biogas, miljö och kretslopp Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne Lund den 4 juni 2007 Marita Linné BioMil AB Projektet har beställts och finansierats av POSTADRESS BioMil AB TROLLEBERGSVÄGEN 1 222 29 LUND TELEFON 046-14 80 70 TELEFAX 046-14 40 15 INTERNET biomil@biomil.se www.biomil.se BANKGIRO 5165-7294 ORG NR 556538-1117
Författare: Telefon: Telefax: e-post: Dokumentnamn: Marita Linné 046-14 80 70 046-14 40 15 marita@biomil.se Beställare/Mottagare: Granskad av: Rev.datum: Dnr: Biogas Syd Alexandra Ekstrandh ML 0706-01 Projektnamn/Ärende: Godkänd av: Ver.-/Ändr.: Status: Inventering av biogasproduktion Gabriella Eliasson Slutrapport från reningsverken i Skåne Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 GENOMFÖRANDE AV PROJEKTET... 3 3 INFORMATION FRÅN RENINGSVERKEN... 3 3.1 ALLMÄN INFORMATION... 3 3.2 PRODUKTIONSDATA FRÅN RENINGSVERKEN... 6 3.3 INFORMATION FRÅN RESPEKTIVE RENINGSVERK... 8 4 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 16 2
1 Bakgrund Efterfrågan på biogas ökar, framförallt för användning som fordonsbränsle till bilar och bussar. Om en ny biogasanläggning ska byggas tar det oftast flera år innan anläggningen kan börja leverera biogas. Ett sätt att snabbare öka biogasvolymerna till fordonsgasmarknaden skulle kunna vara att utnyttja befintliga reningsverk. Projektet omfattar en kartläggning av reningsverken i Skåne avseende nuvarande biogasproduktion, gasanvändning samt vilka möjligheter det finns för att utöka biogasproduktionen. BioMil AB har genomfört projektet på Biogas Syds uppdrag. Gabriella Eliasson, VA-chef i Tomelilla kommun har varit projektansvarig från beställarens sida. 2 Genomförande av projektet Informationen har inhämtats via telefonintervjuer under april/maj månad 2007 med VA-chef och/eller personal på respektive reningsverk som VA-chefen har hänvisat till. Uppgifter för Malmö reningsverk har hämtats från en nyligen genomförd studie av BioMil och AnoxKaldnes 1. Även insamlade uppgifter (ej publicerade) från den undersökning av produktion och användning av biogas som Svenska biogasföreningen 2 genomförde på uppdrag av Energimyndigheten har använts som underlag i samband med telefonintervjuerna. 3 Information från reningsverken I detta kapitel redogörs för den information som har framkommit vid telefonintervjuerna. I avsnitt 3.1 ges en sammanfattande beskrivning över nuvarande läge på reningsverken samt synpunkter som har framkommit vid intervjuerna. I avsnitt 3.2 redovisas faktauppgifter och driftsdata redovisas i tabell 1, 2 och 3. I avsnitt 3.3 finns en kortfattad redogörelse över de synpunkter och planer som har framkommit från intervjuerna med de olika representanterna för reningsverken. Fokus vid intervjuerna har varit, förutom att hämta in de rena faktauppgifterna, att diskutera vilka planer det finns för att ändra driften på rötkammaren och vilka möjligheter det finns att öka gasproduktionen. 3.1 Allmän information 22 av Skånes 33 kommuner behandlar slam från sina reningsverk i en rötkammare. De flesta rötkammare i Skåne arbetar inom det mesofila temperaturområdet (kring 35 o C). Undantag är Kävlinges rötkammare där man för att klara hög belastning från ett slakteri har gått över till termofil drift vid 55 o C. Även rötkammaren vid Lunds reningsverk har under 2006 övergått till termofil drift. 1 Utredning avseende drift av rötkammare och behandling av pressat hushållsavfall vid Sjölunda reningsverk i Malmö Anders Dahl, Alexandra Ekstrandh, BioMil AB och Malte Lönegård, Lars-Erik Olsson, Anox Kaldnes 2007 2 Produktion och användning av biogas år 2005, ER 2007:05 Energimyndigheten 3
På ett flertal av reningsverken väntar man på besked avseende eventuellt kommande krav på hygienisering av rötslammet. Om ett sådant krav kommer kan en övergång från mesofil till termofil rötning vara ett sätt att klara kraven. En övergång till termofil rötning innebär vanligen en del ombyggnader på reningsverken exempelvis: Värmeväxling av in/utgående slam Ökad isolering av rötkamrarna Vid en övergång till termofil drift sker nedbrytningen snabbare vilket innebär att gasproduktionen kan komma att öka något. Hur stor ökningen blir beror på nuvarande belastning. Om uppehållstiden i rötkammaren är lång vilket ofta är fallet i de kommunala rötkamrarna har en övergång till termofil rötning relativt liten påverkan på gasproduktionen. Termofil rötning kan dock öka möjligheten att belasta rötkammaren med externt material. Belastningen på en rötkammare måste ligga inom vissa gränser för att stabil drift skall erhållas. Två olika sätt att ange belastningen används inom branschen; organisk belastning och hydraulisk belastning (uppehållstid). I de flesta reningsverken är den organiska belastningen relativ låg 0,7-1,9 kg VS/m 3 rötkammarvolym och dygn. Vid dimensionering av nya rötkammare antas vanligen en organisk belastning på 3 kg VS (4 kg TS) per m³ rötkammarvolym och dygn. Rötkamrarna skulle alltså kunna belastas med 1,5-4 gånger mer organiskt material per dygn. Rötkammare i seriedrift kan köras med en total uppehållstid på 18-20 dygn vid mesofil drift och ner mot 15-17 dygn vid termofil drift. Genom driftsoptimering exempelvis föravvattning, kan den organiska belastningen ökas samtidigt som uppehållstiden minskas. VA-verkens uppdrag är att behandla avloppsvatten med uppfyllande av ställda krav avseende utgående vattenkvalitet och med bästa möjliga ekonomiska resultat. Däremot ingår det inte i uppdraget att ta emot ytterligare organiskt material. Den anaeroba rötningens huvuduppgift har hittills varit att minska slammängderna medan biogasen har varit en biprodukt. Det ingår inte heller i VA-verkens uppdrag att välja användning av producerad biogas utifrån annat än ekonomiska skäl. Därmed är reningsverkens generella inställning till att ta in andra typer av organiskt material avvaktande/negativ. Vissa typer av organiska restprodukter tas dock emot på några av reningsverken. Framför allt är det fettavskiljarslam som är aktuellt. Även pressat organiskt hushållsavfall planerar några av reningsverken att ta in för biogasproduktion (Malmö och Klippan) och i Eslöv och Höganäs tas industriavfall emot direkt till rötkammaren. I Eslövs fall kommer ca 80 % av belastningen direkt från Procordia medan det i Höganäs är mindre mängder industriavfall som tas emot. Avsättningen av rötslammet efter rötningen har under många år varit en omdiskuterad fråga dvs är rötslammet av tillräcklig kvalitet för att användas inom lantbruket. En del av rötslammet går idag ut på åkermark medan en del används för tillverkning av jordförbättringsmaterial som används till skogsgödsling, golfbanor, grönytor mm samt till täckning av deponier. Många av reningsverken i nordvästra Skåne levererar sitt rötslam till NSR som bl a använder materialet till deponitäckning, en användning som dock inte är en lösning på lång sikt. 4
Om reningsverken ska ta in ytterligare organiskt material till rötkammaren kommer detta att medföra att slammängderna ökar vilket ytterligare ökar kraven på en långsiktigt hållbar användning av rötslammet och en återföring av näringsämnena utan att riskera att oönskade ämnen sprids på åkermark. Flertalet av kommunerna har minst två rötkammare vilket skulle kunna innebära att en rötkammare teoretiskt kan användas för att enbart röta annat material än slam från reningsverket. Det finns dock en del faktorer som talar emot detta exempelvis relativt stora ombyggnader eftersom rötkammaren med kringutrustning inte är byggd för andra typer av material än slam från reningsverket. Även om rötkamrarna idag är relativt lågt belastade så innebär bortfallet av en rötkammare att reningsverken kan få en försämrad rötning av slammet. Avvattning och/eller ultraljudsbehandling av ingående slam och termofil rötning kan dock vara möjliga åtgärder för att förbättra rötningen. Genom att dela upp rötningen i två linjer innebär det dessutom automatiskt en klassning av slammet från reningsverken som sämre, vilket inte gynnar möjligheten till återföring av rötslam till åkermark. I de mindre reningsverken används gasen till uppvärmning av rötkammare och lokaler. På sommaren facklas vanligen några procent av den totala gasproduktionen. På fyra platser används gasen för fjärrvärmeproduktion och på tre platser används gasen i gasmotorer och på ett reningsverk finns en gasturbin. Två uppgraderingsanläggningar finns i drift (Kristianstad och Eslöv) och ytterligare en uppgraderingsanläggning är beställd (Helsingborg). En del av den producerade gasen på Malmös reningsverk kommer att uppgraderas och i Lund pågår också förhandlingar om att leverera gasen till uppgradering. 5
3.2 Produktionsdata från reningsverken I tabell 1 till 3 har uppgifter från reningsverken sammanställts. Tabell 1. Data på rötkammare på Skånes reningsverk Kommun Byggnadsår Antal rötkammare Rötkammarvolym, m 3 Bjuv 1 470 Eslöv 1982 2 7000 Helsingborg 1974-1991 2 6000 Hässleholm* 1964, 1978 2 2000 Höganäs 2 1340 Höör 1977 2 795 Klippan 1972 2 1200 Kristianstad 1977 3** 6000** Kävlinge 1960 2 1200 Landskrona 1960/2006 1 1300 Lund* 1974, 1976 2/1 3000/350 (Källby + S Sandby) Malmö 1962 6 16000 Perstorp 1 680 Sjöbo 1965/1975 2 600 Tomelilla 1964 2 1000 Trelleborg 1967/1997 2 2500 Ystad 1966 1 2000 Åstorp 1965 1 600 Ängelholm 1961 3** 2100** Örkelljunga 2005 1 350 Östra Göinge Planerar ny Summa 41 56485 * Mindre rötkammare som kommer att läggas ned finns på andra platser i kommunen ** Inklusive ej uppvärmd efterrötkammare på 1000 m 3 i Kristianstad och ca 700 m 3 i Ängelholm. 6
Tabell 2. Sammanställning av gasproduktionen från Skånes reningsverk Kommun Biogasproduktion GWh/år Facklad gas GWh/år Specifik gasproduktion m 3 CH4/m 3 rötkammarvolym, dygn Gasanvändning Bjuv 0,3 0,02 0,18 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Eslöv 10,7 2,1 0,42 Fordonsgas, fjärrvärme Helsingborg 7,3 2,5 0,33 Uppgradering fr o m 2008 Hässleholm 2,7 0,1 0,26 Gasmotor Höganäs 2,1 0 0,42 Gasturbin Höör 0,5 0,03 0,14 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Klippan 0,9 0 0,20 Gasmotor Kristianstad 6,2 0 0,28 Fordonsgas,uppvärmning av rötkammare Kävlinge 1,7 0,03 0,38 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler, bad Landskrona 1,2 0 0,25 Fjärrvärme Lund/ 6,2/0,3 1,8/0,06 0,57/0,24 Gasmotor ev övergång till S Sandby fordonsgas Malmö 30,1 0 0,52 Gasmotor och uppgradering Perstorp 0,4 0,04 0,15 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Sjöbo 0,8 0,26 0,34 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Tomelilla 2,0-0,54 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Trelleborg 2,0 0,06 0,22 Fjärrvärme Ystad 3,1 0,6 0,43 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Åstorp 0,8 0,2 0,36 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Ängelholm 1,8 0,7 0,24 Troligen övergång till fjärrvärme Örkelljunga 0,7 0 0,51 Uppvärmn. av rötkammare, lokaler Summa 81,8 8,5 Totalt produceras ca 82 GWh biogas per år. Facklad gas uppgår till ca 9 GWh per år dvs något mer än 10 %. Den största facklingen av gas sker i Helsingborg, Lund, Eslöv och Ängelholm som tillsammans svarar för 6,4 GWh per år. I Helsingborg kommer fr o m nästa år all gas att gå till uppgradering, i Lund pågår förhandlingar om uppgradering, Eslöv arbetar för att öka gasanvändningen och i Ängelholm ska all biogas gå till fjärrvärme. Sammantaget innebär dessa åtgärder att facklad andel gas kommer att minska till ca 2 % av produktionen. 7
Tabell 3. Sammanställning av data på driften av rötkammare Kommun Uppehållstid Belastning Temp TS-reduktion Glödförlust % Nedbrytning kg VS/dygn,m 3 C % Org material In Ut dygn % Bjuv 38 Eslöv 32 (snitt) 1,0 37 61 79 60 72 Helsingborg 15 35 69 Hässleholm 20 1,3 33 34 76 60 56 Höganäs 20 1,3 35 59 61 Höör 45 34 Klippan 20 1,3 35 46 Kristianstad 31 1,1 37 25 78 63 52 Kävlinge 10-15 1,0 55 36 80 63 49 Landskrona 14 36 Lund 37,5 1,9 55 45 81 68 54 Malmö 20 1,3 35 44 Perstorp 35 Sjöbo 26 1,1 35 58 Södra Sandby 35 Tomelilla 32 1,2 35 61 71 55 58 Trelleborg 33 0,7 35 24 69 56 42 Ystad 17 1,4 37 46 Åstorp 25 35 Ängelholm 21 1,3 36 53 Örkelljunga 35 Östra Göinge I de flesta reningsverken är den organiska belastningen relativ låg med en variation från som lägst 0,7 och som högst 1,9 kg VS/m 3 rötkammarvolym och dygn. Vid dimensionering av nya rötkammare antas vanligen en organisk belastning på 3 kg VS per m³ rötkammarvolym och dygn. Rötkamrarna skulle alltså kunna belastas med 1,5-4 gånger mer organiskt material per dygn. 3.3 Information från respektive reningsverk Bjuv För närvarande är gasproduktionen i rötkammaren låg och anledningen misstänks vara dålig omrörning. Gasproduktionen är inte tillräcklig för att klara uppvärmningen utom på sommaren då gas ibland behöver facklas. Under sommaren 2007 kommer rötkammaren att rensas ur samt förses med inblåsningsdysor för att förbättra omrörningen. En större gasklocka skulle behövas för att på så sätt minska facklingen. Avvattnat slam omhändertas av Biorec för jordtillverkning. Slam från reningsverket i Ekeby hämtas med bil varje vecka och övriga byar (Billesholm och Norra Vram) är redan inkopplade till reningsverket. Inga planer på att ta in ytterligare organiskt material har diskuterats. I Bjuvs kommun finns en nybyggd biogasanläggning som 8
behöver organiskt material och även NSR:s biogasanläggning finns i närområdet vilket sammantaget innebär att det finns en konkurrens om lämpliga råvaror för biogasproduktion. Eslöv Reningsverket i Eslöv skiljer sig från de vanliga kommunala reningsverken eftersom mer än 80 % av belastningen kommer från livsmedelsindustrin. Anläggningen ägs gemensamt av kommunen och Procordia vilket medför att Procordia vill vara garanterade behandlingskapacitet i reningsverket. Det finns dock utrymme för att ta in ytterligare material t ex grödor via befintlig tippficka under tider då Procordia levererar mindre mängder organiskt avfall. Undersökningar pågår om möjligheterna att ta in mer material. En ny blandningsstation för att få bättre blandning av slam och fast material har byggts. För uppvärmning av rötkammare och lokaler har man bytt från elvärme till intern fjärrvärme. Resterande gas används dels för uppgradering till fordonsbränsle och dels till ett lokalt fjärrvärmenät. Dock facklas en del gas bl a beroende på att vid driftsstopp i pannan till det lokala fjärrvärmenätet kan det gå någon dag innan pannan återstartas. Önskvärt från reningsverkets sida är att efter uppgradering kunna avsätta större del av gasen till gasnätet. På reningsverket i Eslöv har man arbetat mycket med certifiering enligt ReVAQ men livsmedelsindustrierna är trots det tveksamma till att acceptera rötslam som gödselmedel på åkermark. Helsingborg Helsingborgs reningsverk kommer under våren 2008 att ta i drift en uppgraderingsanläggning för all gas som produceras på reningsverket. Rötkammaren kommer istället att värmas med fjärrvärme. Uppehållstiden i reningsverket är med nuvarande belastning för kort (ca 15 dygn) vilket resulterar i relativt hög halt organiskt material i utgående slam (69 %). Flera utredningar har genomförts för att klarlägga vilka möjligheter det finns att öka uppehållstiden till ca 20 dygn. Ett alternativ har varit att installera ultraljudsbehandling inklusive mekanisk slamavvattning (idag används gravimetrisk avvattning) men pga dålig funktion i Borås har dessa planer lagts på is tillsvidare. För närvarande används polymer för att förbättra avvattningen vilket fungerar bra. I tidigare utredningar har möjligheten att behandla pressat organiskt hushållsavfall från NSR undersökts men detta bedömdes ge för stor transportökning genom staden. Pressvätskan kommer i stället att användas i NSR:s rötkammare på Filborna. Det rötade slammet används till täckning av NSR:s deponi. Långsiktigt kan en användning av slammet till skogsgödsling vara en lösning. Vid skogsgödsling ska slammet vara torkat och pelletterat vilket innebär att ingen annan hygienisering av slammet kommer att behöva installeras. Inga planer finns därför på övergång till termofil rötning eftersom det innebär att mer kväve hamnar i utgående vatten i stället för i slammet där det kan nyttiggöras i skogen. Termofil rötning kräver även bättre värmeåtervinning, mer polymer samt risk för luktproblem. Hässleholms kommun I kommunen finns en större biogasanläggning i Hässleholm samt 3 mindre (Sösdala, Hästveda, Vinslöv) varav den ena inte fungerar längre (Hästveda). Redan idag körs slammet 9
därifrån till Hässleholm. Även de andra två små reningsverkens slam kommer att köras till Hässleholm. Vid reningsverket i Hässleholm har man en gammal gasmotor (plus gaspanna) som måste bytas ut och beslut har tagits att detta ska göras. Oberoende av om det så småningom byggs uppgradering så måste det finnas en lösning på gasanvändningen tills dess. Idag räcker befintlig gasmotor inte till utan en del gas går till en gaspanna samt även viss fackling. Den nya gasmotorn ska vara större (100 kw el istället för 60 kw el ) och den gamla gasmotorn ska finnas kvar så att facklingen kan undvikas. Reningsverket ligger inte nära fjärrvärmeverket så det finns ingen ersättningsvärme om biogasen skulle gå till uppgradering. Dessutom förbrukar reningsverket mycket el. Med tanke på Hässleholms Vattens uppdrag, är bedömningen att det idag inte är ekonomiskt försvarbart att gå över till produktion av fordonsgas men förutsättningarna kan komma att förändras (annan prisbild, politiska direktiv mm). Tillsvidare fortsätter arbetet med att optimera gasproduktionen i Hässleholm genom mottagning av slammet från de små verken (avvattnas innan det transporteras), insamling av mer organiskt material från rens i reningsverket, minskning av värmebehovet genom slam/slamvärmeväxling samt ökning av temperaturen i rötkammaren eftersom temperaturen idag bara ligger på 33-34 o C. Möjligheten att eventuellt uppgradera rötkamrarna till termofil drift undersöks också (tidigare försök med att gå upp i temperatur har dock gett en del problem). Försök med mottagning av organiskt hushållsavfall har genomförts men det fungerade inte tillfredsställande och därför finns det för närvarande inga planer på att ta emot andra organiska material än slam. I kommunen finns en grupp med representanter från kommunens miljökontor, VA-verket samt externa representanter som arbetar med dessa frågor. I denna grupp är VA-verket bromskloss eftersom de måste se till sin uppgift att rena avloppsvatten på mest lönsamma sätt. Ca 2/3 av det rötade slammet går direkt till vassbäddar utan avvattning. Resterande del avvattnas i en centrifug. Höganäs I Höganäs används den producerade gasen i en ny gasturbin. Maxeffekt är ca 100 kwel och normalt produceras 50-60 kw el samt 100-105 kw värme. Den producerade värmen används för uppvärmning av rötkammare och byggnader. Vissa restprodukter tas direkt in till rötkammaren, förutom fettavskiljarslam även restprodukter från några lokala industrier. Det finns utrymme för att ta emot mer material i rötkammaren men det är konkurrens om råvarorna speciellt eftersom det i nordvästra Skåne finns flera biogasanläggningar. Om det skulle finnas tillräckligt med gas för att utnyttja gasturbinen maximalt så finns det inte tillräcklig avsättning för värmen på sommaren. Eventuellt kommer en befintlig kylare att installeras men den förbrukar i sin tur elenergi så det bedöms inte vara någon tillfredsställande lösning. Avvattnat slam efter rötningen går till NSR vilket innebär en betydande kostnad för reningsverket. 10
Höör Producerad gas används för uppvärmning av rötkammare och byggnader. På sommaren facklas en del av gasproduktionen. Slammet avvattnas i en filterpress och går till lantbruket och till salixodling. För närvarande görs en genomgång av slamhanteringen vilket förväntas öka gasproduktionen. Det är inte aktuellt att ta in ytterligare organiska material till rötkammaren. Klippan Vid reningsverket i Klippan har försök genomförts med att ta in en flytande fraktion från pressat organiskt hushållsavfall. Den ökade tillförseln av organiskt material innebar en fördubblad gasproduktion. Ca 2000 m 3 slurry ska enligt planeringen tas emot. Pressningen av det organiska materialet sker på Nårab:s deponi i Hyllstofta och slurryn körs sedan med tankbil till reningsverket. Slurryn pumpas direkt från tankbilen till rötkammaren. Rötkammaren har pumpomrörning som under det månadslånga försöket klarade av den ökade ts-mängden. I den utredning som genomfördes i samband med rötningsförsöken beräknades olika alternativ för gasanvändningen. Gasmängderna bedömdes inte var tillräckliga för att uppnå lönsamhet med uppgradering och därför kommer gasen att användas för el- och värmeproduktion. Kommunen har sökt klimppengar för att installera en ny stor gasmotor i stället för de befintliga tre Totemaggregaten för att på så sätt kunna använda den ökade gasmängden. Det rötade slammet går till NSR. Kristianstad I Kristianstad används 50-60 % av rågasen för produktion av fordonsbränsle. Rötkammaren värms med rågas eftersom det är det mest ekonomiska alternativet. Andra alternativ för uppvärmning har undersökts, bl a värmepump. Värmeväxlare har installerats för att minska värmebehovet. Man har även tittat på möjligheten att använda termofil process vilket beräknades ge 10-15 % bättre utbyte men eftersom det skulle innebära att rötkammaren måste isoleras så var det inte lönsamt. Inte heller sönderdelning av materialet för att öka utbytet har visat på lönsamhet. Utgående slam avvattnas i en centrifug. Denna behöver dock bytas ut och ett alternativ är att istället avsätta slammet i vassbäddar. Denna metod visar på en betydande besparing jämfört med nuvarande hantering och ett projekt pågår för närvarande med vassbäddar. Industriavfall styrs genom differentierade taxor till biogasanläggningen i Karpalund istället för till reningsverket. Kävlinge Reningsverket i Kävlinge är hårt belastat eftersom det tar emot slam från Swedish Meats slakteri och från Konvex. Framöver kommer dock belastningen att minska avsevärt eftersom slakteriet ska läggas ned. För att klara belastningen behandlas bioslammet med ultraljud och rötkammaren körs termofilt. Med dessa åtgärder sänktes uppehållstiden i rötkammaren från 20 till 10-15 dygn. Gasproduktionen räcker inte på vintern bl a beroende på att rötkamrarna är 11
dåligt isolerade. Under sommartid leds eventuell överskottsgas till en gaspanna vid det närbelägna utomhusbadet. När slakteriet läggs ned kommer belastningen att minska till mer normala förhållanden. Reningsverkets uppdrag är dock att rena vatten och därför föreligger inget intresse av att ta in material med syfte att öka gasproduktionen. Landskrona Avvaktar med ombyggnader eftersom de väntar på beslut om eventuella hygieniseringskrav. Frågan om hygieniseringskrav arbetar man med även inom EU och resultat därifrån kan ta tid medan det svenska beslutet kan komma under året. Med nuvarande slamhantering är det enbart primärslam och slam från trekammarbrunnar som går till rötkammaren däremot inte bioslam och kemslam. Bioslammet har gett problem med skumning och igensättningar i gassystemet och tas därför inte in till rötkammaren. Försök har även gjorts med att ta in fett men pga problem med omrörningen avslutades försöken. Avfallsbolaget har dessutom andra planer för användning av fettet för närvarande. Om det blir krav på hygienisering så planeras termofil rötning istället för nuvarande mesofila rötning vilket även bedöms kunna underlätta rötningen av fett och bioslam dvs då kommer mer organiskt material att tas in till rötkammaren. Slamvärmeväxlare finns men pga problem med igensättningar används denna inte. Ingående slam till rötkammaren förtjockas gravimetriskt och uppnår maximalt en ts-halt på 7-8 % men ligger vanligen på 5-6 %. Efter rötningen blandas allt slam och avvattnas. Slammet används för komposttillverkning. En ny panna har installerats på fjärrvärmeverket och all gas från reningsverket plus gasen från deponin går till fjärrvärme. Ingen diskussion om att uppgradera gasen till fordonsgas har förekommit. Lund Gasproduktionen förväntas öka från 1 miljon till 1,2 miljoner eftersom en mindre rötkammare i Veberöd ska läggas ned och slammet istället tas in till rötkammaren i Lund. En mindre rötkammare i Södra Sandby kommer dock att vara kvar. Även fettavskiljarslam tas in till rötkammaren. Under 2006 har reningsverket övergått till termofil drift vilket också kommer att bidra till en något högre gasproduktion. Den termofila driften har gett ökade luktproblem och olika sätt att lösa dessa på, är under utredning. Ingående slam förtjockas till 10 % innan det tas in i rötkammaren. Högre torrhalt bedöms inte vara möjligt att ta in. Avvattningen innebär att uppehållstiden i rötkammaren är lång, upp till 40-50 dygn i vissa perioder. Gasen används för uppvärmning och för elproduktion samt en del fackling. Diskussioner pågår med Lunds Energi om att sälja gas till deras planerade uppgraderingsanläggning. Alternativet är annars att investera i ny gasmotor. Slammet används framförallt till anläggningsjord men även till bullervallar och gödsling av åkermark. 12
Malmö På uppdrag av VA-verket i Malmö har en utredning nyligen genomförts av AnoxKaldnes och BioMil avseende dagens och morgondagens drift av Sjölundas sex rötkammare. Två olika driftsmöjligheter har utvärderats; antingen fortsatt mesofil drift med hygienisering vid 70 o C eller en övergång till termofil drift med hygienisering vid 55 o C. Termofil rötning skulle med största sannolikhet innebära att belastningen på befintliga rötkammare kan ökas eftersom mikroorganismerna arbetar snabbare vid den högre temperaturen. På Sjölunda utnyttjas biogasen i två gasmotorer som producerar värme och elektrisk energi för internt bruk på verket. Den värme som inte utnyttjas säljs till fjärrvärmenätet. Vid tillfällen när gasmotorerna inte är i drift utnyttjas gasen i en gaspanna för förbränning. En uppgraderingsanläggning kommer att byggas i Malmö för uppgradering av gas motsvarande 20 GWh/år. Tillståndshanteringen pågår avseende anläggningen. Förutsättningarna för mottagning av maximalt 25 000 årston pressat organiskt hushållsavfall från grannen Sysav AB har också studerats. Det kan vara lämpligt att skilja på behandlingslinjerna för befintligt slam och organiskt hushållsavfall eftersom rötresten från det organiska avfallet lättare kan utnyttjas som ett organiskt gödselmedel. Rötkammarna är idag lågt organiskt belastade med en uppehållstid på 20 dygn. För att kunna belasta rötkammarna högre måste slammet föravvattnas. Vid en föravvattning till 5-6 % kan belastningen ökas med 60 % vid mesofil drift och upp mot en dubblering vid termofil drift. Med hushållsavfall och maximal belastning kommer gasproduktionen att öka 100-140 % mot idag för mesofil respektive termofil drift. Gassystemet måste då byggas om. Med dagens slammängder och behandling av allt hushållsavfall ökar gasmängden med 40 % vilket befintligt gassystem klarar av. Perstorp Gasen används för uppvärmning av rötkammaren och resten facklas. Diskussioner har förekommit med Kristianstad om att transportera orenad gas till Kristianstad. Rötkammaren ska renoveras under året bl a har den nyligen tömts på bottensats. Eventuell förbättring av isoleringen på rötkammaren har diskuterats med det förutsätter att det finns avsättning för ökad gasproduktion. Ingen lösning har identifierats för att undvika fackling. Tillgången på fjärrvärme från Perstorp AB är god så den skulle kunna användas för uppvärmning istället för rågas. Perstorp har samarbete med Klippan, Åstorp, Örkelljunga samt Nårab men några gemensamma lösningar avseende biogasproduktion har inte diskuterats. Sjöbo Producerad biogas används till uppvärmning av rötkammare och byggnader. Ca 35 % facklas. Gasen skulle kunna användas till fjärrvärmeproduktion eftersom fjärrvärmeverket ligger i närheten och då skulle de kunna vara intresserade av att ta in mer material. Avvaktar ett eventuellt beslut om hygienisering. Tomelilla Den producerad biogas används för uppvärmning av process, byggnader samt kommunhus. Sommartid facklas en stor del av gasen. 13
Gasproduktionen förväntas öka framöver genom mottagning av organiskt material från regionen. Uppgradering till fordonsgas eftersträvas. Slammet avyttras till jordbruksmark. Trelleborg All producerad biogas går till fjärrvärmeverket men på sommaren kan det förekomma lite fackling. Ett projekt pågår som innebär att reningsverket tar emot fettavskiljarslam. Genom kontrakt med entreprenören som sköter tömningen av fettavskiljarna får reningsverket jämna leveranser av fettavskiljarslam vilket har inneburit att rötkammaren klarar av att hantera fettet utan att problem med skumning mm har uppstått. Mottagningen av fett innebär en ökning av gasproduktionen med någon procent. Eventuella övriga förändringar kommer inte att ske förrän det kommer ett beslut avseende krav på hygienisering. I det nya tillståndet som ska sökas är det bara mottagning av fettavskiljarslam som ingår alltså ingen mottagning av andra typer av organiskt avfall. Efter centrifugering går avvattnat slam till jordbruksmark, salix eller täckning av deponin. Eftersom reningsverket tar emot lakvatten från deponin så är slammet inte godkänt enligt ReVAQ. Ystad Ystad reningsverk behandlar även slam från Skurup. Avtalet med Skurup löper snart ut och därför har en översiktlig utredning genomförts avseende förväntad kommande belastning eftersom rötkammaren redan idag är relativt hårt belastad. Tillståndshanteringen ska påbörjas men projekteringen är ej påbörjad. Tidigare har utredningar genomförts i samband med den planerade biogasanläggningen i Snårestad avseende förändrad gasanvändning där de tre berörda enheterna var deponin, reningsverket och biogasanläggningen. Inga förändringar har dock vidtagits. Gasen används för intern uppvärmning och en del facklas. Inga planer på uppgradering finns på reningsverket. Slammet används för att göra jordförbättringsmaterial till ett rekreationsområde och till energiskog. Åstorp Reningsverket i Åstorp ska även framöver ta emot slammet från Kvidinge vilket kommer att innebära utbyggnad av verket. Projektering pågår. Producerad gas används för intern uppvärmning och en del facklas på sommaren. Uppgradering har diskuterats men volymerna är för små för att uppgradering ska vara lönsamt. Inga planer på att ta in andra typer av organiska restprodukter dels eftersom det inte ryms inom det kommunala ansvaret och dels för att det finns biogasanläggningar i närområdet som tar aktuella organiska restprodukter. 14
Ängelholm Ängelholms reningsverk har tre rötkammare varav två är uppvärmda (parallellkopplade och den tredje är ouppvärmd och används som efterrötkammare. Ingående slam till rötkammaren har en torrhalt på 3-4 % och högre torrhalt klarar inte ledningar eller omrörning. Ca 300 m 3 fettavskiljarslam tillförs årligen och mängden kan komma att öka något. Försök har gjorts med att tillföra margarin vilket resulterade i överjäsning. Sen dess är intresset lågt för att tillföra externa material och bedömningen är att rötkamrarna inte klarar större belastning. Gasen används för intern uppvärmning och på somrarna facklas en del. Klimpansökan har skickats in för att investera i en ny gaspanna och tillföra överskottsvärme till kommunens fjärrvärmenät. Ansökan avslogs men troligen kommer ändå investeringen att genomföras och avtalet med fjärrvärmeverket är i det närmaste klart. Tidigare har möjligheterna till att uppgradera fordonsgas undersökts. Olämplig placering av reningsverket i förhållande till transportleder och naturområden i kombination med dålig lönsamhet medförde att kommunen i stället satsar på fjärrvärmelösningen. Örkelljunga En ny rötkammare byggdes år 2005 och ännu fungerar inte anläggningen tillfredsställande så för närvarande är inriktningen att få ordning på anläggningen. Ytterligare material till rötkammaren skulle kunna vara fettavskiljarslam. Den producerade biogasen åtgår till uppvärmning av rötkammaren och uppvärmning av lokalerna. Diskussioner finns om att använda gasen i en gasmotor för elproduktion. Allt rötat slam går till NSR men via NSR går en del direkt till salixodling eftersom slammet är av bra kvalitet. Östra Göinge Tre lite större orter finns i Östra Göinge kommun, Knislinge, Broby och Sibbhult. Vid reningsverket i Broby har det funnits en mindre rötkammare. Omläggning av avloppssystemet har påbörjats genom att en slamledning har lagts från Broby till Knislinge. Kommunen är i början av projekteringsfasen och enligt de senaste planerna ska det byggas en rötkammare i Knislinge och för närvarande är det termofil rötning som är aktuellt. Totalt kommer verket att behandla avloppsvatten från 10 000 PE. Gasanvändningen är ännu oklar men anläggningen är sannolikt för liten för uppgradering och inga planer finns på att ta in ytterligare material för att öka gasproduktionen. Sibbhult kommer fortfarande att ha eget reningsverk. Östra Göinge tillhör ÖKRAB avseende hanteringen av hushållsavfallet. Möjligheten att ta in organiskt hushållsavfall har inte varit aktuellt pga risk för problem med sortering och avsättning av rötresten. 15
4 Sammanfattning och slutsatser Biogasproduktionen från reningsverken i Skåne var år 2006 ca 82 GWh varav knappt 9 GWh facklades. När planerade förändringar i gasanvändningen vidtagits kommer facklad mängd att minska till ca 2 GWh/år. Om alla reningsverken skulle ha en gasproduktion per rötkammarvolym som det reningsverk som har den högsta produktionen per rötkammarvolym så skulle det innebära en gasproduktion på 115 GWh/år vilket är en ökning med 40 %. De kommuner som inte har reningsverk motsvarar ca 10 % av Skånes befolkning dvs om allt slam från dessa reningsverk utnyttjades för biogasproduktion skulle det motsvara kring 10 GWh/år. På flertalet reningsverk pågår olika typer av förändringar och förbättringar vilket kan förväntas resultera i en något ökad gasproduktion alternativt en minskad intern gasförbrukning. Dock är det en del verk som avvaktar med beslut om förändringar i slamhanteringen tills ett beslut om eventuellt hygieniseringskrav kommer. I tabell 4 finns en sammanställning över nuvarande planer hos reningsverken. Tabell 4. Sammanfattning av reningsverkens pågående förändringar och planer Kommun Bjuv Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lund Malmö Perstorp Pågående förändringar och planer Förbättrad omrörning. Ta in mer material med befintlig utrustning, förbättra gasanvändningen. Bygger uppgradering, arbetar med att öka uppehållstiden. Ny gasmotor, ta in mer slam från mindre reningsverk, värmeväxling och ev termofil drift. Intresserade av att ta in mer material men problem med att avsätta mer gas. Förbättring av slamhanteringen pågår. Ta emot pressat organiskt hushållsavfall plus ny gasmotor. Har nyligen tagit i drift en ny uppgraderingsanläggning. Minskad belastning från slakteriet vilket kommer att ge mer normala driftsbetingelser för rötkammaren. Avvaktar med ombyggnader tills beslut om hygienisering kommer. Förhandlingar pågår avseende att leverera gasen till uppgradering, ta in mer slam från mindre reningsverk. Ta emot pressat organiskt hushållsavfall, 20 GWh till uppgradering. Rötkammaren ska renoveras. Har inte avsättning för mer gasproduktion. 16
Sjöbo Södra Sandby Tomelilla Trelleborg Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Avvaktar hygieniseringsbeslut. Gasen skulle kunna levereras till fjärrvärmeverk. Inga förändringar. Mottagning av organiskt avfall från livsmedelsindustrin för ökad gasproduktion med målsättning att använda gasen till fordonsbränsle. Har börjat med mottagning av fettavskiljarslam. Översiktlig utredning om framtida belastning har gjorts. Mottagning av slam från annat mindre reningsverk i kommunen. Gasen kommer troligen att komma att levereras till fjärrvärmeverket. Håller på att trimma in driften på ny rötkammare. Ev installera gasmotor. Planering för att bygga ny rötkammare som ska ta slam från flera mindre orter. Fem reningsverk har en gasproduktion på över 6 GWh/år. Nuvarande/planerad gasanvändningen i dessa reningsverk är: I Kristianstad och Eslöv uppgraderas en del av den producerade biogasen till fordonsgas. Resten används för intern uppvärmning och i Eslövs fall för uppvärmning av ett bostadsområde. Helsingborg kommer under nästa år att ta i drift en uppgraderingsanläggning som ska uppgradera all biogas från reningsverket. Anläggningen är dimensionerad för 250 m 3 rågas/h vilket ger en maxkapacitet på 12 GWh/år. Malmö kommer att leverera 20 GWh/år till en uppgraderingsanläggning som ska byggas av E.ON Gas. I Lund pågår förhandlingar med Lunds Energi avseende försäljning av gasen till uppgradering. De totala uppgraderingskapaciteten för biogas från reningsverk kommer därmed att uppgå till ca 50 GWh/år. Övriga reningsverk har en gasproduktion på från 0,2 GWh/år till maximalt 3 GWh/år, varav de flesta kring 1-2 GWh/år. Med nuvarande teknik för uppgradering innebär det att det inte är lönsamt att uppgradera gasen. På de reningsverk som frågan om gasanvändningen har utretts under det senaste året så är det i stället gasmotor för samtidig produktion av el och värme som ger den bästa lönsamheten. Reningsverken har stort internt behov av både el och värme och kan med en gasmotor täcka stora delar av detta. I några kommuner har redan små rötkammare lagts ned och ytterligare några kommer att läggas ned och slammet körs i stället in till ett större reningsverk. Några mindre orter med reningsverk utan rötkammare kommer också att övergå till att transportera slam till befintlig rötkammare på annan ort i kommunen. En viss ökning av mängden fettavskiljarslam som tas in till rötkamrarna kommer att ske. Pressat organiskt hushållsavfall kommer att tas emot på två reningsverk enligt nuvarande planer och det skulle kunna ske på fler anläggningar om intresse finns från reningsverkens 17
sida. Organiskt avfall från livsmedelsindustrin är det enbart Eslöv, Tomelilla och Höganäs som planerar att ta emot. I Skåne idag finns det tillräcklig behandlingskapacitet för organiskt avfall från livsmedelsindustrin i de befintliga biogasanläggningarna som är byggda/tillståndsgivna som samrötningsanläggningar och det finns inom branschen redan en konkurrens om restprodukterna. För flera av de mindre reningsverken finns det oftast inte avsättning för mer gas vilket medför att det inte finns något incitament för att öka gasproduktionen. Även om reningsverken med en gasproduktion på 1 till 2 GWh/år ökar sin gasproduktion till det dubbla så är fortfarande volymerna för små för att det ska vara lönsamt att bygga en uppgraderingsanläggning. Däremot kan det vara lönsamt att installera en gasmotor. VA-verkens uppdrag är att behandla avloppsvatten med uppfyllande av ställda krav avseende utgående vattenkvalitet och med bästa möjliga ekonomiska resultat. Däremot ingår det inte i uppdraget att ta emot ytterligare organiskt material. Den anaeroba rötningens huvuduppgift har hittills varit att minska slammängderna medan biogasen har varit en biprodukt. Det ingår inte heller i VA-verkens uppdrag att välja användning av producerad biogas utifrån annat än ekonomiska skäl. Därmed är reningsverkens generella inställning till att ta in andra typer av organiskt material, avvaktande/negativ. Den primära förutsättningen för att genomföra olika åtgärder med syfte att öka gasproduktionen är att det finns avsättningsmöjligheter för den ökade gasproduktionen. 18