100 102 40 Antal försök Odlings- och kvalitetsegenskaper i de officiella försöken 2004-2008. Stråstyrka 100-0 Stråbrytning 100-0 Strålängd cm Axbrytning % Mognad dagar Rymdvikt g/l Tkv g Proteinhalt % av ts blandning 85 16 69 9 110 669 47,9 11,8 Quench -2-2 -1-7 +2-1 -1,4-0,6 Tipple +2-4 -5-3 +1-3 +3,4-0,7 SW Makof -3 +3-1 -1 ±0 +1-1,0 +0,4 Gustav +2-4 -5-1 ±0 ±0-1,2-0,4 Mercada -1-1 -3 +22-0 -1 +3,2-0,6 SW Mitja -6 +5 ±0 +7-2 +12 +0,3 +0,2 Relativ kärnskörd i officiella försök 2004-2008 av tidiga kornsorter i områdena F och G med sortblandning som mätare. Medeltal behandlade-obehandlade led. Avkastning Område F G Stråstyrka 100-0 Stråbrytning 100-0 Strålängd cm Egenskaper Mognad dagar Rymdvikt g/l blandning 6 340 5 240 89 11 66 110 671 48,9 Relativ skörd 100 100 SW Barbro 87 94-15 +11 +9-4 +2 +1,3 SW Judit 6-rads 93 95-12 +24 +6-6 -22-7,8 SW Mitja 101 107-5 +4 +1-3 +16 +0,5 Tkv g Gårdsmagasinet oktober 2009 19

Gödsling till korn Målet är att producera en hög skörd till en låg kostnad. Vid odling av maltkorn ska dessutom en lagom hög proteinhalt uppnås (10,5-11,0 procent). Maltkornet ska därtill ha en hög tusenkornvikt och jämn grobarhet. Korn har en mycket snabb utveckling på våren och merparten av växtnäringen bör tillföras i samband med sådd. Enklast uppnås detta genom att radmylla ett lämpligt S-medel i samband med sådd. Försök med olika /NP-medel vid olika fosfornivåer, Mellansvenska försök 2005-2007. Merskörd, kg/ha, utöver bara Axan (NS 27-4) vid 100 kg N/ha. P-AL 27-3-3 24-4-5 22-6-6 NP 27-5 <4 442 737 791 203 4-8 251 378 502 181 8-10 185 263 304 183 Förändring minskning balans ökning balans Skördeanpassad kvävegödsling, kg N/ha Gäller radmyllning vid normala förhållanden. Justera efter priskvot, förfrukt, stallgödsel och kvävemineralisering enl. sid. 56-57 Skördenivå vid optimalgödsling, ton/ha Område och gröda SYDSVERIGE typ 3 4 5 6 7 8 Korn, foder Gustav, Mercada 80 95 110 125 140 Korn, malt Tipple, Quench 75 90 105 120 130 MELLANSVERIGE Korn, foder Gustav, Mercada 80 100 115 130 140 Korn, malt Quench, Tipple 75 90 105 120 130 NORRA SVERIGE Korn, foder SW Mitja, Barbro, Judit 60 80 100 Delning av kvävegivan Många års försök visar att en delning av kvävegivan fungerar bra. Vid mycket tidig sådd skapas ökad risk för kväveförluster om hela kvävegivan tillförs då. Riktlinjer kvävefördelning Vid sådd Tidig komplettering Stadium 31-32 Korn, tidig sådd 50-70 % 30-50 % Korn normal sådd 80-100 % 0-20 % Korn, sen sådd 100 % 0 % Kalk och mikronäring Korn har behov av ett bra ph, minst 6,1 på sand- och mojordar och 6,5 på styva lerjordar. På mullrika jordar kan det vara något lägre. Vid kalkning bör du välja en magnesiumhaltig kalk om det finns magnesiumbehov, vilket är vanligt på lätta jordar. Vid låga koppartal enligt markanalysen ska man gödsla med Koppargödsel eller bladgödsla med Coptrac. I vårkorn är manganbrist vanligt, speciellt på lätta porösa jordar och vid höga ph-värden. Gramitrel och Wuxal Microplant är specialanpassade bladgödselmedel som innehåller för stråsäd viktiga mikronäringsämnen. 20 Gårdsmagasinet oktober 2009