1 (27) Svar på uppdrag i regleringsbrev för 2013 avseende Försäkringskassan, Fordringsstock och fordringshantering Försäkringskassans analys och förslag i sammanfattning Skuldsättning är ett växande samhällsproblem och en viktig orsak till att många människor i dag har en ansträngd ekonomi. Paradoxalt nog bidrar även samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem, socialförsäkringen, till problemet. När Försäkringskassan av misstag betalar ut för mycket pengar, eller betalar ut ersättning på felaktiga grunder, kan det leda till att enskilda personer får skulder. Försäkringskassan har vissa möjligheter att kvitta skulder mot andra utbetalningar, och ibland kan skulder efterges. Men fortfarande blir många privatpersoner skyldiga stora belopp som de tvingas betala tillbaka under lång tid. I slutet av 2006 hade Försäkringskassan sammanlagt 172 337 krav mot enskilda. Sedan dess har antalet ökat med mellan 5 och 10 procent per år, och den 31 december 2012 var antalet upp i 278 586. 1 Totalt uppgick skuldbeloppet då till ca 2,5 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt en halv procent av de årliga utbetalningarna från socialförsäkringen. 2 Den förmån som orsakade flest krav var bostadsbidrag, som stod för 51 procent av antalet krav och 35 procent av skuldbeloppet. Fordringsstockens tillväxt pekar på utvecklingsbehov i flera led av processen. För att kunna identifiera orsakerna bakom skuldernas kraftiga tillväxt har de olika leden i processen analyserats. Denna analys visar på två områden som bör prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det första är att det krävs en utvecklad styrning av fordringshanteringen så att resurser i första hand läggs på fordringar där vi får betalt. Det andra området som behöver prioriteras är en översyn av regelverket för bostadsbidrag som står för den största andelen av fordringsstocken både i antal och i kronor. Förslag till åtgärder Utifrån en analys av arbetet med återkravs- och fordringshantering har Försäkringskassan tagit fram ett antal förslag på åtgärder. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som ger största möjliga effekt på återkravens storlek och tillväxt. Här följer de viktigaste förslagen. 1 Siffrorna omfattar Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Arbetsförmedlingens (när det gäller etableringsförmåner till nyanlända) fordringsstock då det är Försäkringskassan som administrerar dessa fordringar. Siffrorna omfattar endast de krav som ligger i Kåntra dvs. inte de manuellt handlagda fordringarna. 2 Uppgiften omfattar både Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens fordringar och utbetalningar.
2 (27) Mål för återkravs- och fordringshantering Försäkringskassans mål är skuldfria kunder. Vi arbetar för detta genom att minska felaktiga utbetalningar (tryggare) antal kunder som fått för mycket utbetalt och blir skyldiga att betala tillbaka ska minska (mänskligare) kunder som har blivit återbetalningsskyldiga ska fortare och enklare bli skuldfria (enklare). Fordringshantering Försäkringskassan ska sträva efter att förenkla de arbetsmoment som idag kräver stora resurser. Vi ska använda alla tillgängliga verktyg för att få in fordran. Ett sådant vore att oftare begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Denna fråga behöver dock utredas ytterligare innan genomförande för att säkerställa att önskvärda effekter gentemot kund uppnås. Som ett led i detta har Försäkringskassan lämnat ett förslag (diarienummer 044392-2013) till Regeringskansliet om författningsändringar som bl.a. innebär att frågan väcks om Försäkringskassans beslut om återkrav borde vara verkställbara som allmänna mål hos Kronofogden. Förslaget skulle också möjliggöra att Försäkringskassan kan säkra betalningar redan under återkravsprocessen. Vid betalning avräknas skulden i ordningen avgifter och kostnader, ränta och kapitalbelopp. För att lättare nå målet att ha skuldfria kunder bör Försäkringskassan ändra sin avräkningsordning vid inbetalningar. Om kapitalbeloppet istället skulle räknas av först skulle det hjälpa kunderna då de genom sina betalningar i första hand betalar av på kapitalet och inte räntorna. Detta skulle innebära att de fortare blir av med skulden som genererar räntorna istället för som idag, tvärtom. I fordringsstocken finns fordringar där indrivningsarbetet har avbrutits då bedömnings gjorts att Försäkringskassan inte kommer att få betalt för fordringarna. Fordringar ligger dock kvar tills de blir preskriberade. Försäkringskassan har för avsikt att i större utsträckning avskriva dessa fordringar. Bostadsbidrag Bostadsbidraget står för den enskilt största delen av fordringsstocken. Orsaken till det är att det är ett preliminärt bidrag som man ansöker om utifrån vilka inkomster man beräknar att man ska ha det närmaste året, något som ofta slår fel. Om inkomstuppgifter levererades månadsvis skulle detta problem minska. För Försäkringskassan är det angeläget att Regeringen överväger någon form av system för månadsuppgifter. (Månadsuppgifter snabbt och enkelt SOU 2011:40). Dagens utformning av bostadsbidraget sätter alltför många kunder i skuld vilket inte överensstämmer med bidragets syfte. De förändringar som kan göras inom ramen för nuvarande regelkonstruktion bedömer vi inte är tillräckliga för att ändra på detta faktum. Försäkringskassan föreslår därför att
3 (27) regelverkets konstruktion ses över vilket skulle innebära färre återkrav mot kund och därigenom en minskad fordringsstock. Om inte regeringen bedömer att en ny konstruktion av försäkringen är en framkomlig väg föreslår Försäkringskassan följande inom ramen för nuvarande regelkonstruktion: Den lägsta summan som man kan bli återbetalningsskyldig för bör höjas från dagens 1200 kr till exempelvis 3000 alternativt 6000 kronor. En höjning av denna gräns skulle ge en direkt påverkan på antalet återkrav. Försäkringskassan bör ta fram en sms-tjänst för inkomständring. En sådan skulle kunna fungera genom att ett sms som automatiskt skickas till kunden med en påminnelse om vilken inkomst som kunden anmält och en fråga om den fortfarande är aktuell. En app för mobiltelefoner och surfplattor ska tas fram för att hjälpa kunderna att ha kontroll över sina inkomster. Informationen till kunder som har bostadsbidrag bör förbättras så att det tydligt framgår hur man ska anmäla ändrad inkomst och när detta ska ske. I november 2012 lämnade Försäkringskassan in ett förbättringsförslag till departementet som innebar att avstämningen görs under hösten året efter att bidrag har betalats ut för de kunder som det är möjligt för. Återkrav Försäkringskassans bedömning av återbetalningsskyldighet och eftergift ska förbättras. Försäkringskassan kommer att se över möjligheterna att utforma en ny modell för att utreda felaktiga utbetalningar av låga belopp. Försäkringskassan ska pröva om det är möjligt att korrigera felaktiga utbetalningar av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning utan att inleda en återkravsutredning. Slutligen ska hela den nuvarande organisationen för återkrav och fordringshantering med till tillhörande gränssnitt ses över för att göra processen så effektiv och rättssäker som möjligt.
4 (27) Innehåll Försäkringskassans analys och förslag i sammanfattning... 1 Förslag till åtgärder... 1 Mål för återkravs- och fordringshantering... 2 Fordringshantering... 2 Bostadsbidrag... 2 Återkrav... 3 1. Inledning... 5 Uppdrag... 5 Bakgrund och nuläge... 5 Centrala begrepp... 6 Uppdragets genomförande... 6 Avgränsning... 7 Felaktiga utbetalningar... 7 Pensionsmyndighetens fordringar... 8 Övriga avgränsningar... 8 Rapportens struktur... 8 2. Försäkringskassans förslag till mål för området... 9 3. Fordringsstockens utveckling och tillväxt... 10 Helhetsbild av fordringsstocken... 11 Fördjupad analys av fordringsstocken... 17 Bostadsbidrag (BOB)... 17 Problembeskrivning bostadsbidrag... 17 Pension, livränta och vårdbidrag (PLV)... 18 Problembeskrivning för pension, livränta och vårdbidrag... 18 Dagersättning (DAG)... 18 Problembeskrivning dagersättningar... 19 Allmänt barnbidrag (ABB)... 19 Problembeskrivning barnbidrag... 20 Generella slutsatser... 20 4. Felaktiga utbetalningar inom bostadsbidrag... 21 Inledning... 21 Åtgärder... 21 Ändring av regelverkets konstruktion... 21 Ändring inom nuvarande regelverk... 22 Tidigare avstämning... 22 Informationsåtgärder... 23 Inledning... 24 Åtgärder... 24 Regelverket för återbetalningsskyldighet och eftergift analys med förslag på åtgärder... 24 Nedre gräns för utredning av felaktig utbetalning analys med förslag på åtgärder... 24 Organisationens betydelse för effektiviteten... 25 6. Effektivisering av fordringshanteringen... 26 Inledning... 26 Åtgärder... 27
5 (27) 1. Inledning Uppdrag Försäkringskassan ska genomföra en analys av myndighetens fordringsstock för att identifiera orsaker bakom fordringsstockens kraftiga tillväxt under det senaste decenniet. Utifrån denna analys ska Försäkringskassan presentera möjliga åtgärder för att såväl förhindra en fortsatt tillväxt som minska den befintliga fordringsstocken. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder den avser att vidta samt föreslå ett lämpligt mål på området. Inom ramen för uppdraget ska Försäkringskassan därtill även genomföra en förnyad analys av effektiviteten i hanteringen av återkrav respektive fordringar. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 18 november 2013. Bakgrund och nuläge Skuldsättning är ett växande samhällsproblem och en viktig orsak till att många människor i dag har en ansträngd ekonomi. Paradoxalt nog bidrar även samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem, socialförsäkringen, till problemet. När Försäkringskassan av misstag betalar ut för mycket pengar, eller betalar ut ersättning på felaktiga grunder, kan det leda till att enskilda personer får skulder. Försäkringskassan har vissa möjligheter att kvitta skulder mot andra utbetalningar, och ibland kan skulder efterges. Men fortfarande blir många privatpersoner skyldiga stora belopp som de tvingas betala tillbaka under lång tid Fordringsstockens tillväxt pekar på utvecklingsbehov i flera led av processen. För att kunna identifiera orsakerna bakom skuldernas kraftiga tillväxt har de olika leden i processen analyserats. När Försäkringskassans handläggare upptäcker en felaktig utbetalning, eller när kunden upptäcker motsvarande startar ett återkravsärende. Återkravshandläggaren utreder den felaktiga utbetalningen för att fastställa om kunden är återbetalningsskyldig. Om kunden bedöms vara återbetalningsskyldig bedöms även möjligheterna till eftergift. I de fall hel eftergift inte kan beviljas kommuniceras och fattas beslut om återkrav. 3 När beslut om återkrav har fattats överlämnas ärendet till Försäkringskassans fordringshantering för vidare handläggning. Under de första 30 dagarna efter beslut har kunden en möjlighet att räntefritt fullgöra en återbetalning eller avtala om en avbetalningsplan. Efter förfallodagen påbörjas indrivningsarbetet som mest är att likna verksamheten inom ett privat inkassoföretag och följer också inkassolagen samt Datainspektionens allmänna råd för inkassoverksamhet. Försäkringskassan har också en möjlighet att besluta om avdrag på utbetalning av ersättning för att avräkna på fordran, så kallad kvittning. 3 Eftergift prövas inte i bostadsbidragsärenden om kunden inte anmält ändrade förhållanden i tid.
6 (27) Försäkringskassan har ansvar för handläggningen av fordringar för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen när det gäller etableringsförmåner till nyanlända samt att verkställa avräkning i svensk socialförsäkring på begäran från annat EU/EES-land enligt EU-förordning 883/2004 eller 1408/71. I slutet av 2006 hade Försäkringskassan sammanlagt 172 337 krav mot enskilda. Sedan dess har antalet ökat med mellan 5 och 10 procent per år, och den 31 december 2012 var antalet upp i 278 586. 4 Totalt uppgick skuldbeloppet då till ca 2,5 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt en halv procent av de årliga utbetalningarna från socialförsäkringen. 5 Den förmån som orsakade flest krav var bostadsbidrag, som stod för 51 procent av antalet krav och 35 procent av skuldbeloppet. Centrala begrepp Återkrav eller krav är de felaktigt utbetalda beloppen som Försäkringskassan beslutar att kunden ska betala tillbaka. Fordran/fordring är det totala beloppet som Försäkringskassan kräver en kund på och som kan bestå av flera krav som är beslutade vid olika eller samma tillfälle. Fodringshantering är Försäkringskassans hantering för att få betalt när ett återkravsbeslut är fattat. Skuld är det belopp en kund är skyldigt att betala tillbaka. Förmånsfamilj, IT-systemet Kåntra delar in förmånerna i så kallade förmånsfamiljer. Detta medför att Försäkringskassan inte kan särskilja de olika förmånerna från varandra vid statisiska uttag. För en närmare beskrivning av indelningen, v.g. se sidan 10. Uppdragets genomförande För att lösa uppdragets frågeställningar har Försäkringskassan arbetat brett. Fodringsstocken är ett resultat av brister i flera föregående led. Felaktiga utbetalningar som skulle kunna undvikas leder till återkrav för Försäkringskassans kunder. Brister i återkravshanteringen genererar en ytterligare ökning av antalet krav och försvårar ibland kundernas möjlighet att betala tillbaka. För att på ett rättvist sätt kunna identifiera orsaker bakom fordringsstockens kraftiga tillväxt måste hela denna kedja beaktas. Arbetet med regeringsuppdraget har brutits ner på motsvarande sätt. 4 Siffrorna omfattar Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Arbetsförmedlingens fordringsstock då det är Försäkringskassan som administrerar dessa fordringar. Siffrorna omfattar endast de krav som ligger i Kåntra d.v.s. inte de manuellt handlagda fordringarna. 5 Uppgiften omfattar både Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens fordringar och utbetalningar.
7 (27) Inom varje delområde (felaktiga utbetalningar, återkravs- och fordringshantering) har myndigheten inhämtat statistisk och fakta. Försäkringskassan har också hållit workshops för att inhämta erfarenheter från olika delar av organisationen. Därefter har materialet analyserats, problem ringats in, åtgärder diskuterats och föreslagits. Även i de fall Försäkringskassan identifierat andra förbättringsområden, som inte kopplar till tidigare led i handläggningen utan som exempelvis bidrar till en ökad kundnytta, så redovisas dessa i rapporten. Resultatet är en stor mängd idéer till förbättringar som Försäkringskassan kommer att arbeta vidare med. Det går inte att ta fram jämförbar statistik mellan utbetalning, återkrav och fordringshantering. Den statistik som redovisas för återkrav omfattar perioden 2005-2012 och hämtad från ärendehanteringssystemet (ÄHS). Statistiken som redovisas för 2005 och framåt är hämtad från Kåntra-systemet. Avgränsning Målsättningen med arbetet har varit att identifiera förbättringsförslag som svarar mot uppdragets olika delar, felaktiga utbetalningar, återkrav och fordringshantering. Felaktiga utbetalningar Det är inte möjligt att inom ramen för detta uppdrag analysera alla tänkbara anledningar till felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan bedriver redan idag ett omfattande arbete genom bland annat likaseminarier, riskanalyser, framtagande av kontrollstrukturer, ökad automatisering m.m. Eftersom en viktig del i Försäkringskassans arbete är att kontinuerligt arbeta med att säkerställa att utbetalningarna till våra kunder är rätt redovisas här kortfattat vilka åtgärder som pågår. En viktig del i detta arbete är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på alla lokala enheter med hjälp av verktyg för kvalitetsrelaterade uppföljningar som syftar till lärande och utveckling. Detta arbete kommer nu att vidareutvecklas genom en ny kvalitetsuppföljningsmodell som ska kunna generera information om hur dels verksamheten fungerar och upplevs ur ett kundperspektiv, dels hur socialförsäkringen administreras och fungerar utifrån ett rättsäkerhets- och samhällsekonomiskt perspektiv. En kvalitetshöjning på detta område antas motverka inflödet till återkrav och därmed även fordringshantering vilket kan vara en stor vinning för kundnytta och för myndighetens strävan efter ökat förtroende hos medborgarna. Bostadsbidrag utgör det i särklass största inflödet återkrav. Därför har myndigheten, inom ramen för uppdraget prioriterat att analysera bostadsbidrag och lämnar en del förbättringsförslag för att motverka felaktiga utbetalningar inom detta område.
8 (27) Pensionsmyndighetens fordringar Som redan nämnts i rapporten ansvarar Försäkringskassan även för handläggningen av fordringar för Pensionsmyndigheten och för Arbetsförmedlingen när det gäller etableringsförmåner till nyanlända. Det går inte att i statistiken särskilja fordringar som härstammar från Pensionsmyndigheten (t.ex. ålderspension och efterlevandepension) eller Arbetsförmedlingen (etableringsförmåner till nyanlända). Med detta sagt, kan inte Försäkringskassan i dessa ärenden påverka inflödet, antalet felaktiga inbetalningar eller återkravshanteringen. Detta påverkar framförallt de siffror som redovisas för förmånsgruppen pension livränta och vårdbidrag. Projekt myndighetsdelning pågår och har bland annat som syfte att klargöra dessa frågor. Arbetet beräknas vara klart 2014/2015. Etableringsförmåner till nyanlända har i relation till andra ersättningar väldigt små volymer och ger knappt något utslag i den statistiska redovisningen. Övriga avgränsningar Det finns ett antal fordringar 6 som IT-stödet inte stödjer varför krav på återbetalning inom dessa förmåner måste handläggas manuellt. De manuella fordringarna finns inte med i den redovisade statistiken då de hanteras separat och kan inte bearbetas statistiskt. De manuella kraven kommer enligt plan att arbetas in i ett fristående system som heter Inkasso Net. Uppdraget anger att Försäkringskassan ska genomföra en analys av myndighetens fordringsstock för att identifiera orsaker bakom fordringsstockens kraftiga tillväxt under det senaste decenniet. Det finns inte jämförbar statistik för det senaste decenniet. Därför redovisar Försäkringskassan jämförbar statistik för åren 2005-2012. Rapportens struktur Rapporten inleds med en beskrivning av uppdraget och av hur Försäkringskassan har arbetat för att finna svar på regeringens frågor. Kapitel 2 beskriver det mål myndigheten föreslår för området. Måldiskussionen har placerats i inledningen av arbetet då målet ska agera styrkompass för de förslag som lämnas i rapportens senare kapittel. Kapitel 3 redovisar för fordringsstockens tillväxt. Först ges en helhetsbild av fordringsstocken. Därefter görs en djupare analys av fordringsstockens största förmånsgrupper. Här identifieras också orsakerna bakom den kraftiga tillväxten. Kapitel 4 behandlar åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna inom bostadsbidraget. Kapitel 5 redogör för effektivisering av återkravshanteringen och Kapitel 6 för effektivisering av fordringshanteringen. 6 Förmåner som ingår i de manuella fordringarna är rättegångskostnader, familjeförmån (CSN ställer kravet), skadestånd, sjuklönegaranti, småföretagarförsäkring, särskild ersättning i samband med kostnader för aktiviteter vid aktivitetsersättning, kontraktsvård, arbetshjälpmedel, finansieringsbidrag, adoptionskostnadsbidrag, misstagsutbetalning (Condictio Indebiti), assistansersättning, tandvårdsersättning och yrkesskadelivränta.
9 (27) 2. Försäkringskassans förslag till mål för området Som en del av uppdraget har Försäkringskassan tagit fram förslag på mål inom området. Försäkringskassans mål är skuldfria kunder. Vi arbetar för detta genom att minska felaktiga utbetalningar (tryggare) antal kunder som fått för mycket utbetalt och blir skyldiga att betala tillbaka ska minska (mänskligare) kunder som har blivit återbetalningsskyldiga ska fortare och enklare bli skuldfria (enklare). Försäkringskassan fortsätter arbetet med att minska de felaktiga utbetalningarna. Det kommer att göra Försäkringskassans kunder tryggare då de i större utsträckning får rätt utbetalt belopp. Insatser som leder till detta är bl.a. en ökad automatiserad handläggning. Myndigheten ser också över om de kontroller som idag görs efter utbetalning kan flyttas till att göras före utbetalning. På så sätt hinner Försäkringskassan i vissa fall rätta till utbetalningen och förhindra att kunden får det felaktiga beloppet utbetalt. Inom assistansersättning ser myndigheten över möjligheten att betala ut ersättning i efterskott istället för som idag betala ut ersättningen i förskott. Försäkringskassan vill också arbeta mot att färre kunder som fått för mycket utbetalt ska bli skyldiga att betala tillbaka. Därför ser Försäkringskassan bland annat över tillämpningen av bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och eftergift. Kunder som har blivit återbetalningsskyldiga ska fortare och enklare bli skuldfria. För att ringa in på vilket sätt Försäkringskassan kan göra det enklare för kunden att betala tillbaka kommer myndigheten att genomföra en värdeflödesanalys. Där kommer kundens flöde från det att en kund fått för mycket utbetalt tills kunden är skuldfri att analyseras. Värdeflödesanalysen kommer att starta under hösten 2013. Resultatet kommer att ligga till grund för att skapa ett flöde som ger kunden mervärde. Försäkringskassan räknar med att flödesanalysen kommer att leda till ytterligare förbättringsförslag, utöver de som nämns i denna rapport.
10 (27) 3. Fordringsstockens utveckling och tillväxt Inledningsvis redogörs för fordringsstockens olika förmånsfamiljer. Som redan nämnts i rapportens inledande kapitel är det endast möjligt att statistiskt särskilja förmånsfamiljer - inte enskilda ersättningar, förmåner och bidrag. Det får som konsekvens att felaktiga utbetalningar som leder till återkrav inom ålderspension, efterlevandepension och etableringsförmåner till nyanlända redovisas samlat, tillsammans med de ersättningar som administreras av Försäkringskassan. Nedan redogörs för vilka olika ersättningar och bidrag som ingår i de olika förmånsfamiljerna samt posten övrigt. Tabell 1. Ersättningar och bidrag som ingår i de olika förmånsfamiljerna ABB BOB DAG PLV Övrigt Barnbidrag Bostadsbidrag Boendetillägg Barntillägg Familjebidrag Förlängt Barnbidrag Dagpenning Bostadstillägg Allmän pension tom år 2002 Flerbarnstillägg Föräldrapenning Efterlevandepension/ efterlevandestöd Handikappersättning Underhållsstöd Generationsersättning Sjukersättning Delpension Förlängt underhållsstöd Havandeskapspenning Aktivitetsersättning Bilstöd Bidragsförskott Graviditetspenning Vårdbidrag Etableringsförmåner till nyanlända Förlängt bidragsförskott Jämställdhetsbonus Ålderspension Kontant arbetsmarknadsstöd Arbetsskadelivränta Arbetsskadesjukpenning Personskadeskydd Närståendepenning Rehabersättning Smittbärarpenning Sjukpenning Sjuklönegaranti Tillfällig föräldrapenning Aktivitetsstöd/utbildningsbidrag Yrkesskadesjukpenning Yrkesskadelivränta
11 (27) Helhetsbild av fordringsstocken Som tidigare nämnts i rapporten ligger den största delen av Försäkringskassans fordringar i ett system som heter Kåntra medan en mindre del hanteras manuellt. Fortsättningsvis har de manuella fordringarana avgränsats från uppdraget eftersom dessa inte kan bearbetas statistiskt. I de manuella fordringarna ingår bland annat assistansersättning och tandvårdsstöd. Nedan beskrivs endast översiktligt förhållandet totalt skuldbelopp mellan dessa två. Diagram 1. Totalt skuldbelopp mauella fordringar respektive fordringar i kåntra De fordringar som handläggs manuellt hade ett totalt skuldbelopp på drygt 226 miljoner kronor den 31 december 2012. Den 31 december 2012 bestod fordringsstocken i Kåntra-systemet av 278 586 stycken krav. Det totala kapitalbeloppet i Kåntra uppgick till ca 2,5 miljarder kr. Till detta tillkommer ränta, avgifter och kostnader. Tjugo procent av fordringarna i Kåntra, både i belopp och antal, var då äldre än 5 år.
12 (27) Diagram 2. Inflöde nya krav åren 2005 och 2012 80000 70000 73869 73815 60000 50000 40000 38908 2005 30000 20000 10000 15865 26340 22053 8318 26340 2012 0 ABB BOB DAG PLV Tabell 2. Inflöde nya krav och procentuell förändring 2005-2012 Förmånsfamilj 2005 2012 % ökning ABB 15865 26340 66% BOB 73869 73815 0% DAG 22053 38908 76% PLV 8318 26340 216% Övrigt 1299 923-29% Totalt 121404 166326 37% Utbetalt belopp inom Försäkringskassan, och efter 2010 Pensionsmyndigheten, har mellan åren 2005-2012 varit relativt konstant. Samtidigt har inflödet av nya krav under samma period ökat. Som framgår av diagrammet och tabellen ovan har inflödet på bostadsbidrag hållits konstant medan den största ökningen av inflödet nya krav ligger på barnbidrag (66 procent), dagersättningar (76 procent) samt pension, livränta och vårdbidrag (216 procent). Sammantaget motsvarar det en ökning med 37 procent eller, uttryckt i absoluta tal en ökning från 121 404 till 166 326 krav mellan åren 2005-2012.
13 (27) Diagram 3. Inflöde skuldbelopp (miljoner kronor) åren 2005 och 2012 500 450 452 400 350 352 300 250 241 2005 200 180 2012 150 100 50 57 91,5 124 64 0 ABB BOB DAG PLV Tabell 3. Inflöde skuldbelopp (miljoner kronor) och procentuell förändring 2005-2012 Förmånsfamilj 2005 2012 % ökning ABB 57 91,5 60% BOB 352 452 28% DAG 124 180 45% PLV 64 241 276% Övrigt 21 6,5-69% Totalt 618 971 57% Av diagram och tabell ovan framgår att för samtliga förmånsfamiljer har det totala inflödet skuldbelopp ökat. Den största procentuella ökningen står förmånsfamiljen pension, livränta och vårdbidrag för, en ökning i inflöde skuldbelopp med 276 procent. Medan inflödet nya krav på bostadsbidrag varit konstant (se diagram 2 ovan) har däremot inflödet skuldbelopp per krav ökat med totalt 28 procent mellan åren 2005-2012. Barnbidrag har ökat med 60 procent och dagersättningarna med 45 procent. Det totala inflödet skuldbelopp har ökat med 57 procent vid en jämförelse av åren 2005 och 2012. Uttryckt i kronor har skuldbeloppet ökat från 618 mnkr år 2005 till 972 mnkr år 2012.
14 (27) Diagram 4. Förmåga att slutbetala före förfallodatum, under det första, andra och tredje året Diagrammet ovan redovisar siffror för slutbetalda fordringar före förfallodatum, inom ett, två respektive tre år under 2012. Diagrammet visar hur antalet slutbetalda krav ökar över tid sett från fordrans uppkomst. Av diagrammet kan utläsas att 39 procent av fordringarna blir slutbetalda före förfallodatum. Under det första året betalas 57 procent av kraven tillbaka. Under det andra året slutbetalas 15 procent av kraven och under det tredje året 6 procent. Det medför att mot slutet av år 2 är därmed 72 procent av kraven slutbetalda och mot slutet av år 3 är 78 procent slutbetalda. För de 22 procent krav som fortfarande inte slutbetalats efter tre år tar det längre tid att bli slutreglerade eller också blir de aldrig slutbetalda. Andelen krav som slutbetalas före förfallodatum har ökat från 32 procent år 2005 till 39 procent år 2012. Andelen krav som blir betalda under innevarande år har i stort varit oförändrat under åren och ligger på mellan 57-60 procent.
15 (27) Diagram 5. Procentuell fördelning av antal fordringar per den 31 december 2012 Övriga 1% PLV 13% ABB 20% DAG 15% BOB 51% Diagram 6. Procentuell fördelning av skuldbelopp per den 31 december 2012 PLV 28% Övriga 3% ABB 12% BOB 35% DAG 22% Diagrammen ovan visar på fördelningen antal krav och skuldbelopp för alla fordringar, oavsett ålder. De förmånsfamiljer som står för den största andelen av antal fordringar i fordringsstocken är barnbidrag (ABB), bostadsbidrag (BOB), dagersättningar (DAG) och pension, livränta och vårdbidrag (PLV). Bostadsbidrag utgör den i särklass största delen av fordringsstocken (51 procent). Ser man på hela fordringsstocken utifrån skuldbeloppet (oavsett fordrans ålder) utgör bostadsbidrag fortfarande den största andelen (35 procent). Skuldbeloppets andel av fordringsstocken för barnbidrag är 12 procent,
16 (27) dagersättningar 22 procent och pension, livränta och vårdbidrag 28 procent. Totalt står dessa fordringar för 97,5 procent av fordringsstocken. Diagram 7. Procentuell fördelning antal krav >5 år per 31 december 2012 DAG 13% Övriga 3% PLV 5% ABB 20% BOB 59% Diagram 8. Procentuell fördelning skuldbelopp >5 år per 31 december 2012 PLV 11% Övriga 8% ABB 16% DAG 29% BOB 36% Bostadsbidrag står för 59 procent av alla fordringar som är äldre än 5 år men skuldbeloppet motsvarar 39 procent av fordringsstocken. Barnbidrag har ett liknande förhållande. 20 procent av det totala antalet krav som är äldre än 5 år hör till barnbidraget men skuldbeloppet motsvarar 16 procent av fordringsstocken.
17 (27) Förmånsfamiljerna dagersättning samt pension, livränta och vårdbidrag har ett omvänt förhållande. Av de krav som är fem år gamla eller äldre står dagersättningarna för 13 procent, däremot motsvarar detta en större andel av skuldbeloppet (29 procent). Pension, livränta och vårdbidrag står för 5 procent av alla fordringar som är äldre än 5 år men skuldbeloppet motsvarar 11 procent av fordringsstocken. Fördjupad analys av fordringsstocken Bostadsbidrag (BOB) Den 31 december 2012 utgjorde bostadsbidrag ca 52 procent (143 553 stycken) av det totala antalet fordringar. Av det totala skuldbeloppet stod bostadsbidrag för ca 35 procent (881 074 tkr). Efter avstämningen (31 mars 2013) utgjorde bostadsbidraget 58 procent av alla pågående krav och 42 procent av det totala skuldbeloppet. År 2005 ställdes återkrav på ett belopp på ca 352 mnkr. År 2012 var motsvarande siffra 452 mnkr, en ökning med ca 28 procent. Inflödet nya krav är i stort sett oförändrat när man jämför inflödet år 2005 och inflödet 2012. Problembeskrivning bostadsbidrag Bostadsbidrag är den enskilt största förmånen när det gäller återkrav, både vad gäller antal och belopp. Förmånen står för nästan 50 procent av inflödet av nya återkrav. Men inflödet har ändå varit i stort sett konstant sedan 2005. Däremot har skuldbeloppet ökat över åren. Bostadsbidrag utgör nästan 60 procent av det totala antalet krav som är äldre än 5 år, och nästan 40 procent av det totala beloppet för krav som är äldre än 5 år. Den andel av beloppet som betalas tillbaka inom två år är ändå högre än inom andra förmåner (29 procent). Den största orsaken till felaktiga utbetalningar av bostadsbidrag är att kunden inte anmält ändrade förhållanden i tid. Detta visar sig bl.a. vid den maskinella avstämningen där beräknad inkomst stäms av mot taxerad inkomst och där avstämningen i många fall visar att kunden underskattat sin inkomst och heller inte anmält inkomständringar. Man kan då anta att regelverkets konstruktion med preliminär utbetalning och avstämning är den troliga orsaken till detta. När återkravets belopp överstiger 2 500 kronor tillkommer en särskild avgift. Denna är 125 procent av den statslåneränta som gällde vid bidragsårets utgång. För 2012 års bostadsbidrag är det 1,98 procent. Syftet med avgiften är dels att kunden ska få en kostnad, eftersom han eller hon haft tillgång till ett bidrag utan att ha rätt till det, dels att motverka att kunden gör räntevinster. Under åren 2008 2012 har ca 70 procent av alla krav som uppstått inom den maskinella avstämningen av bostadsbidrag påförts avgift. Avgifterna uppgår till ca 15 mnkr per år.
18 (27) Vid avstämningen av det preliminära bostadsbidraget ställs inget återkrav om skillnaden mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag understiger 1 200 kronor. Pension, livränta och vårdbidrag (PLV) Den 31 december 2012 utgjorde pension, livränta och vårdbidrag ca 13 procent (36 516 stycken) av det totala antalet fordringar. Av det totala skuldbeloppet utgjorde dessa förmåner ca 28 procent (740 140 tkr). Inflödet av nya krav har ökat från 8 318 stycken 2005 till 26 340 stycken 2012. Detta motsvarar en ökning med 216 procent. Under samma tid ökade kravens belopp från ca 64 mnkr till 241 mnkr, en ökning med ca 276 procent. Problembeskrivning för pension, livränta och vårdbidrag Den dominerande orsaken till felaktiga utbetalningar inom dessa tre förmåner är att kunden inte anmäler ändrade förhållanden i tid. Förmånerna beviljas för tid om 1 3 år, alternativt ska en efterkontroll göras inom denna tid. När återkrav ställs är det följaktligen ofta ett högt belopp som ska betalas tillbaka då förmånen kan ha betalats ut felaktigt under en längre tid. För sjuk- och aktivitetsersättning, bostadstillägg och arbetsskadelivränta behöver Försäkringskassan utveckla system och arbetssätt så att information är tillgänglig för andra berörda förmåner. 76 procent av de felaktiga utbetalningarna inom förmånsfamiljen pension livränta och vårdbidrag beror på att den försäkrade inte anmält ändrade förhållanden i tid. Eftersom dessa förmåner oftast beviljas för en längre tid behöver hanteringen av efterkontroller och uppföljning ses över. Dessutom behöver vi se över vilken information kunden får om sin ersättning och förbättra möjligheterna för kunden att anmäla förändringar. Dagersättning (DAG) Den 31 december 2012 utgjorde förmånsfamiljen dagersättningar ca 15 procent (70 799 stycken) av det totala antalet fordringar. Av det totala skuldbeloppet utgjorde dagersättningarna ca 22 procent (546 737 tkr). Inflödet av nya krav inom dagersättningarna har ökat från 22 053 stycken 2005 till 38 908 stycken 2012. Detta motsvarar en ökning med 76 procent. År 2005 ställdes återkrav på ett belopp på ca 124 mnkr. År 2012 var motsvarande siffra 180 mnkr. Detta motsvarar en ökning med ca 45 procent.
19 (27) Problembeskrivning dagersättningar Ett genomgående problem inom denna förmånsfamilj är att kunderna inte anmäler ändrade förhållanden i tid. Det är oklart varför det är på det sättet. En trolig anledning är att Försäkringskassan inte är tillräckligt tydlig med när och i vilka situationer kunden ska anmäla ändrade förhållanden. Felregistreringar beror i huvudsak på handhavandefel så som att handläggaren registerat fel information, glömt registrera relevant information eller registerat samma sak flera gånger. Bakgrunden till detta beror till stor del på att handläggaren idag arbetar i många olika system i samma ärende. Det tyder på att handläggaren inte har tillräckligt bra stöd i dagens system för att kunna handlägga ärenden korrekt. Utöver ovanstående brister tillkommer att Försäkringskassan inte åtgärdar anmälda ändringar. Även om kunden exempelvis anmält att inkomsten förändrats, tar vi inte hand om informationen i alla de ärenden där kundens information är relevant. Det beror bl.a. på att sådan information inte på ett enkelt sätt förs över mellan olika ärenden. Inom aktivitetsstöd finns dessutom problemet att A-kassorna inte lämnar uppgifter om ändringar i tid vilket leder till att ersättning betalas ut med felaktiga belopp. Inom dagersättningarna beror 41 procent av de felaktiga utbetalningarna beror på att kunden inte anmält ändrade förhållanden i tid och 35 procent kan hänföras till felregistreringar. Även för dagersättningarna behöver vi se över vilken information kunden får om sin ersättning och förbättra möjligheterna för kunden att anmäla förändringar. Vi bör också se över vad som kan utvecklas i IT-systemet för att förhindra att dagersättningar betalas ut dubbelt. Det bör också förenklas så att information som kunden anmäler i ett ärende även förs över till andra ärenden där informationen är relevant. Vi ser också att IT-utvecklingen kommer att leda till att färre utbetalningar blir felaktiga. Allmänt barnbidrag (ABB) Den 31 december 2012 utgjorde förmånsfamiljen barnbidrag ca 20 procent (55 005 stycken) av det totala antalet fordringar. Av det totala skuldbeloppet utgjorde förmånsfamiljen barnbidrag ca 12 procent (313 579 tkr). Inflödet av nya krav har ökat från 15 865 stycken 2005 till 26 359 stycken 2012. Det motsvarar en ökning med 66 procent. År 2005 ställdes återkrav på ett belopp på ca 57 mnkr. År 2012 var motsvarande siffra 91,5 mnkr. Detta motsvarar en ökning med ca 60 procent.
20 (27) Problembeskrivning barnbidrag Andelen krav som är äldre än 5 år har ökat kraftigt. År 2005 var det ca 3 500 stycken krav som var äldre än fem år. Den 31 december 2012 fanns det ca 11 000 krav. Snittskulden för nya återkrav inom förmånsfamiljen barnbidrag har mellan åren 2005 2012 legat mellan 3 000 och 3 500 kr. Anledningen till ökningen inom förmånsfamiljen beror på att Försäkringskassan ställer fler återkrav än tidigare. Det är dock ingen skillnad på snittskulden över tid. Av samtliga felutbetalningar inom förmånsfamiljen barnbidrag beror 89 procent på att kunden inte anmält ändrade förhållanden i tid. Nio procent av felutbetalningarna inom barnbidrag beror på att Försäkringskassan inte vidtagit åtgärder när kunderna anmält ändrade förhållanden i tid. Då underhållsstöd betalas ut i förskott är det ofta svårt för kunden att anmäla förändringar. Generella slutsatser Fordringsstocken har ökat över tid och det har även inflödet av nya krav. För att se vad som kan göras för att minska fordringsstocken behöver vi både titta på hur inflödet av nya krav kan minskas och även se över vad som kan göras för att en fordran ska kunna avslutas tidigare. Vi ser att återbetalningsgraden är relativt hög de första två åren efter beslut om återkrav men att den därefter sjunker drastiskt. Vi har idag en preskriptionstid på 10 år vilket innebär att många fordringar hanteras i många år med en väldigt låg återbetalningsgrad. Bostadsbidrag är den förmånsfamilj som står för den största andelen av fordringstocken både avseende antal och belopp. Mellan 2005 och 2012 har 45 60 procent av inflödet av nya återkrav bestått av bostadsbidrag. Under samma period har inflödet av bostadsbidragskraven beloppsmässigt utgjort ca 45 55 procent. Eftersom bostadsbidrag står för den största andelen av fordringsstocken både till storlek och i antal återkrav så är en översyn av regelverket för bostadsbidrag den enskilt viktigaste faktorn för att påverka fordringshanteringens effektivitet och fordringsstockens storlek i en positiv riktning. De åtgärder som redovisas i denna rapport är därför begränsade till bostadsbidrag när det gäller specifika åtgärder kopplade till en förmånsfamilj.
21 (27) 4. Felaktiga utbetalningar inom bostadsbidrag Inledning Eftersom bostadsbidrag står för såväl den största andelen återkrav som den största andelen av det totala skuldbeloppet har Försäkringskassan särskilt tittat på vilka åtgärder som skulle kunna minska dessa återkrav. Bostadsbidrag beviljas med ett preliminärt belopp utifrån kundens uppskattade årsinkomst och stäms av i efterhand när den taxerade inkomsten för bidragsåret är fastställd. Det är kundens ansvar att under bidragsåret bevaka om inkomsten som anmälts till Försäkringskassan behöver justeras. Det räcker att kundens inkomster ökar med 6 000 kronor under ett kalenderår för att bli återbetalningsskyldig i samband med avstämningen. Om skillnaden mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag är lägre än 1 200 kronor återkrävs inte beloppet. Totalt beviljades 223 007 personer bostadsbidrag under år 2011. Efter avstämning konstaterades att av dessa hade 68 298 fått för mycket i bostadsbidrag, det vill säga ca 31 procent. Var tredje kund som beviljades bostadsbidrag uppskattade sina inkomster för lågt. Om inkomstuppgifter levererades månadsvis skulle detta problem minska. För Försäkringskassan är det angeläget att Regeringen överväger någon form av system för månadsuppgifter. (Månadsuppgifter snabbt och enkelt SOU 2011:40). Försäkringskassan har genomfört en flödesanalys för att identifiera problem och förbättringsområden inom kundflödet för bostadsbidrag. I det arbetet har myndigheten identifierat att den primära orsaken till att bostadsbidrag betalas ut med för högt belopp är att inkomstbegreppet är svårt för kunderna och att olika inkomster ligger till grund för beräkning av olika socialförsäkringsförmåner. Åtgärder För bostadsbidrag kan antingen regelverkets konstruktion ändras eller också kan åtgärder vidtas inom nuvarande regelutformning. Ändring av regelverkets konstruktion Nuvarande konstruktion av bostadsbidraget, med preliminär utbetalning utifrån en uppskattad inkomst som senare stäms av mot inkomstuppgifter från Skatteverkets taxeringsbeslut, leder till att många kunder blir återbetalningsskyldiga. Bostadsbidraget är till för ekonomiskt svaga grupper som för sin försörjning är beroende av detta bidrag. En tänkbar åtgärd för att komma till rätta med detta är att se över regelverkets konstruktion. Försäkringskassan förordar denna lösning eftersom den minimerar risken att kunden blir återbetalningsskyldig. Det skulle också ha en positiv påverkan på fordringsstockens utveckling.
22 (27) Ändring inom nuvarande regelverk Ett annat alternativ är att Försäkringskassan föreslår en höjning av det så kallade förlåtandeintervallet (skillnaden mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag) som idag är 1 200 kronor när det gäller för mycket utbetalt bostadsbidrag. Tabell 4. Antal återkrav bostadsbidrag per den 31 mars 2013, fördelat på beloppsintervall per krav och andel/antal slutbetalda krav per den 30 september 2013 Kapitalintervall Antal krav Belopp tkr Antal slutbetalda krav Slutbetalt belopp tkr Andel slutbetalda krav Andel slutbetalt belopp 1000-2999 kr 20 542 40 883 14 338 27 938 70% 68% 3000-4999 kr 14 771 57 612 7 829 30 184 53% 52% 5000-5999 kr 5 041 27 459 2 346 12 749 47% 46% 6000-9999 kr 12 844 99 213 4 253 32 106 33% 32% 10000 kr- 12 073 193 060 2 090 30 158 17% 16% Totalt 65 271 418 226 30 856 133 135 47% 32% Tabellen ovan redovisar inflödet av antal nya krav och summa belopp i tkr för samtliga krav per den 31 mars 2013. Tabellen redovisar också antal och andel slutbetalda krav samt totalt slutbetalt belopp i tkr, per den 30 september 2013. Alla uppgifter är fördelade på olika kravbeloppsintervall. Tabellen visar att kunderna överlag har svårt att betala tillbaka sina skulder. Ett halvt år senare, per den 30 september, hade t.ex. endast 70 procent betalat tillbaka sin skuld i det lägsta kravbeloppsintervallet 1 000-2 999 kr. Utav de kunder som hade en skuld på över 10 000 kr har endast 16 procent kunnat betala skulden ett halvår senare. Av tabellen kan slutsatsen dras att om förlåtande intervallet höjdes till 3000 kr skulle antalet krav inom bostadsbidrag minska med 20 542 stycken. Skulle intervallet höjas till 6000 kr skulle antalet krav minska med 40 354, det vill säga lite mer än hälften av det totala inflödet av nya krav gällande bostadsbidrag under 2012 (se diagram 2). Detta skulle innebära en kostnad för staten motsvarande fordringarnas värde men det kan också ge andra kostnadsdrivande effekter som är svåra att förutse. Tidigare avstämning I november 2012 lämnade Försäkringskassan in ett förbättringsförslag till departementet som innebar att avstämningen görs under hösten året efter att bidrag har betalats ut för de kunder som det är möjligt för, främst unga utan barn. För barnfamiljerna skulle avstämningen ske ungefär som idag. 7 Detta 7 Antikrångelkatalogen, Dnr 54379-2012.
23 (27) skulle innebära att vissa kunder tidigare kan få besked om bostadsbidraget har betalats ut med rätt belopp. Informationsåtgärder En sms-tjänst för inkomständring tas just nu fram. Syftet är att ett automatiskt SMS ska skickas till kunden med påminnelse om vilken inkomst som anmälts och en fråga om inkomsten fortfarande är aktuell. En APP håller också på att utvecklas som ska hjälpa kunden att hålla koll på sina inkomster. Försäkringskassan planerar genomföra flera olika åtgärder för att göra det enklare för kunden att anmäla ändrade inkomstförhållanden. Ett nytt informationsblad som är mer överskådligt och enklare att förstå kommer att bifogas beslutet om preliminärt bostadsbidrag. I detta informationsblad kommer det också att tydligt framgå hur man ska anmäla ändrad inkomst och när detta ska ske. Även informationen på FK.se kommer att förbättras.
24 (27) 5. Effektivisering av återkravshanteringen Inledning För att minska inflödet av nya krav till fordringsstocken behöver man se över både vad som kan göras för att minska antalet felaktiga utbetalningar som leder till återkravsutredning samt antalet beslut om återkrav. Effektiviteten i återkravshanteringen beror på hur ärenden som kommer in i återkravshanteringen ser ut, d.v.s. hur mycket information underlagen innehåller som har betydelse för att bedöma felutbetalningen. Effektiviteten påverkas också av hur försäkringsstödet är utformat. Bedömningarna inom återkrav har blivit mer komplexa, och för att handläggningen ska fungera så smidigt som möjligt är ett bra försäkringsstöd avgörande. Internrevisionen har i en nyligen genomförd granskning av återkravsprocessen pekat på utvecklingsbehov när det gäller gränssnitt och organisation. Åtgärder Regelverket för återbetalningsskyldighet och eftergift analys med förslag på åtgärder För att analysera Försäkringskassans tillämpning av regelverket har en aktgranskning och genomgång av domar genomförts. Analysen skulle också ge svar på om dagens regelverk ger ett tillräckligt bedömningsutrymme eller om det krävs en regeländring. Försäkringskassan har efter genomgång av ärendeakter och domar konstaterat att det finns förbättringsmöjligheter i återkravsutredningarna. Genomgången av domar visar att domstolarna återkommande ändrar Försäkringskassans eftergiftsbedömning till fördel för den försäkrade. Vidare visar en aktgranskning att ärenden inte kompletteras i tillräcklig utsträckning och att bedömningen av eftergift behöver ses över. För att utveckla tillämpningen av reglerna om återkrav planerar Försäkringskassan att göra en rättsfallsanalys inom återkravsområdet. Resultatet av analysen ska ligga till grund för uppdatering av vägledningen. Eventuella normerande dokument kommer att tas fram. Dessutom ska aktiviteter genomföras för att säkerställa tillämpningen. Målet med dessa åtgärder är att öka handläggarnas kompetens när det gäller tillämpningen av reglerna och kunskapen om det bedömningsutrymme som finns vid bedömningen av återkrav. Nedre gräns för utredning av felaktig utbetalning analys med förslag på åtgärder Idag finns en särskild hantering av misstänkta felaktiga utbetalningar som understiger 1000 kr. Denna nedre gräns för att utreda misstänkta felaktiga utbetalningar är i första hand en administrativ åtgärd, som syftar till att minimera resursinsatsen för återkravsutredningar som förmodligen ändå inte inneburit att kunden behövt betala tillbaka det felaktiga beloppet. Men denna
25 (27) regel omfattar inte alla förmåner och uppfattas som svår att hantera. En stor begränsning är att det inte är möjligt att rätta historik, t.ex. när föräldrapenning betalats ut för fel dag. Försäkringskassan kommer därför att se över möjligheterna att utforma en ny modell som kan gälla alla förmåner. En ny modell kräver att möjligheterna att rätta utbetalningshistorik utreds. Utöver en sådan generell modell kommer det för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning att prövas om det är möjligt att korrigera en felaktig utbetalning utan att en återkravsutredning inleds. Båda dessa åtgärder kommer att påverka inflödet av nya återkrav. Organisationens betydelse för effektiviteten Internrevisionen har i sin granskning av återkravsprocessen (2013:5) rekommenderat en översyn av organisationen för att hitta effektiviseringar. Internrevisionen rekommenderar också att Försäkringskassan i kombination med organisationsfrågan utreder vilket gränssnitt som är optimalt för att processen ska bli effektivare och så rättsäker som möjligt. Utredningen eller översynen bör förslagsvis även belysa organisatoriska frågeställningar relaterade till förmånsprocessen innan ett återkravsärende skapas. En utgångspunkt bör vara att gränssnittet ska utformas så att egengenererade fel som orsakar återkrav minimeras. Drivkraften bör vara att göra rätt från början, och när felaktigheter uppstår bör strävan vara att undanröja orsaken till att de uppstår. Försäkringskassan planerar att genomföra en översyn av organisation och gränssnitt enligt Internrevisionens förslag.
26 (27) 6. Effektivisering av fordringshanteringen Inledning För att effektivisera hanteringen av inflödet av nya fordringar samt förbättra indrivningsverksamheten för den befintliga fordringsstocken behöver Försäkringskassan se över arbetsprocessens moment, tillämpningen av gällande regelverk samt analysera sin organisations effektivitet när det kommer till produktionsstyrning. En grundförutsättning för en effektiv fordringshantering är att handläggningen i föregående led, återkravsledet, håller en hög kvalitet när det kommer till bedömningen av kundens förmåga att betala sin skuld inom skälig tid. Försäkringskassans fordringshantering är att likna vid en inkassoverksamhet som efter förfallen fordran har till uppgift att utreda möjligheterna för att få betalt. Själva indrivningsarbetet inom fordringshanteringen påbörjas först när fordringens förfallotid har löpt ut och kunden inte har betalat tillbaka kravet. Valmöjligheterna, om kunden inte betalat tillbaka eller avtalat om en avbetalningsplan, är att genom myndighetsbeslut verkställa avdrag (så kallad kvittning) på kommande utbetalningar av socialförsäkringen eller att ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Till skillnad från många andra statliga myndigheter innebär inte en obetald skuld till Försäkringskassan att fordran automatiskt hamnar hos Kronofogden. Efter att en påminnelse har skickats ut och förfallit till betalning görs en betalningsutredning för att försöka fastställa om kunden har en betalningsförmåga som gör att det är motiverat att överlämna ärendet till Kronofogden för verkställighet. Om betalningsförmågan anses vara så låg att Kronofogdemyndigheten inte kan verkställa utmätning och Försäkringskassan inte kan kvitta i kommande utbetalningar avbryts indrivningsarbetet under en tid innan det tas upp för ny utredning. Om Försäkringskassan avser att överlämna ärendet till Kronofogdemyndigheten för verkställighet följer Försäkringskassan de allmänna råd som Datainspektionen ger ut för inkassoverksamhet. Efter att ha tittat på arbetsmomenten och de regelverk som ligger till grund för dessa så kan det konstateras att den betalningsutredning som Försäkringskassans handläggare gör, sedan fordran har förfallit till betalning, är resurskrävande. Försäkringskassan har begränsade möjligheter till att hämta in uppgifter om kundens ekonomiska situation. Detta kan få konsekvenser för kunden. Om Försäkringskassan bedömt att kunden inte kan betala läggs ärendet vilande med avbruten indrivning. Under tiden som ärendet ligger på avbruten indrivning löper dröjsmålsränta på kravet, vilket innebär att skulden ökar betänkligt i väntan på att den betalas.