Reserapport Banda Aceh 2013-10-06 2013-10-15 Deltagare från Huddinge kommun: Tomas Hansson (KD) Ellinor Avsan (M) Sefkan Halbori (S) Helén Mårtensson (MSB) Helene Nybom (MSB) JohhannaT Wadhstorp (MSB)
Bakgrund Huddinge kommun kontaktades inledningsvis av Katarina Veem på Swedish Water House (SIWI) som arbetade på uppdrag av Sida. Den lokala ledningen i Banda Aceh hade i möten med SIWI uttryckt önskemål om ett samarbete med en svensk kommun och presenterat förslag på ett antal tänkbara samarbetsområden. Huddinge svarade positivt på förfrågan med inriktning att ansöka om medel från Swedish International Centre for Local Democracy (ICLD) för att initiera ett kommunalt partnerskap. ICLD hjälper till att etablera och underlätta internationella samarbeten på lokal nivå, utvecklar och driver utbildningsprogram och genererar ny kunskap inom demokratiområdet. ICLDs övergripande mål är att minska fattigdom genom att främja demokrati och processer för delaktighet på lokal och regional nivå i Sidas prioriterade samarbetsländer. En ansökan upprättades och 275 000 SEK beviljades för att genomföra en förberedelsefas inför ett eventuellt kommunalt partnerskap mellan Huddinge Kommun och Banda Aceh. De tänkbara samarbetsområden som initialt ska undersökas är Waste Management, Water Resource Planning and Improvement of the Distribution System, Sustainable Development, Green Tourism och Low Investment. Förberedelsefasen Förberedelsefasen består av två huvudaktiviteter, resa till Banda Aceh för Huddinges delegation samt resa till Huddinge för Banda Acehs delegation. I det beviljade anslaget ingår ersättning för resor, mat och uppehälle samt för nedlagd tid inför och efter respektive aktivitet. Syftet med förberedelsefasen är att identifiera ett eller ett par tänkbara samarbetsområden som i nästa steg kan vara aktuella som grund för ett kommunalt partnerskap. Huddinges delegation besökte Banda Aceh 9-13 september 2013 och Banda Acehs delegation besökte Huddinge 30 september - 4 oktober 2013. I resan till Banda Aceh deltog från Huddinge Tomas Hansson (KD), Ellinor Avsan (M), Sefkan Halbori (S), Helén Mårtensson (MSB), Helene Nybom (MSB) och Johanna T Wadhstorp (MSB).
Resan På eftermiddagen fredagen den 6 september gav vi oss iväg mot Arlanda och den långa resan mot Indonesien. Först flög vi till Amsterdam och senare på kvällen långflygning mot Jakarta, huvudstad i Indonesien, med en kort mellanlandning i Kuala Lumpur, Malaysia. Lördag kväll lokal tid landade vi på Indonesisk mark, och efter lång väntan på taxi och en timme i stillastående bilköer kom vi fram till hotellet. Senare på kvällen åt vi middag tillsammans med personal från svenska ambassaden i Jakarta. Vi fick välbehövlig information och tips om vad vi kunde vänta oss i Banda Aceh gällande bl.a. klädkoder, religion, mat, kultur mm. Efter frukost söndag morgon återvände vi till flygplatsen för att flyga de sista tre timmarna med inrikesflyg till Banda Aceh. Klockan 15 lokal tid var vi äntligen framme i Banda Aceh och blev hämtade på flygplatsen av lokala företrädare för transport till vårt hotell. Måndag den 9 september Dagen inleddes med en officiell välkomstceremoni i stadshuset med dansuppvisning, presentationer och bildspel från Banda Aceh och från Huddinge liksom sedvanligt utbyte av officiell gåva. Efter välkomstceremonin blev vi inbjudna till The Development Division där de presenterade ett egenutvecklat elektroniskt program för tidsrapportering och budgetuppföljning, E-Kinerja. Alla moment som en anställd gjorde under dagen skulle rapporteras och sedan skulle cheferna gå in och godkänna momenten och den nedlagda tiden. Detta var sedan direkt kopplat till budgeten vilket gjorde att det gick att utvärdera de olika avdelningarnas prestationer mot den förväntade och även ranka dem mot varandra. Mottot var Write what you do, do what you write. Det var tydligt att programmet var ett sätt att få bukt med maskning på arbetsplatsen och att fler arbetare står på lönelistan än vad som faktiskt arbetar. Indonesien har problem med korruption vilket gör att invånarna misstror kommunala och statliga tjänstemän. Genom detta system kunde även allmänheten få tillgång till rankingen mellan de olika avdelningarna men även få kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika tjänstemännen ansvarar för. Systemet ger en god inblick i tjänstemännens arbete och är ett ambitiöst tidrapporteringssystem som kan leda till effektiviseringar av arbetet då arbetsledarna får en god överblick över arbetet. Det bidrar även till ökat förtroende för organisationen och kommunen då medborgarna får en inblick i vem som
gör vad och vet därför vart de ska vända sig med sina frågor och synpunkter. (Systemet imponerade men det var inget vi kände att vi kunde samarbeta vidare inom ramen för projektet.) Efter lunchen mötte vi Public Works Departement som berättade om sitt arbete med Green City och stadens arbete med utmaningen om ett hållbart samhälle. De berättade bland annat om Indonesiens mål om att städerna skulle bestå av 20 procent gröna områden och om devisen ett träd per invånare. Banda Aceh har som mål att 30 procent av stadens yta ska vara grön vilket innebär att de kräver av exploatörer att behålla en tredjedel av sina fastigheter gröna, men även att staden köper in fastigheter för att kunna anlägga grönområden. Ambitionen med den gröna staden är dels för rekreation men den är även ett sätt att skydda staden, bland annat genom att grönområden kan ta hand om vatten och de mangroveträd som planteras utmed kustlinjen kan minska påverkan från havet. Vidare jobbar de med grön energi och diskuterade framtida elförsörjning. I dagsläget täcks 60 procent av elbehovet genom import och 40 procent av elen produceras med diesel som energikälla. Förutsättningar finns för både vindkraft och solceller men investeringskostnaderna är ännu för höga jämfört med dieselkraftel. Våra reflektioner var att Banda Aceh i mycket står inför samma utmaningar som Huddinge när det gäller frågor om det hållbara samhället men även vad gäller hållbar energi. Förutsättningar finns för både solenergi och vindkraft men att inleda ett samarbete kring dessa frågor kan innebära för stora investeringar för det här samarbetet. När det gäller samarbete kring den hållbara staden så finns det större möjligheter att hitta samarbete mellan Huddinge och Banda Aceh. Det är en fråga som Huddinge jobbat med länge och där erfarenhetsutbyte kan vara fruktsamt både för Huddinge och Banda Aceh. Hållbar utveckling är även ett område där kunskapen finns inom kommunen vilket underlättar ett samarbete. På kvällen blev vi generöst hembjudna på middag i vice borgmästarens privata hem. Tisdag den 10 september Efter en presentation på The Sanitary Departments kontor besökte vi en mottagnings- och behandlingsanläggning för septiktank-avfall dit allt insamlat toalettavfall från kommunen förs. På anläggningen behandlas avfallet i ett system av dammar och man tillverkar jordförbättring av avfallet. Efter att man tagit ut det material som används till jordförbättringsmedel släpps överblivet vatten ut till floden. Innan utsläpp kontrolleras vissa parametrar som COD (chemical oxygen demand) och BOD (biochemical oxygen demand), men det saknas en åtgärdsplan för hur man agerar om proverna visar på
förhöjda värden. Vidare besöktes två avfallsanläggningar, varav en var så ny att den ännu inte tagits i drift. På den pågående deponin fick vi bevittna hur icke anställda avfallsarbetare, s.k. scavengers, letade efter återvinningsbart och därmed säljbart material bland inkommande avfall. I anslutning till pågående deponi fanns ett system för lakvattenrening. Vi fick även möjlighet att titta närmare på kommunens system för hemkompostering samt hur skolorna arbetar med att sprida kunskap om avfallshantering och återvinning. Onsdag den 11 september Dagen inleddes med en presentation av vattenverket i Banda Aceh och deras affärsplan. Därefter en guidad rundvandring från intaget av vatten till utförsel av dricksvatten. Allt vatten tas från en ganska förorenad flod som rinner genom staden och ut till havet. Eftermiddagen avslutades med en resa på ca 30 km till en annan flod med renare vatten som är utsedd som tänkt reservtäkt. Vi hann också med ett kafébesök. Kvällen avslutades med middag på fiskrestaurang vid havet där chefen för vattenverket sjöng I did it my way på ett inlevelsefullt sätt. Vattenverket är organiserat som ett företag ägt av staden. 242 personer jobbar där, varav 49 är outsourcade. Man har lagt ner 1 500 000 m rör, mestadels nya rör efter jordbävningen och tsunamin. 85 procent av hushållen har tillgång till vatten, detta jämfört med andra delar av Indonesien där täckning normalt är ca 50-60 procent. Vattenverkspersonalen säger att de har problem med läckage, men inte läckage på grund av rörelse i marken utan att 38 procent av vattnet försvinner på grund av illegalt uttag och läckor i samband med detta. Vattnet har dricksvattenkvalitet när det lämnar vattenverket men på grund av läckagen och rörläggningsarbetenas kvalitet så vågar man inte lova att kvaliteten upprätthålls ut till tappställena. Invånarna kokar vattnet eller köper buteljerat dricksvatten. Betalning av vattenförbrukning sker genom faktura varje månad, manuell avläsning av vattenverkspersonal för debitering. Kontor finns centralt, så att det ska vara lätt att komma och betala. De illegala användarna vill inte betala. Om betalning inte sker så kan vattnet stängas av efter en varning och 3 månader. Sedan 2008 söker vattenverket läckor och går via byn för att komma överens
om betalning. De vet var de illegala användarna finns. Samtliga ledningar inklusive metadata finns inlagda på GIS-kartor. Vattenverkets affärsplan är proffsig. De jobbar med ekonomisk uppföljning och nyckeltal typ taxa, kostnad, läckage, täckning, antal anställda/1000 invånare, tid för betalning, förlust/vinst, investeringar, intäkter. Problem som man har är förtroende för dricksvattnets kvalitet, kompetensutveckling av medarbetare och chefer, utbildningsanordnare saknas i Banda Aceh samt modernt ledarskap. Övriga problem som betalning, illegala anslutningar har man lösningar på och jobbar med. Det är ett välskött företag. Kapaciteten i nuvarande vattenverk närmar sig sitt tak och inom några år måste staden bygga ut alternativt bygga en till anläggning. Med tanke på sårbarheten i att ta allt vatten från samma källa diskuterade vi fördelen med att öka kapaciteten genom att bygga en till anläggning vid den andra floden som dessutom har bättre vatten. Torsdag den 12 september Vi besökte Banda Aceh kommuns enhet för ansökningar kallad One Stop Service. Vi fick ett bra välkomnande och en utförlig presentation. Vår svenska delegation var positivt överraskade. På många håll fann vi liknande arbetssätt och system. Det som var mest iögonfallande var deras hantering av klagomål. Som medborgare eller sökande kan man överlämna klagomål i en klagolåda. Dessa klagomål hanteras på ett rutinbaserat sätt och tas på mycket stort allvar. Detta tyckte vi var bra. Det är viktigt med den demokratiska aspekten. Personalen var noga med att påpeka att detta var något som de fann stort värde i. För medborgare som kommit in med ansökan till diverse projekt och som fått avslag finns det möjlighet att överklaga. Det finns tydliga ramar för hur det skall hanteras. Det finns tidsbestämmelser för hur lång tid varje typ av ansökning ska ta och hur det skall hanteras. I vissa fall måste det tillbaka till ansvarig myndighet eller förvaltning. Personalen som höll i presentationen tillika chefen på enheten var noga med att framhäva vikten av kundnöjdhet. Kunden/medborgaren står i fokus och målet är att hålla de nöjda.
När det gäller den fysiska miljön tyckte vi att arbetsplatsens öppna landskap bidrog till en känsla av transparens. Det var glasväggar som skilde den bakre delen och kassorna åt. Som medborgare tycker vi att man får en trygg känsla och inte minst en känsla av transparens. Det vi tyckte kunde förbättras var att deras hemsida även borde finnas på engelska. Då de var noga med att påpeka vikten av utländska investerare bör de därför förenkla bilden av ansökningsprocessens. Som utländsk investerare kan man få svårt att förstå processen om den inte kan översättas till flera språk. I överlag var vi mycket nöjda med mottagandet och presentationen. Vi var mycket positivt överraskade. Vi ansåg att de tydliga ramarna och den professionella nivån på enheten var viktiga. Inte minst hanteringen av klagomål och möjligheten till överklagan. Den demokratiska aspekten är inkorporerad i arbetsrutinerna vilket är avgörande i arbetet mot nöjda medborgare/kunder. Som synpunkt överlämnade vi en fundering om deras hemsida även kunde översättas till engelska. Det tog de emot med glädje. Även Face Book och Twitter kan bli framtida kommunikationsvägar. Efter besöket på One Stop Shop fortsatte vi till The Culture and Tourism Department där Mr. Reza Fahlevi och medarbetare tog emot. Kontoret som ligger en bit från The City Hall har 35 medarbetare och några av dem berättar om hur arbetet med turism bedrivs. Banda Aceh är en 800 år gammal stad och här finns många intressanta historiska och kulturella sevärdheter men även en fantastisk natur. Holländare anlände tidigt och det finns en lång historia av kolonialism och på Sumatra finns regnskog där hotade arter som bland annat Sumatra tigern och orangutang lever. I Aceh regionen är turism en nyfödd sektor och de flesta av de 4000 turister som kommer varje år är från Malaysia (60 procent). Turister från Malaysia efterfrågar i regel historiska och kulturella sevärdheter medan turister från Europa vill till områden med stränder och bad. För turister från Europa fungerar Banda Aceh främst som en transitdestination på väg mot ön Sabang. I Aceh Besar och Sabang finns vackra stränder med möjlighet till snorkling och surfing. Mer tid behöver läggas på att kommunicera vad som finns att se och göra för turister i Banda Aceh. Kunskapen om Banda Aceh är lägre än för andra regioner i Indonesien som exempelvis Bali och Lombok. Mer kunskaper och information behövs också hos medarbetarna och de guider som arbetar vid olika sevärdheter. Ibland har turister hört av sig med klagomål om detta. Att organisera arbetet med guider är ett av problemen och fler guider som är entreprenörer behöver etablera sig. Banda Aceh behöver också ändra sin image och få ut budskapet att konflikter och oroligheter inte längre finns efter katastrofen med jordbävning och tsunami.
Banda Aceh samarbetar i regionen med Aceh Besar och Sabang med att göra paketresor som täcker in turisters olika önskemål inom historia, kultur, kulinariska upplevelser, stränder, tsunami och ekoturism. Det finns också kontakter med andra länder. Bättre kopplingar resemässigt till Bangkok och Singapore är på gång och kontakter finns med internationella resebyråer. Man har deltagit i modeshower och på klädmässor där batikkläder visats upp och man har deltagit i danstävlingar där traditionella kläder burits. Budskapet är bland annat att visa att Banda Aceh är säkert nu. Invånarna har också informerats om att de ska vara vänliga mot turister - With friendliness and natural beauty the spirit moves on. Under dagen besöktes Kapal PLTD Apung som är ett 2 600 ton tungt fartyg som sveptes 5 km in över land innan den stannade. Platser som också besöktes var en massgrav för mer än 46 000 av offren från tsunamin, en holländsk gravplats, Tsunamimuseet, The Grand Mosque of Baiturrahman och en fiskebåt som också sveptes in av tsunamin och landade ovanpå ett hus. Dagen avslutades vid den fantastiskt vackra och helt öde Lampuuk Beach. Fredag den 13 september Hela förmiddagen ägnades åt att tillsammans med vice borgmästaren, kommundirektören och ansvariga tjänstemän diskutera igenom de olika delar som vi tittat på under veckan. Vi ledde samtalen genom att för område efter område inleda med våra reflektioner och därefter samtala fritt. Sammanfattningsvis uttryckte Banda Aceh önskemål om fortsatt samarbete kring dricksvattenfrågor, avloppsfrågor, avfallshantering och trafikplanering vilket blir vägledande för vår planering av deras besök i Huddinge. Besöket avslutades innan fredagsbönen vid lunchtid. Under eftermiddagen åkte vi tillbaka till vackra Lampuuk Beach där vi hann med ett dopp i de kraftiga vågorna. Klädkoden innebar att kvinnliga badare måste bada fullt påklädda vilket inte hindrade någon av oss.
Lördag och söndag den 14-15 september Efter frukost på lördagen påbörjades den långa hemresan som gick via Medan, Jakarta, Kuala Lumpur och Amsterdam till Arlanda. Trötta men fulla av upplevelser och intryck kom vi hem söndag förmiddag. Det fortsatta samarbetet Den 30 september till den 4 oktober 2013 besökte Banda Acehs delegation Huddinge och Huddinge kommun arbetar i skrivande stund med förberedelserna för en ansökan för ett fortsatt samarbete. Foto: Ellinor Avsan