BRÄNNING AV TJÄRA PÅ GOTLAND Sammanfattning av seminarium Nordic Tar network 29-30 maj 2017 Gotland
2
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Innehållsförteckning Nordic Tar network 4 Nätverkets första seminarium 4 Seminariets program i korthet 4 Tjära på Gotland 5 Bränningen av Sande såide 5 Bränningen av Kruse stocksåide 6 Tändningen och bränningen av Sande såide 2017 7 Norrlanda tjärfabrik 7 Registrering av tjära i REACH i Finland 8 Tjäraproduktion under vikingatid 8 Metoder för att analysera tjära 8 Diskussioner 8 Bilder 10 BILAGA (1) Deltagarlista seminarium (2) Program (3) PPT-presentation av projektet Tjära på Gotland (4) Skiss av ett gotländskt såide 3
Nordic Tar network Den 29-30 maj anordnades den första träffen i det nordiska nätverket om tjära, Nordic Tar network, i Sverige på Gotland. Nätverket har startat upp 2017 och har under tre år fått ett långsiktigt nätverksbidrag från Nordic Culture Point för att anordna träffar i Sverige, Norge och Finland. Det nordiska nätverk om tjära har till syfte att möjliggöra träffar i de tre nordiska länderna mellan hantverkare, producenter, återförsäljare, kulturmiljövårdens organisationer, fastighetsägare, fastighetsförvaltare, utbildningsinstanser och föreningar. Det finns bland dessa grupper olika erfarenheter och kunskaper gällande bland annat kvaliteter på tjära, hantverksprocesser förknippade med framställningen av tjära och metoder för tjärstrykning. För att komma vidare med de många frågor och oklarheter som finns är det av betydelse att olika erfarenheter och kunskaper identifieras, kartläggs och dokumenteras mellan olika yrkesgrupper och mellan de olika länderna. Vid träffarna kommer olika produktionsanläggningar besökas liksom intressanta restaureringsobjekt där tjärningsarbeten planeras, pågår eller har genomförts. Målet är att vid projektets slut ha etablerat en plattform för att söka stöd från internationella fonder för vidare kunskapsuppbyggnad. Nätverkets första seminarium Seminariet på Gotland arrangerades i samarbete med Gotlands museum och hembygdsföreningen i Gammelgarn-Östergarn på östra Gotland. Bakgrunden till samarrangemanget är att Gotlands museum under 2017 driver ett projekt om gotländsk tjära där det bland annat har varit planerat att dokumentera en gotländsk tjärbränning eller som det heter på gotländska, såidesbränning. Det är idag ungefär fjorton gotländska såiden som kontinuerligt bränns av olika hembygdsföreningar. I dialog med Hantverkslaboratoriet föreslogs att museet skulle dokumentera Gammelgarn-Östergarns bränning av Sande såide och att samtidigt arrangera ett seminarium för nätverkets målgrupper i samband med själva bränningen, vilket hembygdsföreningen var positiv till. Anledningen till att valet föll på Sande såide är att hembygdsföreningen beslutat genomföra bränningen i slutet av maj vilket tidsmässigt passade bättre för ett seminarium än mitt i sommaren. Seminariets program i korthet Måndagen den 29 maj inleddes seminariet i Östergarns bygdegård kl. 14. Pär Malmros, Frode Falkenhaug och Christina Persson hälsade välkomna. Totalt deltog ungefär 70 personer. Christina Persson från Hantverkslaboratoriet berättade först om det nybildade nätverket och dess syfte. Björn Håkansson berättade om bygden och om kalkpatronsgården i Borgvik där många av seminariedeltagarna skulle bo kvar. Sedan följde flera föredrag om tjärbränningen på Gotland. Klockan 17 gick färden till Sande såide där tändningen av såidet påbörjades vid 18-tiden. För seminariets deltagare gick färden vidare till Herrviks krog där middag serverades. Under tisdagen gjordes först ett studiebesök vid Norrlanda tjärfabrik som varit i bruk från 1918 till slutet på 1950-talet. Lars-Ulle Gadefors och Pär Malmros berättade om fabrikens historia och den bevarade anläggningen. Efter detta återvände seminariet till Sande såide och tittade på den tjära som 4
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 börjat rinna under natten och morgonen. Efter lunch vid såidet avslutades seminariet i Östergarns bygdegård med en diskussion och sammanfattning. En kort redogörelse för seminariets olika programpunkter följer nedan. Tjära på Gotland Pär Malmros och Frode Falkenhaug berättade om Gotlands museums projekt om tjära. Den gotländska furan växer väldigt långsamt och är full av hartser så den lämpar sig väl för bland annat tjärbränning. Den gotländske superintendenten Jöran Wallin beskrev på 1700-talet den gotländska tjäran som den nyttigaste och dyraste varan på detta landet. Syftet med museets projekt är att bidra till ökad kvalitet på den gotländska tjäran angående metoder för bränning och applicering. I projektet genomförs bland annat studier av kyrkliga arkivalier för att få en bild av tidigare bruk av tjära på kyrktak. Det görs undersökningar av tjära på gamla tak och väggkonstruktioner för att om möjligt utröna vilka appliceringsmetoder som ursprungligen användes på gotländska byggnader. I projektet förs också en dialog med de hembygdsföreningar och andra som bränner tjära på traditionellt sätt i såjde. Ett syfte är att se över möjligheterna för en effektivare råvaruförsörjning till den gotländska tjärbränning samt att öka kunskapen om kvalitetsstyrning av tjära genom att i projektet mäta temperaturens förändring under bränningen och dess förhållande till fraktionsuppdelning. Några reflektioner som hittills har gjorts i projektet är att man i kyrkoräkenskaperna har sett ett mönster att man tjärströk i intervaller om 4-5 år för att sedan ha uppehåll i 10-15 år. Man har inte funnit några belägg för att man blandade sand i tjäran, vare sig i räkenskaper eller vid fältstudier, men det finns bokfört att man köpt in kimrök och rödfärg. Genom räkenskaperna kan man uppskatta hur mycket tjära som har gått åt till ett tak. Exemplet Rone kyrka antyder att det gick åt nästan 2 liter/m2 när kyrktornets tak tjärströks 1766. Vid dagens tjärstrykningar går det åt ca en halv liter tjära/m2. I räkenskaperna finns ofta uppgifter om att församlingen har hyrt en gryta för att värma eller koka tjäran i. Det finns historiska uppgifter om att tjäran tilldelades olika namn beroende på vilken fraktion den tillhörde och de olika fraktionerna tillskrevs olika egenskaper. Idag samlas all tjära som kommer ut vid bränningen i en och samma behållare. Hembygdsföreningarna använder själva tjäran i sin verksamhet. Bränningen av Sande såide Sture Lingström och Åke Wahlgren från Östergarn-Gammelgarn hembygdsförening berättade om Sande såjdes historia och gav en introduktion till föreningens bränning av såjdet. Platsen för såjdet fanns utmärkt på äldre kartor från 1700-talet men det var ingen i bygden som i modern tid kände till när det senast hade bränts eller var det exakt låg. 2001 gjordes en utgrävning på den plats där kartorna visade att såjdet låg och det visade sig mycket riktigt att resterna efter såjdet fanns kvar. Rester efter ärlen, den stensatta botten som utgör såjdets botten, fanns kvar i stort sett intakt. Augstain, den sten med hål i som ligger i botten på ärlen och som tjäran ska rinna ut genom låg också på plats. Haggvann, en urholkade furustock som leder tjäran från auge till källan där tjäran tappas ur, var dock helt upprutten (se skiss i bilaga 4). En ny haggvann tillverkades och källans väggar murades upp och försågs med flistak. Ärlen är 3,95 m bred och 1 meter djup. 2002 var arbetet klart och såjdet invigdes. Det året producerades ca 300 liter tjära. Sedan 2003 har Sande såide bränts vartannat år. Man träffas en gång i veckan och smajtar, d.v.s. renhugger fetveden från det som inte är tillräckligt hartsrikt och fett. 5
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Sande såide ett s.k. pinnsåide vilket innebär att tändved ligger längst ned i en ring runt den staplade tjärveden eller faitveden som är tätt staplad innanför i formen av en stack. Stacken ska läggas så att den underlättar tjärans avrinning mot botten. Den skall packas väl så att minimalt med luft finns tillgängligt. Längst ned längs ärlens kant byggs ett antal sk. eldhul upp med ett avstånd av ungefär en meter emellan. Här skyfflar man in brinnande spån av faitved vid tändningen. Såjdet täcks slutligen med granris och ovanpå detta läggs ett 15 cm fuktigt lager av sågspån som tätning och isolering. Bränningen av Kruse stocksåide Johan Edberg berättade med assistans av Sune Edberg om Kruse såide som är det enda s.k. stocksåjdet som idag bränns på Gotland. Den sista kända bränningen av Kruse såide gjordes 1927. Johans pappa Sune var som liten med när hans morfar brände ett stocksåjde. Senare lärde Sune känna Albert Batte Jakobsson i Levide som brände stocksåjde varje år, det första när han var 16 år. 1985 gjordes såjdet i Kruse iordning och byggdes upp på nytt av familjen Edberg. Då växte det höga tallar på platsen. Ärlen är 4,20 i diameter och gjuten i cement. 2013 gjordes en filmdokumentation av den sjätte bränningen i Kruse och Johan visade delar av filmen för att berätta hur processen går till. Filmen finns på youtube: Sojdesbränning vid Kruse i Sproge 2013. I ett stocksåjde staplas tändveden ytterst i en ring till samma höjd som tjärveden som samtidigt staplas tätt innanför. Meningen är att det ska eldas bara i tändveden och i aldrig i tjärveden. Efter att staplingen av både tjär- och tändved är klar tätas tändveden på sidan runt om, traditionellt med mossa men idag virar man runt en plast. Utanför plasten läggs sedan en åttkantig ring av fyrkantiga stockar. Det ska vara ungefär en decimeter luft mellan tändveden och stockarna. I det tomma utrymmet fyller man på med sand som packas hårt mellan tändved och stockar. Det är viktigt att man tätar noggrant så att det inte kommer in luft och hela såjdet riskerar att ta eld. Efter att stockarna kommit på plats täcks faitveden. Direkt ovanpå fetveden lägger man på halm, ett lager som är ca 15 cm. Halmen både stoppar det ovanpåliggande sågspånet att rinna ned i faitveden och fungerar som en luftkanal. Ovanpå halmen sprids den del av faitveden som tagits bort vid smajtningen ut. Sist läggs fuktig sågspån i ett lager som är ca 15-20 cm. Syftet är att förhindra luft att tränga in från ovansidan. Med hjälp av sågspånet regleras värmen genom att man antingen tar bort spån eller tillför mer spån. Tändveden ska inte täckas av halm och sågspån utan vara synlig. Tändveden tänds hela vägen runt. Vinden påverkar bränningen i hög mån, i den riktning det blåser ifrån brinner det fortare och oftast mer av sig själv medan det i lä kan riskera att slockna. Den rök som kommer ska vara vit, då brinner inte fetveden. När det börjar komma svart rök får man börja skrapa ned sågspån mot tändveden så att elden och värmen regleras och dämpas. Såidet ska trampas varannan timme så att luftfickor eller gasfickor inte uppstår. Dessa kan explodera och det kan riskera att börja brinna runt om såjdet. När man trampar kan man känna var veden har kolat. Träkonstruktionen runt om plockas bort efter hand när stapeln minskar. I Sande kommer kan det komma alltifrån ett spann var tionde minut till ett spann i timmen. Såjdet brukar ge kring 70 liter per kubik, och totalt brukar såidet vara 7-8 kubik. Det som kommer allra först är tjockt som sirap och har ungefär samma färg som mörk sirap. Tjäran är kall när den kommer ut. Den bästa tjäran kommer först och kallas jungfrutjära. När det inte finns någon tjärved kvar utan bara kol så släcks såjdet genom att lägga på ett tjockt lager jord så att lufttillförseln stryps. 6
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Tändningen och bränningen av Sande såide 2017 Under seminariet gjordes två besök vid såjdet i Sande, det första vid tändningen klockan sex på måndagskvällen. Såjdet tändes från ungefär 10 öppningar i botten på stapeln, s.k. eldhul, som var omkring 400 cm2 stora. Tändvätska användes för att få fyr på elden. Det var först svårt att få tändveden att ta sig och ganska mycket tändvätska hälldes på. Vid det andra besöket under tisdagsförmiddagen visade det sig att man under kvällen hade eldat på lite för intensivt och att tjäran därför börjat rinna redan vid 23-tiden. Det hade kommit tjära i stora mängder under kort tid mitt i natten. 23 hinkar tappades upp mellan kl. 23 och 4.42 på morgonen. Vid 3-tiden började det brinna i såjdet och man fick snabbt täcka med mer sågspån. Vid 11-tiden på förmiddagen hade 26 hinkar tappats upp så efter klockan 5 hade alltså bara tre hinkar ytterligare tappats. Anledningen till att detta hände var sannolikt att det bildats luftfickor i såjdet då detta packats för dåligt. Att man eldade lite för länge och intensivt i eldhulen, tändningsöppningarna, bidrog säkert till den gasexplosion snabba temperaturökningen och produktionen av tjära. Dokumentationen av bränningen, som ingår i Gotlands museums projekt, består bland annat i att varje hink som tappas ut registreras med klockslag. Varje hink innehåller 8-10 liter. Tjärans temperatur i hinken registreras samtidigt. Ur varje hink tappas en burk tjära upp som märks med samma nummer som den registrerade hinken. Mätningar av temperaturen görs också inne i tjärdalen. Frode och Pär har haft kontakt med Ing-Marie Egenberg som i Norge har forskat om tjära och gjort mätningar av temperaturen i tjärdalar. Principerna för deras mätningar har följt de principer Ing- Marie Egenberg hade. Fyra dataloggers är utplacerade inne i såjdet på olika ställen och höjd i den sektor, eller tårtbit, som ryms mellan två eldhul. för att mäta temperaturen under bränningsförloppet. Ett diagram (sammanställt efter seminariet) visar hur temperaturen för tre av dessa steg kraftigt i början av bränningen för att sedan ligga på en medelnivå mellan 400-500 grader. Den datalogger som låg i botten på såjdet, på augstain, höll en lägre nivå och låg runt 100 grader med en topp på ca 250 grader. Burkarna fanns tillgängliga för att titta och lukta på för seminariedeltagarna. Det visades sig vara svårt att se någon större skillnad i färg och lukt på tjäran då den sannolikt bränts vid för hög temperatur och till stor del svarade upp mot den kvalité som skall finnas i andra fraktionen. Tanken är att tjäran senare ska kunna analyseras i laboratorium för att se om det råder någon skillnad mellan de olika fraktionerna. Norrlanda tjärfabrik Under besöket vid Norrlanda tjärfabrik berättade Lars-Ulle Gadefors om fabrikens historia. Den första tjärfabriken byggdes våren 1916 längs kyrkvägen mellan Norrlanda och Hammars en bit ifrån den nuvarande. Ägaren tecknade kontrakt med skogsägare och fick tillåtelse att bryta stubbar på deras mark. 29 personer arbetade då i fabriken enligt en bevarad förteckning. Pannorna kom från ett brännvinsbränneri vid Klintebys i Klinte. Fabriken brann ned 1917 i november. Ägaren fick ny mark och byggde då upp en ny tjärfabrik som är den som fortfarande står kvar idag. Den har två ugnar. Det fanns fler tjärfabriker än den i Norrlanda på Gotland. Tjärfabrikerna konkurrerade i stort ut den såidesbränning som fanns kvar. 7
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Dagboksammanställningar visar vilka mängder man fick ut. Under 1918 utvanns 29 222 kilo tjära. 15 977 terpentin,2 459 kilo Perma/tjärvatten och 1 296 kilo kol. Kunderna utgjordes av bland annat kyrkan, handlare, byggmästare och andra. 1919 minskade produktionen kraftigt efter att kriget tagit slut. Fabriken begärdes i konkurs 1920 och konkursboet köptes av Carl Bergkvist. Han startade upp bränning igen. Erik Bergklint blev delägare i slutet av 20-talet och hans son Sven var som liten med när tjära brändes. Fabriken var igång till slutet på 1950-talet men Sven Bergklint har berättat att bara en av ugnarna var igång. När produktionen upphörde hade ugnen staplats full men den kom aldrig att brännas och än idag är ugnen staplad med tjärved. Registrering av tjära i REACH i Finland Ilkka Pollari berättade om föreningen Eläköön Terva, på svenska Leve tjäran, arbete. I Finland gjordes en förhandsregistrering av tjära av konsulten Linnunmaa Oy 2008. Den slutgiltiga registreringen ska vara gjord 1 juni 2018. Finansiering av registreringen är organiserad av föreningen Leve tjäran. Det är bara tre mindre företag med i registreringen. Enligt REACH-förordningen får det bara göras en registrering av tjära och i dagsläget är det två konsortier som arbetar med analyser av talltjära, ett tyskt och det finska. Försök att få kontakt med det tyska konsortiet har gjorts men något samarbete är inte upprättat ännu. Föreningens arbete är större än att bara samla in pengar, det ska främja kultur och samarbeten kring tjära. Tjäraproduktion under vikingatid Doktoranden Andreas Hennius på institutionen för arkeologi och antik historia på Uppsala universitet berättade om sitt pågående avhandlingsarbete som utgår från utgrävningar som har gjorts i Uppland av vikingatida boplatser. Tjärtunnan blir en handelsvara under vikingatiden. Det går att se en förändring av produktionen under 600-talet. Då blir tjärframställningen mer storskalig från att ha gjorts i tjärgropar tidigare. Metoder för att analysera tjära Masterstudenten Kiat Bergen från institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet berättade om sin masteruppsats som handlar om olika metoder att analysera tjära. The master thesis research is a comparative study of analytical methods that can be used for tar identification. The analytical methods were compared on complexity of usage, the overall cost, and the information that was gained with the method. The methods were to identify the following aspects of the tar: source material, the production method, and additives. The research compared the thin layer chromatography (TLC) technique with the Attenuated Total Reflectance Fourier Transform Infrared Spectroscopy (ATR FTIR) technique. The scanning electron microscope energy dispersive X-ray (SEM EDX) was used to detect additives in the historic tar samples. The research included 34 tars, of which 5 historic solid tars, one coal tar, and one birch tar. The results are used to build a library to which other unknown tars can be compared to. Diskussioner Under de två dagarna kom olika ämnen upp till diskussion. Här följer en kort sammanfattning av några diskussioner. 8
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Tillgång på råvara Hembygdsföreningarna har allt svårare att hitta tjärved till bränningarna. Flera föreningar funderar på att bränna sina såjden mer sällan än nu. Gunnar Norrby från Gotland har planer på att göra ett projekt om katning på sin egen skog för att testa om det går att få fram tjärved. I Finland är katning vanligt. Man gör det där på 30-40 år gammal skog. Trädet barkas 4-5 meter upp men mot norr lämnas en 10 cm bred barkkant. Sen får trädet stå 3-4 år innan det fälls. En idé för svensk del kan vara att istället för att gallra ungskog på sedvanligt sätt göra katning av de träd som ska gallras. På youtube finns det 5-6 videos om finsk katning, sök på Tervanpoltto. Det behövs utvecklas kontakter med skogsföretag och skogsstyrelsen för att hitta råvara. Det vore intressant om tjära kan bli en biprodukt inom skogsbruket. Diskussioner pågår på olika håll och om man når framgång är det intressant att låta andra i nätverket ta del av dessa projektinitiativ. Tips kan skickas till Hantverkslaboratoriet. REACH-registreringen Staffan Claesson på Claessons tjära förtydligade att Tar wood redan är registrerat av ett tyskt företag som gör grillkol av bokved. De får ca 10 000 ton boktjära som en biprodukt. Det finns nu en grupp som ska registrera tar pine där Claessons tjära och Auson ingår. Tanken är att den gruppen ska hänga på den dokumentation som redan finns för tar wood, det är bl.a. ett sätt att hålla nere kostnaderna. Ingen vet något om kostnaderna och deras fördelning i slutänden. Det diskuterades att det finns en risk att miljökraven kan bli hårdare för tar pine eftersom framställningen av boktjäran och själva tjäran är mer hälsovådlig. Det kan leda till krav på arbetsmiljön för tillverkare och även för brukarna som kanske egentligen är onödig för produktion och användning av tar pine. Enligt Claesson finns det öppningar för att efter registreringen göra mätningar som visar att talltjäran inte är hälso- eller miljöfarlig på olika områden som är betydligt billigare än registreringskostnaderna. Mätningar av temperatur vid tjärbränning Det vore intressant att fortsätta göra fler mätningar både på Gotland och på andra ställen. Det vore bra om man då följde den metod som Ing-Marie Egenberg använde för att göra mätningar i sitt avhandlingsprojekt. Ett förslag är att göra mätningar vid de kontinuerliga bränningar som företaget Hauteterva gör i Finland. Utrustningen som har använts i Gotland har inte varit särskilt dyr, en datalogger med fyra termoelement och tillbehör kostar ca 14 000 kr. Det vore bra om man kan göra en metodbeskrivning av hur mätningar har gått till. Den kan sedan spridas till andra som ska göra mätningar så att dessa blir jämförbara. Gotlands museum påbörjar en sådan i sitt projekt. Intervjuer med kunskapsbärare Under de två dagarna har många erfarenheter och kunskaper om den gotländska tjärbränningen kommit fram i diskussioner på plats vid såjdet. Det har varit svårt att ha koll på och sammanställa allt detta och det vore intressant att göra djupare intervjuer med ett antal personer som bränt tjära länge. I Gotlands museums projekt kommer det att göras en del intervjuer men det kan vara intressant att fortsätta det arbetet och göra ytterligare intervjuer. Kanske kan det bli ett fortsättningsprojekt? 9
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Tjärans användning Tjära används till mycket mer än att tjära byggnader och båtar. Det vore intressant att undersöka närmare hur tjära för medicinska ändamål o.s.v. framställs och används. Skillnad dalbränd tjära och ugnsbränd tjära Hur stora är skillnaderna i egenskaper och kvalitet? Det vore intressant att göra mätningar och tester av tjära som är framställd på olika sätt och att se huruvida det går att styra tillverkningen av den ugnsbrända tjäran så att den mer liknar den dalbrända. Det företag som producerar tjära i Pajala tillverkar med båda metoderna och bland annat har masterstudenten Kiat Bergen gjort tester av dessa i sitt masterarbete. Uppmuntra hembygdsföreningar att bränna tjära Västerås stift har planer på att upprätta en inköpscentral som kan köpa in tjära från hembygdsföreningar och på så sätt uppmuntra en ökad produktion genom att garantera avsättning. Miljölagstiftning Länsstyrelsen på Gotland har med flera föreningar diskuterat utsläppen av Co2 under själva tjärbränningen men hittills har ingen förbjudits att genomföra bränningar. Om bränningarna skulle öka så kan det vara läge att ta upp denna fråga i ett större sammanhang. Bilder Sande såide eftermiddagen den 29 maj innan tändning 10
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 Sande såide under tändningen av såidet på kvällen den 29:e maj Burkar med tjära som hällts upp från varje tömd hink med tjära. Fotot taget vid lunchtid den 30 maj. 11
Seminarium om tjärbränning på Gotland 29-30 maj 2017 En av tjärugnarna i Norrlanda tjärfabrik på bottenvåningen. Tjärugnarnas övre del sedd från övervåningen i tjärfabriken. 12
BILAGA 1 Anna Güthlein Stiftsantikvarie Västerås stift anna.guthlein@svenskakyrkan.se Johan Stråhle Stiftsingenjör Västerås stift johan.strahle@svenskakyrkan.se Maria Lantto Stiftsantikvarie Strängnäs stift maria.lantto@svenskakyrkan.se Rebecka Svensson Stiftsantikvarie Visby stift rebecka.svensson@svenskakyrkan.se Cathrine Lillo-Stenberg Seniorrådgivet KA cathrine.lillo-stenberg@ka.no Staffan Classon Tjärhandlare Claessons Trätjära AB staffan@claessons.com Hugo Larsson Utredare Riksantikvarieämbetet hugo.larsson@raa.se Ragnar Wergeland Prosjekteder Hardraade Vikingskipforening ragnar@hardraade.no Hilde Helene Wergeland Kursansvarlig Ringerike husflid Hardraade Vikingskipforening hildehelene@gmail.com Erik Udesen Marknad/Försäljning Auson AB erik.udesen@auson.se Ole Jørgen Schreiner Snekker/tømrer Norsk Folkemuseum Ole.Jorgen.Schreiner@norskfolkemuse um.no Mikael Karlsson Aili Kulturarvshandläggare Svenska kyrkan mikael.karlsson.aili@svenskakyrkan.se Ilkka Pollari konsult Leve tjära rf (Finland) ilkka.pollari@elisanet.fi Antti Pihkala Överarkitekt Finska kyrkan antti.pihkala@evl.fi Jani Puhakka Byggnadkonservator Museiverket, Finland jani.puhakka@museovirasto.fi Ove Nilsson Skog och sågverksägare Ardre Såg AB mr.eksta@gmail.com Andreas Hennius Doktorand Institutionen för Arkeologi och Antik Historia, Uppsala Universitet andreas.hennius@arkeologi.uu.se Maria Brynielsson Stiftsantikvarie Växjö stift maria.brynielsson@svenskakyrkan.se Bo Broman Pensionär Sjonhems hembygdsförening broman.bo@telia.com Merete Winness Leder for museums- og eiendomsavdelingen Fortidsminneforeningen mw@fortidsminneforeningen.no David Fransson Smaitare david.fransson@stainhagar.org Bertil Allmungs Pensionär mångsysslare sojdesgubbe allmungs@telia.com Erik Johansson pensionär eriksnevide@gmail.com Hans Fransson Pensionär Ardre Sojde hans.e.fransson@gmail.com Sven Larsson Stenarbetare karlinlarsson@telia.com Per Hansén Byggprojektledare Samfälligheten Gotlands kyrkor per.hansen@svenskakyrkan.se Gunnar Norrby Skogsbrukare o Fiskare gunnar.norrby@hotmail.com Tom Nylund Spåntaksentreprenör Öppet bolag info@spantak.fi Johan Frilund Spåntaksentreprenör johan_frilund@hotmail.com Oscar Wetterstrand Arbetssökande orremannen90@hotmail.se Torgny Carlsson Lantbrukare allmungs@telia.com Christina Persson Hantverkslaboratoiret christina.persson@conservation.gu.se Arja Källbom Hantverkslaboratoiret arja@stationormaryd.se Kiat Bergen Göteborgs universitet guskiatbe@student.gu.se Henrik Larsson Hantverkslaboratoiret henrik.larsson@conservation.gu.se Pär Malmros Gotlands museum par.malmros@gotlandsmuseum.se Frode Falkenhaug Gotlands museum frode.falkenhaug@gotlandsmuseum.se Sören Johansson Sjonhem hbf Lars Jonsson Sjonhem hbf Bernt Hedlund Sjonhem hbf Ingrid Söderlund Sjonhem hbf Per Nordström Ardre hbf Arne Nilsson Ardre hbf Jan-olof Hasselbom Ardre hbf Evald Lindby Ardre hbf Monica Syversen Ardre hbf Ragnar Orten Lie Osebergsskeppet ragnarortel@vfk.no Ole Harald Flåten Osebergsskeppet ole.harald@sagaoseberg.no Trond Borsheim Osebergsskeppet t.borsheim@hotmail.com Reidar Syverinsen Fortidsminneforeningen McReidar@hotmail.com Björn Jonsson hagurbjorn@gmail.com Christer Jakob Havdell Wester Daniel Wikström daniel.wikstrom@evl.fi Björn Johan Johan Håkansson Edberg Byh Ivan Ahlgren Östergarn-Gammelgarns hbf Per-Johan Göthberg Östergarn-Gammelgarns hbf Leif Johansson Östergarn-Gammelgarns hbf Fred Klingvall Östergarn-Gammelgarns hbf Lars-Erik Larsson Östergarn-Gammelgarns hbf Anders Lignell Östergarn-Gammelgarns hbf Sture Lingström Östergarn-Gammelgarns hbf Kjell Löfgren Östergarn-Gammelgarns hbf Nils Malmström Östergarn-Gammelgarns hbf Sven Norberg Östergarn-Gammelgarns hbf Bror Söderström Östergarn-Gammelgarns hbf Åke Wahlgren Östergarn-Gammelgarns hbf Peet Tüll Östergarn-Gammelgarns hbf
BILAGA 2 PROGRAM SEMINARIUM BRÄNNING AV TJÄRA PÅ GOTLAND 29-30 MAJ 2017 NORDIC TAR NETWORK GOTLANDS MUSEUM OCH ÖSTERGARN-GAMMELGARNS HEMBYGDSFÖRENING
PROGRAM MÅNDAG 29 MAJ Plats: Östergarns bygdegård 14.00 Inledning Praktisk information Nordic Tar Network Christina Persson Hantverkslaboratoriet Gotlands museums projekt om tjära Pär Malmros och Frode Falkenhaug Gotlands museum 15.00 Fika 15.20 Bränningen av Sande såide Östergarn-Gammelgarns hembygdsförening berättar om sin tjärbränning vid Sande såide. 15.50 Bränningen av Kruse stocksåide Johan Edberg från Sproge berättar om bränningen av Kruse stocksåide och visar delar av den filmdokumentation som har gjorts. 16.30 Reflektioner från andra tjärbrännare 17.00 Avfärd till Sande såide 18.00 Tändning av såidet Hembygdsföreningen säljer fika på plats. 19.00 Avfärd till Borgvik för incheckning på vandrarhemmet. 20.00 Middag på Herrviks krog. Bussen avgår från Borgvik 19.50
TISDAG 30 MAJ 08.15 Utcheckning och avfärd med buss. 8.45 Besök vid Norrlanda tjärfabrik Lars-Ulle Gadefors och Pär Malmros berättar om tjärfabriken och dess historia. 10.00 Avfärd till Sande såide. Fika 10.30 Sande såide del 2 Tjäran har under natten börjat rinna. Vi tittar, luktar och känner på den tjära som hittills tappats ut. Tjärbrännarna berättar om bränningsprocessen och om hur såidet sköts under bränningen. Arja Källbom berättar om de mätningar och den dokumentation som görs i projektet. Diskussion om de olika fraktionerna och deras olika kvaliteter med inspel från deltagarna. 12.00 Lunch vid såidet 12.50 Avfärd till Östergarns bygdegård 13.00 Sammanfattning och avslutande diskussion 14.00 Bussen avgår till Visby flygplats och färjeterminalen
PRAKTISK INFORMATION Såidet kommer att staplas under vecka 21 och tändas kl. 18 den 29 maj. Såidet bränns under ca 4 dygn. Programmet är anpassat efter flyg- och färjeavgångarna till och från Gotland. Gemensam buss kommer den 29 maj att plocka upp deltagare som anländer med flyg 12.20 (SAS), flyg 12.25 (Flyg BRA) och färjan 12.30 från Nynäshamn. Gemensam buss kommer tisdag 30 maj att lämna av resenärer i Visby så att man kan åka med färjan 16.30, SAS 16.10/19.10 och Flyg BRA 17.30/18.40. Bussen stannar på Visby flygplats 15.30 och vid färjan 15.45. Du kan med fördel resa till Gotland tidigare eller hem senare än ovanstående föreslagna tider och har möjlighet att hoppa på och av bussen vid färjeterminalen. För resealternativ www.destinationgotland.se (färjor från Nynäshamn och Oskarhamn) www.sas.se (flyg från Arlanda) www.flygbra.se (flyg från Bromma) Vi hjälper till att ordna boende natten den 29-30 maj så ange i anmälan om du är intresserad av boende eller inte. NORDIC TAR NETWORK Syftet är att i nätverket dela kunskaper och utbyta erfarenheter mellan de nordiska länderna och mellan olika yrkesgrupper och kompetenser. Under perioden 2017-2019 planeras sex träffar att genomföras. Läs mer om nätverket på www.craftlab.gu.se/ natverk/nordic-tar-network
Tjära på Gotland BILAGA 3 HUVUDRUBRIK Nordic Tar Network Östergarn 29-30 maj 2017
Bra tjära, vad är det? - en återblick Den Gotländska Superintenten Jöran Wallin 17 35 1745 beskrev den Gotländska tjäran som : den nyttigaste och dyraste varan på detta landet
Tjära på Gotland i dag -Återkommande verksamhet i många Hembygdsföreningars regi Trevlig folkfest, ca. 14 såiden bränns regelbundet, men inte varje år. Tjäran förbrukas lokalt.
Projektet Tjära på Gotland Syfte: - Bidra till ökad kvalité på den gotländska tjäran angående metoder vid bränning och applicering. Projektet kommer att pågå under 2017. Finansiering: Länsstyrelsen i Gotlands län Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland DBW Gotlands Museum
Mål och aktiviteter: för projektet Tjära på Gotland Studier av kyrkliga arkivalier för att få en bild av tidigare bruk av tjära på kyrktak. Undersöka gamla tak och väggkonstruktioner för att se vilka appliceringsmetoder som ursprungligen används på gotländska byggnader. Åstadkomma en dialog med hembygdsföreningar och andra som bränner såiden. Öka kunskapen om kvalitetsstyrningen genom temperaturmätning vid bränning och fraktionsuppdelning. Se över möjligheterna för en effektivare råvaruförsörjning till tjärbränning. Filmdokumentation av projektets såidesbränning
Samverkande parter Hembygdsrörelsen och andra producenter av tjära på Gotland. Samfälligheten Gotlands kyrkor och Visby stift. Länsstyrelsen i Gotlands län. Hantverkslaboratoriet. Riksantikvarieämbetet, gästkollega
Gotländsk Tjärtradition var hittar vi den? Hittils utförda arbeten: - Arkiv sökning i gamla kyrkböcker - Fältundersökningar med tjärprover från ex. Garde kyrka, Vall kyrka mfl. - Vilken kunskap finns i muntlig tradition? Möten med såidesbrännande hembygdsföreningar. I samarbete med Gotlands Hembygdsförbund. - Samarbete kring temperaturmätning i såide med Östergarns - Gammelgarns Hembygdsförening Sojdesbränning i Ardre 1930-tal. Foto Johan Klintberg.
Tornet på Rone kyrka 1766 Utdrag ur Rone kyrkas räkenskaper 1766 Kjöpt tjära till tornets och kappans smörjning af följande: Totalt 7,25 tunna från olika personer och gårdar för tio riksdaler tunnan
Tornet på Rone kyrka 1766 Utdrag ur Rone kyrkas räkenskaper 1766 Klockaren,för lån av gryta som han lämnat til at koka tjäran uti /4 riksdaler
Reflektioner - Det finns flera olika uppgifter om hur mycket tjära som använts. - Vi har sett ett mönster i att man tjärsmorde i intervaller om 4-5 år och att man sedan hade uppehåll på 10-15 år. - Möjligen kan man också i räkenskaperna få reda på när på året man smörjde taken. - Vi har inte sett någon form av förtjockningsmedel som kol eller sand. Vare sig som inköp i räkenskapsböckerna eller vid fältstudierna. Det har förkommit att man blandat i kimrök och rödfärg. - De branta taken, i synnerhet på tornen borde ha krävt någon form av förtjockning.
Reflektioner - Det finns uppgifter som tyder på att man kokat tjäran till beck. men det är svårt att utläsa om syftet med grytan är för att becka tjäran eller för att endast värma den. - Fraktionsuppdelning har säkerligen förekommit eftersom man tidigt ger den första fraktionen namn som jungfrutjäran, blomman mm. och tillskriver de olika tjärtyperna olika egenskaper. - Att tappa upp tjäran på mindre träfat gav också en naturlig uppdelning. Förmodligen så självklart att ingen brydde sig om att skriva ned vikten av fraktionsuppdelning.
Taket på Rone kyrka Ex.Rone kyrka: 1766 köptes det in drygt 7 tunnor till tornets strykning. Om man räknar med en tunnvolym på 125 liter blir det nästan 2 liter per kvadratmeter. Vilket borde ge en filmtjocklek på nästan 2 mm. Vid flera tjärsmörjningstillfällen har man hyrt en gryta för att koka tjäran.
Tjärsmorning i dag Gotländska kyrktak får i genomsnitt en strykning med tjära vart 6:e år. Några ex: Tofta ka: ca 824 m2 / 380 l = 0,46 l/m2 När ka: ca. 1285 m2 / 550 l = 0,42 l/m2 Eskelhem ka: ca.1092 m2/ 500l = 0,5 l/m2 Med andra ord ligger man på en knapp halvliter per kvadratmeter i medeltal när man tjärstryker kyrktaken idag. (I siffrorna ingår också strykning av portar och trävirke i fasad. ca 10-20 l per kyrka. )
Uppmätning av temperatur i såjde Syfte: - Kartlägga relationen mellan olika tjärkvalitéer och temperatur i Såjdet - Kunna jämföra temperaturcykeln med tidigare utförda mätningar
Aktiviteter Längre fram - Analys av tjärprover från de olika avtappade spannen. - Prova nya appliceringsmetoder med fraktionsuppdelad tjära - Se över möjligheterna till bättre råvaruförsörjning, katning?
Samfälligheten Gotlands kyrkor - Störst mängd tjära går det åt till taken. 47 000 m² tak tjärstryks i ett löpande schema var 5-6 år. - Främst torntak och brädtak (faltak) men också spåntak. - Varje år lägger Samfälligheten Gotlands kyrkor mellan 1-1,5 miljoner kr på tjärstyrkningar.
Framtida möjligheter - Skulle ett samarbete med skogsnäringen öka råvarutillgången för tjärbränning? - Kan resultaten från projektet och tidigare forskning kunna ligga till grund för en kvalitativ industriell tjärbränning, retortbränning, för att få fram rätt kvalitéer av tjära?
BILABILAGA 4