FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen kan vinna på samarbete: De kommer t ex i större utsträckning att behöva samarbeta regionalt för att förbättra kompetensförsörjningen. Men inte ens hälften av småföretagen tycker att regional samverkan är viktigt. Ju fler anställda, desto större vikt fäster dock småföretagen vid att samarbetet fungerar väl. Fyra av tio småföretag har ingen uppfattning om hur samarbetet på orten fungerar. Lika många tycker att det fungerar bra eller mycket bra, medan två av tio anser att det är dåligt eller inte särskilt bra. Ju mindre företaget är, desto fler saknar uppfattning om samarbetet. Småföretagen är mest nöjda med hur samverkan fungerar i Jönköping, Västerbotten och Kronoberg, jämfört med andra län. Minst nöjda är de i Uppsala, Örebro och Norrbotten. Storstäderna har generellt en hög andel företagare som inte vet om samarbetet är bra eller dåligt, eller bryr sig om hur samverkan fungerar. Småföretagen behövs också i den avgörande triangeln Vi har tidigare i olika analyser beskrivit samarbetet på lokal nivå mellan näringsliv, kommun och utbildningsorgan med hjälp av en triangel, där pilarna i samarbetet behöver gå i båda riktningarna mellan parterna för att fungera väl (se exempelvis FöreningsSparbanken Analys nr 1-2, den 11 januari 2000). Liknande tankar finns i den ofta omtalade modellen Triple Helix, där regionala aktörer samverkar och hur detta förstärker tillväxten i en positiv spiral. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Betydelsen av regional samverkan har inte minskat med åren. Triangeln är lika avgörande idag för att regionen skall kunna växa i enlighet med sin potential. Globalisering och regionalisering ökar betydelsen av den egna regionala tillväxtkraften. Ett problem är emellertid att samtidigt som småföretagen får en allt viktigare roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, har de sällan tid eller möjlighet att arbeta med regional samverkan. Försök att från nationell nivå stärka den regionala tillväxten med hjälp av tillväxtavtal, och sedermera tillväxtprogram, har varit mer eller mindre lyckade. Utvärderingar av exempelvis Nutek visar att även om partnerskapsdeltagarna ansett att samarbetet till stor del utgått från näringslivets behov, har näringslivsorganisationer och enskilda företag haft en mer skeptisk syn på detta. Ett problem med de länsvisa tillväxtprogrammen är byråkrati och distans från den lokala miljön (och ibland den globala) i vilken småföretagen ofta lever och verkar i. Att även mindre företag samverkar lokalt är viktigt både för regionen och för företagen själva. I allt större utsträckning visar Småföretagsbarometern att det finns problem med arbetskraftsbrist. En bättre samverkan lokalt kan hjälpa till att underlätta för företagen att kunna anställa kompetent personal. Samverkan lokalt mellan näringsliv och utbildningsorgan kan exempelvis också bidra till att ungdomars examensarbeten synliggörs och att praktikanter finns att tillgå ett samarbete som lönar sig för företagen även på lite längre sikt. Att institutioner förändras gradvis framhålls av exempelvis nobelpristagaren Douglas North. Med dagens snabba omvandlingstryck behöver förändringsviljan sannolikt bli starkare i många kommuner. Att samverka med små och medelstora företag är därför eftertraktansvärt eftersom dessa ofta mycket tidigare tar till sig förändringar från omvärlden. Samtidigt är tid en knapp resurs för många småföretag. Kommunerna måste därför bli bättre på att skapa mötesplatser där det är enkelt och smidigt att samverka. I samband med Småföretagsbarometern har småföretagen tillfrågats hur de ser på samarbetet mellan näringsliv, utbildningssektor och kommun på den ort de verkar. Drygt 4 000 företag med 1-49 anställda har tillfrågats. Nedanstående analys utgår både från bransch- och från länstillhörighet. En slutsats som framkommer är att många småföretag inte anser att det är särskilt viktigt att samverka, så det gäller även för kommuner och utbildningsorgan att bli bättre på att underlätta möten mellan regionens aktörer och att visa småföretagen vilka vinsterna med samverkan är. Kompetensförsörjning är en sådan vinst. En annan är att samverkan kring infrastruktursatsningar kan ge resultat som även gynnar företagarna. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006
Undersökningens resultat Hur viktigt är det för ditt företags situation att samarbetet mellan företag, kommun och utbildningssektor fungerar väl på orten? Totalt sett anser nästan lika många företag (47 %) att det är mycket eller ganska viktigt som dem som anser att det inte är särskilt viktigt eller oviktigt (45 %). Nettotalet blir ynkliga 2. Särskilt tydligt är att de mindre företagen värderar ett bra samarbete med kommun och utbildningssektor betydligt lägre än de större företagen med fler anställda. Detta märks också om vi viktar svaren utifrån förädlingsvärde eller antalet anställda. För de minsta företagen med 1-4 anställda är det fler som anser att det inte är särskilt viktigt eller inte alls viktigt (47 %) än de som anser att det är mycket eller ganska viktigt (44 %). Här blir nettotalet således -3. Hur viktigt är det att samarbetet fungerar? Totalt Antalet anställda Expanderande 1-4 5-19 20-49 företag Mycket viktigt 19 17 24 36 22 Ganska viktigt 28 27 31 35 29 Inte särskilt viktigt 25 25 24 18 24 Inte alls viktigt 20 22 16 5 18 Tveksam, vet ej 8 9 5 5 7 Nettotal 2-3 15 48 9 Bilden ändras markant om företag med 20-49 anställda analyseras. Här är det 71 % som anser att det är mycket eller ganska viktigt med ett bra samarbete. Endast 23 % finner det vara inte särskilt viktigt eller oviktigt. Bland expanderande företag, som finns i alla storleksklasser är nettotalet 9, d v s de som förespråkar ett bra samarbete är något fler än de som inte gör det. Hur skiljer sig svaren åt mellan branscherna? De branscher som är mest positiva till samarbete mellan företag, kommun och utbildningssektor är inte oväntat mycket lokala aktörer såsom hotell och restaurang, samfärdsel, detaljhandel samt övriga privata tjänster (här ingår exempelvis frisörer). Minst beroende av att det regionala samarbetet fungerar är uppdragsverksamheten och partihandeln. I varutillverkande branscher är det endast något fler företag som tycker samarbete är viktigt jämfört med dem som inte gör det. Hur fungerar samarbetet mellan företag, kommun och utbildningssektor på din ort? Generellt är det drygt 40 % av företagen som anser att samarbetet fungerar mycket bra eller bra, medan knappt 20 % tycker att det inte fungerar särskilt bra eller dåligt. Nettotalet blir därmed 22. FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 3
Hur fungerar samarbetet? Totalt Antalet anställda Expanderande 1-4 5-19 20-49 företag Mycket bra 5 5 5 7 6 Bra 36 35 41 45 39 Inte särskilt bra 11 10 13 17 12 Dåligt 8 8 9 11 7 Vet ej 40 43 32 20 37 Nettotal 22 22 24 24 26 Nettotalet skiljer sig inte åt mellan företagen utifrån hur många anställda de har. Däremot är det fler som har en åsikt bland de större företagen, medan många av de minsta småföretagen inte vet (43 % är tveksamma eller vet inte hur samarbetet fungerar). Bland branscherna är det inom övriga privata tjänster och samfärdsel som företagarna har den mest positiva synen på hur samarbetet fungerar. Inom uppdragsverksamhet och tillverkningsindustrin återfinns däremot de minst positiva företagarna. Utav Sveriges 21 län är småföretagen mest positiva till hur samarbetet fungerar i Jönköping, Västerbotten, Kronoberg och Dalarna. De län där företagen redovisar den minst positiva synen är Uppsala, Örebro, Norrbotten, Gotland och Stockholm. I Stockholm är emellertid småföretagen mest negativa till samarbetet, eftersom endast 30 % anser att det är mycket bra eller bra. Att nettotalet inte blir lägre beror på att det är många småföretag (53 %) som inte har någon uppfattning alls om samarbetet. Stockholm har heller inte den högsta andelen av negativa företagare. Även i Skåne är andelen som inte vet hur samarbetet fungerar relativt hög på 50 %. Län/region Mycket bra Inte särskilt bra Nettotal Vet ej eller bra eller dåligt Skaraborg 64 10 54 26 1 Jönköping 63 12 51 25 2 Västerbotten 59 15 44 25 3 Kronoberg 58 19 39 23 4 Dalarna 52 18 34 29 Göteborg 45 13 32 43 Sjuhärad 47 15 32 38 5Jämtland 55 24 31 20 6 Västra Götaland 46 16 30 38 7 Västmanland 48 19 29 33 8 Västernorrland 50 22 28 29 9 Halland 47 20 27 33 10 Östergötland 45 23 22 33 11 Gävleborg 50 28 22 22 Riket 41 19 22 40 12 Skåne 36 15 21 50 13 Värmland 45 26 19 29 14 Kalmar 47 29 18 24 15 Södermanland 35 21 14 45 16 Blekinge 42 28 14 29 17 Stockholm 30 17 13 53 18 Gotland 46 33 13 21 19 Norrbotten 45 32 13 23 20 Örebro 42 30 12 28 21 Uppsala 36 31 5 33 Fyrbodal 36 33 3 31 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006
Eftersom Västra Götaland representerar flera olika typer av regioner, såsom storstadsregionen Göteborg och de tre övriga Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad, har vi analyserat länet på regional nivå. Skaraborg får de bästa resultaten i hela undersökningen. Hela 64 % av företagen tycker att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, medan endast 10 % anser att det inte är särskilt bra eller dåligt. Andelen som inte vet är dessutom relativt låg på 26 %. Fyrbodal, å andra sidan, hamnar längst ned på listan. Här är det endast 36 % som anser att samarbetet är bra eller mycket bra, medan hela 33 % är missnöjda. I samma län återfinns således två ytterligheter när det gäller synen på det regionala samarbetet mellan näringsliv, kommun och utbildning. Även om vi inte undersökt Malmö och Stockholm separat, utan hela Skånes och Stockholms län, synes Göteborg vara den storstadsregion där företagen själva uppfattar att samarbetet fungerar bäst. Denna bild framkommer även vid andra undersökningar om hur samarbetet fungerar på regional nivå. Vem driver på samarbetet mellan företag, kommun och utbildningssektor på din ort? En relativt hög andel av företagen (42 %) är tveksamma eller har ingen uppfattning om vem som driver på samarbetet på orten. Av dem som har en uppfattning är det en majoritet som anser att det något eller några företag. Därefter pekas någon ansvarig på kommunnivå ut, följt av ingen särskild. Vilka driver på samarbetet på din ort? Totalt Något eller några företag 20 Ansvariga på kommunnivå 18 Ansvariga på länsnivå 1 Någon eller några i utbildningssektorn 7 Annat alternativ 5 Ingen särskild 16 Tveksam, vet ej 42 Finns det några mönster bland länen vad gäller hur bra företagen tycker att samarbetet fungerar och vilka de anser driver på samarbetet? Bland de län som hamnar längre ned på listan är det något vanligare att ingen särskild och vej ej anges. Så även om samarbete finns är det inte helt synliggjort för småföretagen. Undantag är Göteborg (storstadsregion) och Västmanland som trots att de har kring 60 % av företagen i dessa två kategorier ändå hamnar högt på listan. Bland länen i topp är det olika grupper som driver på samarbetet. I Skaraborg pekar hela 40 % av företagen ut ansvariga på kommunnivå. Det är den högsta andelen i undersökningen som någon av samarbetsparterna får. Närmast efter vad gäller kommunansvariga kommer Dalarna med 31 %. Även om flest företagare FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 5
pekar ut kommunansvariga även i Jönköping (19 %) är andelen som anger utbildningssektorn hög jämförelsevis andra län (15 %). Detta gäller också i Västerbotten där utbildning, kommuner och företag gemensamt utpekas som drivande. I Kronoberg är det företagen som tagit ledartröjan i samarbetet. Län där företagen är drivande är, förutom Västerbotten och Kronoberg, även Blekinge, Norrbotten och Örebro. Län där ansvariga på kommunnivå givit avtryck i företagarnas syn på drivande aktör är Dalarna, Värmland, Kalmar och Blekinge. Det är få län som framhåller ansvariga på länsnivå som drivkrafter. Undantag är Gotland, och i viss mån Gävleborg och Norrbotten. Företagarna anser att utbildningssektorn är en - jämförelsevis andra län - viktig drivkraft i Jönköping, Västerbotten, Jämtland, Värmland och Örebro. Även Gotland, Östergötland och Västra Götaland hamnar rätt högt vad gäller högskola/skola som samarbetspådrivare. I dessa län synes därmed universitetens och högskolornas tredje uppgift fått ett större genomslag bland företagarna. I län där det finns flera och betydande utbildningsorgan, såsom Stockholm, Uppsala och Skåne, anser få småföretagare att dessa är pådrivande i samarbetet. Det är endast i Dalarna där företagarna i ännu mindre utsträckning (endast 3 %) nämner utbildningssektorn som den viktigaste samarbetsaktören. Det är tydligt att i storstadslänen är det många småföretagare som inte kan peka någon tydlig samarbetspådrivare. Andelarna för kommunnivå, utbildning och något eller några företag är dessutom låga. Det är också märkbart att företagen själva i storstadslänen inte tycker att samarbete är särskilt viktigt. Nettotalen blir låga eller negativa när det gäller attityder till att samarbeta. Dels anser sig troligen företagen klara sig själva i storstadslänen, dels är det sannolikt svårare att hitta bra samarbetsformer för de mindre företagen i storstäderna. Det synes inte finnas något samband mellan de län som har det bästa konjunkturläget och de som anser sig ha det bästa samarbetet i sin region. Det går således inte att finna några konjunkturella förklaringar till företagarnas svar. Vilka av följande faktorer skulle genom positiva åtgärder från regering, arbetsmarknadens parter eller annan utomstående beslutsfattare förbättra ditt företags situation? Vi har även frågat företagen om vilka åtgärder från utomstående beslutsfattare de tror skulle kunna förbättra den egna situationen. Här är flera svarsalternativ tilllåtna. 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006
Faktorer som förbättrar Totalt I Totalt II Antalet anställda Expanderande egna företagets situation Antal företag Förädlingsvärde 1-4 5-19 20-49 företag Arbetskraftskostnader/allmänna kostnadsläget 50 54 48 57 58 54 Skatter och avgifter 72 74 72 74 78 73 Arbetsmarknadsregler 32 37 30 39 40 37 Småföretagsklimat/byråkrati 41 38 43 37 36 39 Utbildning/forskningsmiljö 5 6 5 6 5 6 Infrastruktur 6 8 5 7 9 6 Energipolitik 10 14 9 12 20 11 I topp hittar vi inte oväntat skatter och avgifter. Drygt 70 % av företagen anser att lägre skatter och avgifter skulle förbättra företagets situation. Därmed skulle företagets kostnader sjunka. En närliggande åtgärd är att minska arbetskraftskostnaderna och det allmänna kostnadsläget. Detta förespråkas av hälften av företagarna. Ju fler anställda, desto vanligare att företagaren anger denna åtgärd som en hjälp till förbättring. En tredjedel av företagen skulle vilja ha förenklingar i arbetsmarknadsreglerna. Fyra av tio företagare vill också stärka småföretagsklimatet och förenkla byråkratin för småföretagare. Denna andel är naturligt högre för de minsta företagen, och minskar i takt med att företagets storlek stiger. Få företagare framhåller vikten av en bättre utbildnings- och forskningsmiljö. Detsamma gäller behovet av en förbättrad infrastruktur. Inte heller energipolitiken anges av fler än vart tionde företag, vilket är lägre än förväntat. Möjligen inser företagen att det inte är möjligt för utomstående beslutsfattare att påverka världsmarknadspriser på energi, samtidigt som de inkluderar energiskatterna i sin begäran om lägre skatter och avgifter generellt. Stora och medelstora företag inte minst inom råvaru- och tillverkningsindustri - har sannolikt också ett större behov av förändrad energipolitik än de mindre företagen. Faktorer som förbättrar Totalt Uppdrags- Sam- Hotell o Elektronik- Byggnadsegna företagets situation verksamhet färdsel Restaurang industrin industrin Arbetskraftskostnader/allmänna kostnadsläget 50 49 53 49 51 39 Skatter och avgifter 72 69 76 88 72 71 Arbetsmarknadsregler 32 32 34 22 39 39 Småföretagsklimat/byråkrati 41 51 22 29 45 45 Utbildning/forskningsmiljö 5 10 5 2 7 2 Infrastruktur 6 4 14 8 6 5 Energipolitik 10 7 21 13 10 8 Företagare inom hotell och restaurang anser i något större utsträckning än andra att skatter och avgifter bör sänkas. De är dock inte lika oroade över arbetsmarknadsreglerna jämfört med andra branscher, vilket kan vara en effekt av ett större inslag av tillfälligt anställda i branschen. Andelen som förespråkar åtgärder för att sänka arbetskraftskostnaderna är lägre inom byggnadsindustrin än i andra branscher. En förklaring är möjligen att allt fler byggföretag hittar personal utanför Sveriges gränser där arbetskraftskostnaderna är lägre. Medan drygt hälften av företagarna inom uppdragsverksamhet (konsulter inom exempelvis finans, fastigheter, juridik, teknik) tycker att det behövs åtgärder som minskar byråkratin för småföretagen, är det endast vart femte företagare inom samfärdsel som har liknande behov. De är i stället mer beroende av att infrastrukturen förbättras. FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 7
Företagare inom uppdragsverksamheten är mer intresserade av en bättre utbildnings- och forskningsmiljö än företagare i andra branscher. Inte oväntat är det en försvinnande liten andel inom hotell och restaurang som har behov av åtgärder inom detta område. Generellt sett är andelen låg och den kommer sannolikt att öka framöver. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@fsb.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006