Miljörapport Västerås flygplats AB 2013
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Kortfattad beskrivning... 3 1.2 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats... 3 1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa... 4 1.4 Förändringar under 2013... 5 2 Tillståndsgiven verksamhet... 6 2.1 Miljödomstolen... 6 2.2 Mark och miljödomstolens beslut under 2013... 6 3 Tillsynsmyndighetens beslut under 2013... 6 3.1 Länsstyrelsens beslut... 6 4 Andra beslut under 2013... 6 4.1 Flygplatsens bestämmelser... 6 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken... 7 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet... 7 6.1 Tillståndsgiven verksamhet... 7 6.2 Faktisk verksamhet under 2013... 7 6.2.1 Faktisk verksamhet de senaste sex åren... 8 7 Villkor för flygplatsen... 9 7.1 Länsstyrelsens villkor... 12 8 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter... 12 9 Undersökningar, mätningar och beräkningar... 13 9.1 Uppföljning av miljömål... 13 9.2 Utsläpp till luft... 15 9.3 Utsläpp till luft de senaste 5 åren... 16 9.3.1 Utsläpp till luft från markfordon... 17 9.4 Utsläpp till vatten... 18 9.5 Recipientprovtagning... 19 10 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner... 27 11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser... 27 11.1 Avvikelser och klagomål... 27 12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 28 12.1 Energianvändning... 28 12.1.1 Energieffektiviserande åtgärder... 29 13 Kemikalier... 30 14 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall... 31 15 Redovisning av åtgärder för minskning av risker... 32 16 Undersökningar om tillverkning... 32 Bilaga 1: Kemikalieförteckning
1 Verksamhetsuppgifter inför miljörapport 2011 Namn: Västerås flygplats AB Postadress: 721 31 VÄSTERÅS Besöksadress: Västerås flygplats, Hässlö Organisationsnummer: 556489-6552 Kontaktperson: Mikael Nilsson, verkställande direktör och verksamhetsansvarig Anläggningsnummer: 1980-73-001 Författare av Miljörapporten: Lisa Hallin, Nestor AB Telefon: Mikael Nilsson: 021-80 56 16, vxl: 021-80 56 00 Telefax: 021-80 01 63 Kommun/län: Västerås kommun, Västmanlands län Fastighetsbeteckning: Hässlö 5:3 SNI-kod: Infrastruktur 63.30 Klass enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och Civil flygplats med instrumentbana längre än 1200 meter, klass A. hälsoskydd: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västmanlands län Miljöledningssystem: 14001, ej certifierat. Flygplatsen har eget miljöledningssystem enligt ISO Beslutande myndighet: Miljödomstolen Beslutsdatum för gällande tillstånd: 1997-03-21 och 2001-03-16 Miljödomstolens senaste beslut: Beslut: 2008-06-27,Mål nr M 2913-07, Tillstånd till ändring av verksamheten vid Västerås flygplats.
2 Definitioner ACR Aviation Capacity Resources AB Aeral work Arbetsflyg, t ex. inventering av eller allmänflyg samt huvuddelen av skolflyget. Allmänflyg Klubb och enmotoriga plan, inklusive privatflyg med fallskärmshoppning. Avbruten landning En övning där piloten går in för att landa men fortsätter flygningen. Dessa upprepas ofta i träningssyfte. CO Kolmonoxid CO 2 Koldioxid HC Kolväten ICAO International Civil Aviation Organization IFR-flyg Instrumentella flygregler. LFV Statligt bolag som bedriver flygledning LTO Landing and take off, d.v.s. en start och landing Nestor AB Ett konsultbolag som arbetar med miljöledning och miljörapporter NOx Kväveoxid QOMS Kvalitets drifthandbok, ett verksamhetsledningssystem Rörelse En landning eller start SO2 Svaveldioxid Swedavia Ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatsen. Trafikvarv Den fastställda väg luftfartyg skall följa vid flygning i närheten av flygplats. Transportstyrelsen Myndighet för flygplatser VFR-flyg Visuella flygregler innebär att man flyger utan instrument. VOx VOC, flyktiga organiska kolväten Överflygning Se Avbruten landning
3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Kortfattad beskrivning Stockholm Västerås Flygplats AB (vidare kallad flygplatsen) vid Hässlö är en regional-internationell flygplats med civil trafik till och från västra Mälardalen. Det bor cirka 820 000 personer i flygplatsens närmiljö eller med max 45 minuters resväg med marktransport. För chartertrafik och lågprisflyg räknar flygplatsen med ett intresse från 2,5 miljoner invånare som bor inom en 10 mils radie kring Mälardalen inklusive de närmaste delarna av Stor-Stockholm. Flygtrafikledning bedrivs av ACR. Trafikledningen drivs från tornet på taket, på det som en gång var kanslihuset på F1 och är en av Sveriges äldsta flygledartorn. Det byggdes 1944 och bemanningen består av cirka tio flygledare. Vid flygplatsen har det under år 2013 bedrivits linjefart med Ryanair till London Stansted, Barcelona, Mallorca samt till Alicante och Malaga. Flygplatsen hade även charterflyg till Antalya i Turkiet med Detur samt Turkietresor. Under hösten började Ryanair flyga till Teneriffa och Grand Canaria. Vidare har TNT bedrivit fraktflyg med en Boeing 737 med maximal lastvikt på 35 ton till och från Liege i Belgien. Rafavia Baltica har haft flygningar till och från Riga med en Saab 340. Under året har också Försvarsmakten genomfört flygningar till Afghanistan. Dessutom har flygplatsen använts för frakt-, skol-, taxi-, militär-, allmän- och privatflyg. Totalt hade flygplatsen 16 350 landningar under 2013 vilket ger 32 700 flygrörelser. Flygplatsen har tillstånd till totalt 27 500 landningar per år eller 55 000 flygrörelser. Verksamheten och flygtrafiken påverkar miljön avseende buller, markexploatering, hantering av avfall samt utsläpp till luft och vatten. 1.2 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats Verkställande direktör, tillika verksamhetsansvarig, är ansvarig för miljöarbetet på Västerås flygplats. Funktionsansvarig för Ramp- och fältavdelningen ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Funktionsansvarig för passagerarservice ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Denne ansvarar även för att uppfylla lagar och andra krav, såsom livsmedelslagen, som ställs på flygplatsens restaurang.
4 Bränsleansvarig på rampavdelningen ansvarar för Västerås flygplats bränslehantering. Övrigt bränsle och drivmedel hanteras av respektive operatör. Chefen för flygtrafikledningen ansvarar för att uppfylla miljödomarnas och tillsynsmyndighetens krav på flygtrafik. Flygplatsen erhåller även extern hjälp från en konsult som uppdaterar skriftliga rutiner, genomför miljöutbildning m.m. Denne fungerar även som ledningens representant enligt kraven i ISO 14001. Enskild personal ansvarar för att uppfylla de miljökrav som ställs i varje arbetsprocess vilket beskrivs i QOMS. 1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Västerås flygplats miljöpåverkan utgörs främst av: Utsläpp till luft från fordon, brandövningar, drivmedelshantering m.m. För att driva flygplatsen krävs fordon till att halkbekämpa banan, kontrollera säkerhet, brandövningar m.m. Flygplatsen hanterar stora mängder drivmedel och vid tankning sker utsläpp i form av kolväten. Utsläpp till mark och vatten från halkbekämpning. Under 2013 har flygplatsen halkbekämpat med natriumformiat som ej innehåller näringsämnen som t.ex. kväve. Flygplatsens fältpersonal har dock gått över till att använda sand och mekanisk bearbetning istället för kemikalier i större utsträckning beroende på väderlek. Förbrukning av naturresurser såsom fossila bränslen. Flyg- och fordonsbränsle utgörs av fossila bränslen. Förnyelsebar energi används dock till terminalbyggnaden som värms av fjärrvärme från kraftvärmeverket. Buller och utsläpp till luft från flygplanen vid start och landning (LTO). Vid start och landning påverkas omgivningen av buller och utsläpp till luft. Buller från skolflyg vid flyg i trafikvarvet påverkar boende och friluftslivet kring flygplatsen. Hinderfrihet. För att driva en flygplats krävs det att hinderfrihet skapas. Det innebär att hålla en stor yta fri från träd, buskage, hus m.m. Syftet är att möjliggöra säkra landningar och starter.
5 1.4 Förändringar under 2013 Följande förändringar har genomförts på flygplatsen under år 2013 avseende drift och organisation: Det tidigare digitala kvalitets- och miljöledningssystemet QOMS har ändrats och uppdaterats och heter nu QOMS. Funktionsansvarig för ramp och fält har varit sjukskriven p.g.a. fysisk skada. Det har inneburit ökad arbetsbelastning för övrig personal. Flygplatsen har erhållit nytt staket. Detta medför att provpunkt 2 för recipientprovtagning måste flyttas ca 100 meter uppströms. En skylt har sats upp för utrymningsvägar där det framgår var samlingsplats finns. Fältavdelningen har fått en ny skylt för avfallshantering. Flygfastigheter har integrerats i flygplatsens system för entreprenörers kännedom om flygplatsens miljökrav. Gamla fältfordon har bytts ut. Fyra nya fältfordon har införskaffats. Företaget Airways Flygutbildning etablerade sig under 2013 på flygplatsen. De startade sin verksamhet under december 2012. Airways använder Diamond Aircraft, DA42. Flygplanet är utrustat med avisningsutrustning och kan operera året om. Vidare har det en dieselmotor på 35 hästkrafter vilket medför att flygplanet genererar mindre buller än kolvmotorflygplan. Scandinavian Aviation Academy, SAA, har tagit emot en ny YH-klass för flygutbildning. Gymnasieutbildningen avslutades under året. Förändringen innebär att flygskolan på gymnasienivå ersatts med en yrkeshögskoleutbildning. SAA har investerat i ett nytt två-motorflygplan, Diamond Aircraft, DA42. ITell Helicopter upptäckte en brand vid Erikslunds köpcentrum i september 2013. Tack vare denna insats kunde brandkåren larmas. ITell erbjuder utbildning till pilot och utför olika flyguppdrag. Heli Air Sweden har också etablerat sig på Västerås flygplats. Flygplatsen har inlett en undersökning om hur flygplatsens miljökommunikation kan förbättras. I det ingår att se över hur intresset för samarbetsorganet kan förbättras.
6 2 Tillståndsgiven verksamhet I detta kapitel visas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. 2.1 Miljödomstolen Före detta Koncessionsnämnden för miljöskydd, numera Mark- och miljödomstolen, lämnade 1997-03-21 tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid Västerås Flygplats. Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan. Miljödomstolen förtydligade genom ett beslut 2008-06-27 hur skolflygverksamheten ska bedrivas på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFRflyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. Villkoren till beslutet redovisas i avsnitt 7 Villkor för flygplatsen. 2.2 Mark och miljödomstolens beslut under 2013 Mark- och miljödomstolen har ej fattat något beslut under 2013. 3 Tillsynsmyndighetens beslut under 2013 3.1 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet för flygplatsen. Under år 2013 har inget tillsynsbesök genomförts och därmed har Länsstyrelsen inte fattat något beslut avseende flygplatsen förutom att 2012 års miljörapport godkändes. 4 Andra beslut under 2013 4.1 Flygplatsens bestämmelser Ingen Airport regulation, vilket är flygplatsens styrmedel, som berör miljöaspekten har delgivits under 2013.
7 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet 6.1 Tillståndsgiven verksamhet Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan samt 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg varav högst 23 500 för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. 6.2 Faktisk verksamhet under 2013 I detta avsnitt visas flygplatsens verksamhet under 2013. Nedan visas statistik över landningar och starter 2013: LTO Utrikes Boing 737-800 Inrikes Fokker 50 Taxi TFE731-2- 2B Allmän. och arbetsflyg Enmotororig kolvmotor Skolflyg "Enmotororig kolvmotor" Militär C-130 Tabell 1 Summa LTO 1 119 35 101 4 363 10 725 7 16 350 Flygrörelser 2 238 70 202 8 726 21 450 14 32 700 En LTO betyder Landing and take off vilket innehåller landning, taxning, uttaxning och start upp till 3000 fots höjd (ca 1000 meter). En flygrörelse är en landning eller en start. Detta betyder således att antalet landningar är lika mycket som antalet LTO eftersom ett landat plan alltid beräknas starta inom kort tid. Vidare betyder det att antalet flygrörelser är dubbelt så mycket som varje LTO eller landningar.
8 6.2.1 Faktisk verksamhet de senaste sex åren I detta avsnitt visas den faktiska verksamheten under de senaste sex åren. Diagram 1 Diagrammet visar att den största delen av flygtrafiken utgjordes av skolflyg. Därefter utgör allmänflyget en relativt stor andel. Utrikestrafiken är det flygslag som har flest passagerare. Taxi- och militärflyg har endast förekommit i liten omfattning. Utrikes Inrikes Taxi Allmänflyg Aerial Work Skolflyg Militär Summa Tabell 2 Summa rörelser 2008 1 124 53 66 2 316 8 400 14 11 973 23 946 2009 1 229 27 56 2 150 11 720 11 15 193 30 386 2010 1 147 64 87 2 660 10 449 13 14 420 28 840 2011 1 115 39 80 3 906 10 633 26 15 799 31 598 2012 1 056 57 99 2 370 6 317 16 9 915 19 830 2013 1 119 35 101 4 363 10 725 7 16 350 32 700
9 7 Villkor för flygplatsen I detta kapitel redovisas olika myndigheters domstolsbesluts villkor för flygplatsen Villkor från Koncessionsnämnden för miljöskydds beslut 1997-03-21: 1. Verksamheten inbegriper flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet ska bedrivas i överensstämmelse med vad Västerås stad uppgett. Trafikledningen ska utföras så att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig meddelar operatörer airport regulations där nya regler framgår. Trafikledningen i flygledartornet har kontakt med piloter och meddelar dem om de avviker från flygplatsens regler. Avvikelser från detta meddelas i flygplatsens avvikelsesystem. De är också möjligt för externa intressenter, såsom närboende, att anmäla avvikelser. Flygplatsen följer upp dessa med hjälp av ett bulleruppföljningssystem. Uppgifter om flygtrafik köps in på avrop från Luftfartsverket som har bevakning av Mälardalen. 2. Civila jetflygplan certifierade enligt International Civil Aviation Organization (ICAO) annex 16 till Chicagokonventionen, kapitel 2 får inte trafikera flygplatsen. Hur villkoret uppfylls: Dessa flygplan har enligt konventionen ej tillåtelse att trafikera svenskt luftrum. 3. Om flygtrafiksäkerheten tillåter ska alla civila jetplan och övriga civila flygplan med startvikt över 5,7 ton som startar på bana 01 fortsätta rak utflygning till 3000 fot innan de gör en vänstersväng. Hur villkoret uppfylls: Flygledningen tillser att detta villkor uppfylls och håller samband med respektive pilot. 4. Spill av glykol från avisning av flygplan skall beräknat på hel och vintersäsong samlas upp till minst 80% och omhändertas på sätt som godkänts av tillsynsmyndigheten. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har en uppsugningsbil för glykol och tömmer detta i en tankbil. När denna är full transporteras glykolet till Mälarenergis reningsverk. Funktionsansvariga för rampen och fältet mäter glykolhalten i vattnet. Snö som innehåller glykol samlas upp med en hjullastare och samlas i en separat container. 5. Bränsle, kemikalier och avfall ska förvaras och hanteras samt brandövningar bedrivas så att risk för vattenförorening och andra olägenheter undviks. Hur villkoret uppfylls: Bränsle förvaras i invallade cisterner. Kemikalier förvaras i anslutning till
10 oljeavskiljare. Avfall förvaras i kärl från Ragnsells och Vafab. Villkor från Miljödomstolens dom 2001-03-16: 6. Bullerbegränsande åtgärder skall vidtas i bostäder för permanent och fritidsboende samt skollokaler i flygplatsens omgivningar som regelbundet tre gånger per dygn utsätts för maximalt flygbuller som överstiger 80dBA eller som utsätts för en flygbullernivå (FBN) som överstiger 60 dba. Målet för åtgärderna skall vara att maximala bullernivån inomhus inte skall överstiga 45 dba eller att FBN inomhus inte skall överstiga 30 dba. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har tidigare åtgärdat byggnader med bullerdämpning. 7. Avisning av banan ska i första hand ske med mekanisk bearbetning och sandning. Det har tillkommit ett villkor om att flygplatsen från och med januari 2007 ska ersätta urea med halkbekämpningskemikalier utan kväve. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen plogar och borstar banan i första hand. I andra hand används natriumformiat som inte innehåller kväve. 8. Villkoren om urea och våtmark har tagits bort. 9. VFR-flygning avseende allmänflyg och skolflyg med upprepande starter och landningar får inte äga rum långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, Alla Helgons Dag, julafton och juldagen. Vidare skall under juli månad varannan söndag vara flygfri. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig meddelar dessa regler till personal och operatörer genom airport regulations och airport informations. 10. För samråd i frågor rörande flygverksamheten skall finnas ett samarbetsorgan i vilket skall ingå representanter för Västerås flygplats AB, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Miljö och hälsoskyddsnämnden i Västerås stad. Till samarbetsorganet skall också knytas representanter för närboende och för Hässlögymnasiet. Även andra som medlemmarna anser bör delta i arbetet kan knytas till samarbetsorganet. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig kallar till samarbetsorgan minst en gång per år. Inget samarbetsorgan har genomförts under 2013 och anledningen till detta är ett allt för lågt deltagande. I slutet av 2013 inledde flygplatsen en undersökning om hur miljökommunikationen kan förbättras. I det ingår att se över samarbetsorganet. Villkor från miljödomstolen beslut avseende skolflyg 2008: - Miljödomstolen fattade ett beslut avseende skolflyg på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. För detta har föl-
11 jande villkor lagts till miljödomstolens beslut: Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen följer miljödomstolens beslut. Alla starter och landningar som sker då flygplatsen är öppen registreras. - Verksamheten inbegripet flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat följer av denna dom, Koncessionsnämnden för miljöskydds tillståndsbeslut den 21 mars 1997, Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, domar den 16 mars 2001 i mål M 82-99 och den 27 september 2004 i mål M 170-03. Trafikledningen skall, med hänsyn till flygsäkerheten, ske på ett sådant sätt att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. Hur villkoret uppfylls: Se villkor 1. - Skolflygplanen skall inom fem år, räknat från lagakraftägande dom i målet, ha försetts med avgasljuddämpare där så är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt, alternativt skall sökanden inom samma tid helt eller delvis ha övergått till flygplan med motorer som alstrar mindre buller. Hur villkoret uppfylls: Flygskolan har kunskap om villkoret och ansvarar för att det uppfylls genom bullerdämpande åtgärder alternativt nyare motorer som alstrar mindre buller. Flygplatsen för en dialog med flygskolan och kan ålägga dem genom airport regulations att uppfylla villkoret. Skolflygföretag som opererar inom flygplatsen använder idag flygplanstyperna Cessna 172R G1000 och Diamond DA42. - Sökanden skall inom ca ett år ha utarbetat ett bulleruppföljningssystem genom vilket man i efterhand kan kontrollera vilka flygvägar som använts. Sökanden skall i samråd med länsstyrelsen bestämma tidpunkt för idrifttagandet av systemet. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen kan köpa in uppgifter om flygtrafik från Swedavia på önskemål av tillsynsmyndigheten, närboende eller andra intressenter. - VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg) med upprepade start- och landningsövningar får inte utföras under långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, midsommarafton, midsommardagen, Alla helgons dag, julafton och juldagen. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har utfärdat en särskild airport regulation om detta.
12 7.1 Länsstyrelsens villkor Länsstyrelsen i Västmanlands län har inte ställt något villkor på flygplatsen de senaste åren. Tidigare villkor har ersatts av domstolsbeslut. Det finns emellertid ett villkor avseende hantering av kemikalier och avfall. Flygplatsens tolkning är dock att miljöbalken med tillhörande förordningar har strängare krav än länsstyrelsens tidigare villkor. 8 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter Västerås flygplats omfattas ej av de regler som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:22, NFS 2001:113, NFS 2002:264 och NFS 2002:285.
13 9 Undersökningar, mätningar och beräkningar 9.1 Uppföljning av miljömål I detta avsnitt visas de miljömål flygplatsen hade under 2013 och hur de följts upp och uppnåtts. Övergripande mål: Flygplatsen ska använda 100 % förnybar energi för elanvändning. Målet gäller fram till 2020 och följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska använda 100 % förnybar el genom att upphandla elleverantör som uppfyller det målet. Uppföljning: Under 2013 har Mälarenergi använts som elleverantör och avtalet är förlängt med ett år i taget. Mälarenergi bygger ut kraftvärmeverket för att kunna framställa el med avfall och biobränsle och det ska vara klart hösten 2014. Då räknar de med att bli oberoende av fossila bränslen. Målet följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska ha ett koncept för att använda tak- och stråkytor för solelanläggningar genom att driva frågan inom kommunen tillsammans med fastighetskontoret. Uppföljning: Målet är uppnått i och med att flygplatsen angett att marken finns tillgänglig för solcellspark. Beslut om plats ligger utanför flygplatsens kontroll. Delmål: Flygplatsen ska minska sin elanvändning med 4 % med 2010 som basår. Målet följs upp årligen. Uppföljning: Tabell 3 År Elförbrukning 2010 1 149 MWh 2011 1 290 MWh 2012 1 116 MWh 2013 1 095 MWh Målet har uppfyllts men flygplatsen arbetar fortlöpande med att minska energianvändningen, mer information finns i avsnitt 12.1.1. Delmål: Flygplatsen ska minska elförbrukningen vid ventilationsanläggningar. Detta genom att sätta upp sensorer så ventilationen stängs av när ingen vistas i gaten och ankomsthallen. Uppföljning: Flygplatsen har åtgärdat detta under 2013. Delmål: Investering av nyare fältfordon. Flygplatsen ska byta ut gamla fält- och rampfordon mot nya, för att minska utsläpp från markfordon. Utbyte sker löpande. Uppföljning: Under 2013 införskaffades fyra nya fordon.
14 Övergripande mål: Flygplatsen ska bidra till att förbättra miljön i Hässlösundet. Målet gäller till 2015 och följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska verka för att förbättra tillståndet i Hässlösundet. Recipientprovtagning sker löpande och redovisas i miljörapporten. Målet följs upp årligen. Recipientprovtagning sker ca varannan månad i avrinningsområdet. Övergripande mål: Kommunicera miljöarbetet till allmänheten. Delmål: I samband med dag för flyguppvisning ska flygplatsen ge information till allmänheten om miljöarbetet på flygplatsen (25/5 2014). Övergripande mål: Flygplatsen ska använda 100 procent kemiska produkter som ej finns med på begränsningslistor (Prio risk, vattendirektivet). Uppföljning: Det finns fortfarande en del kemikalier som inte går att ersätta. Flygplatsen håller sig dock uppdaterad genom ett webbaserat kemikaliesystem.
15 I följande avsnitt visas flygplatsens mätningar och beräkningar som genomförs enligt flygplatsens kontrollprogram. Mätningar av utsläpp till luft baseras på statistik över antalet landningar inhämtade från Transportstyrelsen. 9.2 Utsläpp till luft Nedan visas utsläpp till luft (emissioner) per landning och start för respektive flygplanstyp. Observera att bränsle, koldioxid och vatten anges per kilogram. kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och svaveldioxid anges i gram samt energi i kilowattimmar. Utsläpp per landning och start (LTO) Tabell 4 Utrikes Boeing 737- Inrikes Saab 340 Taxi TFE731-2-2B Allmänflyg Enmotorig Skolflyg "Enmotorig Militär C-130 800 kolvmotor kolvmotor" Bränsle kg 400,98 75,00 80,70 7,74 7,74 116,53 CO 2 kg 1 267,10 236,99 255,01 24,46 24,46 368,23 H 2 O kg 501,23 93,75 100,87 9,67 9,67 145,66 Nox g 3 584,86 534,53 672,02 50,50 50,50 164,36 HC g 841,10 208,14 450,19 106,22 106,22 4 383,82 CO g 7 792,47 699,00 1 707,44 7 639,38 7 639,38 7 118,09 SO 2 g 400,98 75,00 80,70 7,74 7,74 116,53 Energi kwh 4 791,72 896,23 964,36 92,48 92,48 1 392,52 Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut. Nedan visas de totala utsläppen från LTO under 2013: LTO Utrikes Boing 737-800 Inrikes Fokker 50 Taxi TFE731-2- 2B Allmän- och arbetsflyg Enmotororig kolvmotor Skolflyg "Enmotororig kolvmotor" Militär C-130 Tabell 5 Summa Bränsle ton 449 3 8 34 83 1 577 CO 2 ton 1 418 8 26 107 262 3 1 823 H 2 O ton 561 3 10 42 104 1 721 Nox ton 4 0,02 0,07 0,22 1 0,001 5 HC ton 1 0,01 0,05 0,46 1 0,03 3 CO ton 9 0,024 0,2 33 82 0,0 124 SO 2 ton 0,4 0,003 0,008 0,03 0,1 0,001 0,6 Energi MWh 5 362 31 97 404 992 10 6 896 Decimaler anges där det är nödvändigt för att resultatet inte ska visa noll.
16 9.3 Utsläpp till luft de senaste 5 åren I detta avsnitt visas utsläpp till luft från koldioxid och kväveoxider de senaste fem åren. Koldioxid Tabell 6 År Utrikes ton Inrikes ton Taxi ton Allmänflyg ton Skolflyg ton Militär ton Summa ton 2008 1 424 13 17 57 205 5 1 721 2009 1 557 6 14 53 287 4 1 921 2010 1 453 15 22 65 256 5 1 816 2011 1 413 9 20 96 260 10 1 808 2012 1 338 14 10 23 61 2 1 448 2013 1 418 8 26 107 262 3 1 823 Diagram 2 Utsläpp av CO 2 vid start och landning upp till 3000 fots höjd 2500 Ton 2000 1500 1000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nedan visas utsläpp av kväveoxider vid start och landning de senaste fem åren. Kväveoxider Tabell 7 År Utrikes ton Inrikes ton Taxi ton Allmänflyg ton Skolflyg ton Militär ton Summa ton 2008 4 029 28 44 117 424 2 4 645 2009 4 406 14 38 109 592 2 5 160 2010 4 112 34 58 134 528 2 4 869 2011 3 997 21 54 197 537 4 4 810 2012 3 786 7 45 463 542 1 4 845 2013 4 011 19 68 220 542 1 4 861
17 Diagram 3 kg 5200 Utsläpp av kväveoxider vid start och landning upp till 3000 fot 5100 5000 4900 4800 4700 4600 4500 4400 4300 2008 2009 2010 2011 2012 2013 9.3.1 Utsläpp till luft från markfordon De markfordon som finns vid flygplatsen använder diesel och bensin som drivmedel. EcoPar-diesel används också vilket är bättre ur arbetsmiljösynpunkt. För att få fram mängden emissioner från markfordon har en modell, hämtad från Trafikverket, använts. Modellen kallas Artemis och påvisar schablonvärden av emissioner för olika typer av fordon. De fordon som finns vid flygplatsen är väldigt branschspecifika och överensstämmer inte med de i modellen men för att kunna genomföra godtagbara mätningar har vi omvandlat beräkningarna till att mäta mängden bränsle, i liter, som förbrukats under året och hur mycket utsläpp av kolmonoxid, koldioxid, kolväte, kväveoxid och svaveldioxid detta genererat. Mätvärden för EcoPar-diesel finns inte framtaget för denna modell på Trafikverket. Däremot har vi tagit reda på koldioxidutsläpp/liter genom en LCA som är gjord på drivmedlet. Tabell 8 Drivmedel Årsförbrukning CO kg CO2 kg HC kg Nox kg SO2 kg 2013 Kolmonoxid Koldioxid Kolväte Kväveoxid Svaveldioxid Bensin 3 500 66,50 8 680,00 12,25 11,20 0,02 Diesel 23 500 51,70 70 500,00 7,05 164,50 0,07 Ecopar 4 400 9 504,00 Totalt 31 400 118,20 88 684,00 19,30 175,70 0,09 Källa: http://www.trafikverket.se/pagefiles/73641/samhallsekonomiska_principer_och_kalkylvarden_for_transports ektorn_asek5_kapitel_11_.pdf
18 9.4 Utsläpp till vatten Under 2013 lades 15,5 ton halkbekämpningskemikalier i form av natriumformiat i granulatform ut på rullbanan. Till avisning av flygplan används monopropylenglykol för att motverka isbildning på vingar. Användningen under år 2013 var enligt följande: Tabell 9 Aktivitet Mängd blandat med vatten Mängd ren glykol Totalt utsprutat 2013 20 770 l 6 971 l Tanktömning i mars 2013 som innehöll 25% glykol 8 500 l 2 125 l Tanktömning okt 2013 som innehöll 25% glykol 14 000 l 3 500 l Tanktömning totalt 2013 22 500 l 5 625 l Totalt uppsuget 2013 i procent (5 625/6971 0,8069) 80,69 % Användningen under hösten 2012 t.o.m. våren 2013 såg ut enligt följande: Tabell 10 Aktivitet Mängd blandat med vatten Mängd ren glykol Totalt utsprutat 2012/2013 21 150 l 6 822 l Tanktömning mars 8 500 l 2 040 l Mängd i tanken april 2012 14 500 l 3 480 l Total uppsuget 2012/2013 5 520 l Totalt uppsuget 2012/2013 i procent 80,96 % Den mängd glykol som samlas in transporteras till Mälarenergi. De använder glykolen till reningsprocessen i reningsverket. Flygplatsen ska också rapportera in uppsamlade mängder till Länsstyrelsen när vårens vintersäsong år 2014.
19 9.5 Recipientprovtagning Ett av flygplatsens miljömål är att förbättra miljön i Hässlösundet. Målet följs upp med vattenprovtagning. Vattenprovtagning genomförs i tillrinnande vatten från Limstabäcken, utmed rullbanan och vid pumpstationen i söder där vattnet pumpas ut till Mälaren. Provpunkt 1 och 2 har rinnande vatten medan vattnet i punkt 3 är stillastående vilket har betydelse för resultaten. Flygplatsen har kontrollerat recipientvatten 5 gånger under 2013. Nedan sammanfattas flygplatsens resultat från recipientprovtagningen 2013 i förhållande till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 9.5.1 Vattenflöde I tabellen nedan visas vattenflödet i liter per sekund i invallningen söder om rullbanan och Limstabäcken. Vattenflöde l/s Tabell 11 Datum Invallningen Limstabäcken 130129 33 472 130220 18 273 130508 31 565 130617 13 347 130807 5 12 130830 7 3 131007 2 1 131121 9 32 Medelhalt 2013 15 213 Medelhalt 2005-2013 30 964 Vattenflödet under 2013 var betydligt mindre än under tidsperioden 2005-2013. Under sommaren 2013 var vattendragen nästan helt uttorkade vilket fått betydelse för halterna som visas i avsnitten nedan. Litet vattenflöde medför att andelen partiklar av organiskt material m.m. blir större än vid högt flöde.
20 9.5.2 Kväve Kväve i stora mängder från halkbekämpningskemikalier, jordbruk och avlopp leder till eutrofiering, (övergödning) av sjöar och vattendrag. Detta medför att vattendrag och sjöar växer igen i snabbare takt än vad som är naturligt. Vidare ökar produktionen av alger, vilket leder till syrebrist. Nedan visas halterna av totalkväve i recipienterna under år 2013: Totalkväve (mg/l) Tabell 12 Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Söder 130129 1,90 2,10 3,70 130220 1,70 1,70 1,50 130508 1,60 1,50 2,00 130617 1,70 2,10 1,80 130807 2,20 6,50 5,90 130830 6,00 6,90 7,50 131007 6,80 7,20 131121 6,80 5,00 5,70 Medelhalt 2013 3,13 4,08 4,41 Medelhalt 2005-2013 2,65 2,88 3,13 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalkväve: Tabell 13 Klass Benämning Totalkväve (mg/l) maj t.o.m. oktober 1 Låg halt <300 2 Måttligt hög halt 0,300-0,625 3 Hög halt 0,625-1,250 4 Mycket hög halt 1,250-5,000 5 Extremt hög halt >5,000 Källa: Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Halterna av totalkväve har under år 2013 varit mycket höga i samtliga provpunkter inklusive referenspunkten. Totalkvävehalten har även avvikit något från medelhalten under tidsperioden 2005-2013. En sannolik orsak är de låga vattenflödena under sommarhalvåret. Låga vattenflöden medför att halterna av olika ämnen kan få högre koncentration.
21 Ammoniumkväve Tabell 14 Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Söder 130129 0,09 0,08 0,62 130220 0,05 0,04 0,66 130508 0,01 0,02 0,05 130617 0,03 0,02 0,03 130807 0,05 0,01 0,13 131007 0,05 0,07 131121 0,05 0,11 0,10 Medelhalt 2013 0,05 0,05 0,24 Medelhalt 2005-2013 0,06 0,06 0,24 Ammoniumkväve Tabell 15 < 0,050 Mycket låga halter 50-0,200 Låga halter 0,200-0,500 Måttligt höga halter 0,500-1,500 Höga halter > 1,500 Mycket höga halter Källa: Naturvårdsverket Halterna av ammoniumkväve har under 2013 varit höga norr om flygplatsen och Limstabäcken. Däremot har halterna varit måttligt höga vid invallningen söder om rullbanan. Medelhalten av ammoniumkväve år 2013 har inte avvikit mycket från medelhalten under tidsperioden 2005-2013. Nitrit + Nitratkväve (mg/l) Tabell 16 Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Söder 130129 1,70 1,70 202,00 130220 1,40 1,40 1,50 130508 1,10 1,10 1,40 130617 1,10 1,10 1,10 130817 0,21 0,32 0,26 130830 0,08 0,36 0,21 131007 0,10 0,11 131121 1,60 0,30 0,26 Medelhalt 2013 1,03 0,80 25,86 Medelhalt 2005-2013 1,50 1,55 6,00 Medelhalten av Nitrit och nitratkväve har avvikit markant vid invallningen söder om rullbanan. Detta beror på ett extremt avvikande värde januari 2013.
22 9.5.3 Totalfosfor Fosfor i stora mängder leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Fosfor härrör främst från gödningsmedel till jordbruk och hushållsavlopp. Flygplatsen har idag inget direkt utsläpp av fosfor. Däremot är totalfosfor intressant att mäta eftersom det finns i avisningskemikalien monopropylenglykol. I glykolen finns fosfor för att förhindra korrosion. Flygplatsen använder ej fosfor i sina processer utan fosfor härrör sannolikt från jordbruk högre upp i Limstabäcken. Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Tabell 17 Söder 130129 0,06 0,05 0,07 130220 0,06 0,06 0,10 130508 0,07 0,07 0,03 130617 0,13 0,18 0,14 130807 0,16 0,10 0,19 130830 0,05 0,05 0,06 131007 0,12 0,05 131121 0,11 0,07 0,06 Medelhalt 2013 0,09 0,09 0,09 Medelhalt 2005-2013 0,07 0,07 0,03 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalfosfor: Tabell 18 Halterna totalfosfor har i genomsnitt varit mycket höga under 2013 i samtliga provpunkter. Medelhalterna av totalfosfor är något högre norr om flygplatsen och i Limstabäcken medan halterna i söder är mycket högre än vad de varit under tidsperioden 2005-2013. Under augusti månad var halterna extremt höga av totalfosfor i samtliga provpunkter. De höga halterna beror troligtvis på det låga vattenflödet under sommarhalvåret.
23 9.5.4 Konduktivitet Halterna av konduktivitet som mäts i ms/m och är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundförhållanden i tillrinningsområdet. Det kan även ge indikation på utsläpp. Konduktivitet ms/m Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Tabell 19 Söder 130129 47 52 79 130220 47 49 67 130508 42 45 48 130617 49 50 49 130807 135 675 630 131007 808 881 131121 634 567 646 Medelhalt 2013 159 321 343 Medelhalt 2005-2013 61 92 92 Tabell 20 Kloridhalt Elektrisk (mg/l) konduktivitet (ms/m) < 20 < 30 Låg halt > 50 > 50 Måttlig halt > 100 > 70 Relativt hög halt Risk för korrosionsangrepp på ledningar > 300 > 100 Mycket hög halt Risk för smakförändringar Källa: Naturvårdsverket Konduktiviteten har under 2013 varit kraftigt förhöjd jämfört med tidsperioden 2005-2013. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har konduktiviteten varit mycket hög. En orsak kan vara det extremt låga vattenflödet under sommarhalvåret 2013. 9.5.5 Organiskt kol Organiskt kol är indelat i TOC (kolinnehållet både i löst och partikulärt organiskt material i vattnet) och DOC (ett mått på löst organiskt kol). DOC halten i vattendragen följer approximativt TOC halten. Ämnen som glykol för avisning och urea till halkbekämpning medför att halten löst organiskt kol ökar i vattnet. Urea används inte längre i verksamheten.
24 Flygplatsen mäter halter totalt organiskt kol, DOC, vilket kan jämföras med TOC. DOC mg/l Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Tabell 21 Söder 130129 7,30 7,00 6,90 130220 9,40 9,50 6,40 130508 11,00 10,00 7,50 130617 8,70 9,40 9,00 130807 3,50 4,70 9,70 130830 6,40 4,80 4,70 131007 6,60 6,60 131121 10,00 8,20 13,00 Medelhalt 2013 8,04 7,53 7,98 Medelhalt 2005-2013 10,28 9,80 7,70 COD mg/l Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Tabell 22 Söder 130129 30 30 30 130220 30 30 30 130508 30 30 30 130617 30 30 30 130807 54 440 480 131007 700 750 131121 340 320 350 Medelhalt 2013 86 226 243 Medelhalt 2005-2013 43 66 67 Tabell 23
25 Halterna av organiskt och kemisk syreförbrukande ämnen har under hela året varit kraftigt förhöjda. Medelhalten under tidsperioden har under tidsperioden 2005-2013 också varit mycket höga. Trots det har medelhalten 2013 varit kraftigt förhöjd jämfört med medelhalterna 2005-2013. En orsak kan vara det låga vattenflödet under sommarhalvåret och hösten 2013.
26 9.5.6 Surhetsgrad ph-halterna visar surhetsgraden, d.v.s. aktiviteten av vätejoner i vattnet. En låg ph-halt medför att ämnen bryts ut från marken vilket ökar föroreningarna i vattnet. Vidare är surt vatten skadligt för vattenlevande organismer. Datum Norr om flygplatsen Limstabäcken Tabell 24 Söder 130129 7,70 7,80 6,20 130220 7,90 7,90 6,50 130508 8,20 8,10 6,90 130617 8,00 7,90 8,00 130807 8,40 12,00 12,00 130830 12,30 12,30 12,30 131007 12,30 12,30 131121 12,30 12,30 12,30 Medelhalt 2013 9,26 10,08 9,56 Medelhalt 2005-2013 7,96 8,20 7,42 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för ph: Tabell 25 PH-värdena har varit förhöjda under 2013, både jämfört med tidsperioden 2005-2013 och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Det ses mer allvarligt om ph-värdet är lågt vilket betyder att vattnet är surt. Hög ph-värde kan tyda på kraftig algtillväxt i vattnet.
27 9.5.7 Samlad bedömning av recipientprovtagningen 2013 Under 2013 har halterna av de uppmätta parametrarna varit förhöjda. Under året har recipientprovtagaren påtalat att det varit låga flöden i vattendragen. Detta är troligtvis orsaken till de förhöjda halterna. Det föreligger dock en risk att de höga halterna beror på andra orsaker. Recipientprovtagningen har även genomförts på samma sätt under lång tid under hela 2000-talet fram till 2013. Under denna tid har flygplatsen förändrat sin verksamhet något. De har exempelvis bytt halkbekämpningskemikalie, från urea till natriumformiat. En rekommendation är därför att flygplatsen genomför en ny utvärdering av hur recipientprovtagningen ska gå till. Provpunkter och mätparametrar bör ses över. I samband med detta kan även en utvärdering genomföras som belyser den samlade bedömningen under tidsperioden som provtagningen utförts. 10 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Västerås flygplats har med hjälp av extern konsult genomfört en internrevision i oktober 2013 för att säkra drift och kontrollfunktioner. 11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser I detta avsnitt redovisas de incidenter som inträffat under 2013. Under 2013 inträffade en incident med utsläpp av ca 150 liter flygbränsle Jet A1. Det hände i samband med tankning, se nedan. 11.1 Avvikelser och klagomål Nedan visas miljörelaterade avvikelser och klagomål som meddelats genom flygplatsens avvikelsehanteringssystem. Namn anges ej i denna miljörapport. 1. En avvikelse handlade om dålig luftkvalitet i terminalbyggnaden. Orsaken är att ventilationen slås av automatiskt vilket inte alltid stämmer överens med enstaka avgångar eller förseningar. 2. Tornet har haft problem med flugor. Detta har de haft under många års tid. Företaget Anticimex har försökt åtgärda problemet. Deras rekommendation är att byta ut fönstren i tornet då dessa är otäta. 3. En lastbilschaufför körde av banan och förstörde ett bankantsljus m.m. 4. En flygplatsbrandman har påpekat att det behövs fler brandövningar relaterade till flygplatsbränder. Det är dock viktigt att brandövningar genomförs på ett miljösäkert sätt utan utsläpp till mark och vatten.
28 5. Vid tankning av ett fraktflygplan inträffade en incident. Vänstervingens ventil för luftning av tankar öppnades vilket medförde att flygbränsle släpptes ut. Personalen agerade skyndsamt genom att omedelbart stoppa tankningen och hämta absorberingsmedel för att ombesörja utsläppet. Personalen sanerade den hårdgjorda ytan och fick upp ca 200 liter indränkt absol. Personalen uppskattade att ca 150 liter Jet A1 flygbränsle samlades upp. 6. Under en intern miljörevision upptäcktes att avfallshanteringen inte fungerat tillfredsställande. Det var skräpigt i miljörummet för källsortering. 7. Omärkta behållare för farligt avfall stod på golvet i garaget utan spillskydd. Det upptäcktes även omärkta behållare i skåp. 8. Ett klagomål om buller inkom den första juli från Herrgårdsängen vid Gäddeholm. Enligt den klagande var detta en avvikelse eftersom planet flög mycket lågt. Flygplatsen har beställt radarspår via bulleruppföljningssystemet. 12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Miljömål till år 2020 är att använda 100 % förnybar el. Mer information om miljömålen finns i avsnitt 9.1. Flygplatsen har mål för energieffektivisering och förnybar energi. 12.1 Energianvändning I detta avsnitt redovisas energianvändning för Västerås Flygplats AB. Terminalbyggnaden använder fjärrvärme från Mälarenergi medan fältavdelningens kontor och garage använder direktverkande el och värmepump. Fjärrvärme och elanvändning sedan 2009 Tabell 26 År Fjärrvärme i terminalen Elanvändning totalt 2013 563,1 MWh 1 094,8 MWh 2012 540 MWh 1 115,5 MWh 2011 595 MWh 1 128,4 MWh 2010 644,5 MWh 1 149,3 MWh 2009 490 MWh 1 113,5 MWh
29 Elanvändning 2013 Tabell 27 Anläggning MWh Badelunda-Åsen 0,77 11,09 Pumpstsation söder Hässlö Fältgaraget 172,72 Pilotgatan 236,23 Hässlö Civilfl.stat. 666,60 Björnöhalsen 0,87 Arberga 6,10 Radiofyr Ridön 0,43 Summa elförbrukning 1 094,81 12.1.1 Energieffektiviserande åtgärder Under 2013 har Västerås flygfastigheter genomfört följande åtgärder för att minska flygplatsens energianvändning: Ventilationen i Hangar 81 har moderniserats. Mekanisk frånluft har ersatts med FTX-system. Flygfastigheter har ersatt remdrivna fläktmotorer med frekvensstyrda och direktdrivna fläktmotorer i byggnaderna D, E och F i Hässlögymnasiet. Vidare har Flygfastigheter bytt ut styr och regler för värmesystemen i Hässlögymnasiet. Byggnad F har fått närvarostyrd och behovsstyrd belysning. Allmänna punktinsatser har gjorts, så som övergång av hangarportar, dörrar och fönster. Fastighetskontoret har även bytt diverse utvändiga armaturer kring flygplatsområdet.
30 13 Kemikalier Miljömål: Till 2015 skall flygplatsen till 100% använda kemikalier som inte finns med på begränsningslistor. Målet följs upp årligen. Enligt Naturvårdsverkets textmall skall flygplatsen redovisa de kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Följande kemikalier kan medföra risker för miljön eller människors hälsa eftersom flygplatsen har stora mängder av dem i sin hantering. Nedan visas mängder som förbrukats under år 2013: Tabell 28 Plats Produkt Mängd inköp Hässlö flygförening 100 LL 119,8 m 3 SAA 100 LL 245,0 m 3 SAA Jet A1 36,0 m 3 Airways Jet A1 (börjar gälla 2014) Vändningsplatta 1 Jet A1 5 454 m 3 Rampen Eco Par Diesel 4,4 m 3 Rampen Bensin 3,5 m 3 Rampen Monopropylenglykol 8,4 m 3 Fältet ACP Diesel Fame 23,5 m 3 Fältet Motoroljor till markfordon 684 l Fältet Natriumformiat 20 ton (17,5 ton användes) Fältet Kylarglykol 50 l Fältet Avfettning 150 l
31 14 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall Flygplatsen har ej genomfört betydande åtgärder för att minska avfall. Nedan visas flygplatsens avfall under 2013. Tabell 29 Avfallstyp Entreprenör Mängd Bioavfall Vafab 2 st 120 l kärl/vecka Restavfall Vafab 1 st 400 l kärl/vecka Wellpapp, butiksbalad Ragnsells 1 266 kg Pappersförpackningar Ragnsells 16 kg Kontorspapper och tidningar Ragnsells 3 381 kg Övriga plastförpackningar Ragnsells 518 kg Metallförpackningar Ragnsells 244 kg Färgat glas Ragnsells 2 231 kg Ofärgat glas Ragnsells 1 6010 kg Brännbart avfall Ragnsells 25 165 kg LDPE film, färgad Ragnsells 1 kg Deponiavfall, utsorterat Ragnsells 0 kg Fett från fettavskiljare Ragnsells 219 kg Farligt avfall: Aerosoler, brandfarliga Ragnsells 100 kg Elektronik avfall Ragnsells 274 kg Glödlampor Ragnsells 14 kg Vitvaror, kylmöbler Ragnsells 45 kg Lysrör Ragnsells 15 kg Oljeavfall, fast Ragnsells 114 kg Oljehaltigt slam Ragnsells 3 060 kg Spillolja Ragnsells 2 000 kg
32 15 Redovisning av åtgärder för minskning av risker Flygplatsen har inte genomfört någon åtgärd för att minska risker inom miljöområdet under 2013 förutom de som redan nämnts i denna rapport under andra rubriker. 16 Undersökningar om tillverkning Västerås flygplats tillverkar ej varor. Verksamhetsansvarig: Datum: 2013-03-24 Mikael Nilsson Verkställande direktör och Verksamhetsansvarig för Västerås Flygplats