Optimala kostnader för energieffektivisering

Rapport 2013:2 REGERINGSUPPDRAG N2012/2823/E Slutrapport Optimala kostnader för energieffektivisering underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda

Optimala kostnader för energieffektivisering Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU 2010 om byggnaders energiprestanda Slutrapport januari 2013 Boverket januari 2013

Titel: Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda Rapport: 2013:2 Utgivare: Boverket januari 2013 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-87131-62-2 ISBN pdf: 978-91-87131-63-9 Sökord: Energieffektivisering, kostnader, krav, ekonomisk lönsamhet, byggnaders energiprestanda, byggnaders energianvändning, beräkningar, kalkyler, flerbostadshus, kontorshus, småhus, fjärrvärme, elvärme, klimatzoner, direktiv 2010/31/EG, förordning (EU) 244/2012, riktlinjer 2012/C 115/01, BBR 19, Boverkets byggregler Dnr: 502-2434/2012 Illustrationer: Gunilla Fagerström, Agilis Arkitektkontor Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

3 Förord Europaparlamentet och rådet konstaterar i direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 att: Byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energianvändningen inom unionen. Sektorn expanderar, vilket med all säkerhet kommer att öka dess energianvändning. Därför är en minskad energianvändning samt användningen av energi från förnybara energikällor inom bygg- och fastighetssektorn viktiga åtgärder som krävs för att minska unionens energiberoende och dess utsläpp av växthusgaser. EU säger vidare att en minskning av energianvändningen inom unionen behövs för att infria det långsiktiga åtagandet om att den globala uppvärmningen ska hållas på en lägre nivå än 2 0 C. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ställer bland annat krav på medlemsstaterna att införa minimikrav avseende energihushållning för nya byggnader som uppförs och för befintliga byggnader som ändras. Medlemsstaterna ska också med jämna mellanrum beräkna kostnadsoptimala nivåer för kraven på byggnaders energianvändning och rapportera resultatet till kommissionen. Mot bakgrund av detta har regeringen uppdragit åt Boverket att i samråd med Statens energimyndighet ta fram underlag för regeringens rapportering till kommissionen i fråga om kostnadsoptimala krav och nationellt fastställda krav på byggnaders energiprestanda. Rapporten har tagits fram av Peter Johansson, Stefan Norrman, Björn Mattsson och Anders Carlsson med Leif Ingemarsson som projektledare. Kontaktperson för Statens energimyndighet har varit Mats Bladh med biträde av Lars Nilsson. Karlskrona januari 2013 Anders Sjelvgren avdelningschef

4 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda

5 Innehåll Inledning... 9 Uppdraget... 9 Genomförande av uppdraget... 9 Läsanvisning... 10 Sammanfattning... 11 1. Utgångspunkter... 13 Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav... 13 Regler om byggande... 14 Boverkets byggregler (BBR)... 14 BBR avsnitt 9 Energihushållning... 14 Kravnivåer... 15 Omfattning, avgränsningar och val... 19 Byggnadskategorier... 19 Uppvärmningssätt... 19 Primärenergiindikator... 20 Klimatzoner... 20... 21 Ekonomiska utgångspunkter... 21 Två olika kalkyler... 21 Kalkylränta... 23 Energipris... 23 Åtgärdskostnader... 24 Antaganden... 24 Beräkningsförutsättningar... 25 Golvarean Atemp i de olika beräkningsfallen... 25 Byggnadens energianvändning... 26 Värmegenomgångskoefficient... 26 Ventilation... 27 Solvärme... 27 Termisk tröghet... 27 Fastighetsenergi... 27 Kyla... 28 Klimat... 28 Energiberäkningar... 28 Åtgärder för att finna den kostnadsoptimala nivån... 29 Nya byggnader prövas mot BBR:s explicita kravnivåer... 29 Ändring av befintlig byggnad... 29 Åtgärder för nybyggnads- och ändringsfallet... 30 2. Resultat... 33 3. Jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer... 35 Nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III (SmNFjvIII)... 36 Data för byggnaden... 37 Specifikation av byggnadsdelar... 39 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 41 Sammanfattande resultat för nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III... 42 Nytt småhus elvärme, klimatzon III (SmNELIII)... 43 Data för byggnaden... 44 Specifikation av byggnadsdelar... 46

6 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 48 Sammanfattande resultat för nytt småhus med elvärme, klimatzon III... 49 Nytt flerbostadshus med fjärrvärme, klimatzon III (FbNFjvIII)... 50 Data för byggnaden... 51 Specifikation av byggnadsdelar... 53 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 54 Sammanfattande resultat för nytt flerbostadshus med fjärrvärme, klimatzon III... 55 Nytt flerbostadshus med elvärme, klimatzon III (FbNELIII)... 56 Data för byggnaden... 57 Specifikation av byggnadsdelar... 59 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 60 Sammanfattande resultat för nytt flerbostadshus med elvärme, klimatzon III... 61 Nytt kontorshus med fjärrvärme, klimatzon III (KoNFjvIII)... 62 Data för byggnaden... 63 Specifikation av byggnadsdelar... 65 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 66 Sammanfattande resultat för nytt kontorshus med fjärrvärme, klimatzon III... 67 Nytt kontorshus med elvärme, klimatzon III (KoNELIII)... 68 Data för byggnaden... 69 Specifikation av byggnadsdelar... 71 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 72 Sammanfattande resultat för nytt kontorshus med elvärme, klimatzon III... 73 Befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III (SmA1950FjvIII)... 74 Data för byggnaden... 75 Specifikation av byggnadsdelar... 77 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 78 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III... 79 Befintligt småhus från 1950 med elvärme, klimatzon III (SmA1950ELIII)... 80 Data för byggnaden... 81 Specifikation av byggnadsdelar... 83 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 84 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1950 med elvärme, klimatzon III... 85 Befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (SmA1970FjvIII)... 86 Data för byggnaden... 87 Specifikation av byggnadsdelar... 89 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 90 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III... 91

Innehållsförteckning 7 Befintligt småhus från 1970 med elvärme, klimatzon III (SmA1970ELIII)... 92 Data för byggnaden... 93 Specifikation av byggnadsdelar... 95 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 96 Sammanfattande resultat för befintligt småhus från 1970 med elvärme, klimatzon III... 97 Befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III (FbA1950FjvIII)... 98 Data för byggnaden... 99 Specifikation av byggnadsdelar... 101 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 103 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme, klimatzon III... 104 Befintligt flerbostadshus från 1950 med elvärme, klimatzon III (FbA1950ELIII)... 105 Data för byggnaden... 106 Specifikation av byggnadsdelar... 108 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 110 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1950 med elvärme, klimatzon III... 111 Befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (FbA1970FjvIII)... 113 Data för byggnaden... 114 Specifikation av byggnadsdelar... 116 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 117 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III... 118 Befintligt flerbostadshus från 1970 med elvärme, klimatzon III (FbA1970ELIII)... 119 Data för byggnaden... 120 Specifikation av byggnadsdelar... 122 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 123 Sammanfattande resultat för befintligt flerbostadshus från 1970 med elvärme, klimatzon III... 124 Befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme, klimatzon III (KoA1960FjvIII)... 125 Data för byggnaden... 126 Specifikation av byggnadsdelar... 128 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 129 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme, klimatzon III... 130 Befintligt kontorshus från 1960 med elvärme, klimatzon III (KoA1960ELIII)... 131 Data för byggnaden... 132 Specifikation av byggnadsdelar... 134 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 135 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1960 med elvärme, klimatzon III... 136

8 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda Befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III (KoA1970FjvIII)... 137 Data för byggnaden... 138 Specifikation av byggnadsdelar... 140 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 141 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme, klimatzon III... 142 Befintligt kontorshus från 1970 med elvärme, klimatzon III (KoA1970ELIII)... 143 Data för byggnaden... 144 Specifikation av byggnadsdelar... 146 Åtgärder, investering, energianvändning, finansiell- och makroekonomisk kalkyl... 147 Sammanfattande resultat för befintligt kontorshus från 1970 med elvärme, klimatzon III... 148 Bilaga 1. Uppdraget... 149 Bilaga 2. Direktiv 2010/31/EU... 155 Bilaga 3. Förordning (EU) 244/2012... 179 Bilaga 4. Riktlinjer (EU) 2012/C 115/01... 199 Bilaga 5. BBR avsnitt 9 (BFS 2011:26)... 229 Bilaga 6 Ritningar... 245 Nytt småhus med fjärrvärme, klimatzon III (SmNFjvIII)... 246 Nytt småhus med elvärme, klimatzon III (SmNELIII)... 252 Nytt flerbostadshus med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (FbNFjvIII / FbNELIII)... 258 Nytt kontorshus med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (KoNFjvIII / KoNELIII)... 158 Befintligt småhus från 1950 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (SmA1950FjvIII /SmA1950ELIII)... 273 Befintligt småhus från 1970 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (SmA1970FjvIII /SmA1070ELIII)... 278 Befintligt flerbostadshus från 1950 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (FbA1950FjvIII / FbA1950ELIII)... 284 Befintligt flerbostadshus från 1970 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (FbA1970FjvIII / FbA1970ELIII)... 293 Befintligt kontorshus från 1960 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (KoA1960FjvIII / KoA1960ELIII)... 300 Befintligt kontorshus från 1970 med fjärrvärme resp. elvärme, klimatzon III (KoA1970FjvIII / KoA1970ELIII)... 306 Bilaga 7. Konsulter som anlitats för uppdraget... 13 Bilaga 8. Energiprisprognoser... 13 Bilaga 9 Känslighetsanalys, energiprisutveckling... 17

9 Inledning Uppdraget Regeringen har gett Boverket i uppdrag (N2012/2823/E) att i samråd med Statens energimyndighet ta fram underlag för Sveriges rapportering av jämförande beräkningar enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. Syftet med beräkningarna är att undersöka om de krav på energihushållning som finns i den svenska bygglagstiftningen har kostnadsoptimala nivåer. En lägesrapport ska redovisas till regeringen senast den 15 oktober 2012 och uppdraget ska slutredovisas till Regeringen senast den 14 december 2012. Uppdraget i sin helhet finns redovisat i Bilaga 1. Genomförande av uppdraget Det praktiska arbetet med att besvara uppdraget inleddes under augusti 2012 genom formering av interna resurser och identifiering av eventuella konsultinsatser som skulle kunna komma att behövas. I detta tidiga skede togs även kontakt med Energimyndigheten för ett sammanträffande och genomgång av de avgränsningar som behövdes inför genomförandet. Kontakterna mellan myndigheterna har därefter varit frekventa särskilt vid tidpunkten för fastställande av energipriser och förväntad energiprisutveckling. Boverket har vid framtagande av underlaget anlitat ett mindre antal konsulter (bilaga 7). Dessa har varit behjälpliga med att välja ut och definiera lämpliga referenshus samt bidragit med CADritningar och tekniskt underlag och råd i tekniska frågor. En konsult har anlitats för att illustrera de fastställda referensbyggnaderna och ytterligare en för att fastställa kostnader för de olika energisparåtgärderna som tagits fram. Arbetet inleddes med att fastställa lämpliga referensbyggnader som skulle utgöra grunden för att kunna beräkna om ytterligare energibesparing kan uppnås med lönsamhet. Därefter påbörjades energiberäkningar av alla de fall med olika åtgärder som skulle provas på respektive byggnad. Därefter kostnadsberäknades de olika åtgärderna. Detta arbete ledde sedan fram till den ekonomiska analysen av respektive åtgärd och paket av åtgärder. Boverket valde att utföra beräkningarna med egna resurser för att vinna tid och kunna hålla i helheten. Under arbetets gång har under hösten en avstämning skett med Näringsdepartementet som företräddes av Fredrik von Malmborg vid sammanträdet på departementet. Vid mötet föredrogs de förutsättningar för genomförande som Boverket och Energimyndigheten kommit överens om och tidplan och statusen i projektframskridandet redovisades. Även risker för projektet berördes och bedömdes. Arbetet har bedrivits enligt följande utgångspunkter och förutsättningar. Beräkningar och analyser av kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energianvändning baseras på de förutsättningar som

10 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda anges i EU-kommissionens delegerade förordning nr 244/2012 och tillhörande riktlinjer 2012/C 115/01. För nya byggnader har tre referensbyggnader definierats, ett småhus, ett flerbostadshus och ett kontor. Byggnaderna är representativa för respektive byggnadskategori och uppfyller precis ställda krav på energihushållning enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR 19. För att bedöma om kravnivåerna i BBR är kostnadsoptimala har energianvändning och ekonomisk lönsamhet beräknats för olika varianter av respektive referensbyggnad där klimatskalets isolering och storlek på värmepump varierats. För befintliga byggnader har två referensbyggnader definierats för respektive byggnadskategori; småhus, flerbostadshus och kontor. Referensbyggnaderna representerar byggnader som är frekvent förekommande vad avser storlek och tekniskt utförande. Därefter har byggnaderna försetts med olika energisparåtgärder för att uppfylla de krav på energihushållning som ställs vid ändring av byggnad enligt BBR. För att bedöma om dessa kravnivåer är kostnadsoptimala har energibesparingen och den ekonomiska lönsamheten beräknats för energisparåtgärder som går något längre än kravnivån i BBR. Dessa har sedan jämförts med åtgärder som precis fyller kravnivån. Därefter har värdet av energibesparingen jämförts med kostnaderna för den tillkommande investeringen för energisparåtgärden. Beräkningar har genomförts för referensbyggnader som har elvärme respektive fjärrvärme. Anledningen är att det ställs strängare krav på byggnadens energianvändning i BBR om byggnaden har elvärme. Läsanvisning I avsnitt 1 redovisas tekniska och ekonomiska utgångspunkter för genomförda beräkningar avseende energianvändning och ekonomisk lönsamhet. Här redovisas bl.a. kravnivåer för energihushållning enligt BBR, valda avgränsningar vad avser referensbyggnader och energisparåtgärder samt energipriser, kalkylränta och åtgärdskostnader. I avsnitt 2 redovisas sammanfattande resultat av genomförda jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader. I avsnitt 3 redovisas detaljerade jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer. Beräkningarna redovisar indata för åtgärdskostnader och byggkostnader för respektive referensbyggnad. I bilaga 1-9 redovisas uppdraget i sin helhet, EU-direktiv 2010/31/EU, förordning (EU) 244/2012, riktlinjer (EU) 2012/C 115/01, BBR avsnitt 9 Energihushållning, ritningar för valda referenshus, förteckning över anlitade konsulter, energiprisprognoser samt en känslighetsanalys gällande energisprisutvecklingen.

11 Sammanfattning Regeringen har gett Boverket i uppdrag att i samråd med Statens energimyndighet ta fram underlag för Sveriges rapportering av jämförande beräkningar enligt artikel 5 i EU-direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Syftet med beräkningarna är att undersöka om de krav på energihus-hållning som finns i den svenska bygglagstiftningen har kostnadsoptimala nivåer. EU-kommissionen har i sina riktlinjer (och vid seminarium i Bryssel) angett förutsättningar för beräkningar av åtgärder och lönsamhet: En finansiell och en makroekonomisk kalkyl ska genomföras, med specificerade räntenivåer, krav på känslighetsanalyser med mera, i syfte att uppnå jämförbarhet mellan medlemsländerna. För nya byggnader har tre referensbyggnader definierats, ett småhus, ett flerbostadshus och ett kontor. Byggnaderna är representativa för respektive byggnadskategori och uppfyller precis ställda krav på energihushållning enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR 19. För att bedöma om kravnivåerna i BBR är kostnadsoptimala har energianvändning och ekonomisk lönsamhet beräknats för olika varianter av respektive referensbyggnad där klimatskalets isolering, ventilationsvärmeväxling och storlek på värmepump varierats. För befintliga byggnader har två referensbyggnader definierats för respektive byggnadskategori; småhus, flerbostadshus och kontor. Referensbyggnaderna representerar byggnader som är frekvent förekommande vad avser storlek och tekniskt utförande. Därefter har byggnaderna försetts med olika energisparåtgärder för att uppfylla de krav på energihushållning som ställs vid ändring av byggnad enligt BBR. För att bedöma om dessa kravnivåer är kostnadsoptimala har energibesparingen och den ekonomiska lönsamheten beräknats för energisparåtgärder som går något längre än kravnivån i BBR. Dessa har sedan jämförts med åtgärder som precis fyller kravnivån. Därefter har värdet av energibesparingen jämförts med kostnaderna för den tillkommande investeringen för energisparåtgärden. Beräkningar har genomförts för referensbyggnader som har elvärme respektive fjärrvärme. Den metod som använts för kostnadsberäkningarna är en investeringskalkyl. Alla kostnader för de prövade åtgärderna och energi har diskonterats till ett nuvärde och en livscykelkostnad har erhållits. Prisuppgifter för valda åtgärder har inhämtats från externt byggkalkylföretag. Prognoser över energipriser för perioden har tillhandahållits av Statens energimyndighet. Indirekta åtgärdskostnader som kostnader för underhåll/reparation, service och eventuella avgifter för investeringar och energieffektiviseringsåtgärder har ej tagits med i beräkningarna och inte heller s.k. byggherrekostnader. Redovisade åtgärder för energieffektivisering som går utöver kraven i BBR för nybyggda småhus visar att det är svårt att nå lönsamhet för dessa. För nybyggda flerbostadshus gäller samma sak. För nybyggda kontor visar beräkningarna att vissa åtgärder kan vara lönsamma.

12 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda Vid ändring av byggnad har kravnivåerna som framgår av BBR använts som referensnivå i energiberäkningarna. Redovisade åtgärdskostnader är alltså de ytterligare kostnader som uppstår för att nå utöver referensnivån. Beräkningarna för effektiviseringsåtgärder för småhus och flerbostadshus visar att det är svårt att nå lönsamhet. Vid ändring av kontorsbyggnader finns några åtgärder där beräkningarna visar god lönsamhet. I bilaga 9 redovisas känslighetsanalyser, där nivån på energipriserna ökas med 20 procent. Vid valet mellan vilka av de fyra kalkylalternativen som ska användas (finansiell kalkyl, 6 % och 4 %, respektive makroekonomisk kalkyl, 3 % och 4 %) förordas den finansiella kalkylen med en kalkylränta på 4 %. Från samhällsekonomisk synvinkel är det inte tillräckligt med de kostnadskategorier som kommissionen inkluderar i den makroekonomiska kalkylen för att erhålla en samhällsekonomiskt effektiv fördelning av resurser. Med utgångspunkt i de byggkostnader, energipriser, prognoser för energiprisutveckling och kalkylränta som har varit tillgängliga visar de genomförda beräkningarna att energihushållningskraven i BBR ligger till absolut övervägande del inom ramen för den kostnadsoptimala nivån. Det bör påpekas att denna bedömning gäller för de angivna antagandena om räntenivåer, prisprognoser och kostnader i övrigt. Rapporten har gjorts i samråd med Statens energimyndighet.

13 1. Utgångspunkter Metodval beroende på funktionskrav eller detaljkrav Svenska byggregler skiljer sig från övriga länders inom EU på så sätt att vi har ett övergripande funktionskrav för byggnadens energianvändning. Denna energianvändning ska kunna verifieras i den färdiga byggnaden genom mätning. Fördelen med att vi numera ställer funktionskrav i BBR är att det ger stora friheter åt byggherrar att utforma sin byggnad på valfritt sätt, så länge det övergripande funktionskravet är uppfyllt. I andra länder har man mer av detaljkrav som kan avse en vägg, en dörr eller ett fönster och att man i vissa fall kräver en beräkning av den energimängd som byggnaden förväntas använda per år. Möjligheten att verifiera den verkliga energianvändningen utnyttjas ej. Det förevarande uppdraget skulle kunna angripas med två olika metoder. Den ena skulle vara att projektera en byggnad som garanterat inte uppfyller energikraven i något avseende för att därefter pröva olika förbättringsåtgärder till dess man kommit fram till att byggnaden ligger exakt på den kostnadsoptimala nivån. Detta kan vara ett naturligt sätt att arbeta när man har detaljkrav som ska uppfyllas. Med svenska funktionskrav är frihetsgraderna mycket stora. Det är möjligt att välja olika sorters isolering i olika tjocklek och placerad på olika sätt i byggnaden. Detta kan kombineras med olika fönster och dörrar, fönsterstorlekar, orientering av byggnaden, storlek på byggnaden, antal våningar, olika sorters värmepumpar med olika verknings- och täckningsgrad, ventilationsvärmeväxlare med flera. Då dessa kan kombineras på valfritt sätt så länge det övergripande funktionskravet uppfylls, inses att antalet möjliga kombinationer är oerhört stort. Den metod som beskrivits ovan skulle därmed leda till ett nära nog oändligt beräkningsarbete för svensk del. Den andra metoden, som valts för denna rapport, utgår från att BBRkraven utgör referensnivån. För att hålla beräkningsarbetet på en rimlig nivå har detta inriktats på att se om det kan finnas ytterligare förbättringar som kan ge ett lönsamt utfall. Om sådana lönsamma förbättringar kan påvisas kan man dra slutsatsen att den kostnadsoptimala nivån ligger

14 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda något lägre än vad som anges i BBR. Om däremot åtgärden skulle visa sig vara olönsam kan man dra slutsatsen att kravnivån i BBR redan uppfyller den kostnadsoptimala nivån. I värderingen av eventuella lönsamma åtgärder ska hänsyn tas till det intervall på 15 % som ska användas vid utvärderingen om den aktuella åtgärden ligger på den kostnadsoptimala nivån. Ligger lönsamheten för åtgärden inom detta intervall ska den anses uppfylla den kostnadsoptimala nivån, enligt Kommissionens delegerade förordning nr 244/2012. Regler om byggande De regler som är utgångspunkt för detta uppdrag och som sätter ramarna för regler om byggande är Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, Planoch byggförordningen (2011:338), PBF, och Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR. Reglerna omfattar bl.a. utformningskrav och tekniska egenskapskrav och anger samhällets godtagbara kravnivå på byggnader vad gäller bostadsutformning, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. Det finns även andra regler som kan vara aktuella när man bygger. Exempel är arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen med tillhörande tillämpningsföreskrifter som ställer krav på arbetsmiljön. Dessa krav på arbetsmiljön påverkar också byggnaders tekniska egenskaper och hur byggnaderna kan utformas. EU-direktiv gäller inte direkt i medlemsstaterna när man bygger. EUdirektiv ska däremot införlivas i den nationella lagstiftningen med beaktande av de förutsättningar som råder i medlemsstaten. T.ex. är direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda införlivat i PBL, PBF och BBR samt i lagen om energideklaration av byggnad. Boverkets byggregler (BBR) Boverkets byggregler (BBR) innehåller tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till delar av PBL och PBF. Föreskrifterna och de allmänna råden anger samhällets godtagbara kravnivå på byggnader när det gäller tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftsutrymmen, bärförmåga, stadga, beständighet, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning. BBR avsnitt 9 Energihushållning BBR avsnitt 9 Energihushållning är tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF samt till 8 kap. 7 PBL. Byggnader ska ha bra inomhusklimat och god inomhusmiljö. För att uppnå detta måste värme och ibland även kyla tillföras. Detta ska uppnås med liten energimängd (3 kap. 14 PBF). Om byggnaden värms med el eller har eldriven komfortkyla ställs det krav på särskilt goda energiegenskaper (3 kap. 15 PBF) eftersom el är en extra värdefull energiform som kan användas för många olika ändamål. I BBR avsnitt 9 ställs krav på högst tillåten specifik energianvändning för byggnaden uttryckt som kwh per m 2 uppvärmd golvarea och år. I

1. Utgångspunkter 15 byggnadens specifika energianvändning ingår den energi som används under ett år för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Omvandlingsförluster som beror på verkningsgraden för uppvärmningsanordningar i byggnaden m.m. ingår också. Kraven avser den faktiska energianvändningen när byggnaden är i bruk. Kraven på byggnadens specifika energianvändning varierar om det är en bostad eller en lokal eller om elvärme används eller inte. På grund av stora klimatskillnader mellan norr och söder är Sverige indelat i tre klimatzoner (I, II och III). Fler krav som en byggnad också måste uppfylla är krav på värmeisolering av klimatskärmen, värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och mätsystem för energianvändningen. För elvärmda byggnader finns också en begränsning för maximalt installerad eleffekt för uppvärmning för att minska eleffektuttaget den kallaste tidpunkten under året. Krav på byggnadens värmeisolering ställs som högst tillåten genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för byggnadens klimatskärm, inklusive köldbryggor. Byggnaden kan dock behöva isoleras mer för att den ska klara kravet på byggnadens specifika energianvändning. Om det är en elvärmd byggnad ska den även klara eleffektkravet som kan innebära behov av ytterligare värmeisolering. Tanken bakom att ställa krav på värmeisolering, fastän det finns ett krav på byggnadens specifika energianvändning, är att säkerställa att byggnadens klimatskal får en godtagbar kvalitet oavsett övriga tekniska installationer som installeras för att uppfylla energikravet. Krav på energihushållning vid ändring av byggnader När det gäller ändring av byggnader är utgångspunkten att det är samma krav som gäller vid ändring som vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring ska dock kraven anpassas och avsteg får göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Kraven vid ändring kan ställas på den ändrade delen. Uppfyller en byggnad efter ändring av klimatskärmen inte de krav som ställs på nya byggnader, anges i reglerna U-värden som ska eftersträvas för tak, vägg, golv, fönster och ytterdörr. Om man gör en ändring i ett ventilationssystem eller ett ventilationsaggregat anges SFP 1 - värden respektive SFPv 2 -värden som man ska eftersträva att inte överskrida. Kravnivåer De kravnivåer som finns i BBR avsnitt 9 Energihushållning som jämförande beräkningar av kostnadsoptimala nivåer prövas mot redovisas i nedanstående tabeller. Nya byggnader Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig 1 Specifik fläkteffekt för ett ventilationssystem [kw/(m 3 /s) ] 2 Specifik fläkteffekt för ett ventilationsaggregat [kw/(m 3 /s) ]

16 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika 130 110 90 energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,40 0,40 0,40 Tabell 9:2b Bostäder med elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika 95 75 55 energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 0,035(A temp 130) 0,030(A temp 130) 0,025(A temp 130) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,40 0,40 0,40 Lokaler ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:3a och 9:3b.

1. Utgångspunkter 17 Tabell 9:3a Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] 120 100 80 + tillägg då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 110(q medel -0,35) 90(q medel -0,35) 70(q medel -0,35) 0,60 0,60 0,60 Tabell 9:3b Lokaler med elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] 95 75 55 + tillägg då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 65(q medel -0,35) 55(q medel -0,35) 45(q medel -0,35) 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större 0,035(A temp - 130) 0,030(A temp - 130) 0,025(A temp - 130) än 130 m 2 + tillägg då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,030(q-0,35)A temp 0,026(q-0,35)A temp 0,022(q-0,35)A temp 0,60 0,60 0,60

18 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP): SFP, kw/(m 3 /s) Från- och tilluft med värmeåtervinning: 2,0 Från- och tilluft utan värmeåtervinning: 1,5 Frånluft med återvinning: 1,0 Frånluft: 0,6 Ändring av byggnader Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 respektive 9:3 angivna kraven på specifik energianvändning, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. (BFS 2011:26). Tabell 9:92 U i [W/m 2,K] U i [W/m 2,K] U tak 0,13 U vägg 0,18 U golv 0,15 U fönster 1,2 U ytterdörr 1,2 Då ändringar i ventilationssystemet görs ska man eftersträva att ventilationssystemet inte överskrider SFP-värden enligt tabell 9:95. Om enbart aggregatet byts ut ska man eftersträva att de i tabellen angivna SFPv-värdena inte överskrids. Tabell 9:95 Maximala värden på SFP (Specifik fläkteleffekt för ett ventilationssystem) respektive SFPv (Specifik fläkteleffekt för ett aggregat) Från- och tilluft med värmeåtervinning Från- och tilluft utan värmeåtervinning SFP, [kw/(m 3 /s)] SFPv [kw/(m 3 /s)] 2,0 2,0 1,5 1,5 Frånluft med återvinning 1,0 1,0 Frånluft 0,6 0,6

1. Utgångspunkter 19 Omfattning, avgränsningar och val Byggnadskategorier Direktivet 2010/31 EU anger, i bilaga I punkt 5, de kategorier byggnader bör delas in i. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2010 bilaga I punkt 1.1 anger vilka byggnadskategorier medlemsstaterna ska ta fram referensbyggnader för. Dessa är: 1. Enfamiljshus, 2. Flerfamiljshus och 3. Kontorsbyggnader. I samma bilaga under punkt 1.2 anges att förutom kontorsbyggnader ska medlemsstaterna även ta fram referensbyggnader för andra byggnadskategorier som inte är för bostadsändamål och för vilka specifika krav på energiprestanda finns. BBR innehåller inte några sådana specifika krav för andra byggnadskategorier varför detta analysarbete begränsas till att omfatta enfamiljshus, flerbostadshus och kontorsbyggnader. För varje byggnadskategori har ett referenshus för nybyggnadsfallet och två för ändringsfallet tagits fram. Dessa är hypotetiska byggnader men överensstämmer i de flesta avseenden med byggnader som finns i det svenska byggnadsbeståndet med hänsyn tagen till form, storlek, byggnadsår och byggteknik. De befintliga bostadsbyggnader som ingår i denna undersökning har valts ut med utgångspunkt i den statistik som finns för det svenska byggnadsbeståndet. Därvid har de ålderklasser som är de mest representativa antalsmässigt, valts. Detta medför byggnader från 1950-tal och 1970-tal. Urvalet har hämtats från Så byggdes husen, Arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år, ISBN 91-540-5888-0, Så byggdes villan, Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010, ISBN 978-91-540-6005-4 och BETSI -Boverkets rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö 2007-2008, ISBN 978-91-86559-83-0. Kontorsbyggnader har valts ut enligt motsvarande principer. Av förenklingsskäl har balkonger i vissa fall utelämnats. Balkongdörren har beräkningsmässigt ersatts med yttervägg och fönster. Uppvärmningssätt Byggreglerna ställer olika krav på energihushållning för byggnader med elvärme och för byggnader som har annat sätt än elvärme. Fjärrvärme får här representera annat uppvärmningssätt än elvärme då fjärrvärme är det mest förekommande uppvärmningssättet för flerbostadshus och lokaler. Ungefär 85% av den uppvärmda arean i flerbostadhus och 80% i lokaler är anslutna till fjärrvärme 3. Fjärrvärme och elvärme har också fördelen i detta arbete att ha någorlunda kända energipriser och förväntad energiprisutveckling Byggnaderna värms därför antingen med fjärrvärme eller med elvärme i de beräkningar som utgör grunden för analysen. Antalet referensbyggnader blir därmed 2 * 9 = 18 stycken. I nybyggnadsfallet har även värmepump tagits med i några åtgärdsvarianter, då de är vanliga 3 Energistatistik för lokaler(es 2011:08) och flerbostadshus (ES 2011:09) från Energimyndigheten.

20 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda installationer för uppvärmning. Byggnader med värmepump definieras i normalfallet som eluppvärmda, enligt BBR. Primärenergiindikator Energihushållningskraven i BBR är utformade så att det ställs strängare krav på byggnadens energianvändning och krav på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning om en byggnad värms med el eller har eldriven komfortkyla. Detta stämmer överens med 3 kap. 15 PBF som föreskriver att Utöver det som följer av 14 ska en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler samt deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Motivet till att man 2008 införde krav på särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi var att el är en extra värdefull energiform som kan användas för många olika ändamål. Detta sätt att ta hänsyn till olika energislag utan användning av primärenergifaktorer i de svenska byggreglerna stämmer överens med regeringens skrivelse 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader. I skrivelsen konstaterar man att byggreglerna beaktar primärenergiaspekter genom att ställa olika krav på energihushållning för elvärmda respektive icke elvärmda byggnader. Någon ytterligare omräkning som förändrar värderingen av skilda energislag är därmed inte påkallad. Primärenergifaktorn för Sverige kan därför sättas till 1 i detta sammanhang. Riktlinjer bifogade till kommissionen delegerade förordning (EU) nr 244/2012 anger också under punkt 2 Vid utvärdering av kostnadsoptimalitet tas den icke förnybara delen av primärenergin i beaktande. I exempelvis en byggnad med värmepump ska således endast elenergin till värmepumpen beaktas. Detta överensstämmer med det sätt som BBR definierar byggnadens energianvändning. Klimatzoner Det är stora skillnader i klimatförutsättningarna mellan södra och norra Sverige. I BBR finns därför en indelning av landet i klimatzoner. De är tre stycken och följer länsgränserna. Klimatzon III är den södra och omfattar enkelt uttryckt den del av landet som finns från Skåne till och med Uppsala. I denna klimatzon finns ca 80% av landets småhus, flerbostadshus och lokaler. Denna redovisning har därför fokuserats på klimatzon III där Stockholm kan anses representera medelvärdet för klimatet i zon III och utgöra tyngdpunkten för bebyggelsen. Stockholms klimat har därför valts som grund för de energiberäkningar som utförts.

1. Utgångspunkter 21 Ekonomiska utgångspunkter Metoden för att beräkna kostnadsoptimala nivåer är att använda en ordinär investeringskalkyl. I en sådan undersöks om initiala investeringskostnader för energieffektivitetsåtgärder, vilka leder till lägre framtida energiutgifter, också leder till en lägre livscykelkostnad. Antag exempelvis att en energiinvesteringsåtgärd genomförs idag. Leder den till så stora minskningar i framtida energiutgifter, att de totala kostnaderna (inklusive initiala investeringskostnader) under kalkylperioden blir lägre än om åtgärden inte genomförts, då har livscykelkostnaden minskat. Blir, å andra sidan, minskningen i de framtida energiutgifterna marginella, riskerar energiinvesteringsåtgärden i stället att öka livscykelkostnaden. Den kostnadsoptimala nivån definieras som den lägsta punkten på den totala kostnadsfunktionen. 4 Det finns en utförlig beskrivning om metodiken i kommissionens delegerade förordning nr 244/2012 med tillhörande riktlinjer. Nedan redogörs kortfattat för hur kalkylerna ska hanteras. Två olika kalkyler Två olika typer av kalkyler ska genomföras, dels en finansiell kalkyl, dels en makroekonomisk kalkyl. I den finansiella kalkylen ska de relevanta priserna utgöras av de priser som betalas av kunden inklusive alla 4 När Boverket genomför konsekvensanalyser av skärpta energikrav görs detta med en investeringskalkyl och analysen följer i stort ett livscykelkostnadsperspektiv. Boverket definierar dock minskade framtida energiutgifter som intäkter. Det förändrar i sak inte slutresultatet. Se exempelvis Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser, Boverket Rapport 2011:31

22 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda tillämpliga skatter, moms och subventioner. 5 I den makroekonomiska kalkylen ska de relevanta priserna i stället utgöras av de priser som betalas av kunden exklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. Därutöver tillkommer en kostnadskategori i den makroekonomiska kalkylen som utgörs av kostnader för utsläpp av växthusgaser 6. Definitionen av den senare kostnadskategorin är penningvärdet av den miljöskada som orsakas av koldioxidutsläpp som är förbundna med energianvändningen i en byggnad. 7,8 Resultaten från den finansiella kalkylen respektive den makroekonomiska kalkylen kan mycket väl leda till olika kostnadsoptimala nivåer på energieffektiviseringen. I riktlinjerna till den delegerade förordningen anges att..skulle skillnaden mellan kostnadsoptimum på makroekonomisk nivå och kostnadsoptimum på finansiell nivå kunna ge anvisningar om vilka anslag och finansiella stödåtgärder som fortfarande kan behövas för att göra investeringar i energieffektivitet intressanta för investeraren. (s. 14 under punkt 6.1). 9 I bilaga 1 till den delegerade förordningen preciseras olika separata kostnadskategorier som kan inkluderas i kalkylerna såsom initiala investeringskostnader, löpande kostnader, energikostnader, kostnader för bortskaffning (där så är tillämpligt) samt kostnader för växthusgasutsläpp. Där preciseras även när kostnader kan utelämnas från kalkylerna. Det rör dels kostnader som är desamma för alla åtgärder/paket/varianter, dels kostnader som gäller byggnadselement som inte har någon påverkan på en byggnads energiprestanda. 5 Kommissionens delegerade förordning, bilaga 1, punkt 4.3.1. I den svenska översättningen av den delegerade förordningen anges felaktigt att det ska vara exklusive alla tillämpliga skatter, moms och subventioner. 6 Den makroekonomiska kalkylen är inte liktydigt med en samhällsekonomisk kalkyl. En samhällsekonomisk kalkyl ska omfatta alla de väsentliga effekterna som en energieffektivisering leder till för samhället. På intäktssidan av en sådan kalkyl bör även minskade skadekostnader av andra negativa externa effekter såsom försurning, övergödning och partiklar inkluderas liksom ett ökat välbefinnande vid vistelse inomhus (buller reduceras, drag minskar). På kostnadssidan bör utbildningskostnader, transaktionskostnader, kostnader för eventuella negativa sidoeffekter (för låg luftomsättning, ökning av förekomsten av fukt och mögel) samt förlust av kulturvärden och estetiska värden inkluderas. Se Boverkets rapport Energi i bebyggelsen tekniska egenskaper och beräkningar, 2011. 7 Riktlinjer för kommissionens delegerade förordning nr 244/2012, punkt 6. 8 I de energipriser som betalas av kunden i den finansiella kalkylen utgörs en del av kostnaden för utsläppsrätter. D.v.s. redan i den finansiella kalkylen inkluderas kostnader för utsläpp av växthusgaser. Det föreligger därför en risk för dubbelräkning i den makroekonomiska kalkylen om man dels explicit inkluderar en kostnadskategori för utsläpp av växthusgaser, dels exkluderar enbart moms och tillämpliga skatter i de priser som betalas av kunden. 9 Boverket vill här lyfta fram att från en samhällsekonomisk synvinkel är det inte tillräckligt med de kostnadskategorier som kommissionen inkluderar i den makroekonomiska kalkylen för att erhålla en samhällsekonomisk effektiv fördelning av resurserna. Man måste också ta med de kostnads- och intäktsposter som anges i fotnot 6.

1. Utgångspunkter 23 Kalkylränta För att kunna jämföra kostnader och intäkter som infaller vid olika tidpunkter tar man dessa till ett s.k. nuvärde. Själva förfaringssättet benämns nuvärdesberäkning eller diskontering och det görs med hjälp av en kalkylränta. När kalkylräntan är fastställd kan samtliga framtida kostnader och intäkter tas till ett nuvärde och jämföras med de initiala investeringskostnaderna. Kalkylräntan ska avspegla det förräntningskrav som en investerare har på investeringen. Resonemanget bygger på att om energiinvesteringen inte gjordes skulle kapitalet frigöras till andra investeringar. Och avkastningen från den bästa av dessa alternativa investeringar utgör kalkylräntan. I kommissionens delegerade förordning anges för den finansiella kalkylen att medlemsstaterna ska fastställa diskonteringsräntan (=kalkylräntan) efter att ha genomfört känslighetsanalyser på minst två olika räntenivåer. De räntenivåer som använts i den finansiella kalkylen är 6 respektive 4 procent. 10 På motsvarande sätt anger kommissionen i den delegerade förordningen att medlemsstaterna för den makroekonomiska kalkylen ska fastställa en diskonteringsränta efter att ha genomförs en känslighetsanalys för minst två räntenivåer, av vilken en ska vara 3 procent uttryckt i reala termer. De räntenivåer som har använts i den makroekonomiska kalkylen är 3 respektive 4 procent. Energipris De energiprisprognoser för elvärme och för fjärrvärme som används i kalkylerna har tagits fram av Energimyndigheten och sträcker sig fram till och med 2042, d.v.s. 30 år framåt i tiden. Prognoserna återfinns i sin helhet bilaga 8. I nedanstående tabell redovisas energiprisuppgifter för åren 2013, 2020, 2030 samt för 2040. Tabell 1. Energimyndighetens energiprisprognoser för el och fjärrvärme. 2012 års priser inklusive moms. Elvärme Fjärrvärme Fjärrvärme Småhus Flerbostadshus, Kontor År öre/kwh* öre/kwh** öre/kwh** 2013 150,9 82,6 79,3 2020 158,0 92,3 89,1 2030 174,6 101,1 97,9 2040 187,6 111,5 108,2 * Energimyndighetens prognos i Långtidsprognos 2012 **Energimyndighetens prognos i Långtidsprognos 2010, ER 2011:03, s. 56, uppräknat till 2010 års priser. 10 Vid ett seminarium i Bryssel i september 2012 anordnat av kommissionen rekommenderades att en av kalkylräntesatserna vid den finansiella kalkylen sätts till 6 procent.

24 Optimala kostnader för energieffektivisering - Underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda När det gäller elpriset för uppvärmning i bostäder och lokaler används Energimyndighetens senaste långtidsprognos från år 2012. I denna prognos har det antagits att priset på utsläppsrätter ökar, vilket resulterar i en ökning av elpriset i förhållande till långtidsprognosen från år 2010. Utsläppsprisökningen ligger i linje med den beräknade koldioxidprisutvecklingen på lång sikt som anges i kommissionens delegerade förordning nr 244/2012. Att prognosticera fjärrvärmepriser är svårt på grund av de olika förutsättningar som råder i olika fjärrvärmenät. Fjärrvärmepriset har erhållits från Energimyndighetens långtidsprognos från 2010, vilket är den senast framtagna prognosen. Som alla prognoser är den förknippad med osäkerhet. Prognosen från år 2010 är framtagen efter principen om alternativkostnader främst för olja. Energimyndigheten anser att fjärrvärmeprisprognoserna från 2010 är de bästa som finns att tillgå. 11 Åtgärdskostnader Boverket har låtit konsultfirman Wikells Byggberäkningar AB i Växjö ta fram kostnadsuppgifter för olika åtgärder som bedöms krävas för att genomföra de olika energieffektiviseringsåtgärderna. Kostnadsuppgifterna för nybyggnad bedöms av Wikells inkludera de relevanta ytterligare kostnaderna som energiåtgärderna leder till. I ändringsfallet kan ytterligare kostnader tillkomma till de som redovisas som t.ex. byggherrekostnader. Vidare har inga underhålls- och driftskostnader inkluderats i kalkylerna, utöver kostnaden för energi. Kostnadsuppgifterna redovisas i tabeller i kapitel 3 som inkluderar åtgärder, investering, energianvändning samt resultaten från de finansiella och makroekonomiska kalkylerna. Antaganden Följande antaganden görs i kalkylerna: 12 Kalkylperioden är 30 år för bostadshus och 20 år för kommersiella byggnader (EU) Kalkylräntan sätts till 6 respektive 4 % i den finansiella kalkylen Kalkylräntan sätts till 3 respektive 4 % i den makroekonomiska kalkylen (3 % EU). Kalkylen görs i fasta priser (2012 års priser). Klimatskalsåtgärder: Livslängd 40 år. FTX: Livslängd 20 år. Bergvärmepump: Livslängd 20 år. SFP: Livslängd 20 år Solfångare: Livslängd 20 år. Restvärdena i kalkylerna beräknas med en linjär värdeminskning 11 Kommissionen anger i den delegerade förordningen att känslighetsanalyser för energiprisutvecklingen bör göras, se bilaga 9. 12 Vissa av antaganden har varit givna från kommissionen. De anges med EU inom parentes.

1. Utgångspunkter 25 Beräkningsförutsättningar Underlaget till denna rapport utgörs av en mycket stor mängd beräkningar av olika slag. Exempel på sådana är U-värdesberäkningar för klimatskal ovan mark, mot mark och under mark. Men även beräkningar av soltillskott genom fönster, kylbehov, värmepumpar, ventilationsvärmeväxlare, effektiva fläktar, solfångare mfl. Beräkningarna har utförts i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 och i enlighet med direktiv 2012/31/EU bilaga I och artikel 2.4. Energibalansberäkningarna har utförts med ett semidynamiskt program (www.energiberakning.se version: 2012-10-29) med tidsupplösningen 1 timma. Detta är baserat på den nationella beräkningsmetod som utgår från BBR:s energiavsnitt och använder svenska och CEN-standarder i tillämpliga delar. Indata till beräkningarna har i första hand hämtats från (www.sveby.org) 13 och kompletterats med uppgifter från BETSI 14 -undersökningen. De erhållna beräkningsresultaten har stämts av genom jämförande handberäkning och med Excel. Dessutom har jämförelser gjorts med motsvarande beräkningar för nya hus i TMF:s kalkylblad TMF Energi 15, VIP 16 och IDA 17. Överensstämmelsen i resultaten är generellt god men beräkningsresultatet från IDA ligger noterbart lägre (ca 20 %) när det gäller specifik energianvändning. Med hänsyn tagen till att IDA har sin främsta styrka på rumsnivå och med indikationer från beräkningar som gjorts tidigare på Boverket, har detta lägre resultat inte bedömts vara lämpligt att använda som utgångspunkt i detta sammanhang. De standarder som använts i tillämpliga delar i beräkningarna är främst: SS- EN ISO 13789:2007, SS 024230 (2), SS-EN ISO 13370:2007, SS-EN ISO 15927-5, EN ISO 13790 Golvarean Atemp i de olika beräkningsfallen När det gäller klimatskalsåtgärder på väggar har den tillkommande värmeisoleringen i samtliga fall anbringats utvändigt. Detta medför att byggnadens yttermått kommer att variera men att invändiga mått förblir intakta. Den invändiga golvarean Atemp blir därmed konstant för alla varianter av samma byggnad. Att byggnadens yttermått ökar får som konsekvens att fasadarea, tak, bottenplatta och tillhörande detaljer också ökar i viss mån. Vid utökad isolering under byggnaden tillkommer exempelvis kostnader för ytterligare schaktning. Detta beaktas i den ekonomiska utvärderingen. Däremot beaktas inte byggnadens extra krav på markutrymme. I andra sammanhang, som inte framgår av rapporten, kan begränsningar av markutrymmet leda till att förbättringsåtgärder måste vidtagas invändigt som då resulterar i en mindre uthyrningsbar area. 13 Sveby är ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen för att standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader. 14 BETSI, Boverket rikstäckande undersökning av byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö 2007-2008. 15 TMF:s beräkningshjälpmedel för att projektera och beräkna specifik energianvändning. 16 VIP-Energy från StruSoft AB i Malmö för beräkning av energianvändning i byggnader. 17 IDA Indoor Climate and Energy från EQUA Simulation AB i Stockholm.