1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden Ett förslag till fördelningsnyckel har varit ute på remiss till samtliga länsstyrelser, Sametinget, PTS, Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Den huvudsakliga frågan är hur mycket vikt ska gleshetsparametern ges i nyckeln. Förslaget var i remissversionen 0,15 på gleshet och 0,85 på utan trådbundet bredband med 100 mbit/sek. Fem län har anfört att gleshet bör viktas till minst 0,3 med motiveringar såsom att stödet ska överbrygga de marknadsmisslyckanden som finns i glesare områden, att förslaget gynnar de mest expansiva regionerna i landet, att gleshet är den bärande orsaken till varför Sverige kan ha bredbandsstöd i EU-programmen osv. Tretton län har mer eller mindre tillstyrkt den föreslagna viktningen. Två län har inte kommenterat den delen och ett län har inte besvarat remissen. Sametinget anser att man inte behöver en särskild budget för bredband då det rör sig om få projekt. Sametinget anser vidare att projekt som berör ett specifikt samiskt område med en majoritet samisk befolkning ska hanteras i särskild ordning med förtur av respektive länsstyrelse. Tillväxtanalys har inga invändningar mot förslaget och bedömer det som väl övervägt. Tillväxtverket har inga synpunkter. En förändring har gjorts i beräkningen jämfört med remissversionen. PTS har under mars publicerat bredbandskartläggningen för 2013 varför den nu används istället för kartläggningen för 2012. Detta innebär att fördelningen blir något justerad jämfört med remissversionen. Sametinget och bredbandstöd Jordbruksverket har föreslagit att Sametinget inte ska pröva frågor om stöd för bredbandsinvesteringar i kommande landsbygdsprogram. Vilka myndigheter som ska pröva frågor om stöd regleras i den kommande svenska förordningen för landsbygdsprogrammet. Bakgrunden till att Sametinget inte bör hantera bredbandsstödet är att Sametinget under programperioden 2007-2014 endast har beviljat stöd till två projekt omfattande 2,4 miljoner kronor, dvs. 0,15 procent av totalt beviljat bredbandsstöd. Stödet är komplext att hantera och med ett fåtal anökningar krävs det stora insatser för att administrationen ska fungera på ett Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se
Jordbruksverket 2014-04-10 2(7) tillfredsställande sätt. Det är också så att fördelningsnyckelns konstruktion innebär att den inte direkt kan appliceras för samiska förhållanden. Åtgärd, fokusområde och indikatorer Bredbandsstödet ligger i artikel 20, Grundläggande service och byutveckling och kopplas till fokusområde 6c; öka tillgången till IKT på landsbygden, enligt kommissionens åtgärdskod; 7.3/6c. Indikatormått är antal projekt som får stöd, befolkning som får tillgång till bredband samt totala offentliga utgifter. Indikatorerna är fastställda i EU-regelverket. Indikatorn befolkning som får tillgång till bredband betyder inte faktiska anslutningar utan hur många som skulle kunna ansluta sig till bredbandsnätet om de vill. Fördelning i programmet 2007-2013 Fördelningen av pengar till länen avseende bredband i programmet 2007-2013 byggde i huvudsak på landsbygdsbefolkning och gleshet, dvs. den som gällde för hela axel 3. Landsbygdsbefolkning beräknades som en summering av boende utanför tätorter upp till 20 000 invånare. Viktningen var 0,85 för befolkning och 0,15 på gleshet. Efterhand som mer pengar har tillförts till bredbandsinvesteringar tillkom andra parametrar, t.ex. länens utnyttjandegrad och PTS bredbandsstatistik som visade förekomst av bredbandsutbyggnaden per kommun och län. Utredningen Effektivare bredbandsstöd och medelsfördelning I SOU 2013:47 Effektivare bredbandsstöd tar man upp frågan om medelsfördelning mellan länen. I utredningen kommer man fram till att fördelningsprincipen som använts under perioden 2007-2013 är rimlig och i stort sett fungerar bra. Man anser vidare att det är viktigt att systemet med regional fördelning skapar incitament till aktivitet, vilket innebär att det ska finnas en möjlighet för de myndigheter som förvaltar bredbandsstödet att återta oanvända medel och vid behov göra en ny fördelning av medel till län där det är tydligt att efterfrågan på stödmedel överstiger utbudet. Utredningen påpekar i detta sammanhang att det är av stor vikt att det finns en tydlighet i denna process och att berörda myndigheter inrättar ett system som kan gälla under hela stödperioden. Förslag till ny nyckel Utgångspunkten för arbetet med fördelningsnycklar är objektiv statistik med bäring på de mål som åtgärden ifråga ska uppnå samt att marknadsmisslyckande ska beaktas. Som framgår ovan är ett indikatormått befolkning på landsbygden. En grundläggande regel vad gäller bredbandsinvesteringar är att dessa endast får
Jordbruksverket 2014-04-10 3(7) göras i s.k. vita områden, dvs. områden som man bedömer att marknaden inte kommer att investera i under minst en period om tre år. Vi föreslår att fördelningsnyckeln ska ha sin tyngdpunkt i PTS bredbandskartläggning 2013 och i detta fall de områden som är utanför tätorter och småorter 1. Denna nyckelparameter ska visa på behov av bredband på landsbygden. Vi föreslår också en gleshetsfaktor för att beakta de särskilda förutsättningar som gäller i glesa strukturer. Befolkning och arbetsställen utan bredband 2 Utgångspunkten för parametern utan fiberbasterat bredband är PTS statistik från 2013 som visar antal invånare och antal arbetsställen som har tillgång till fiberbaserat bredband som medger 100 Mbit/s. Avgränsningen till fiber motiveras med att det i nuläget i princip endast är trådbundna tekniker som ger 100 Mbit/s. 3 Bland de trådbundna teknikerna är fiber mest framtidssäkert. En fiberuppkoppling är uppgraderingsbar och den viktigaste bärande infrastrukturen för att kunna komma ut på internet. För att få fram en användbar nyckel har vi räknat om tillgång till fiberbaserat bredband så att nyckeln visar respektive läns andel av alla som inte har tillgång till bredband. Vid beräkningen av denna parameter utgår vi från områden som är utanför tätorter och småorter eftersom det är den statistiska avgränsning som PTS använder i sin bredbandskartläggning. Detta betyder inte att bredbandsinvesteringar inte får göras i småorter/byar, bara att dessa är exkluderade i beräkningen som ligger till grund för nyckeln. I beräkningen har vi lagt ihop befolkning och arbetsställen. Beräkningen har gjorts enligt följande: Andel som har fiberbaserat bredband multiplicerat med befolkning i området = antal invånare som har fiberbaserat bredband. Antal invånare i området minus antal invånare som har fiberbaserat bredband = antal inv. utan bredband. Samma beräkning har gjorts med arbetsställen och sedan har antal invånare och antal arbetsställen utan fiberbaserat bredband summerats. Vi får då fram ett behovsmått för respektive län samt totalt för hela landet. Det totala antalet som inte har fiberbaserat bredband i områden utanför tätorter och småorter uppgår till 1 188 483 invånare och arbetsställen. Antalet i varje län sätts sedan i relation till det totala behovet i landet och vi får då fram fördelningen enligt tabellen nedan. Med denna beräkning får de län som har stor andel boende och företag på landsbygden och som saknar tillgång till bredband en stor andel av budgeten. 1 Tätort: Ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen. Småort: Ort med 50-200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen. 2 Fiberbaserat bredband som medger 100 Mbit/s 3 Fiberkabel är den trådlösa teknik som förläggs när moderna bredbandsnät byggs.
Jordbruksverket 2014-04-10 4(7) Län Respektive läns andel av det totala behovet av fiberbaserat bredband Blekinge län 2,11 % Dalarnas län 3,62 % Gotlands län 1,36 % Gävleborgs län 4,06 % Hallands län 4,14 % Jämtlands län 2,73 % Jönköpings län 4,72 % Kalmar län 4,24 % Kronobergs län 2,84 % Norrbottens län 2,66 % Skåne län 10,74 % Stockholms län 5,29 % Södermanlands län 3,72 % Uppsala län 5,11 % Värmlands län 5,41 % Västerbottens län 2,89 % Västernorrlands län 4,21 % Västmanlands län 2,61 % Västra Götalands län 18,67 % Örebro län 3,64 % Östergötlands län 5,23 % 100,00% Gleshetsfaktorn Gleshetsfaktorn är relevant att använda vid fördelning av pengar till bredbandsinvesteringar. Detta har sin grund bl.a. i Bredbandsstrategin för Sverige där man slår fast att förutsättningarna för att bygga ut infrastruktur är sämre i de glest befolkade delarna av Sverige. För att de hushåll och företag som finns i de mer glesbefolkade delarna av landet ska få liknande möjligheter som [i andra delar av landet] finns det behov av riktade insatser. Det är kostnadskrävande att bygga bredband i glesa strukturer och marknadsmisslyckandet är därför större i dessa områden, dvs. det är än mindre troligt att marknadslösningar kan stå för bredbandsutbyggnaden dessa områden än i andra
Jordbruksverket 2014-04-10 5(7) landsbygdsområden. Avstånd till service och arbetsplatser är längre i glest befolkade områden vilket i viss mån kan kompenseras med bredbandsutbyggnad. Gleshetsfaktorn har beräknats av Jordbruksverket med utgångspunkt från SCB befolkningsstatistik år 2010. Här utgår vi från att tätorter upp till 3000 4 invånare räknas som landsbygd. Det är samma tätortsgräns som Jordbruksverket föreslår ska användas vid fördelningsnycklar där befolkning på landsbygden kan vara relevant. Främst gäller detta artikel 20, Grundläggande service och byutveckling. Gleshet beräknas enligt följande. Länets totala befolkning minus befolkningen i tätorter över 3000 invånare = landsbygdsbefolkning. Ytan (km2) beräknas efter länets totala landyta minus tätortsytan i de tätorter som har över 3000 invånare. I tabellen redovisas ett normerat gleshetstal, vilket betyder att ju större talet är desto större andel av den totala glesheten i landet tillfaller länet ifråga. Län Gleshet Blekinge län 0,013 Dalarnas län 0,061 Gotlands län 0,023 Gävleborgs län 0,040 Hallands län 0,010 Jämtlands län 0,168 Jönköpings län 0,024 Kalmar län 0,027 Kronobergs län 0,026 Norrbottens län 0,262 Skåne län 0,009 Stockholms län 0,010 Södermanlands län 0,018 Uppsala län 0,018 Värmlands län 0,042 Västerbottens län 0,119 Västernorrlands län 0,049 Västmanlands län 0,021 Västra Götalands län 0,014 Örebro län 0,025 Östergötlands län 0,022 1,000 4 Gränsen 3000 invånare är bestämd utifrån att 11 av 21 länsstyrelser har denna avgränsning i de regionala genomförandestrategierna för programmet 2007-2013 samt att ett tidigare nationellt bredbandsstöd använde denna avgränsning.
Jordbruksverket 2014-04-10 6(7) Sammanvägning av parametrarna utan bredband och gleshet Nyckelparametrarna utan bredband och gleshet läggs ihop för att få fram den slutliga fördelningsnyckeln. Detta kan göras med olika viktningar. Den 6 februari skickade Jordbruksverket ut ett förslag till länsstyrelserna och andra berörda myndigheter där viktningen för gleshet var satt till 0,15. Fem län har anfört att gleshet bör viktas till minst 0,3 med motiveringar såsom att stödet ska överbrygga de marknadsmisslyckanden som finns i glesare områden, att förslaget gynnar de mest expansiva regionerna i landet, att gleshet är den bärande orsaken till varför Sverige kan ha bredbandsstöd i EU-programmen osv. Tretton län har tillstyrkt den föreslagna viktningen. 2 län har inte kommenterat den delen och ett län har inte besvarat remissen. Jordbruksverkets förslag till viktning Glest befolkade områden lyfts fram i Regeringens bredbandsstrategi varför Jordbruksverket föreslår att gleshet bör beaktas i fördelningen. Vi föreslår att gleshet viktas till 0,15 och parametern utan bredband till 0,85. Det finns flera anledningar till att gleshetsparametern inte bör viktas högre. Grundläggande är att medelsfördelningen enligt Jordbruksverkets mening i huvudsak bör utgå från det faktiska utbyggnadsbehovet i landet vilket framgår av PTS statistik. Andra orsaker till viktningen är uttalandet i SOU 2013:47 Effektivare bredbandsstöd att nuvarande fördelningsprincip i huvudsak fungerat bra (där gleshetsfaktorn var 0,15) samt att även i glest befolkade län är stora delar av landsbygdsbefolkningen koncentrerad till mindre byar och orter. En stor landareal med ingen eller mycket litet invånarantal, skulle med högre viktning, få en oproportionellt stor betydelse för fördelningen. Beslut Jordbruksverket beslutar att nedanstående fördelningsnyckel ska användas vid fördelning av pengar till länsstyrelserna för investeringar i bredband. Fördelningsnyckeln gäller tillsvidare men det kan finnas skäl att se över fördelningsnyckeln senare under programperioden. Län Andel av budget för bredband Blekinge län 1,99 % Dalarnas län 4,00 % Gotlands län 1,50 % Gävleborgs län 4,05 % Hallands län 3,68 % Jämtlands län 4,84 % Jönköpings län 4,38 % Kalmar län 4,01 %
Jordbruksverket 2014-04-10 7(7) Kronobergs län 2,80 % Norrbottens län 6,19 % Skåne län 9,26 % Stockholms län 4,65 % Södermanlands län 3,43 % Uppsala län 4,61 % Värmlands län 5,23 % Västerbottens län 4,24 % Västernorrlands län 4,31 % Västmanlands län 2,54 % Västra Götalands län 16,08 % Örebro län 3,46 % Östergötlands län 4,78 % 100,00% Övrig information Det svenska programförslaget eller tillämpliga förordningar är ännu inte beslutade av Regeringen varför förändringar inte kan uteslutas. Detta beslut om fördelningsnyckel gäller under förutsättning att programmet godkänns av EUkommissionen. Beslut om fördelning av medel kommer att fattas av Jordbruksverket i samband med när Regeringen beslutar att det svenska programförslaget kan överlämnas till EU-kommissionen. Vid beslut om fördelning av medel kommer behovet av budgetreserver att beaktas.