Huinge kommun Översiktsplan 2030 Samråsversion
Huinge kommun Översiktsplan 2030 Samråsversion 18 juni 2012 Hanläggare: Joel Eing Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och samhällsplanering 08-535 313 91 joel.eing@huinge.se Formgivning: Form etc. ryck: Kjellis Offset, Huinge, 2012
Innehåll Sammanfattning...5 Inlening...7 Inriktning för Översiktsplan 2030... 7 Nationella, regionala och kommunala mål... 8 Meborgaren, kommunen och regionen...10 Huinge i regionen... 11 Riktlinjer för allmänna intressen...13 Bebyggelseutveckling för öka sammanhållning... 13 Det goa varagslivet... 15 Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn...17 Attraktiva parker och stora strövområen...19 Minska klimatpåverkan samt klimatanpassning...23 Vatten är en grunförutsättning... 24 Kulturlanskap och mark för jor- och skogsbruk... 28 Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus... 31 eknisk försörjning...35 Säkra livsmiljöer...37 Regionala och statliga intressen... 68 Mellankommunala och regionala intressen... 68 Riksintressen... 69 Konsekvensanalys...70 Miljökonsekvenser...71 Sociala konsekvenser...71 Ekonomiska konsekvenser...72 Genomförane och unerlag... 73 Arbete för att genomföra översiktsplanen...73 Planeringsunerlag...74 Riktlinjer för geografiska områen... 40 Flemingsberg...40 Kungens kurva... 42 Storängen... 44 Scenario Flemingsberg Masmo...45 Utveckling av lokala centrum me omgivning... 48 Övriga större utvecklingsområen... 65 Fortsatt utveckling i övrig sammanhållen bebyggelse...66 4 Huinge kommun
Sammanfattning Översiktsplan 2030 vägleer et agliga arbetet me en fysiska miljön och har ärme en stor betyelse för en långsiktiga utvecklingen. En översiktsplan tas fram i flera steg. Detta är översiktsplanens samråsversion. Utställning är planera att ske uner hösten/vintern 2013 och antagane våren/sommaren 2014. Huinge ska växa i takt me länet och översiktsplanen utgår från ett årligt bostasbyggane om 600 bostäer vilket innebär en befolkning på rygt 140 000 år 2030. Den övergripane inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levane stasmiljöer som unerlättar ett bra varagsliv samtiigt som större grönområen värnas och klimatutsläppen minskar. Detta ska åstakommas genom funktionsblanning och förtätning i goa kollektivtrafiklägen vilket gör att et blir nära till kommunal och kommersiell service och att förutsättningar för korta resor me gång, cykel och kollektivtrafik ökar. Blanae upplåtelseformer och bostastyper eftersträvas i samtliga områen för att öka sammanhållningen, möjliggöra bostaskarriär och för att möjliggöra att man kan bo kvar i områet oberoene av livssituation. Attraktiva parker och mötesplatser ska tillskapas och e större grönområena ska tillgängliggöras och bevaras. Insatser görs för att förbättra vattenkvaliteten vilket är viktigt inte minst för att hantera konsekvenserna av ett änrat klimat. Fokus på gång, cykel och kollektivtrafik skapar förutsättningar för ett hållbart resane. Det tillsammans me inriktningen på förnyelsebar energi och att tillkommane bebyggelse bör vara energieffektiv meför också minskae växthusgasutsläpp. Inriktningen på levane stasmiljöer och att prioritera kollektivtrafik meför att förtätningen ska vara som störst i e regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva samt kring e lokala centrumen: Huinge centrum (inklusive Storängen), rångsun, Skogås, Vårby går, Segeltorp och Stuvsta. Anra större utvecklingsområen är Masmo/Vårby Haga och Länna näringslivsområe. För sträckan Flemingsberg Masmo tas olika utvecklingsscenarier fram. Efter samrå kommer avvägning göras för vilken markanvänning som ska föreslås för områet. Inriktningen på kollektivtrafik och funktionsblanning gör även att en högre exploatering me fler arbetsplatser eftersträvas längs me kollektivtrafikens stomnät. För en så kallae övriga tätorten är inriktningen att funktioner, upplåtelseformer och bostastyper som leer till en öka blanning är positivt. Hänsyn ska tas till områets befintliga karaktär. Omvanlingen av fritishusområen kommer att fortsätta men en översyn ska göras gällane i vilken orning e bör planläggas. Minre fastighetsstorlekar och flera lägenheter inom huvubyggnaen meges i småhusområen för att få till en förtätning, blanning och ökat unerlag för kollektivtrafik och service. Utanför sammanhållen bebyggelse meges enast minre kompletteringar av befintliga byggnaer. Den övergripane inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levane stasmiljöer som unerlättar ett bra varagsliv samtiigt som större grönområen värnas och klimatutsläppen minskar. Översiktsplan 2030 5
foto thomas henrikson Översiktsplan 2030 visar Huinge kommuns långsiktiga vilja när et gäller hur en fysiska miljön bör utvecklas me bebyggelse, naturområen och infrastruktur för att skapa en hållbar 6 utveckling me Huinge goa livsmiljöer. kommun
Inlening Översiktsplan 2030 visar Huinge kommuns långsiktiga vilja när et gäller hur en fysiska miljön bör utvecklas me bebyggelse, naturområen och infrastruktur för att skapa en hållbar utveckling me goa livsmiljöer. Översiktsplanen omfattar hela kommunens yta. ishorisonten ska inte ses som ett exakt årtal utan avser ge en riktning för en önska utveckling på lång sikt. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS 2010) tar sikte mot år 2030 vilket gör et lämpligt för kommunen att använa sig av samma tishorisont. Arbetet me att ta fram en nya översiktsplanen kan elas in i fyra huvuskeen: inriktningsbeslut, samrå, utställning och antagane. Uner samrå och utställning finns möjlighet att lämna synpunkter och förslag på hur kommunen bör utvecklas. Detta är översiktsplanens samråsversion. Utställning är planera att ske uner hösten/vintern 2013 och antagane våren/sommaren 2014. Juriiskt styrs översiktsplaneringen av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Samtliga kommuner ska ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen vägleer et agliga arbetet me en fysiska miljön och har ärme en stor betyelse för en långsiktiga utvecklingen. Det som är unikt i planeringssammanhang är att översiktsplanen utgår från et allmännas intresse och inte e enskilas. Översiktsplanen skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling som är positiv för et stora flertalet av kommuninvånarna. Inriktning för Översiktsplan 2030 Framtagane av inriktningsbeslutet för Översiktsplan 2030 involverae ialog me invånare, näringsliv, miljöorganisationer och tjänstemän. Dialogerna fungerae som beslutsunerlag för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige antog i maj 2011 inriktningen för Översiktsplan 2030. Inriktningen vägleer och genomsyrar hela samråsversionen av översiktsplanen. Inriktningen för Huinge kommuns nya översiktsplan sammanfattas i fyra huvuinriktningar me ett antal elmål. Inriktningen ska läsas som en helhet. Fler arbetsplatser inom tillväxtbranscher samt levane stasmiljöer Delmål: Huinge eftersträvar ett mer levane samhälle me goa livsmiljöer genom att blana bostäer, arbetsplatser och service samt genom att komplettera kommunens hanelsområen me bostäer, upplevelser och kultur. Kommunen styr aktivt markanvänningen för att prioritera etablering och utveckling av företag inom tjänste- och kunskapssektorn. Huinge centrum är kommunens aministrativa centrum. Den primära tillväxten sker i Flemingsberg och Kungens kurva. Ett grönt och hållbart Huinge me en ansvarsfull samhällsutveckling Delmål: Huinge värnar naturreservaten, e gröna kilarna, sjöar och vattenrag samt bevarar och utvecklar högkvalitativa parker och grönområen. Huinge har välkäna och tillgängliga grönområen. Exploatering sker i första han i anslutning till befintliga områen i goa infrastruktur- och kollektivtrafiklägen. Huinge eftersträvar ett mer levane samhälle me goa livs miljöer genom att blana bostäer, arbetsplatser och service. Översiktsplan 2030 7
foto GABriEL UGGLA Ett elmål inom översiktplanen är att Huinge kommun ska växa i takt me länet, primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Huinge strävar efter att vara ett samhälle me en effektiv markanvänning är hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv prioriteras. Huinge växer och sammanhållningen ökar genom att kommunens olika elar bins samman och levanegörs Delmål: Huinge växer i takt me länet, primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Huinges sammanhållning stärks genom fler mötesplatser, blanae upplåtelseformer, bostastyper och funktioner samt genom att områen bins ihop. Huinges naturområen bevaras men försiktig exploatering kan ske i grönområen i nära anslutning till befintlig bebyggelse. De regionala infrastrukturprojekten genomförs och inom kommunen prioriteras gång-, cykel- och kollektivtrafik Delmål: Kommunen verkar för att e regionala projekten me spårväg och vägar genomförs. Inom kommunen prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är utgångspunkten vi all planering och områen byggs ut så att en turtätare kollektivtrafik främjas. Nationella, regionala och kommunala mål Översiktsplanen ska bira till att uppnå nationella och kommunala mål som på något sätt berör hur mark och vatten använs och förvaltas. De nationella målen är ofta baserae på EU-irektiv, är varje lan har att reovisa hur man tänker verka för att klara målen om hållbar utveckling ur såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt perspektiv. De nationella målen kan sean konkretiseras på regional och kommunal nivå. Översiktsplanen utgår från e lagar och föreskrifter som råer vi varje givet tillfälle. Nationella mål Riksagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål som ska nås till år 2020. Prognosen att uppnå e nationella miljömålen är inte go och flera av målen kommer inte att uppnås i Stockholms län me e åtgärer som är planerae. För varje mål har Stockholms län tagit fram regionala mål me inikatorer som finns i skriften Miljömål i Stockholms län. Länsstyrelserna har i uppgift att konkretisera miljömålen för respektive region och kommunerna har ett övergripane ansvar för konkretiseringen av e nationella och regionala målen på lokal nivå. Det övergripane målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhällsenliga förutsättningar för en go hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det finns elva övergripane målområen, fem av essa är relevanta utifrån ett planeringsperspektiv. 1. Delaktighet och inflytane i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Miljöer och proukter 5. Öka fysisk aktivitet Det finns även flera nationella ekonomiska mål som är viktiga att beakta, essa hanlar om näringsliv, energiutvinning, resursanvänning, innovation, regional utveckling, turism och samhällsservice. 8 Huinge kommun
Kommunen är en betyane aktör för att förverkliga målen. Huinge har tagit fram en lokal Agena 21 i syfte att implementera e nationella miljömålen. De olika målområena i Agena 21 birar till att uppnå samtliga miljömål som berör Huinge och även några av folkhälsomålen. Regionala mål Visionen i RUFS 2010 är Europas mest attraktiva storstasregion. Fyra mål har satts upp: en öppen och tillgänglig region, en leane tillväxtregion, en region me goa livsmiljöer och en resurseffektiv region. För att uppfylla målen och nå fram till visionen har sex strategier ientifierats: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbilningen, transporterna och bostassektorn Utveckla iéer och förnyelseförmåga Säkra vären för framtia behov Viareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk sammanhållningen Frigör livschanser Kommunala mål Kommunens vision är att Huinge ska vara en av e tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Översiktsplanens inriktning konkretiserar hur visionen ska uppfyllas inom ramen för en fysiska planeringen och utvecklingen. Ett hållbart samhälle behöver formas är långsiktig hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i planering, beslut och genomförane. Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgooser agens behov utan att äventyra kommane generationers möjligheter att tillgoose sina behov. Ansvar för naturresurser År 2030 har Huinges birag till att e negativa miljö- och klimatföränringarna minskat. Växthusgasutsläpp och luftföroreningar har minskat och Huinge värnar om att stärka e gröna banen. År 2030 har miljökvalitetsnormerna för Huinges sjöar nåtts och e har go ekologisk och kemisk status. Gemenskap och elaktighet i samhällslivet Huinge kommun har 2030 ett högt valeltagane och är käna för en samverkan och meborgarialog som berivs. Det sociala kapitalet är stort och invånarna har förtroene för kommunen och varanra. Människor väreras lika och en verksamhet kommunen ansvarar för är anpassa till invånarnas och näringslivets behov och förutsättningar. Det finns ett stort utbu av mötesplatser och ett rikt föreningsliv. Attraktiva bostasområen Flemingsberg och Kungens kurva har stasmässiga kvalitéer, är är bebyggelsen koncentrera och gröna kilar värnas. Huinge förtätas i kollektivtrafiknära lägen me funktionsblanae områen som har olika bostastyper och upplåtelseformer. Sammanhållningen är go och alla elar av Huinge upplevs som lockane it människor väljer att flytta och bo kvar. Go utbilning och kreativt näringsliv Utbilningsnivån i Huinge ligger över snittet i länet och alla har likväriga möjligheter. Inriktningen på entreprenörskap birar till att starta företag. Huinge är 2030 en av kommunerna me lägst arbetslöshet i lanet. jänste- och kunskapssektorn prioriteras och förel ras av högre utbilning och forskning. Rik friti och go hälsa Folkhälsan i Huinge är go och jämlikt förela. De negativa hälsoeffekterna minskar staigt. Huinge har en rik och tillgänglig natur och ett brett utbu av fritisaktiviteter, vilket gör att många vistas ute. Mötesplatser och ett rikt kulturliv finns i e regionala staskärnorna. Gång och cykel stimuleras genom trygga, trafiksäkra samt gena gång- och cykelvägar. Konsumtionen av tobak och alkohol är låg och missbruk av narkotika är i stort sett borta. Huinge ska vara en av e tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Översiktsplan 2030 9
foto thomas henrikson Översiktsplanen utgår ifrån ett bostasbyggane på 600 nya bostäer per år (på bilen visas bostashus i rångsun). Meborgaren, kommunen och regionen Bostasförsörjning i en växane region Ett bostasbyggane som kan möta nuvarane och kommane behov är avgörane för regionens starka utveckling och fortsatta tillväxt och inriktningen för Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt me länet. Eftersom regionen växer mycket fort bör Huinge i agsläget bygga i enlighet me RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) alternativ hög vs 600 bostäer per år, och översiktsplanen utgår från enna bostasbyggartakt. För att säkra att ett så högt årligt byggane kommer till stån bör planeringen, planbereskapen, vara ännu högre å bostasbyggane är mycket konjunkturkänsligt och vissa projekt alrig genomförs. En befolkningsprognos för 600 bostäer per år har tagits fram och använts för att säkerställa att et finns mark för kommunal service för enna tillväxttakt och även i olika trafikutreningar har enna prognos använts. Exakt hur många bostäer et ska planeras för avgörs av hur fort länet växer och slås fast i Projektplan för samhällsbyggnasprojekt. Den historiskt höga befolkningsökningen i länet kan innebära att ännu fler bostäer behöver byggas för att klara länets bostasförsörjning. Kommunen behöver även verka för att e etaljplaner som tas fram genomförs inom snar ti av exploatörerna så att bostasprojektet blir verklighet. Nyprouktionen är en begränsa el av bostasmarknaen som inte heller alla grupper har möjlighet att efterfråga. Rörlighet i bostasbestånet och blanae upplåtelseformer är viktiga förutsättningar för att tillgoose olika bostasbehov. Nyprouktion kan bira till flyttkejor i bestånet men et är också viktigt att tillkommane bostäer birar till att bostasområen får en variation i upplåtelseformer och bostastyper så att möjlighet finns till kvarboene och en blana befolkning. Bostassituation för stuenter, ungomar och anra grupper som inte är så resursstarka måste särskilt beaktas. Kommunen har även ett ansvar att tillgoose bostasbehoven hos grupper i behov av särskilt stö eller omvårna. Planering för bostasbygganet i kommunen och kommunal service omprövas årligen i kommunens projektplan för samhällsbyggnasprojekt, vilken anger riktlinjer för bostasförsörjningen kommane treårsperio. Befolkningsprognos för en växane region och kommun Vi årsskiftet 2011/2012 hae Huinge kommun knappt 100 000 invånare. Det innebär att kommunen är fjortone störst i riket sett till invånarantal och näst störst i länet. Befolkningen i Stockholms län uppgick samtiigt till knappt 2,1 miljoner invånare. De senaste 20 åren har befolkningen i kommunen ökat me knappt 34 procent jämfört me rygt 26 procent i länet. Enligt RUFS 2010 beräknas länets befolkning uppgå till mellan 2,3 miljoner och 2,5 miljoner år 2030. Enligt en reviera länsprognos förväntas befolkningen öka till rygt 2,4 upp till ungefär 2,6 miljoner invånare år 2030 vilket innebär en befolkningsökning på ungefär 16-25 procent. Enligt befolkningsprognosen me ett förväntat byggane på 600 bostäer per år blir befolkningsökningen 44 procent vilket ger en befolkning på nästan 143 000 invånare. De grupper som ökar minst är barn i förskoleåler, barn som ska gå förskoleklass samt barn i 7-9 års åler. Den grupp barn som förväntas öka mest är e i ålern 13-15 år. De älre väntas öka relativt kraftigt och allra mest väntas gruppen 80 år och älre öka. Färre ska försörja fler Eftersom antalet älre förväntas öka kraftigt kommer et att påverka kommunens försörjningskvot negativt et vill säga färre personer ska försörja fler. 2011 var försörjningskvoten i Huinge 0,67, et vill säga varje person i arbetsför åler ska försörja sig själv och 0,67 personer till. År 2030 väntas 10 Huinge kommun
försörjningskvoten bli 0,71 om befolkningen utvecklas enligt befolkningsprognosen. I länet var kvoten 0,65 år 2011. Förutsatt en utveckling enligt et revierae högscenariot bli kvoten 0,71 år 2030 även i länet. Huinge kommun har en ung befolkning vilket syns i försörjningskvoten. Befintliga bostäer I Huinge kommun finns en blana bebyggelse som ock skiljer sig kraftigt åt mellan kommunelarna, se tabell 1. 44 procent av et totala bostasbestånet utgörs av småhus mean resten är flerbostashus. Av alla bostäer i kommunen är 33 procent hyresrätter, 25 procent bostasrätter och 41 procent äganerätter. Sjöalen-Fullersta och rångsun har jämnast förelning av småhus och lägenheter mätt på kommunelsnivå. Upplåtelseformer behöver ock vara jämt förelae på avsevärt minre geografiska områen än kommunelsnivå för att positiva effekter ska uppnås. Huinge i regionen Genom sitt läge och storlek i länet är Huinge kommun en viktig regional aktör som båe påverkar och är beroene av anra kommuner och aktörer i omlanet. Större utvecklingsfrågor spänner över många kommuner och aktörer varav regionala arenor och samarbeten krävs så att aministrativa gränser inte förhinrar en positiv utveckling. Huinge kommun har ärför för avsikt att vara en leane och framträane aktör i regionala frågor på länsnivå och i samarbeten på Söertörn. Därme är Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 och Söertörnssamarbetet mycket viktiga för Huinge kommuns framtia attraktivitet och positiva utveckling. De åtta kommunerna på Söertörn Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huinge, Salem, Söertälje, yresö har en lång traition av samarbete. Kommunerna gemensamt är en attraktiv el av Stockholmsregionen me cirka 450 000 invånare. Syftet me samverkan mellan e åtta Söertörnskommunerna är att stärka en kommunala och regionala utvecklingen som gynnar Söertörn och ess kommuner. Inom översiktsplanens områe är även samarbetena i yresåns vattenvårsförbun och Mälarens vattenvårsförbun vära att nämna är et sker ett regionalt samarbete kring vattenfrågor. abell 1. Bostasbestånet, Huinge kommun 2010 Småhus Flerbostashus Hyresrätt Bostasrätt Äganerätt Kommunelsområe Antal Anel Anel Anel Anel Anel Flemingsberg 6 435 15 85 59 28 14 Segeltorp 4 207 78 22 4 21 74 Sjöalen-Fullersta 9 330 49 51 24 29 46 Skogås 5 572 38 62 37 31 32 Stuvsta-Snättringe 5 955 74 26 9 20 71 rångsun 4 225 51 49 28 22 50 Vårby 4 264 6 94 78 20 2 Kommunen totalt 39 988 44 56 33 25 41 Översiktsplan 2030 11
foto thomas henrikson 12 Huinge kommun
Riktlinjer för allmänna intressen Allmänna intressen är e intressen som i princip angår alla i kommunen eller regionen. Enskila intressen är till exempel en privata markägarens intresse att exploatera sin mark på ett visst sätt. Kommunens översiktsplan ska enast behanla och sammanväga allmänna intressen. Det är först i arbetet me etaljplaner eller områesbestämmelser som e enskila intressena kommer in och är markägare och irekt beröra hyresgäster är sakägare me rättigheter. Detta kapitel reovisar inriktning inom olika områen som inte är knutna till något specifikt geografiskt områe. Frågor som hanlar om hur kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt för att ge förutsättningar för ett bra varagsliv me närhet till service, me fler arbetsplatser och me minskae utsläpp av växthusgaser. Vissa intressen är så allmänna att e blir regionala eller till och me riksintressen vilket reovisas i kapitel Regionala och statliga intressen. Bebyggelseutveckling för öka sammanhållning Funktionsblanning och hög exploatering för levane stasmiljöer Funktionsblanning leer till levane stasmiljöer är samhället lever såväl på agen som på kvällen vilket i sin tur leer till en öka trygghet. Blanningen meför även att fler får möjlighet att gå eller cykla till affärer, kommunal service och i vissa fall även arbetsplatsen så att ett mer hållbart resane uppnås. Det är positivt om blanningen kan vara på så lokal nivå som möjligt är en minsta geografiska nivån är blanning i en och samma byggna till exempel bostäer och hanel i bottenplan eller bostäer och kommunal service. För att få till levane stasmiljöer, utveckla högkvalitativa parker, bevara e större naturområena och prioritera gång, cykel och kollektivtrafik är et viktigt att et är en hög exploatering i goa kollektivtrafiklägen vilka i huvusak är runt spårstationerna men även till viss el längs kollektivtrafikstråken, se markanvänningskartan. Detta å et finns tyliga samban mellan hur mycket service et finns i ett områe och hur många som bor och arbetar i områet. Sambanen är även tyliga gällane hur långt man reser och me vilket färmeel och hur bra kollektivtrafiken är. Förtätning av befintliga områen kan meföra att grönytor tas i anspråk. Detta ska i så fall kompenseras genom att kvaliteten på kvarvarane grönområena höjs. Blana bebyggelse för livets olika skeen Olika bostastyper efterfrågas i olika skeen av livet. Beroene på hur livssituationen ser ut och e ekonomiska förutsättningarna är efterfrågar man olika bostastyper och storlekar. Blanae bostastyper me äganerätt (villor, rahus och ägarlägenheter), bostasrätter och hyresrätter i olika storlek och prisklasser gör att man kan bo kvar i områet oberoene av livssituation: om man RiktlinJEr Funktionsblanning av bostäer, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områen. Vi planläggning ska et allti prövas ifall et är möjligt att få in funktioner som är unerrepresenterae i områet. Särskilt viktigt är et att få in service och arbetsplatser i områet som omineras av bostäer för att essa områen ska bli mer levane och attraktiva. I varje kommunel och elområe ska et eftersträvas att en bostastyp och upplåtelseform som är unerrepresentera tillskapas så att förelningen mellan upplåtelseformerna blir mer jämn. I mycket goa kollektivtrafiklägen ska ock allti en hög exploateringsgra eftersträvas varav exploatering i huvusak ska utgöras av en blanning av flerbostashus me blanae upplåtelseformer. Särskila satsningar ska göras i områen me lägre attraktivitet för att skapa jämlika levnasvillkor och stärkt sammanhållning. Samtliga kommunens elar knyts samman me omkringliggane områen via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur eller rekreationsstråk. Översiktsplan 2030 13
får fler barn, e ekonomiska förutsättningarna änras, vi separation eller att man önskar flytta från villan när man blir gammal. Det möjliggör även att inivier kan göra en bostaskarriär i sitt områe. Detta är positivt för e inivier som önskar bo kvar i sitt områe uner en längre ti och et leer även till stabilare och tryggare områen å omflyttningen minskar. Iag är flera områen i kommunen ensiigt sammansatta avseene hustyper och upplåtelseformer och enna ensiighet är en av grunförutsättningarna för segregation me följen att livschanserna blir olika. Iag ökar en socioekonomiska segregationen mellan kommunens olika bostasområen. För att bryta enna tren men även för att erhålla positiva effekter krävs et en öka blanning av lägenheter me olika storlek, pris, kvalitet och upplåtelseform inom alla bostasområen. Vi föränringar ska man respektera en befintliga bebyggelsens väre och en utgångspunkt är att allt nytt ska höja kvaliteten och förbättra boenemiljön i hela områet inte bara i en nya elen. En el i etta är att ha en hög arkitektonisk ambition vi nybyggnation och satsa på offentlig konst. Om karaktären på områet är viktig att bevara kan lösningar bestå i nya former av flerbostashus som smälter in i villaområen likväl som att skapa större lägenheter genom att slå ihop minre lägenheter i hyreshusområen. Ombilningar av hyresrätter kan också vara en väg att gå för att få fler bostasrätter i områen som omineras av hyresrätter. Små men genomtänkta föränringar kan ha stor effekt. Knyta samman områen för öka sammanhållning Flera av kommunens områen hänger inte samman me varanra, e är bygga som enklaver. Områena är särskilja varanra av olika barriärer som infrastruktur, topografi och bebyggelsens utformning. Enklaverna har ofta ensiiga funktioner och upplåtelseformer. För att stärka sammanhållningen och skapa ett attraktivare samhälle behöver olika områen knytas samman vilket kan göras via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur och rekreationsstråk. foto thomas henrikson Särskila satsningar på vissa bostasområen Skillnaerna är stora mellan e olika kommunelarna (Flemingsberg, Skogås, rångsun, Segeltorp, Snättringe- Stuvsta, Sjöalen-Fullersta och Vårby) och inom respektive kommunel gällane områens attraktivitet liksom för förvärvsarbete, skolors resultat, valeltagane och upplev hälsa. Särskila satsningar är növäniga och planeras för områen som behöver stärka sin attraktivitet. Fysiska insatser behöver göras i samverkan me sociala insatser så att områena liksom invånarna stärks. Insatser bör å inriktas på såväl lång som kort sikt me tylig elaktighet för e boene. Satsningar ska göras parallellt och i samklang me insatser i orinarie kommunal verksamhet för att skapa likvärig kommunal service och jämlika levnasvillkor utifrån ett geografiskt områesperspektiv. Olika bostastyper efterfrågas i olika skeen av livet. Beroene på hur livssituationen ser ut och e ekonomiska förutsättningarna är efterfrågar man olika bostastyper och storlekar 14 Huinge kommun
Det goa varagslivet Huinge har en unik möjlighet att kombinera levane stasmiljöer me stora oröra naturområen. Dessa kvaliteter ska värnas och utvecklas så att e som bor och verkar i kommunen såväl iag som imorgon kan ha ett bra varagsliv. Social hållbarhet och jämlikhet för alla Social hållbarhet innebär att bygga upp ett långsiktigt och stabilt samhälle me jämlika och goa levnasförhållanen. Miljöer ska fungera för alla människor oavsett kön, åler, religion, socioekonomisk bakgrun, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnesättning. Jämlikhet hanlar om att alla människor ska få el av välfären i form av utbilning, arbete, bosta, vår och omsorg samt möjligheter att elta i kultur- och samhällsliv. Arbetet för människors lika väre innebär att möjliggöra för alla iniviers livschanser samt att ta bort hiner och barriärer och alla former av iskriminering. Ett jämlikt samhälle är även ett jämställt samhälle vilket är en mycket viktig el för att uppnå en social hållbarhet. Särskilt fokus ska läggas på att tillgängliggöra offentliga miljöer för personer me funktionsnesättningar. rygghet En trygg stasmiljö väreras högt och målet är att et ska genomsyra all stasplanering. Miljöer som birar till otrygghet är blan annat trafikleer som skapar barriärer, gångtunnlar är människor är räa för att bli överfallna samt folktomma stråk och skyma bakgårar. rygghetsarbetet hanlar på många sätt om att stärka tryggheten i närområet och att skapa befolkae offentliga stråk och miljöer. En lämplig fysisk utformning av staen ger överskålighet, befolkae offentliga rum och urbana stråk som birar till att förebygga brott och minska känslan av otrygghet. Gatumiljön och et offentliga rummet utformas för go tillgänglighet för alla inivier. Kommunal service för ett bra varagsliv Hög kvalitet på kommunal service i form av förskolor, skolor, irotts- och kulturanläggningar, älreboenen, vårcentraler etcetera är avgörane för att kommunens attraktivitet ska vara go och för att skapa förutsättningar för ett bra och välfungerane varagsliv för samtliga kommuninvånare. Kommunal service samlokaliseras me förel me kommersiell service å et skapar förutsättningar för levane lokala centrum. Det ska även eftersträvas att offentlig service läggs i närhet av kollektivtrafik å et unerlättar i varagen. Miljöerna kring kommunal service ska vara trafiksäkra och trygga. För att nyttja kommunala lokaler på ett så ekonomiskt bra sätt som möjligt, men även för att skapa liv och rörelse över större elen av ygnet, bör är så är möjligt olika verksamheter och funktioner blanas i samma byggna. Lokalerna utformas flexibelt så att e över tien kan använas för olika behov och funktioner å ålersstrukturen änras i ett områe. I tätbebygga områen läggs me förel förskolor i flerbostashusens bottenplan. Goa utemiljöer är viktigt att tillskapa för förskolor och skolor. Utemiljöer som utformas så att e blir elar av en offentliga miljön. Kommunen kommer att förtätas fram till 2030. Behovet av tillkommane kommunal service (skolor, irotts- och kulturanläggningar och älreboenen) har kartlagts utifrån befolkningsprognosen till 2030. Ytor för etta behov har reserverats på markanvänningskartan och i strukturplanerna. En befolkningsprognos på så lång sikt omfattar stora osäkerheter och behovet av kommunal service behöver årligen stueras i etalj av respektive nämn. Huvuman för kommunal service kan vara såväl kommunen som privata aktörer. Kultur och fysisk aktivitet för ett bra varagsliv Vi rör oss allt minre och minre. Samtiigt ökar kunskapen om betyelsen av fysisk aktivitet för folkhälsan. Möjligheten att gå, cykla, skejta, leka, springa eller på annat sätt röra sig till varags påverkas av bebyggelsens struktur, innehåll och utformning och et är ärför viktigt att samhället utvecklas så att et stimulerar till fysisk aktivitet i varagen. RiktlinJEr Otrygga miljöer bör åtgäras och offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla. Offentlig service lokaliseras helst i anslutning till kollektivtrafikstarka lägen och om möjligt sker en samlokalisering me kommersiell service. Kommunala lokaler utformas flexibelt så att e över tien kan använas för olika behov och funktioner och olika verksamheter samlokaliseras är så är möjligt. Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje områe ska et finnas ytor för närrekreation och spontanirott. Meborgarialoger ska väna sig till alla grupper i samhället me särskila insatser för att fånga upp barns behov. I alla samhällsbyggnasprojekt beaktas hur miljön kan utformas så att en blir trygg för samtliga inivier och befintliga otrygga miljöer åtgäras är så är möjligt. Alla områen ska ha en go tillgång på attraktiva mötesplatser och utformas så att sammanhållningen kan öka. Översiktsplan 2030 15
foto thomas stri Huinge har en unik möjlighet att kombinera levane stasmiljöer me stora oröra naturområen. En go bebygg miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i varagen birar förutom till bättre folkhälsa också till ett myllrane stasliv, öka trygghet, öka rörelsefrihet, minskat buller och utsläpp samt minskae kostnaer för transportinfrastrukturen. Miljöer som stöjer fysisk aktivitet skapar attraktivare stäer. Genom att ta hänsyn till människors olika behov kan en fysiska planeringen bira till att utjämna hälsoskillnaer och skapa förutsättningar för en go hälsa för hela befolkningen. Grönområen, parker och rekreations- och friluftsområen är mycket viktiga för varagsmotionen för att stimulera till promenaer, löprunor eller ett aktivt friluftsliv. För att stimulera till fysisk aktivitet måste et tätortsnära lanskapet ock vara tillgängligt och rymma många olika aktiviteter som väner sig till alla kommuninvånare. Det behöver finnas utrymme för spontan irott och motion som en naturlig el i samtliga områen. Det är viktigt att et finns kulturella verksamheter i hela kommunen men särskilt angeläget är et i e regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva är et behöver finnas kulturella verksamheter är människor från olika elar av kommunen, regionen och lanet kan mötas och ha gemensamma upplevelser. Barns rättigheter Barns rättigheter ska beaktas i samhällets alla verksamheter. Barns och ungomars närmiljö ska vara säker, trygg och hälsosam, men et är också viktigt att miljön erbjuer stimulans och goa möjligheter för lek, umgänge och sociala möten. Barns hälsa och livskvalitet påverkas positivt av fysiska miljöer som motverkar socioekonomisk segregation och me närhet till platser som stimulerar fysisk aktivitet. FOO mostphoos.se Mötesplatser För attraktiva och levane stasmiljöer måste et finnas utrymme för möten mellan människor så som parker, irottsplatser, centrumanläggningar, caféer, biblioteksverksamhet och fritisgårar. Möjligheter till ett aktivt kulturliv båe som utövare och konsument är en sammanhållane länk mellan olika inivier och ökar en sociala sammanhållningen. För att utveckla en sociala sammanhållningen är et viktigt att skapa utbyte och kontakt mellan olika grupper av människor. Det sociala kapitalet, som hanlar om tillit och nätverk mellan människor, kan stärkas genom tillgång till väl utformae mötesplatser. Mötesplatser behöver utvecklas för att bli mer tillgängliga för alla grupper och för att bira till möten mellan olika typer av människor me till exempel olika ålrar, intressen och bostasorter. För att mötesplatserna ska tilltala och fungera för alla krävs et mötesplatser av olika karaktär, båe för långvariga kontakter i grannskapet och i arbetslivet, och för korta möten till exempel på en restaurang eller på ett bibliotek. Även ytliga kontakter och möten mellan människor birar till att utveckla tilliten och acceptansen för et som är annorluna. För att stimulera till fysisk aktivitet måste en tätortsnära naturen vara tillgänglig och rymma många olika aktiviteter som väner sig till alla kommuninvånare. 16 Huinge kommun
Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn illväxten i Stockholms län och ärme Huinge är en nationell angelägenhet eftersom en stor anel av Sveriges BNP skapas i regionen. Likväl finns en regional obalans när et gäller arbetstillfällen i länet, är majoriteten av essa finns i Stockholm sta eller i norrort. Huinge kommun ska bira till att jämna ut enna obalans genom att skapa förutsättningar för 22 500 nya arbetstillfällen. Då uppnås en kvot är antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetane Huingebor blir 1,0, et vill säga för varje förvärvsarbetane existerar ett arbetstillfälle. Iag är kvoten 0,91 arbetstillfällen per förvärvsarbetane i Huinge kommun. Antalet tillkommane arbetstillfällen baseras på översiktsplanens befolkningsprognos, siffran kan bli såväl högre som lägre beroene på hur fort kommunen växer. foto thomas henrikson Sean i mitten av 1990-talet har tjänstesektorn varit en av e mest expansiva branscherna i Huinge. jänsteföretagen, särskilt e kunskapsintensiva, har höga krav på sin lokalisering och vill etablera sig i funktionsblanae stasmiljöer, så kallae kreativa miljöer, och me närhet till spårbunen kollektivtrafik. Av marknasskäl är kontorsetableringar i närti främst aktuellt i Huinge centrum och Flemingsberg. Kungens kurvas förutsättningar för kunskapsintensivt näringsliv kommer att stärkas över ti genom Spårväg sy. I Kungens kurva är et utvecklingen inom hanel och upplevelser som kan riva tillväxten i områet e närmaste åren men områet bör även kompletteras me anra verksamheter och bostäer. Huinge centrum utvecklas genom en förtätning me fokus på framförallt kontor och bostäer. Flemingsberg har störst potential gällane kunskapsintensivt näringsliv, tack vare ett stort utrymme för tillväxt och en närhet till högre utbilning och Karolinska universitetssjukhuset. En förutsättning för en såan utveckling är ock att mer service, hanel och restauranger etableras i områet. Ett iversifierat näringsliv Även om majoriteten av e framtia arbetsplatserna kommer att finnas inom tjänste- och kunskapssektorn, är etta inte e ena branscherna som växer, vilket är positivt å et lokala näringslivet blir minre sårbart och konjunkturkänsligt. Sysselsättningsgraen och arbetslösheten i kommunen påverkas också positivt, å olika typer av arbetstillfällen behövs till kommunens relativt heterogena befolkning. Haneln blir särskilt jänsteföretagen, särskilt e kunskapsintensiva, har höga krav på sin lokalisering och vill etablera sig i funktionsblanae stasmiljöer, så kallae kreativa miljöer, och me närhet till spårbunen kollektivtrafik. Översiktsplan 2030 17
RiktlinJEr Förutsättningar ska skapas för att garantera utvecklingen av verksamheter inom tjänste- och kunskapssektorn. En bereskap ifråga om mark och lokaler ska finnas i lämpliga lägen. Det befintliga näringslivet ges möjligt att växa i kommunen för att säkerställa att fler och olika typer av arbetstillfällen existerar för att kunna erbjua förvärvsarbete till en heterogen befolkning. Kommunen strävar efter att uppnå en kvot är antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetane Huingebor är 1,0. Verksamheter me inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vi planläggning i områen som saknar ett kommersiellt utbu, särskilt i anslutning till huvukollektivtrafikstråk. Varje förfrågan om en ny hanelsetablering ska prövas i enlighet me Huinge kommuns hanelspolicy och beslut om nya hanelsetableringar ska föregås av en hanelskonsekvensanalys. viktig eftersom branschen anställer många personer me svag eller ingen förankring på arbetsmarknaen, såsom ungomar. Det betyer att et är viktigt me en fortsatt positiv hanelsutveckling i Kungens kurva och framförallt utvecklingen av lokala centrum. En funktionsblanning är service och hanel är en central el, höjer attraktiviteten för bostasområen och framförallt tjänstesektorn. Det är ärför viktigt me en utveckling som främjar arbetsplatser av olika typer i kombination me bostäer. Befintliga verksamhetsområen I Huinge kommun finns många renolae verksamhetsområen me olika karaktär. Riktlinjer för utvecklingen av respektive verksamhetsområe är uner utarbetane och kommer att ta hänsyn till varje områes unika förutsättningar. Dessa riktlinjer ska vara en utgångspunkt för en närmare planeringen för respektive områe. Kraften i småföretag Många av företagen i Huinge har färre än fem anställa och et företagstätaste områet i kommunen är banet Segeltorp- Snättringe-Stuvsta. De minre företagen kommer även fortsättningsvis att vara ominerane i kommunen, vilket betyer att et krävs strategier för att ta tillvara på enna resurs. Centralt i etta fall blir e framtia kollektivtrafikstråken (se markanvänningskartan), är en förtätning av bostäer samtiigt bör ta hänsyn till behovet av verksamhetslokaler. Utöver lokal hanel kan et vara tjänsteföretag såsom olika typer av konsulter eller serviceverksamheter. Cirka 700 nya företag startas årligen i Huinge kommun. Det är en viktig utveckling som kommunen stöttar genom olika insatser. foto thomas stri 18 Huinge kommun
Attraktiva parker och stora strövområen Attraktiva parker En viktig bestånsel i en goa staen är högkvalitativa parker. En förutsättning för förtätning är att go tillgång till park- och grönområen kan skapas. Parkerna ska fungera som stimulerane mötesplatser och upplevelserika sociala rum. Parkerna ingår även som en mycket viktig el i Huinge kommuns grönstruktur. Stor anel av Huinges grönområen består av natur och en förhållanevis liten el är anlag park. Det finns behov av en öka satsning på parkernas utveckling. Vackra parkmiljöer birar till att skapa en attraktiv kommun att bo och arbeta i. Barnperspektivet är av stor vikt när et gäller parkers betyelse båe gällane utformning och hur långt et är att ta sig till en park. Även älre och funktionshinrae har stort behov av parker i sin närmiljö å e kan ha svårt att röra sig. RiktlinJEr De parkområena som pekas ut på markanvänningskartan och i strukturplanerna bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. En större multifunktionell staspark me egen ientitet ska finnas i varje kommunel. Parken ska fungera som mötesplats för boene i områet och vara tilltalane för människor i alla ålrar. Avstånet till närmsta lekplats bör inte överstiga 500 meter från sin bosta. Minst en större park, staspark, ska finnas i varje kommunel som en av områets naturliga samlingspunkter. Det finns behov av anlaga parker i Huinge me vackra blomsterplanteringar, sittplatser, gräsytor, aktiviteter, rekreationsmöjligheter och inslag av konst. Vi utformning av parkerna läggs särskilt fokus på barn och ungomars behov. Vissa parker kan ha inslag av naturpark me rikt jur- och växtliv, gärna kombinerat me agvattenammar. De viktigaste stasparkerna iag innefattar blan annat Skeppsmyreparken (Stuvsta), Sjöalsparken (Sjöalen), Råsparken (Sjöalen), Fullerstaparken (Fullersta), Nytorps mosse (rångsun) och Vårbyparken (Vårby). De har sinsemellan olika karaktär och enna karaktär bör ytterligare renolas. Visionen för kommunens större parker är att e ska ha ett rikt innehåll och egen karaktär. Iag saknas et stasparker i Skogås, Flemingsberg och Segeltorp. Utöver stasparkerna bör et även finnas ett flertal minre närparker i områena, me till exempel lekplatser, planteringar, gräsytor och sittplatser. Översiktsplan 2030 19
Riktlinjer I möjligaste mån tillgängliggörs samtliga grönområen. De områen som är markerae som bevaraneområen på markanvänningskartan bevaras. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärer som splittrar och skapar barriärer inom em i möjligaste mån ska unvikas. Vi befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärer vitas som stärker sambanen. Utrening genomförs gällane om och i såant fall hur sambanet mellan Bornsjökilen och Hanveenkilen kan värnas och stärkas. Från bostaen bör et vara max 300 meter till ett grönområe eller park och max 800 meter till ett större grönområe. Större opåverkae och/eller tysta områena ska beaktas så att eras vären inte påverkas negativt. De strategiskt viktigaste elarna av grönstrukturen bevaras. För närvarane pågår arbete me sky genom naturreservatsbilning av Lissmaalgången och Flottsbroområet. Anra viktiga områen att bevara är: Drevvikens stranområen, Sörskogen, Källbrinksskogen, Vårbystranen, Kynäsberget, Öran, Ruträsket och Kvarnsjön. Obebygga sträner bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. 20 Friluftsliv och stora grönområen Kunskapen om Huinges natur är mycket go. All kunskap om Huinges grönstruktur finns översiktligt samlat i ett planeringsunerlag Huinges natur som uppaterats inför enna översiktsplan. Huinges natur behanlar Huinges övergripane grönstruktur som en el i regionen samt var e mest värefulla naturmiljöerna finns. Båe aspekten biologisk mångfal och rörligt friluftsliv reovisas. Naturens stora vären och variation Huinges natur är ur ett riksperspektiv ovanligt variera. Här finns olingslanskap, skogar och våtmarker me mycket höga naturvären. Några områen har till och me utpekats av EU som viktiga bevaraneområen, et vill säga Natura 2000-områen, och nyckelbiotopsinventeringen har visat att Huinge har en mycket stor anel skysvära skogar. Blan annat finns här länets enskilt största nyckelbiotop vilken är belägen i Paraisets naturreservat. Nyckelbiotoper är biologiskt särskilt rika skogsobjekt som utpekas av Skogsstyrelsen. Så mycket som en trejeel av kommunens yta består av naturreservat vilket meför att en stor el av e skysvära skogarna har ett långsiktigt sky. rots etta finns et skysvära skogar och sjöar som inte omfattas av naturreservat. re är viktiga tätortsnära områen: Drevvikens stranområen, Sörskogen och Källbrinksskogen. Inom Bornsjökilen gäller et Flottsbroområet (naturreservatsbilning pågår) och Vårbystranen. Inom Hanveenkilen gäller et: Lissmaalgången (naturreservatsbilning pågår), Kynäsberget, Öran, Ruträsket, och Kvarnsjön (Glaö). Stora opåverkae grönområen och strategiska viktiga elar av grönstrukturen som ska bevaras framgår av Figur 1 nean. Den viktigaste frågan när et gäller bevarane av en biologiska mångfalen i olingslanskapet är vilken möjlighet som finns att ha kvar aktiva jorbruksföretag. Ofta är bristen på betesjur en viktigaste naturvårsfrågan vilket innebär att åtgärer som ökar antalet nötboskap och får inirekt gynnar bevaranearbetet me en biologiska mångfalen. Av skysvära olingslanskap är et bara Lissmaalgången som saknar ett långsiktigt sky, men här pågår arbete me inrättane av naturreservat. Friluftsliv och sammanhängane grönområen Huinge berörs av regionens övergripane grönstruktur: Hanveenkilen och Bornsjökilen. Dessa områen innehåller viktiga områen för rekreation samt för en biologiska mångfalen. Skötseln av e större sammanhängane grönområena ska ske så att båe e biologiska och friluftsmässiga kvaliteterna bevaras och utvecklas. I än större gra än iag ska e större naturområena tillgängliggöras blan annat genom gångvägar, motionsanläggningar, skispår, skriskoåkning, bergsklättring, stranpromenaer och annat som gör att kommun- och regioninvånarna kan nyttja en stora resurs Vårbystranen Vårbystranen KällbrinksKällbrinksskogen skogen Kynäsberget Kynäsberget Drevvikens Drevvikens stran stran FlottsbroFlottsbroområet områet Sörskogen Sörskogen Drevvikens Drevvikens stran stran FlemingsbergsFlemingsbergsskogen skogen Strategiska viktiga elar av grönstrukturen som bevaras Kvarnsjön Kvarnsjön Reservatsbilning pågår Lissmaalgången Lissmaalgången Ruträsket Ruträsket Stort och opåverkat områe Paraiset Paraiset Öran Öran Figur 1. Stora opåverkae grönområen och strategiska viktiga elar av grönstrukturen som bevaras. Huinge kommun
som naturen utgör. Naturens kvaliteter ska även nyttjas för att attrahera fler turister till kommunen. Att vistas i natur har stor positiv påverkan på båe psykisk och fysisk hälsa. Iag är et ock stora skillnaer mellan olika befolkningsgruppers nyttjane av naturen och insatser för att locka ut fler i naturen bör göras. VÅRBY SEGELORP Bornsjökilen GLÖMSA SNÄRINGE SUVSA HUDDINGE C Grönområen påverkas från flera håll: bebyggelse, teknisk infrastruktur, avverkning, föränra skötsel etcetera. En helhetsbeömning av samspelet mellan grönområen och en bebygga miljön är ärför av stor betyelse för arbetet me säkerställanet av attraktiva större naturområen. För att bevara e större grönområena ska exploatering i första han ske i anslutning till befintliga områen i goa infrastrukturoch kollektivtrafiklägen. SJÖDALEN FLEMINGSBERG GLADÖ KVARN Hanveenkilen BALINGSA VIDJA ÅGESA LÄNNA Stora opåverkae och tysta områen Hanveenområet är ett större sammanhängane grönområe som är förhållanevis opåverkat från exploateringar relaterat till länet. Inom et områet finns fyra biologiska kärnområen som är viktiga för en biologiska mångfalen; Flemingsbergsskogen, Paraisets naturreservat (mellan Åran och Haningeleen i öster), Orlångenområet och Ågesta friluftsområe. Av essa fyra är Flemingsbergsskogen och Paraisets naturreservat e minst påverkae elarna. Dessa två elområen är också e sista områena i Huinge som är i stort sett fria från buller. Hanveenområet har också stor betyelse för e ekologiska funktionerna i regionens övergripane grönstruktur och ingår i ett områe av riksintresse för et rörliga friluftslivet. Friluftsväret förstärks me anlening av att områet ligger inom en tätbefolka region. Figur 2 nean visar Huinges el i en regionala grönstrukturen. Varje kil byggs upp av natur-, kulturvetenskapliga och sociala vären. Värekärnor är områen är två eller flera av essa vären sammanfaller. De biologiska kärnområen, nämna ovan, utgör elar av värekärnorna. Kil Kilområe Värekärna Svagt avsnitt Figur 2. Reovisning av Huinges el i en regionala grönstrukturen utarbeta av RK (Regionplane- och trafikkontoret, nuvarane MR). Ett områe som klassats som stort och opåverkat har ett ekosystem me jur och växtliv som är i stort sett intakt för arter som kräver just stora opåverkae områen för sin existens. Hanveenområet ligger iag storleks- och påverkansmässigt precis på gränsen för att kallas för ett stort och opåverkat områe. Detta innebär att även om ess areal skulle minska enast marginellt skulle etta påverka e ekologiska funktionerna negativt. Översiktsplan 2030 21
Riktlinjer De ekologiskt särskilt känsliga områena (EO) ska beaktas så att åtgärer som skaar områets specifika känslighet unviks. Riktlinjer Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation använs vi framtagane av Projektplan för samhällsbyggnasprojekt, etaljplaner och exploateringsavtal. Vi exploatering ska et allti eftersträvas en hög grönytefaktor. Ekologiskt särskilt känsliga områen Enligt miljöbalken ska varje kommun efiniera e områen som är ekologiskt särskilt känsliga. Att ett områe klassas som ekologiskt särskilt känsligt innebär att et har ett ekosystem som lätt kan föränras negativt me avseene på en viss störning. Förekomster av sällsynta jur och växter (rölistae arter) fungerar ofta som inikatorer på särskilt känsliga naturområen. Figur 3 visar ekologiskt särskilt känsliga områen. Ekologisk kompensation Ekologisk kompensation innebär att ekologiska kompensationsåtgärer tillämpas när olika typer av grönområen tas i anspråk i samban me bebyggelseplanering. Syftet är att säkerställa tillgång till värefulla natur- och rekreationsområen samtiigt som kommunens tätorter växer. EKOLOGI SÄRIL KÄNSLIGA OMRÅDEN Ö Ö A A A R R A A R R R Ö Ö A A RA RA AH AH AHR AHR AR AR Ö AH Ö AH A A R R AR AR R R AH AH AH AH RAH RAH A A RHA RHA H H RA RA Ö Ö AHR AHR AH AH A A H H A A HA HA H H H AH AH AH AH AH AH A A AH AH A A A A HA HA AH AH Ö Ö A A A A R R AR AR H H AR AR AH AR AH AR AHR AHR R R R R Ö Ö Ö R R A A R AR R AR R R R RH RH Ö Ö R R Ö Ö A A OMRÅDE OMRÅDE ÄR ÄR EKOLOGI EKOLOGI SÄRIL SÄRIL KÄNSLIG KÄNSLIG MED MED AVSEENDE AVSEENDE PÅ: PÅ: Ö Ö RA RA R R Ö Ö Ö R R ARH ARH AHR AHR AHR AHR R R AHR AHR AHR AHR A A H H AH AH AHR AHR AHR AHR AH AH AH AH AH RH RH Ö Ö ARH ARH RH RH R R RH RH A= A= AVVERKNING AVVERKNING H= H= FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR II HYDROLOGIN HYDROLOGIN R= R= FÖREKOMS FÖREKOMS AV AV RÖDLISADE RÖDLISADE ARER ARER = OMRÅDE OMRÅDE KRÄVER KRÄVER SÄRILD SÄRILD ÖSEL ÖSEL = Ö= ÖVERGÖDNING ÖVERGÖDNING Ö= F= FÖRSURNING FÖRSURNING F= AR AR HR HR SVAG SVAG AVSNI AVSNI II GRÖNSRUKUREN GRÖNSRUKUREN R R AHR AHR AHR AHR Ö Ö ÖR ÖR A A RH RH AH AH ARH ARH A A A A Ö Ö AHR AHR AH AH AHR AHR FR FR Figur 3. Ekologiskt särskilt känsliga områen. Vi ekologisk kompensation använs e tre stegen unvikaminimera-kompensera, är fokus ligger på olika steg beroene på var i planeringsprocessen man befinner sig. I översiktsplaneringsskeet ligger fokus främst på steget unvika. Exploatering av oröra grönområen unviks genom att nybebyggelse framför allt sker i centrala områen, på rean exploatera mark och genom en hög exploateringsgra. De intrång som änå görs kompenseras genom att större sammanhängane grönområen bevaras, tillgängliggörs och 22 Utöver e e på på kartan kartan reovisae reovisae områena områena tillkommer tillkommer minre minre Utöver våtmarker och och nyckelbiotoper nyckelbiotoper ii skog skog vilka vilka allti allti ska ska betraktas betraktas våtmarker som EO-områen EO-områen som HA HA aktiveras. Parker utvecklas som utöver ess sociala funktion även är viktiga ur naturhänseene. Sjöarnas vattenkvalitet ska förbättras genom agvattenåtgärer och även sjöarna ska tillgängliggöras så att människor kan ta el av em. Det är viktigt att en exploatering som sker görs på ett såant sätt att en innehåller många gröna kvaliteter som birar till trevliga livsmiljöer men även för en biologiska mångfalen, ta han om agvatten och elvis som temperatursänkare vi värmeböljor. Huinge kommun