Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari 2014 1 om denna plan. Styrning Regionala utvecklingsstrategin (RUS), Uppländsk drivkraft 3.,0, År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbits/s. Heby kommuns inriktning 2014 Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. Bredbandsplanen syftar till att fastställa strategier för att nå inriktningen. Heby kommuns strategi för bredband För att uppnå kommunens inriktning och den strategiska inriktningen för en växande region i den regionala utvecklingsstrategins (RUS) om bredbandsuppkoppling ska boende och företag i både tätbebyggt och glesbyggt område ha tillgång till IT-tjänster via minst ett fast bredbandsnät. kostnaden för tjänster i glesbyggt område ej avsevärt överstiga kostnaden i tätbyggt område. minst ett mobilnät erbjuda tjänster med kapacitet motsvarande dagens Turbo 3G+ som tillåter maximalt 10Mbps till användaren och 2Mbps från användaren. Täckningskapacitet Oavsett anslutningsform: Kommunens bedömning av kapacitetsbehov för IT tjänster oavsett anslutningsform är: Nu 2Mbps 10Mbps År 2015 10Mbps 100Mbps År 2020 100Mbps 1 000Mbps För fast bredband: 1 Kf 10/2014. PM, 28 december 2014. U.2014.775 Se även Bredbandsplan för Heby kommun, handlingsplan samt riktlinjer HebyFS 2014:04 1
Täckningskapacitet för fast bredband om minst 100 Mbps i Heby kommun: Andel av befolkningen i kommunen som har möjlighet att beställa Kapacitet Totalt Tätbyggt Landsbygd 2 År 2011 100 Mbps 19% 30% 5% År 2017 100 Mbps 72% 69% 78% År 2020 100 Mbps 90% 95% 84% För mobilt bredband: Täckningskapacitet för mobilt bredband: Med god tillgång till användartjänster avses minst den kapacitet som dagens Turbo 3G+ nät ger dvs. 10Mbps/1Mbps. Mobilnätens inomhustäckning utgår från att användaren är mobil och använder normal mobil utrustning i form av mobiltelefon eller till exempel USB dongel till en bärbar dator utan krav på extern antenn. Täckningskapacitet inomhus alternativt i bil: 100 % täckning i alla områden med fast bebyggelse - både fastboende och fritidsboende. 100 % täckning längs alla större vägar. 95 % täckning i övriga områden t ex jordbruksmark och skogsmark. Precisering för täckningskapacitet Delmålet för landsbygden 2017 är satt högt för att markera att det är viktigt med tidiga insatser här för att genomföra kommunens strategi. Det är inom detta område som kommunala insatser kommer att koncentreras. Strategin för mobilt bredband utgår från att användaren verkligen är mobil och vill utnyttja tjänsterna från olika platser och med mobil utrustning. Utbyggnaden av mobilnäten görs helt av marknadsaktörer men kommunen vill genom att formulera en plan kunna påverka mobiloperatörerna att förbättra tillgången till mobila tjänster. Kommunen avser att i samband med egna upphandlingar av mobila tjänster använda planen som en del av utvärderingen av operatörernas tjänster. Definitioner Heby kommun har i samarbete med regionförbundet och övriga kommuner i länet tagit fram definition av fast bredband: Anslutningen skall vara en punkt till punkt förbindelse Varje användare skall ha en egen förbindelse med viss garanterad kapacitet till närmaste anslutningspunkt Anslutningen skall medge överföring med samma kapacitet i båda riktningarna Anslutningen skall vara uppgraderingsbar Anslutningen skall ha mycket hög tillgänglighet (endast planerade avbrott) Kommunens definition av mobilt bredband: Anslutningen är en punkt till multipunkt förbindelse Användare delar kapacitet till närmaste anslutningspunkt Anslutningen har högre kapacitet till användaren än från användaren Uppgradering av anslutningen kräver utbyte av sändare/mottagare Anslutningens tillgänglighet och kapacitet är beroende av andra kunders trafik I bilaga 1 ges en mer detaljerad och allmän information om kommunikationsnät och tjänster. I bilaga 2 finns regler och riktlinjer för statligt bredbandsstöd i Uppsala län. 2 Utanför tätort/småort enligt SCB s definition 2
Utgångspunkter och ställningstagande inför kommunalt agerande Följande punkter ligger till grund för kommunens agerande i enlighet med denna plan: Operatörer på marknaden svarar för utbyggnaden av bredband Kommunen agerar för fri konkurrens på bredbandsmarknaden Kommunen eftersträvar öppna nät med hög kvalitet och robusthet Kommunen eftersträvar ett brett utbud av tjänster Kommunen eftersträvar en utbyggnad i alla delar av kommunen Kommunen verkar för samordning av bredbandsutbyggnaden Kommunen ger när så är möjligt administrativt stöd till lokala grupperingar som arbetar med bredbandsutbyggnad Kommunen kan i vissa fall vara beredd att med statligt och eventuellt med kommunalt stöd anlägga så kallat kanalisationsnät i de delar av kommunen där operatörer på rent marknadsmässig grund inte bygger ut bredbandsnät Utbyggnaden av kanalisationsnät med offentligt stöd skall först ske efter det att upphandling av bredbandsoperatör som skall dra i fiber, installera elektronisk utrustning och leverera tjänster har genomförts Kommunen kan i vissa fall ge administrativt stöd till lokala grupper som är beredda att bidra i delar av kommunen där operatörer på rent marknadsmässig grund inte bygger ut bredbandsnät Innan utbyggnad med offentligt stöd påbörjas skall en noggrann utredning göras av förutsättningar för att operatörer på marknaden genomför utbyggnaden på egen bekostnad. Särskilt undersökas om olika typer av samarbeten rörande anskaffning av kunder och ordnade av markfrågor med mera mellan kommunen, lokal samfällighet och berörd bredbandsoperatör kan leda till att operatören bygger ut nätet och tjänsterna på egen bekostnad. Kommunen beaktar bredbandsfrågorna i den fysiska samhällsplaneringen, översiktplan, fördjupad översiktplan, detaljplan och bygglov. Kommunen upplåter mark på lika villkor till olika bredbandsoperatörer. Kommunen informerar byggherrar om att infrastruktur för bredband planeras, anläggs och bekostas av byggherren. Kommunen erbjuder när så är möjligt marknadsaktörer att samförlägga kanalisation för fiber vid alla kommunala grävarbeten. Detta gäller alla kommunala förvaltningar och alla kommunala bolag. Kommunen verkar alltid för att samförläggning av kanalisation för fiber sker vid alla grävarbeten när så är möjligt - inte bara vid kommunala grävarbeten. Kommunen utnyttjar upphandling av det egna förvaltningsnätet så att den allmänna bredbandsutbyggnaden i kommunen stimuleras. Kommunen medverkar aktivt i det regionala bredbandsarbetet tillsammans med andra kommuner i länet, länsstyrelsen och regionförbundet. Denna plan träder i kraft den 11 mars 2014 3
Annika Krispinsson Ordförande i kommunfullmäktige Peter Lund Kommunchef 4
Nät och tjänster Bilaga 1 Kommunikationsnät kan illustreras i nedanstående bild som även introducerar olika begrepp: Accessnät - anslutningen av slutkunder via kopparnät, fibernät eller radionät. Det är främst i accessnätet som kommunen kan bidra till utbyggnaden av nät. Transportnät, IP-nät och tjänster svarar operatörer och tjänsteleverantörer för. ISP - Internet Service provider är aktörer som ger tillgång till publika Internet. Koppar App IP - n ä t Internet Fiber Transportnät Radio ISP Access nivå Transportnätsnivå IP nivå Tjänstetnivå Kopparnät och radionät ger inte den höga kapacitet och tillgänglighet som krävs för att uppfylla formulerade mål och därför fokuserar detta dokument på utbyggand av fibernät som är den enda teknik kan uppfylla målen avseende kapacitet och stabilitet. Detta kan inte uppnås i radionäten. Den snabba ökningen av trafiken i mobilnäten kräver även fibernät fram till mobilnätens master. Fibernätens uppbyggnad indelas i olika nivåer. Nivå 0 marktillträde Marktillträde avser överenskommelser med markägare om rätt att förlägga kablar och kabelbrunnar i mark samt tillstånd att bygga teknikskåp och teknikbodar ovan jord. Alla berörda markägare måste ge sitt tillstånd för anläggningar under mark och bygglov måste normalt beviljas av kommunen för anläggningar ovan mark. Kommunen har möjlighet att ge tillstånd för anläggning av kablar i allmän platsmark, kommunägda bolags mark och exploateringsområden som ägs av kommunen. Kommunen avser att skriva markavtal med nätägare som vill förlägga kablar i kommunal mark baserat på SKL s förslag till standardavtal. Nivå 1 passiv infrastruktur Passiv infrastruktur avser tomrör och fiberkabel utan elektronik som skickar signaler genom fibern. Fiberkablar läggs inte direkt i jorden utan i kanalisation som består av tomrör/slangar som förbinder s.k. skarvbrunnar med varandra. Eftersom ca 70 % av anläggningskostnaden avser schaktning och återställning av ytskikt lägger man normalt ner två eller fler rör parallellt i samma schakt. Därefter drar man i fiberkablar i tomrören och skarvar ihop kablarna till ett sammanhängande system. Med jämna mellanrum läggs lite extra fiberkabel i en brunn för att kunna plocka upp kabeln och göra utskarvningar i efterhand. 5
"Svart fiber" är benämningen på en fiberkabel som inte har försetts med utrustning som skickar ljus genom fiberkabeln. Den svarta fibern är helt passiv och kan inte användas till något alls. Allt som grävs ner dokumenteras noggrant på elektroniska kartor. Nivå 2 aktiv infrastruktur, överföringstjänster Att operera ett nät kräver aktiv utrustning för att hantera signaltrafiken i nätet. Den aktiva utrustningen placeras i teknikskåp, teknikbodar eller i befintliga byggnader. Elförsörjning krävs normalt till den aktiva utrustningen. Huvudsakliga produkter på denna nivå är (överförings-)kapacitet och den som tillhandahåller tjänster kallas operatör, kommunikationsoperatör (KO) eller driftentreprenör. Den som tillhandahåller tjänsten ansvarar normalt för nödvändig aktiv utrustning. En kommunikationsoperatör förmedlar innehållstjänster från flera konkurrerande tjänsteleverantörer till slutkunder. Nivå 3 bredbandstjänster, innehållstjänster Kommersiella bredbandstjänster tillhandahålls till medborgare, företag och myndigheter av tjänsteleverantörer som genom affärsmässiga avtal är kunder till den som opererar nätet. De vanligaste tjänsterna är Internet, telefoni och tv som levereras med hög kapacitet och tillförlitlighet över fibernät till slutkunder. Öppenhet Öppenhet avser möjligheten för flera aktörer att använda nätet och undvika monopolisering av näten. Öppenhet på nivå 1: Nätägaren erbjuder alla operatörer tillgång till svart fiber och/eller plats i tomrör. Öppenhet på nivå 2: Operatör eller kommunikationsoperatör erbjuder överföringstjänster till andra operatörer eller leverantörer av innehållstjänster. Öppenhet på nivå 3: En slutkund kan välja mellan olika konkurrerande leverantörer av innehållstjänster. 6
Regler och riktlinjer för statligt bredbandsstöd i Uppsala län 3 Bilaga 2 Statligt bredbandsstöd utgår i form kanalisationsstöd och stöd enligt landsbygdprogrammet samt stöd till robusthetsåtgärder. Samtliga stöd söks hos eller via länsstyrelsen. Rotavdrag kan ges för arbetskostnaderna för att anlägga kanalisation mm på den egna tomten och i den egna byggnaden. Sökande kan vara kommun, byalag, samfällighet eller grupp av företag. Stödet utgår med 75 procent av totalkostnaden för projektet. Egeninsatsen måste vara minst 25 procent av projektkostnaden. Stöd beviljas inte för projekt där kostnaden per hushåll understiger 15 000 kr inräknat kostnader för anläggande av kanalisation på egen tomt. Stöd beviljas inte för projekt utan särskild prövning om kostnaden per hushåll överstiger 50 000 kr. Stödet beviljas enbart till projekt som innebär att kanalistion anläggs (projektering, grävning, nedläggning av rör, inmätning och dokumentation) och erbjuds operatörer att utnyttja genom att dra i fiber, förse med teknisk utrustning och leverera slutkundstjänster. Stöd kan i undantagsfall beviljas till anläggande av fiber och teknisk utrustning om detta är motiverat av anläggningstekniska skäl exempelvis vid anläggande av fiber i luftledning. Som villkor för stödet gäller att: Kanalisation skall vara öppen för flera operatörer att utnyttja på lika och icke diskriminerande villkor. Om anläggning av fiber erhåller stöd måste svart fiber erbjudas på lika villkor till alla operatörer. Nätet skall vara robust och säkert utformat. 3 Regler och riktlinjer för statligt bredbandsstöd i Uppsala län 2013 7