Företagsidé och inriktning. GEVEKO 2000 - Sammandrag Omslagssida 2. Koncernöversikt 1. Kommentar av ordföranden 2. VD har ordet 3

ÅRSREDOVISNING 2000

I N N E H Å L L Företagsidé och inriktning Omslagsflik GEVEKO 2000 - Sammandrag Omslagssida 2 Koncernöversikt 1 Kommentar av ordföranden 2 VD har ordet 3 Aktien och aktieägarna 6 Förvaltning av Värdepapper 8 Förändringar i Börsportföljen 15 Industrirörelsen 16 Fem år i Sammandrag 24 År 1872 föreslog två danska ingenjörer en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Visionärer och drömmare har länge talat om en fast förbindelse över Öresund. År 2000 är den verklighet markerad med 37 983 meter vita linjer av Cleanosol, Sverige och LKF Vejmarkering, Danmark. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25 Resultat och Balansräkning - Koncernen 31 Kassaflödesanalys - Koncernen 34 Resultat och Balansräkning - Moderbolag 35 Kassaflödesanalys - Moderbolag 37 Tilläggsupplysningar 38 Vinstdisposition 46 Revisionsberättelse 47 Styrelse och revisorer 48 Ledande befattningshavare 49 Aktieägarinformation 50 Gevekos webbplats 51 Definitioner 52 Adresser Omslagssida 3

D ETTA ÄR DGEVEKO ETTA ÄR GEVEKO PÅ VÄG SEDAN 1925 Verksamheten inleddes år 1925, då grundaren Gunnar Bergendahl introducerade vägbeläggningsämnet Essenasfalt i Sverige. Geveko B-aktien noteras på OM Stockholmsbörsen sedan 1983. Investmentbolag sedan 1998. FÖRETAGSIDÉ OCH INRIKTNING Geveko-aktien skall vara en attraktiv placering för privatpersoner och mindre institutioner. Investmentbolaget Geveko investerar i noterade och onoterade aktier med målet att uppnå god avkastning med relativt låg riskprofil. Geveko eftersträvar att över tiden till aktieägarna dela ut motsvarande ca 4% av substansvärdet. VERKSAMHET Vid utgången av år 2000 var ca 75 % av substansvärdet investerat i marknadsnoterade aktier. Resterande 25 % utgjordes huvudsakligen av onoterad Industrirörelse samt likvida medel. FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER Förvaltning av Värdepapper sker främst i aktier, som har god likviditet och är noterade på OM Stockholmsbörsen. Investeringar göres med ett flerårsperspektiv i aktier, som bedöms ha låg till måttlig risk. Målet är att överträffa Affärsvärldens generalindex (AFGX). Börsportföljen är koncentrerad till vissa branscher som Telekommunikation, Verkstad, Läkemedel samt Bank och Finans. INDUSTRIRÖRELSE Geveko tillhör Europas ledande företag inom Vägmarkering. Geveko utför entreprenader samt utvecklar och marknadsför bland annat vägmarkeringsfärg och termoplastiska material. Prefabricerade symboler (PREMARK ) tillverkas och marknadsföres även i USA. De finansiella målen omfattar minst 10 % genomsnittlig årlig tillväxt och 20 % avkastning på sysselsatt kapital.

G EVEKO 2000 Utdelning för 2000 föreslås till kr 8:- (7:-) jämte en bonus med kr 2:- (4:-) per aktie. Substansvärdet beräknas den 31 december 2000 till kr 222 (253) per aktie. Substansrabatten uppgick den 31 december 2000 till 29 (44) % vid slutkurs kr 157 på Geveko B-aktien. Avkastningen på Geveko B-aktien inklusive betald utdelning uppgick under året till +18 % att jämföras med SIX Return Index (f.d. Findatas avkastningsindex) -11 %. Koncernens redovisade vinst ökade till 109,1 (103,7) Mkr eller kr 25:85 (24:60) per aktie. Soliditeten inklusive dold reserv i Börsportföljen och övervärde i Industrirörelsen beräknas till 77 (82) %. Värdeminskningen i Börsportföljen efter justering för köp och försäljning av aktier blev 5 % medan Affärsvärldens generalindex minskade med 12 %. Kraftig tillväxt i Industrirörelsen, vars nettoomsättning ökade med 37 % jämfört med föregående år. För jämförbara enheter var ökningen 18 %. Rörelseresultat före jämförelsestörande intäkter uppgick till 28,0 (31,6) Mkr. Rörelsemarginalen blev 4,9 (7,5) %. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 13,0 (18,5) %. 2001 Substansvärdet den 20 februari 2001 uppgick till kr 198 per aktie. Substansrabatten uppgick till 20 % beräknad på dagens slutkurs på Geveko B-aktien kr 158. Öresundsbron består av en åtta km läng hängbro, en konstgjord ö Pepparholmen och 20 meter under havsytan en tunnel som är 4 015 meter lång och väger 1,1 miljoner ton. Markeringar i tunneln har utförts av LKF Vejmarkering. Hans Ljungkvist tillträder som ny koncernchef och VD i moderbolaget vid bolagsstämman den 3 maj 2001.

K ONCERNÖVERSIKT Mkr om ej annat anges 2000 1999 1998 KONCERNENS RESULTAT Rörelseresultat, Industrirörelse 36,9 31,6 69,6 Resultat, Förvaltning av Värdepapper 99,7 94,8 28,6 Räntenetto och övriga centrala kostnader -17,4-18,1-16,0 Resultat före skatt 119,2 108,3 82,2 Resultat efter skatt och minoritetens andel 109,1 103,7 87,5 KONCERNENS SUBSTANSVÄRDE 1) Förvaltning av Värdepapper (marknadsvärde) 727,1 824,6 486,1 Industrirörelse, beräknat substansvärde 130,3 197,6 202,4 Övriga tillgångar och skulder, netto bokfört värde 79,2 45,2 23,0 Summa substansvärde 936,6 1 067,4 711,5 SUBSTANSVÄRDETS FÖRDELNING, % Värdepapper Telekomleverantörer 35 40 22 Verkstad 16 12 13 Vägmarkering 2) 14 19 28 Bank och Finans 10 8 4 Läkemedel 9 7 5 Andra branscher 8 10 25 Övriga tillgångar 8 4 3 100 100 100 INDUSTRIRÖRELSENS RÖRELSERESULTAT 3) Rörelseresultat före jämförelsestörande intäkter 28,0 31,6 30,9 Återbäringsmedel från SPP 8,9 - - Realisationsvinst vid avyttring av affärsområde - - 38,7 Summa rörelseresultat, Industrirörelse 36,9 31,6 69,6 Resultat före skatt Mkr 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 96 97 98 99 00 Resultat, Förvaltning av Värdepapper Rörelseresultat, Industrirörelsen Centrala kostnader och räntenetto Vinst vid avyttring av affärsområde Extra nedskrivning av goodwill Resultat före skatt Utveckling av substansvärde Mkr 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 Rörelsemarginal före jämförelsestörande intäkter, % 4,9 7,5 7,8 NYCKELTAL Resultat efter skatt, kronor per aktie 25:85 24:60 20:75 Substansvärde, kronor per aktie 222 253 169 Soliditet inkl dold reserv och övervärde, % 1) 77 82 79 1) Definition, sidan 52 2) Industrirörelse 3) Exklusive Plastiroute 1998 och 1999 100 0 96 97 98 99 00 Övervärde Industrirörelsen Bokfört värde Industrirörelsen mm Dold reserv Börsportföljen Bokfört värde Börsportföljen

KOMMENTAR AV ORDFÖRANDEN Hans Ljungkvist, styrelsens ordförande Styrelsens främsta målsättning är att skapa värdetillväxt för Gevekos aktieägare. Det uppnås primärt genom kontinuerlig tillväxt av substansvärdet samt förmåga att realisera uppnådd värdetillväxt till resultat och ökat eget kapital. Det första året på det nya millenniet blev ett bra år för Geveko och Gevekos aktieägare. Gevekoaktien utvecklades återigen bättre än börsens index. En satsad 1000- lapp i början av år 2000 var den 31 december värd 1.180 kronor som Geveko-aktie medan genomsnittet av börsen då hade varit värd 890 kronor. Resultatet på 109 Mkr är det bästa någonsin i bolagets långa historia. Förutsättningarna för detta byggdes till stor del upp under år 1999 genom den utomordentligt goda substansvärdetillväxten som ägde rum då. Den goda utvecklingen har till stor del kunnat tillskrivas en starkt positiv utveckling för Börsportföljen som varit överviktad i tillväxtorienterade aktier såsom telekom och läkemedel. Tillväxt är en viktig förutsättning för att skapa aktieägarvärde. Tillväxten är dock inte mycket värd om inte lönsamheten också utvecklas positivt över tiden. Ett bolag som presterar bättre tillväxt och bättre lönsamhet än sina konkurrenter har alla förutsättningar att utvecklas bättre än börsens index. Gevekos strategi bygger på att placera i sådana aktier. Gevekos Börsportfölj har därför övervikt för bolag med den karaktär som jag beskrivit här ovan. Kravet på tillväxt och lönsamhet för att skapa aktieägarvärde gäller för alla företag - onoterade som noterade. Självklart gäller det även Gevekos Industrirörelse med tillägget att starka kassaflöden i de underliggande rörelsedrivande bolagen är viktigt för att kunna bibehålla de goda aktieutdelningar som kännetecknar Geveko. Gevekos Industrirörelse har under senare år vuxit bland annat genom företagsförvärv, vilka skett på marknader som förväntas växa snabbare än branschen i genomsnitt. Med fortsatt tillväxt och ökad lönsamhet i Industrirörelsen skapas därmed mervärden för Gevekos aktieägare. Under det gångna året har styrelsen studerat ett antal olika investeringsmöjligheter i andra onoterade bolag och fonder. Under året beslöts att investera i venture capitalbolaget InnovationsKapital, vars tredje fond är under startskede när detta skrivs. InnovationsKapital investerar inom områdena IT och medicinsk teknik, områden som kännetecknas av mycket hög tillväxt. Vid årets bolagsstämma avgår VD Sigurd Walldal, som efter 10 år vid rodret nu skall gå i pension. Sigurd Walldal tillträdde 1991 samtidigt som Sverige drogs in i efterkrigstidens värsta finansiella kris. 1990-talet har varit omvälvande på många sätt; konsolidering och avyttring av vissa verksamheter, förvärv av nya bolag samt övergång till investmentbolag 1998. De senaste fyra åren har substansvärdet mer än fördubblats framförallt till följd av framsynta placeringar inom Börsportföljen. Det är med andra ord en synnerligen turbulent, men också framgångsrik period som Gevekos styrelse och aktieägare har all anledning att vara tillfredsställda med. På styrelsens vägnar vill jag rikta ett stort tack till Sigurd för alla insatser. Det är min förhoppning att även i nästa årsredovisning kunna blicka tillbaka på ett gott år för Gevekos aktieägare. Jag måste samtidigt erkänna att den hittillsvarande utvecklingen på börsen under 2001 indikerar att resten av året måste utvecklas utomordentligt positivt för att slutresultatet skall bli i nivå med eller bättre än år 2000. Göteborg i mars 2001 Hans Ljungkvist Styrelsens ordförande 6 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 K OMMENTAR AV ORDFÖRANDEN

VD HAR ORDET REKYL PÅ VÄRLDENS AKTIEMARKNADER År 2000 var ett gynnsamt år för världens ledande ekonomier. Tillväxten var god och inflationen låg trots högt pris på råolja och ökande råvarupriser. På finansmarknaderna byttes emellertid optimism mot pessimism. Efter rekordåret 1999, då Stockholmsbörsen enligt Affärsvärldens generalindex (AFGX) gick upp med 66 %, inleddes en större global rekyl i mars år 2000. Nedgången var initialt en reaktion på en period av köphausse och övervärdering av teknologi- och IT-aktier. Den förlängdes och fördjupades på grund av en begynnande konjunkturavmattning i USA. När dessa rader skrivs i februari 2001 hade ännu ingen stabilisering inträffat. HÖJD AKTIEKURS Börsportföljen stod emot bra under marknadens nedgång under år 2000. Värdeminskningen, med hänsyn till köp och försäljning under året, begränsades till 5 % jämfört med 12 % för AFGX. Industrirörelsens lönsamhet minskade under året, vilket medförde att det i substansvärdet ingående beräknade övervärdet sjönk jämfört med föregående år. Positivt bidrag till koncernens substansvärde skapades genom årets vinst i Industrirörelsen samt överskott i moderbolaget exklusive realisationsvinst på börsaktier. Sammantaget uppgick koncernens substansvärde vid utgången av år 2000 till 222 kr per aktie, en minskning med 20 kr per aktie med hänsyn tagen till lämnad utdelning till aktieägarna. Detta motsvarar en procentuell minskning med 8 %. Till glädje för aktieägare och styrelse ökade kursen för Geveko B-aktien under året från 142 till 157 kr per aktie. Inklusive årets utdelning till aktieägarna blev avkastningen på aktien 18 % att jämföras med SIX Return Index (SRI, f.d. Findatas avkastningsindex) för Stockholmsbörsen -11%. Substansrabatten för aktien sjönk från 44 % vid årets början till 29 % vid dess slut. TRE ÅR SOM INVESTMENTBOLAG Det har nu gått tre år sedan koncernen avslutade sin omstrukturering och blev investmentbolag. I sin helhet Sigurd Walldal, VD och koncernchef Till glädje för aktieägare och styrelse ökade kursen för Geveko B-aktien under året från 142 till 157 kr per aktie. har perioden 1998-2000 för Geveko kännetecknats av gynnsam börsutveckling, förbättrad lönsamhet för kvarvarande Industrirörelse samt minskade skattekostnader. Den genomsnittliga tillväxten i substansvärde, inklusive utdelning till aktieägarna, har uppgått till 29 % per år att jämföras med 20 % för SRI. Även Geveko B-aktiens avkastning under perioden, 23 % per år, överträffar marknadens avkastning. ANTALET AKTIEÄGARE HAR ÖKAT Under de senaste åren, då antalet noterade bolag har ökat liksom handeln i fonder och med utländska aktier, har samtidigt antalet aktieägare i Geveko ökat från ca 1500 till 2500. Detta tyder på att även ett mindre bolag som Geveko fyller en viktig roll på marknaden. BÖRSPORTFÖLJ 1990-talet avslutades med ett börsfyrverkeri i form av en kraftig övervärdering av tillväxtaktier inom teknologi och IT. I mars 2000 kulminerade uppgången för att åtföljas av en större korrigering. Inte sedan 1990 har det inträffat att Stockholmsbörsens generalindex eller andra ledande börser gått ned under ett kalenderår. VD HAR ORDET G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 7

Geveko förvaltar Börsportföljen i ett flerårigt perspektiv. Alla innehav är föremål för fortlöpande omprövning. Börsportföljens kärninnehav är kvalitetsbolag, som har ingått i många år, varav några sedan 1965. Börsportföljen är i princip inte belånad och helt eller i det närmaste fullinvesterad. Detta innebär i sig självt ett lågt risktagande och att placeringsstrategin inte omfattar spekulation om marknaden skall gå upp eller ned. Under tioårsperioden 1991-2000 avkastade Stockholmsbörsen (SRI) 21 % per år. I ett internationellt perspektiv har den varit en gynnsam marknadsplats. Perioden har kännetecknats av fred och politisk stabilitet inom OECD, minskad inflation, accelererande globalisering, avreglering och omstrukturering samt snabb teknisk utveckling inom telekommunikation och IT. Under perioden 1960-80 avkastade Stockholmsbörsen ca 9 % per år. Sett i ett långt perspektiv var således perioden 1991-2000 osedvanligt gynnsam. Man gör klokt i att inte vänta sig samma höga avkastning i framtiden. Emellertid talar de politiska och makroekonomiska förutsättningarna för att aktiemarknaden under överskådlig tid kommer att vara lönsam för investerare. Skulle dessa utgångspunkter ändras, har emellertid Geveko möjlighet att ompröva Börsportföljens strategi, eftersom innehaven är små i förhållande till aktieslagens omsättning. Under de senaste åren har en betydande utveckling skett i handeln på de europeiska börserna. Landspecifika faktorer har minskat i betydelse till förmån för branscher och sektorer. Vid utgången av år 2000 utgjordes 5 % av Börsportföljen av aktier, som ingår i Eurotop 300 men ej noteras i Stockholm. Framdeles kan en ökning av denna andel bli en del av strategin för ökad avkastning och minskad risk. Att Börsportföljen stod emot i nedgången under år 2000 beror på inslaget av defensiva aktier inom bank och finans, läkemedel samt i Nokia, som utvecklades väl. En viss trimning av innehaven i Ericsson och Nokia genomfördes till goda priser. I början av innevarande år Börsportföljens kärninnehav är kvalitetsbolag, som har ingått i många år, varav några sedan 1965. har sänkta tillväxtprognoser för mobil telefoni och oro för branschens lönsamhet medfört att kurserna för telekomleverantörer sjunkit med ca 25 %, vilket pressat Börsportföljens index. Geveko bedömer att aktierna i Ericsson och Nokia, som är världsledande inom sina respektive huvudområden, på sikt ändå kommer att ge god avkastning. Aktierna ingår som kärninnehav i Börsportföljen. INDUSTRIRÖRELSE För Industrirörelsen kännetecknades året av Betydande expansion och volymökning Ökad priskonkurrens bland annat i Sverige och Norge Marginalförsämring på grund av höjda priser på insatsvaror Arbete med att integrera nyförvärvade Plastiroute i koncernen Omfattande provläggning och testning av nya produkter och system Nettoomsättningen ökade med 37 %, varav 18 % för jämförbara enheter. Rörelseresultatet minskade från 32 Mkr föregående år till 28 Mkr, främst på grund av ökad priskonkurrens och höjda kostnader för insatsvaror. Rörelsemarginalen sjönk från 7,5 % till 4,9 %. Avkastningen på sysselsatt kapital sjönk från 19 % under 1998-1999 till 13 %. I Skandinavien och Västeuropa är vägmarkering en mogen bransch med överkapacitet, fragmentering, hård priskonkurrens och otillräcklig lönsamhet inom många områden. Omvandlingstrycket ökar: privatisering, nya entreprenadformer samt växande kvalitets- och funktionskrav. Övriga Europa är i varierande grad tillväxtmarknader. Genom att fullfölja definierade strategier kring produktutveckling, nya upphandlingsformer, breddning av produktförsäljning samt fokusering på kvalitet, produktivitet och kostnader bör lönsamhetsmålet för Industrirörelsen vara realistiskt trots att marknaden under överskådlig tid kommer att kännetecknas av intensiv priskonkurrens. Redan under innevarande år bör en väsentlig förbättring av intjäningen vara möjlig. 8 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 VD HAR ORDET

Utdelning till aktieägarna 1991-2000 Kr % 12,00 7,00 10,00 6,00 8,00 5,00 6,00 4,00 2,00 0,00 0,00 91 92 93 94 95 96 Kronor per aktie inkl bonus 97 98 99 00 Procent av substansvärdet per 31.12 4,00 3,00 2,00 1,00 Substansvärdetillväxt 1991-2000 Kr 350 300 200 150 100 50 00 91 92 93 94 95 96 Substansvärde 31.12.1990 Ackumulerad substansvärdeökning exkl betald utdelning 97 98 99 00 Ackumulerad betald utdelning Vid beräkning av koncernens substansvärde, dvs skillnaden mellan marknadsvärderade tillgångar och skulder, ingår Industrirörelsen med ett beräknat tillgångsvärde genom att dess årsvinst multipliceras med ett p/e-tal (11). Genom att resultatet i Industrirörelsen blev lägre, minskade dess beräknade övervärde utöver bokfört värde med 15 kr per aktie. Det beräknade substansvärdet för Industrirörelsen vid utgången av år 2000 uppgick till 130 (1999: 198) Mkr. Siffran är teoretisk och torde ligga betydligt under det faktiska värdet. Sett över treårsperioden 1998-2000 har den genomsnittliga omsättningstillväxten uppgått till 20 % per år exklusive andelar i Plastiroutes intressebolag i Östeuropa. Omsättningsökningen, som skall ses mot bakgrund av att Industrirörelsens hemmamarknader är mogna med låg tillväxt, har skett genom en kombination av ökad exportförsäljning av vägmarkeringsprodukter, förvärv av Plastiroute med marknadspositioner bland annat i Östeuropa och aktiv marknadsföring av nischprodukten PREMARK. Tillväxtmålet för Industrirörelsen innebär att expansionen skall vara lönsam. Ett primärt mål för år 2001 är att med uppnådda framgångar på marknaden återställa lönsamheten till 1998-1999 års nivåer. KOMPLETTERANDE INVESTERINGSSTRATEGIER SOM KRYDDA Under senare år har utvecklats en betydande private equitymarknad. Den omfattar alltifrån utveckling av groddföretag och forskningsprojekt till affärsutveckling och omstrukturering av företag i mogna branscher. Styrelsen har under det gångna året undersökt vilka kompletterande investeringsstrategier, som kan vara intressanta för Gevekos aktieägare, dvs i första hand för privatpersoner och mindre institutioner. Styrelsen har beslutat att i liten skala investera i några riskkapitalfonder, till vilka Gevekos aktieägare normalt inte har tillgång. Som passiv delägare i noggrant utvalda fonder, med tidigare visad förmåga till intjäning, bedömer styrelsen att Geveko till en låg administrativ kostnad kan uppnå en högre avkastning på en mindre andel av kapitalet. UTSIKTER FÖR ÅR 2001 FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER Börsportföljens resultat hänger nära samman med utvecklingen på Stockholmsbörsen samt hur kärninnehaven utvecklas. Om optimisterna som spår en mjuklandning i USA och återhämtning redan andra halvåret 2001 får rätt bör Börsportföljens värde kunna öka under året. INDUSTRIRÖRELSE En konjunkturavmattning under år 2001 har begränsad inverkan på efterfrågan av Vägmarkering. Om erforderlig prishöjning, som kompenserar inträffad uppgång i råvarupriser kan genomföras, bör Industrirörelsens lönsamhet kunna förbättras. Göteborg i februari 2001 Sigurd Walldal Verkställande direktör och koncernchef VD HAR ORDET G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 9

A KTIEN OCH AKTIEÄGARNA Geveko B-aktien är sedan 1983 noterad på OM Stockholmsbörsen. Från och med år 2000 noteras B- aktien på O-listan. Sedan 1993 uppgår antalet aktier till 4 219 533, varav 720 000 A-aktier och 3 499 533 B-aktier. Varje A-aktie motsvarar 1 röst och varje B-aktie 1/10 röst. Mellan A- aktieägare som tillsammans förfogar över mer än 50 % av röstetalet, finns konsortialavtal. Enligt VPC's fullständiga ägarförteckning per den 29 december 2000 uppgick antal aktieägare till 2 556 (2 477). Jurdiska personer svarade för 44 % av kapitalet och 57 % av rösterna. Ägare registrerade i utlandet svarade för 18 % av kapital respektive 7 % av röster. Geveko B-aktiens avkastning, inklusive utdelning, uppgick till 18 % att jämföras med SIX Return Index (f d Findatas avkastningsindex) -11 %. Den så kallade investmentbolagsrabatten sjönk från 44 % till 29 %. Omsättningshastigheten under året var 19 %, vilket innebär en betydande minskning jämfört med föregående år. AKTIEDATA 1996-2000 1996 1997 1998 1999 2000 Geveko, B - Börskurs 31 december, kr/aktie 72 101 85 142 157 Redovisat resultat, kr/aktie 8:- 10:75 20:75 24:60 25:85 Substansvärde, kr/aktie 107 120 169 253 222 Substansrabatt, % 33 16 50 44 29 Utdelning, kr/aktie 1) 5:- 7:- 8:- 11:- 10:- Direktavkastning % 6,9 6,9 9,4 7,7 6,4 Utdelningsandel % 4,7 5,8 4,7 4,3 4,5 Aktiens avkastning, % 2) 21 47-9 76 18 1) Föreslagen utdelning för 2000, kr 8:- samt en bonus med kr 2:- I 1997 och 1998 års utdelning ingår bonus med kr 2:- per aktie. I 1999 års utdelning ingår bonus med kr 4:- per aktie. 2) Kursförändring under året plus betald utdelning i förhållande till kursen vid årets ingång. GEVEKOS STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 31 DECEMBER 2000 % av röster % av kapital Gunnar och Märtha Bergendahls Stiftelse 31,7 8,0 Stiftelsen Bergendala 14,6 8,4 Jarl Ergel 3,8 2,4 Ikano Investment Ltd 2,5 6,4 Magnus Ergel 2,2 1,6 Ingvar Kamprad 2,2 5,5 Gunnel Dunberger m familj 2,1 1,0 Gunilla Ergel m familj 2,0 1,3 Inter Ikea Investment 1,9 4,7 Klas Dunberger m familj 1,7 1,1 David Bergendahl 1,7 0,5 Henrik Bergendahl 1,7 0,4 Eskil Johannesson 1,6 3,7 Marie Dunberger 1,6 0,7 Svolder AB 1,5 3,8 Ulf Dunberger 1,5 0,4 Kyrkoherde N Henrikssons Stiftelse 1,2 3,1 Lars A Lewerth m familj 1,2 1,0 Anders Mattsson 1,2 0,3 Claes-Göran Mattsson 1,1 0,3 Övriga 20,9 45,4 100,0 100,0 Sammanställningen ovan har gjorts med ledning av offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav per 2000-12-29. 10 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 A KTIEN OCH AKTIEÄGARNA

AKTIEÄGARSTATISTIK 31 DECEMBER 2000 Storleksklass Antal % % % aktieägare av kapital av röster 1-1 000 2 263 88,6 15,1 6,1 1 001-10 000 251 9,8 17,5 9,2 10 001-50 000 29 1,1 14,5 18,0 50 001-100 000 3 0,1 4,2 4,7 100 001-10 0,4 48,7 62,0 2 556 100,0 100,0 100,0 Kr 40 Resultat per aktie efter skatt Kr 12 Utdelning per aktie % 12 Utdelningsandel i % av substansvärde 30 10 10 20 8 8 10 6 6 0 4 4-10 96 97 98 99 00 2 2 Resultat, Förvaltning av Värdepapper Rörelseresultat, Industrirörelsen Centrala kostnader och räntenetto Vinst vid avyttring av affärsområde Extra nedskrivning av goodwill Skatt Resultat efter skatt 0 96 97 98 99 00 Bonus Utdelning 0 96 97 98 99 00 Bonus Utdelning Kr 325 300 275 250 225 200 175 150 125 KURSUTVECKLING GEVEKO-AKTIEN 100 75 50 96 97 98 99 00 01 B-aktien Affärsvärldens generalindex A KTIEN OCH AKTIEÄGARNA G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 11

F ÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER AFFÄRSIDÉ Förvaltning av Värdepapper bedrivs i moderbolaget AB Geveko. Placering sker i ett flerårigt perspektiv i noterade aktier (Börsportföljen) med god likviditet och låg till måttlig risk företrädesvis noterade på Stockholmsbörsen. AKTIEMARKNADEN 2000 INTERNATIONELLT På finansmarknaden började år 2000 i dur och slutade i moll. En stor riskaptit i början av året vändes till motsvarande riskaversion mot årets slut. Riskpremierna ökade generellt. Den merränta utöver statsobligationsränta som låntagare mot slutet av året betalade hade stigit till nivåer, som inte gällt sedan början av 1990-talet. Aktiemarknaderna världen över kännetecknades av tvära kast under år 2000. Efter en stark inledning blev årets facit en nedgång i Morgan Stanleys världsindex med 15 % efter att ha vuxit oavbrutet sedan 1992. Nedgången under året var främst hänförlig till stora kursfall inom sektorerna teknologi och telekommunikation. I samband med millenniumskiftet var marknaderna i början av år 2000 genom centralbankernas försorg mycket likvida. Ekonomin i USA var fortsatt stark. Den reala tillväxten uppgick till ca 5 % och arbetslösheten var endast ca 4 %. Inflationen var låg bland annat tack vare god produktivitetsökning. Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, hade emellertid under andra halvåret 1999 vidtagit en serie höjningar av styrräntan för att stävja överhettning av ekonomin. Aktiemarknaden ansågs av många bedömare vara övervärderad. Den kraftigt stigande trenden på Nasdaq-börsen för teknologiaktier under fjärde kvartalet 1999 fortsatte under de första månaderna år 2000 och kulminerade i början av mars samtidigt som Dow Jones index för industriaktier föll tillbaka. Federal Reserve höjde styrräntorna under första halvåret med ytterligare 100 räntepunkter till 6,50 %. Efter toppunkten i mars halverades index för Nasdaq fram till slutet av år 2000, vid vilken tidpunkt inga tecken på återhämtning kunde skönjas. Från årets början sjönk Nasdaq med 39 %, varigenom merparten av uppgången under år 1999 raderades ut. Dow Jones, som domineras av företag i den gamla ekonomin, återhämtade sig något efter nedgången under januarifebruari 2000, men minskade totalt med 6 % under året. Efter trendbrottet under våren uppvisade många internetbolag negativ resultatutveckling. Några gick i konkurs. Även marknaden för teleoperatörer vände nedåt på grund av oro för konsekvenserna av dyrbara 3G-licenser i Europa med åtföljande stora investeringsprogram samt osäkerhet vad beträffar lönsamhet och återbetalning. Även många telekomleverantörer påverkades negativt. Till undantagen hörde Nokia samt några bolag, som genomgått omfattande omstrukturering, exempelvis Alcatel och Siemens. Euforin kring teknologiaktier förbyttes till sin motsats. Nedgången på Nasdaq accelererade efter sommaren, när en rad teknologiföretag vinstvarnade inför rapportering av resultat för tredje kvartalet samtidigt som ett antal amerikanska konjunkturindikatorer pekade på en betydande avmattning. En betydande prisuppgång på råolja fram till slutet av november ökade oron för inflation. De långa marknadsräntorna sjönk dock under året. Under årets sista månader kom en ny våg av vinstvarningar från stora, väletablerade amerikanska bolag. Trenden mot allt större företagsaffärer mattades i takt med aktiemarknaden under andra halvåret. De mest iögonfallande transaktionerna under år 2000 skedde mellan Vodafone/Mannesmann Mobile, AOL/ TimeWarner och Pfizer/Warner-Lambert. Inom EU skedde en viss förbättring av konjunkturen medan euron försvagades mot dollarn. ECB (den europeiska centralbanken) höjde styrräntan i flera steg för att motverka inflationstendenser. De ledande Europabörserna föll tillbaka. London (FTSE 100) minskade med 10 %, Frankfurt (DAX) med 8 % och Paris (CAC 40) med 1 %. Svårigheterna i den japanska ekonomin fortsatte och Tokyo (Nikkei 225) minskade hela 26 %. Även flertalet börser i s k emerging markets föll (räknat i US-dollar). SVERIGE I Sverige kännetecknades år 2000 av god tillväxt, låg 12 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER

FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 13

inflation och överskott i statens finanser. Riksbanken höjde styrräntan och de korta marknadsräntorna gick upp ca 50 räntepunkter. De långa marknadsräntorna följde den internationella trenden nedåt. Affärsvärldens generalindex sjönk 12 %. Kursen för Ericsson, vars värde motsvarar drygt 25 % av Stockholmsbörsens värde, sjönk med 21 % efter en svag delårsrapport i oktober. Aktier inom konjunkturkänsliga branscher och teknologi föll tillbaka. IT-index minskade med hela 58 %. Index för läkemedel, fastighet och bygg samt bank och finans visade en positiv utveckling. Spridningen i kursutveckling mellan vinnare och förlorare var stor. Bland årets vinnare återfanns en rad bolag inom bioteknik och medicinsk teknik som Biacore (+451 %) och Perbio Science (+248 %). Årets förlorare dominerades av bolag inom IT-sektorn, ett flertal med kursförluster över 80 %. Bland mest omsatta uppvisade Assa Abloy, SHB, Nordea och Assidomän den bästa utvecklingen med ökningstal överstigande 40 %. Sämsta kursutveckling hade WM-data, Electrolux och Autoliv, som samtliga gick ned mer än 40 %. Genom en lag, som trädde ikraft den 10 mars, blev det möjligt för svenska börsbolag att återköpa aktier. Återköpen fram till december månad, ledda av bland andra Volvo, Electrolux, SHB, Holmen, Skanska och Lundbergs, uppgick till ca 24 Mdr, vilket kan jämföras med årets utdelningar på ca 45 Mdr. VERKSAMHETEN ÅR 2000 BÖRSPORTFÖLJEN Börsportföljens värde den 31 december 2000 uppgick till 719 (819) Mkr. Under året köptes aktier för 115 (212) Mkr och såldes för 176 (245) Mkr, dvs aktier nettosåldes för 61 (33) Mkr. Nettoförsäljning av aktier skedde för att tillgodose moderbolagets och koncernens likviditetsmål vid utgången av år 2000. Justerat för köp och försäljning minskade värdet under året med 5,1 % att jämföras med en minskning med 12,2 % för Affärsvärldens generalindex (AFGX). Börsportföljen utvecklades således 7,1 % bättre än AFGX. Utdelningsintäkterna uppgick till 8,2 (10,2) Mkr. Börsportföljen är koncentrerad till telekomleverantörer och teleoperatörer, verkstad, bank och finans samt läkemedel, som vid årets utgång utgjorde 96 % av marknadsvärdet (Stockholmsbörsen 74 %). Under året ökade andelen innehav i verkstad från 16 % till 21 %, bank och finans från 11 % till 12 %, läkemedel från 10 % till 12 % och teleoperatörer från 2 % till 5 %, medan andelen telekomleverantörer minskade från 52 % till 45 %. Skillnaderna beror på en kombination av förändringar i aktiekurser och innehav. Innehaven i Nokia och Ericsson trimmades under januari-maj genom nettoförsäljning med 76 Mkr till relativt goda priser. Inom läkemedel skedde en liknande trimning med 26 Mkr under fjärde kvartalet med gynnsamt utfall. Inom bank och finans frigjordes 17 Mkr genom avyttring under våren av samtliga Nordea (f d Nordic Baltic Holding) samt trimning av SHB och nettoköp av SEB. Samtliga innehav i Skanska och Gambro avvecklades under våren och WM-data i slutet av december. Efter vinstvarning och VD-avgång i H&M köptes aktier i detta bolag. Inom verkstad ökades befintliga innehav samt köptes en post i Gunnebo. I samband med marknadsintroduktionen av Telia köptes aktier i detta bolag samt i Europolitan. Merparten av nämnda aktieköp skedde under perioden mars-juni. Under hösten förvärvades även aktier i Tele2 (f d Netcom). Den kortsiktiga effekten av under våren vidtagna omplaceringar blev negativ. Flertalet av de köpta aktierna bedöms ha god potential under 2001. Pharmacia, Nokia, SHB, AstraZeneca och Aventis gav högst resultatbidrag i Mkr under året. Samtliga dessa innehav utom AstraZeneca är överviktade i Börsportföljen jämfört med Stockholmsbörsen. Största negativa resultatbidrag gav Ericsson, Börsportföljens tyngsta innehav, som sett över en flerårsperiod emellertid givit god avkastning. Andra aktier med stora negativa bidrag var WM-data, Volvo, Telia och H&M. Andelen aktier, som inte noteras på Stockholmsbörsen, uppgick vid årets slut värdemässigt till 5 (5) %. RISKANALYS Börsportföljen analyseras avseende risk och möjlighet enligt BARRAs modell för den svenska aktiemarknaden 14 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 F ÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER

Aktuella börskurser och annan företagsinformation kan idag erhållas direkt i handdator, mobiltelefon eller till s k WAP-telefon. FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 15

med jämförelse mot AFGX, som utgör Börsportföljens referensindex (benchmark). För innehav, som inte är noterade på Stockholmsbörsen, används BARRAs europeiska modell. Börsportföljens beta-värde uppgick vid årets slut till 1,05. (Beta-värdet för AFGX är 1,00. Betavärdet är ett mått på portföljens känslighet för svängningar i marknaden. En portfölj med beta > 1 kan väntas variera mer än marknaden.) Ett av de viktigaste riskmåtten är aktiv risk, som anger hur portföljens avkastning kan väntas utvecklas i förhållande till marknaden (AFGX). Börsportföljens aktiva risk (inklusive innehav, som inte noteras på Stockholmsbörsen) uppgick vid årets slut till 6,9 %. Den aktiva risken förändrades inte signifikant under året. Skillnaden i avkastning mellan Börsportföljen och marknaden (AFGX) kan i ett fall av tre väntas överstiga eller understiga det procenttal, som beräknas som aktiv risk. (Omvänt kan detta uttryckas: en aktiv risk på 6,9 % innebär att Börsportföljens avkastning kan väntas ligga inom ett intervall +/- 6,9 % i förhållande till AFGX i två fall av tre.) Indexfonder har som jämförelse aktiv risk i intervallet 0-2 %, medan normalt aktiva portföljer brukar ligga i intervallet 5-7 %. Riskanalysen bygger på statistisk analys av aktiekursers historiska variationer. Den aktiva risken för ett innehav i en portfölj beror bland annat på aktiens volatilitet (benägenhet att gå upp och ned) på marknaden, dess vikt i portföljen samt hur kursen samvarierar (korrelerar) med övriga aktieslag i portföljen. Utfallet för de branscher och enskilda aktier, som mest bidrar till en portföljs aktiva risk, är avgörande för hur framgångsrik portföljen är i förhållande till referensindex. Av innehaven bidrar Nokia mest till den aktiva risken i Börsportföljen. Detta sammanhänger med att Börsportföljen var kraftigt överviktad i detta papper jämfört med Stockholmsbörsen (med 16,5 % vid årets utgång resp. 18,5 % vid årets ingång). Andra innehav med betydande bidrag till den aktiva risken är Ericsson (hög totalvikt även om skillnaden mot AFGX är liten), Tele2 (f d Netcom) och ABB (betydande vikt såväl totalt som jämfört med AFGX). Branschvis är utvecklingen inom telekomleverantörer och teleoperatörer av störst betydelse för Börsportföljens avkastning. Börsportföljen med ett betavärde överstigande 1,0 överträffade under år 2000 AFGX med 7,1 %-enheter i en nedåtgående marknad. Sammantaget har således, med beaktande av köp och försäljning under året, andelen aktier i Börsportföljen som utvecklats bättre än AFGX varit betydligt högre än den, som utvecklats sämre. Generellt gäller att ju mer koncentrerad en portfölj är och ju mer dess sammansättning av aktier skiljer sig från aktiefördelningen på marknaden i sin helhet, desto större möjlighet och risk finns i portföljen. RESULTAT Det redovisade resultatet före skatt uppgick till 99,7 (94,8) Mkr fördelat på realisationsvinst med 91,5 (84,6) Mkr och utdelningsintäkter med 8,2 (10,2) Mkr. Den dolda reserven eller övervärdet, dvs skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde, minskade med 131,0 (föregående år ökning med 286,4) Mkr. Som investmentbolag beskattas inte Geveko för realisationsvinst. Som skattepliktig intäkt upptages en schablonintäkt på 2 % av marknadsvärdet av aktieinnehav. Utdelningsintäkt och intäktsränta är skattepliktiga, medan omkostnadsränta, administrationsomkostnad och lämnad utdelning är avdragsgilla. MÅL Målet för Börsportföljens förvaltning är att värdeökningen, justerad för köp och försäljning, över tiden överträffar Affärsvärldens generalindex (referensindex AFGX) på Stockholmsbörsen. Under perioden 1996-2000 var den genomsnittliga värdeökningen (exklusive utdelningsintäkter) 26 % (AFGX 23 %). Stockholmsbörsen hävdade sig väl mot ledande utländska börser under perioden: New York (Dow Jones) +16 %, London +11 % och Frankfurt +22 % per år. STRATEGI Placeringar sker med ett flerårsperspektiv i bolag med goda tillväxtmöjligheter samt låg eller måttlig konjunkturkänslighet. Aktierna skall ha god likviditet och företrädesvis vara noterade på Stockholmsbörsen. Samtliga innehav vid utgången av 2000 (utom 16 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 F ÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER

Gunnebo) ingick i mest omsatta aktier eller Attract-40 på Stockholmsbörsen eller bland de 300 största bolagen i Europa efter marknadsvärde (FTSE Eurotop 300). Alla är väl genomlysta av analytiker, har goda marknadspositioner och dokumenterad intjäningsförmåga. Avkastningsmålet är att överträffa AFGX. Prioriterade branscher är telekommunikation, verkstad, läkemedel samt bank och finans. Branschfördelningen bidrar till Börsportföljens riskspridning. Börsportföljen omfattar ett begränsat antal aktieslag (20 vid utgången av 2000). Detta bör göra portföljen överskådlig för marknad och aktieägare samt befrämja selektivitet vid beslut om placering. UTSIKTER FÖR ÅR 2001 Möjlighet och risk under 2001 hänger nära samman med utvecklingen i USA, där en uppbromsning av tillväxten inleddes under andra hälften av år 2000. Osäkerheten om huruvida denna leder till en s k mjuklandning eller recession bidrog till aktiemarknadens höga volatilitet vid årsskiftet. Under januari månad sänkte Federal Reserve styrräntan med 100 räntepunkter, på grund av att ledande konjunkturindikatorer pekade mot en oönskat kraftig nedgång. Den makroekonomiska situationen i Västeuropa bedöms vara stabilare än i USA. Tillväxten under år 2000 väntas uppgå till ca 2,5 %. EU-områdets beroende av omvärlden är visserligen begränsat, men många europeiska storbolag har en stor andel av verksamhet och intäkter i USA. Situationen i Japan med bland annat deflation och stort växande budgetunderskott är en annan riskfaktor för världsekonomin under år 2001. Under årets inledning var volatiliteten liksom osäkerheten om börsens fortsatta utveckling stor. I Gevekos förvaltningsstrategi ingår att bedöma innehaven i ett flerårigt perspektiv. Under årets första månader gjordes endast marginella omplaceringar. Börsportföljens utveckling Mkr Index, % 350 800 700 600 500 300 250 200 400 150 300 100 200 100 50 0 0 96 97 98 99 00 Aktieportföljens marknadsvärde Gevekos Börsportfölj, index (1995=100) Affärsvärldens generalindex (1995=100) Afv Aktieindex, jämförande utveckling index 900 800 700 600 500 400 300 200 100 96 97 98 99 00 Nasdaq Comp Index Affärsvärldens generalindex Dow Jones 01 F ÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 17

BÖRSPORTFÖLJENS UTVECKLING Mkr 1996 1997 1998 1999 2000 Marknadsvärde den 31 december 303,5 404,8 479,8 818,6 718,5 Bokfört värde 169,9 239,2 288,6 341,0 372,0 Dold Reserv 133,6 165,6 191,2 477,6 346,5 Utdelningar 10,9 7,5 10,1 10,2 8,2 Realisationsvinster 36,9 40,4 18,5 84,6 91,5 Nettoköp(+)/försäljningar (-) -26,6 +30,3 +30,0-33,3-60,5 Årlig värdeförändring, % 40,7 21,2 10,4 79,1-5,1 Årlig förändring AFGX, % 38,4 24,8 10,5 65,9-12,2 PROCENTUELL FÖRDELNING PER BRANSCH GEVEKOS BÖRSPORTFÖLJ JÄMFÖRD MED STOCKHOLMSBÖRSEN 2000 1999 Börsport- Stockholms- Börsport- Stockholmsföljen % börsen % följen % börsen % Telekomleverantörer 45,1 27,0 51,9 31,0 Verkstad 20,7 13,6 15,6 17,1 Bank och Finans 12,4 17,7 10,7 10,7 Läkemedel 12,1 7,1 9,7 5,3 Teleoperatörer 5,3 6,8 1,9 3,3 Skog 2,7 3,7 3,0 4,3 Handel 1,7 3,6-6,2 IT - 2,5 2,1 4,3 Övriga branscher - 18,0 5,1 17,8 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 BÖRSPORTFÖLJEN DEN 31 DECEMBER 2000 Marknads- Andel av Värde kr värde Mkr portföljen % per aktie Ericsson 184,5 25,7 44 Nokia (SDB) 139,4 19,4 33 ABB Ltd 55,2 7,7 13 Skandia 33,8 4,7 8 Sandvik 32,3 4,5 8 AstraZeneca 31,9 4,4 8 SEB 29,1 4,1 7 Pharmacia Corp (SDB) 27,7 3,9 7 Atlas Copco 26,7 3,7 6 SHB 26,6 3,7 6 Volvo 20,8 2,9 5 SCA 19,4 2,7 5 Roche (Schweiz) 16,1 2,2 4 Övriga 75,0 10,4 16 Summa 718,5 100,0 170 18 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 F ÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER

VÄRDEFÖRÄNDRING PER AKTIESLAG 1 JAN 31 DEC 2000 Exklusive utdelningsinkomster, Mkr FEM BÄSTA INNEHAVEN Pharmacia 17,6 Nokia 15,7 SHB 9,9 AstraZeneca 9,1 Aventis 7,7 60,0 FEM SÄMSTA INNEHAVEN Ericsson -40,8 WM-data -9,7 Telia -8,7 H&M -8,1 Volvo -7,2-74,5 Övriga innehav, netto -25,1 TOTALT BÖRSPORTFÖLJEN -39,6 FÖRÄNDRINGAR I BÖRSPORTFÖLJEN 2000 BÖRSNOTERADE ANTAL ANTAL ANTAL INNE- VÄRDEPAPPER INNEHAV 1/1 FÖRÄNDRING 1/1-31/12 HAV 31/12 Köp Em., Split, Byte Försäljning SVENSKA AKTIER ABB Ltd 51 000 8 000-2 000 57 000 AstraZeneca 73 963-6 000 67 963 Atlas Copco, B 94 957 40 000 134 957 Ericsson, B 459 000 1 287 000-30 000 1 716 000 Europolitan 80 000 80 000 Gambro, B 120 000-120 000 - Gunnebo 150 000 150 000 Hennes & Mauritz, B 85 000 85 000 Nordic Baltic Holding 422 000-422 000 - Sandvik 110 000 32 000 142 000 SCA, B 97 000 97 000 SEB, A 219 600 90 000-30 000 279 600 SHB, A 184 500-20 000 164 500 Skandia 110 000 110 000 220 000 Skanska, B 103 000-103 000 - Syngenta 1 838-1 838 - Tele2, B (f d Netcom) 21 000 21 000 Telia 85 000 85 000 WM-data, B 32 000 128 000-160 000 - Volvo, B 99 000 34 000 133 000 UTLÄNDSKA AKTIER Aventis 26 500-13 000 13 500 Givaudan 163-163 - Nokia (SDB) 113 000 282 000-59 000 336 000 Roche 163 5 168 Pharmacia Corp (SDB) 71 400-23 000 48 400 Pharmacia & Upjohn (SDB) 60 000-60 000 - Telefonica 73 440 73 440 Anm: Givaudan erhållna genom utdelning från Roche. Pharmacia Corp erhållna genom byte från Pharmacia & Upjohn. Syngenta erhållna genom utdelning från AstraZeneca (uppdelning) F ÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 19

I NDUSTRIRÖRELSE AFFÄRSIDÉ Vägmarkering befrämjar framkomlighet och säkerhet i trafiken. Som internationellt ledande specialist inom vägmarkering tillhandahåller Geveko produkter och system utvecklade för att tillgodose marknadens växande krav på funktion och miljöanpassning. Koncernen tillverkar även kemiska specialprodukter för Märkning och Ytskydd i synergi med huvudaffären. ORGANISATION Industrirörelsen är organiserad i dotterbolag under Geveko Industri Holding AB, som ägs av AB Geveko. Verksamhet bedrivs genom dotterbolag i de nordiska länderna, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och USA samt genom intresse- och jointventurebolag i Ungern, Rumänien och Ryssland. Cleanosol, Geveko Industri, LKF, Plastiroute och Roadcare är väletablerade bolagsnamn på sina respektive hemma- och exportmarknader. MARKNAD VÄGMARKERING Användning Vägmarkering används som visuell ledning för ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och komfort samt för att förtydliga trafikregler och minska trafikantens osäkerhet i korsningar och vid vägval. Vägmarkering utgörs av längs- och tvärgående linjer samt symboler, pilar och texter på gator, vägar, cykelbanor, parkeringsplatser, flygfält med flera användningsområden. Geveko tillverkar såväl termoplastiska material som färg- och vattenlösliga plastprodukter samt prefabricerade symboler av termoplast (PREMARK ). Termoplast, som har störst slitstyrka utgör det dominerande materialet i Skandinavien och Storbritannien. På vägar i Skandinavien med lägre trafikintensitet används tunnare skikt av termoplast, så kallad sprayplast samt vägmarkeringsfärg. På den europeiska kontinenten och i Finland har färgprodukter en betydande andel av marknaden. Historiskt har lättflyktiga kolväten använts i vägmarkeringsfärg. Av miljöskäl minskar efterfrågan på sådana produkter. Under senare år har bland andra Plastrioute och Geveko Industri utvecklat snabbtorkande vattenburna produkter och system av mycket hög kvalitet, för vilka efterfrågan stadigt ökar. I Norden är konverteringen till vattenburna system i det närmaste helt genomförd, medan processen i övriga Europa pågår. Utförande Vägmarkering utförs såväl maskinellt som genom s k handläggning beroende på konfiguration. Utförande sker i regel som entreprenad. Utöver att tillhandahålla material och produkter utför Geveko entreprenadtjänster bland annat i Skandinavien och Storbritannien samt genom intressebolag i Östeuropa. Kunder Vägmarkering utgör en relativt liten del av den totala väghållningskostnaden. Kunderna utgörs främst av offentliga väghållare. Upphandlingsformerna varierar från land till land och beroende på typ av objekt. Betydande entreprenadvolymer upphandlas av såväl offentliga väghållare som privata anläggningsbolag. Många väghållare köper även termoplastmaterial eller färgprodukter för utläggning i egen regi. Marknaden ökar i princip med trafikvolymen, dvs på mogna marknader som Nord- och Västeuropa med ca 2-3 % per år. Eftersom finansiering av väghållning huvudsakligen sker med offentliga medel inträffar från år till år betydande variationer i efterfrågan. I Syd-, Central- och Östeuropa är behoven stora och tillväxten i mån av finansiering betydligt högre. Sedan mitten av 1990-talet förekommer i växande omfattning drifts- och underhållsentreprenader, som löper över flera år. Det blir allt vanligare, att väghållaren överlämnar åt entreprenören att under avtalsperioden upprätthålla funktion och kvalitet på vägmarkeringen. Sådana funktionsentreprenader väntas leda till lägre kostnader för väghållaren samtidigt som de ger leverantören incitament att satsa på produktutveckling. Totalentreprenad med funktionsansvar möjliggörs av att funktionskraven är relativt lätta att formulera och att det finns internationellt standardiserade mätmetoder för kontroll av att beställarens krav uppfylls. Statlig Väghållning har under 2000 fastställt nya nationella inriktningsmål med strategier och handlings- 20 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 INDUSTRIRÖRELSEN

Visionärer och drömmare har länge talat om en fast förbindelse över Öresund. År 2000 är den verklighet markerad med 37 983 meter vita linjer av Cleanosol, Sverige och LKF Vejmarkering, Danmark. INDUSTRIRÖRELSEN G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 21

planer för vägmarkering i Sverige. Detta bör vara gynnsamt för såväl efterfrågan som kvalitets- och funktionskrav. I oktober 1995 inleddes Nordens största byggnadsprojekt, Öresundsbron. Den 1 juli 2000 invigdes bron. Visionen om en fast förbindelse över Öresund har förverkligats. Konkurrens I Europa finns ett fåtal multinationella företag inom vägmarkering samt ett stort antal medelstora och mindre nationella, regionala eller lokala aktörer. De mindre entreprenörerna är i regel köpare av material och produkter. Graden av fragmentering varierar från land till land. Inträdesbarriärerna är förhållandevis låga, men väntas bli högre med ökande krav på kvalitet, funktion och garantiåtaganden. I Sverige, Norge och Finland har vägverken starka positioner som entreprenörer. I Danmark utför amter och kommuner vägmarkering i egen regi. Härutöver konkurrerar ett antal lokala eller nationella aktörer om marknaden. På marknaden råder i regel hård priskonkurrens genom att offentliga väghållare upphandlar vägmarkering genom anbud, där priset är den enda eller avgörande faktorn. I växande grad beaktar väghållare numera kvalitet, funktion och miljö. Totalmarknaden inom EU för vägmarkering uppgår till ca 5 Mdr per år. Inom branschen har betydande förändringar skett under år 2000. Bland annat har Lafargeägda SAR s europeiska rörelse sålts till Burellegruppen. Norskilt och Nordisk Vejmarkering, som ingår i Rieber Roads, har förvärvats av bygg- och anläggningsföretaget NCC. Tyska Lafrenz gick i konkurs. Störst i Europa är engelska Jarvis med dotterbolag bland annat i Storbritannien (Prismo), Frankrike (Prosign) och Nederländerna (Veluvine). Näst störst är marknadsledaren i Frankrike, SAR. Geveko är jämte Norskilt/Nordisk Vejmarkering marknadsledare i Norden och har genom Plastiroute goda positioner i Tyskland, Central- och Östeuropa. Geveko, som i storlek är nummer tre bland Europas vägmarkeringsföretag, är genom PREMARK ledande inom prefabricerade symboler av termoplast i Europa och USA. Sammanlagt beräknas de fem största företagsgrupperna inom vägmarkering i Västeuropa, inklusive 22 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 I NDUSTRIRÖRELSEN

österrikiska Swarovski och NCC, svara för ca hälften av förädlingsvärdet på marknaden. PREMARK PREMARK består av prefabricerade symboler av termoplast. I början av 1980-talet var LKF Vejmarkering pionjär i Danmark. Idag är LKF genom rationell produktion samt innovativ produktutveckling och hög kvalitet marknadsledande i såväl USA som Europa. Marknadsföring och försäljning i USA sker genom Flint Trading, Inc. och inom EU i växande omfattning i egen regi. Trafikinformation i vägplanet är ofta effektivare än och ett viktigt komplement till vertikala skyltar. PRE- MARK är ett rationellt och kostnadseffektivt alternativ till markeringar utförda med hjälp av handredskap och schabloner. Efterfrågan ökar stadigt. MÄRKNING OCH YTSKYDD Märkspray Märksprayer, dvs aerosoler för markering och märkning, har en rad olika användningsområden såsom punktoch linjemarkering samt temporär märkning inom lantmäteri, skogsbruk m m. Geveko Industri, som har en ledande position i Norden, tillhandahåller kundanpassade produkter. Distribution sker genom återförsäljare. Industrifärg m m Geveko OY utvecklar, tillverkar och marknadsför kundspecifika industrifärger och lacker baserade på vattenburna system till nordisk snickeri- och byggvaruindustri. Växande krav på miljöanpassning gör att marknaden inom den nordiska snickeri- och byggvaruindustrin växer. Marknadspotentialen i Baltikum och Ryssland är betydande. Rostskyddsprodukter Rostskyddsprodukter till den svenska fordonseftermarknaden säljs till rostskyddsstationer anslutna till Mercasolkedjan. Genom återförsäljare säljs produkterna till stationer i övriga nordiska länder samt till verkstäder och konsumentmarknad. På Örestadens station i Danmark har LKF i samarbete med synskadade utformat en markering som ledlinje. Markeringen ger såväl synskadade som övriga besökare upplysning om säkerhetszonen. I NDUSTRIRÖRELSEN G EVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 23

VERKSAMHETEN ÅR 2000 VÄGMARKERING Nettoomsättningen för produktområde Vägmarkering ökade år 2000 med 41 % (20 % exklusive Plastiroute) jämfört med föregående år. Norden Efterfrågan av vägmarkering ökade något i Sverige och Norge. Prisnivåer och marginaler minskade. Cleanosols marknadsandelar inom entreprenad ökade. Försäljning av termoplastmaterial ökade kraftigt såväl på hemmamarknad som på export. Entreprenadmarknaden i Danmark minskade under året. Produktiviteten sjönk på grund av sämre orderstruktur. LKF har bibehållit sina marknadsandelar. Exportförsäljningen av termoplastmaterial uppvisade fortsatt god volymökning. Geveko Industri-gruppen är ledande leverantör i Norden av miljöanpassad, vattenburen vägmarkeringsfärg. Finska vägverket är största kund. Intresset för färgprodukter ökar i Skandinavien. Geveko Industri deltar i provverksamhet i samtliga nordiska länder. På sikt väntas efterfrågan växa. Storbritannien Marknaden i Storbritannien ökade något under år 2000. Konkurrensen har under året varit fortsatt hård. Konceptet med generalentreprenader inom drift och underhåll av väg sprids till väghållare av lokala vägnät. Trots detta har Roadcare kunnat öka entreprenadvolymerna. Produktförsäljning av termoplast har varit oförändrad på hemmamarknaden, men minskat på export på grund av ogynnsam valutakurs. Europeiska kontinenten Leveranserna av termoplastmaterial och PREMARK från Skandinavien ökade både inom EU och till Östeuropa. Genom Plastiroute tillfördes koncernen en betydande försäljning av vägmarkeringsfärg, framför allt i Tyskland och Schweiz samt export till Östeuropa. Marknaden i Västeuropa kännetecknas av hård priskonkurrens och begynnande konsolidering. PREMARK Marknaderna för PREMARK i såväl Europa som USA visade god tillväxt även under 2000, bland annat genom aktiv marknadsföring. Genom fortlöpande investeringar och rationalisering i tillverkningsanläggningarna sker ytterligare förbättringar i produktutbud, kvalitet och leveransförmåga. MÄRKNING OCH YTSKYDD Nettoomsättningen inom produktområde Märkning och Ytskydd ökade med 4 % jämfört med 1999. Inom industrifärg och lacker, främst på den finska marknaden, kunde en betydande volymökning åstadkommas. Försäljningen av rostskyddsprodukter till fordonseftermarknaden samt av märksprayer ökade något. Vägmarkeringarna på brodelen, i tunneln och på Pepparholmen har utförts av Cleanosol, Sverige och LKF Vejmarkering, Danmark. Nya marknader Genom förvärvet av Plastiroute uppstod nya möjligheter att bredda Industrirörelsens produktutbud på befintliga marknader liksom att öka bearbetningen i 24 GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2000 I NDUSTRIRÖRELSEN