Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1
Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i 6.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Hasselfors Garden Läs mer på www.svensktorv.se Svensk Torv Holländargatan 17 111 60 Stockholm tfn 08 441 70 73 Torvbruket har ett okänt värde Totalt finns i Sverige över 100 miljarder kubikmeter torv. Detta är en enorm tillgång, särskilt om man jämför denna siffra med virkesförrådet i svenska skogar som är tre miljarder kubikmeter. Men torvförbrukningen för energiändamål, växtodling och strö till djurhållning uppgår på bara till fem miljoner kubikmeter. Värdet på torven, bara på den del som är dikad och som skulle kunna nyttjas för torvbruk, är cirka 1000 miljarder kronor. Detta är något som markägare är förvånansvärt omedvetna om. De har potentiella värden, genom torven, i sina marker, många gånger mer värdefull än skogen på fastigheterna. Det är därför en inte helt orimlig tanke att om torven användes bättre skulle fastigheternas värde öka samtidigt som torven kunde användas, både till energi och för jordförbättring. Men för detta ska kunna ske måste torven uppvärderas och dess klimatpåverkan redovisas på ett korrekt sätt, med fakta som bygger på den senaste forskningen. För att nå ut med fakta och information gör vi denna tidning, men i år planerar vi att utöka informationsflödet med ett nyhetsbrev. Om du vill ha vårt nya nyhetsbrev så mejla dina kontaktuppgifter till info@svensktorv.se. Vi tar också gärna emot tips på andra som skulle kunna vara intresserade av vårt nyhetsbrev. Medarbetare på Svenskt Torv Vi ser fram emot ett intressant 2014, där torven kan få den roll den förtjänar som en naturresurs med stort värde för både klimat och företagande. Trevlig läsning! Claes Rülcker Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Foto denna sida: Orasis Foto Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan www.svensktorv och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid. E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: magnus.brandel@svensktorv.se Visste du att... torvblock lovordas i SVT:s program Trädgårdskampen, där tio trädgårdsentusiaster tävlar om att göra den vackraste trädgården. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014
Energiförsörjning och certifiering årets stora torvfrågor i EU Den 22 januari lade EU-kommissionen fram en plan för energi och klimatpolitiken till 2030. Den innebär bland annat att man lägger fast ett övergripande klimatmål om reduktion av koldioxidutsläppen med 40 procent till år 2030. Intressant för torvbranschen är också att man föreslår att varje medlemsland ska ta fram en egen plan för konkurrenskraftig, säker och hållbar energiförsörjning. Planen för energiförsörjningen ska innehålla en beskrivning av hur utvecklingen av inhemska energikällor ska utformas. Branschorganisationen Svensk Torv utgår från att torv ingår i dessa bränslen. Förslaget kommer att diskuteras av premiär- och statsministrarna i mitten av mars för att sedan slutbehandlas under hösten. Det kommer att ge viktig ledning för det fortsatta arbetet med ett globalt klimatbeslut där ju EU är en viktig aktör. I Sverige väntar ett val till riksdagen i september som blir mycket viktigt för energibranschen. Det pågår också en intressant utveckling på odlingstorvsområdet inom EU då det bland annat under våren kommer att diskuteras ett förslag som innebär att torv eventuellt kommer att omfattas av EUs miljömärkningssystem för odlingsprodukter. Bakgrunden är ett beslut om att torv behövs för att förbättra egenskaperna i jordprodukter i växthus och trädgårdar, varför frånvaron av torv i dessa produkter hittills har skapat problem för miljömärkningssystemet. Nu hyser Branschföreningen Svensk Torvs företrädare en förhoppning om att få till stånd en förändring till våren. Ett arbete med att miljöcertifiera produktion av torv för växtodlingsändamål i ett gemensamt EU-system RPP Responsible Peat Production har nyligen sjösatts. Detta certifieringssystem ska på sikt att omfatta hela den europeiska odlingstorvsmarknaden. Tidningen Svensk Torv har i nummer 3 och 4 2013 skrivit om detta. På energiområdet pågår också ett arbete med att införa hållbarhetskriterier för energitorv med Finland, Sverige, Irland och de baltiska staterna. Förhoppningen är att resultatet av detta arbete ska kunna redovisas senare i år. Text: Magnus Brandel Foto: Gustav Kron/ giverton.se Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 3
Torvtransporterna som går på räls med lastbil Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Åkeri AB N O Nilson Att växla mellan lastbil och tåg är ett nytt och mer miljövänligt sätt att transportera blocktorv. Åkeri AB NO Nilsson i Trelleborg har specialiserat sig på denna teknik som går ut på att lastbilens trailer flyttas över till ett tåg och åker med en sträcka för att därefter åter transporteras av lastbilar till slutdestinationen. - Vår målsättning är att ligga långt fram i branschen och ett led i detta har varit att satsa på dessa transporter där vissa sträckor körs på tåg för att minska miljöpåverkan och öka kostnadseffektiviteten, säger Thorsten Nilsson, vd på Åkeri AB NON. Idag är Sverige, Norge, Benelux-länderna och Tyskland de största marknaderna för företaget som Thorsten Nilsson startades 1950, och dessa transporter som kallas intermodala, har blivit en allt viktigare nisch för åkeriet. - Vi kör gods inom många olika områden, alltifrån bygg-, bil-, och återvinningsindustrin till foder- och livsmedelsindustrin. Lera, sand, torv och stärkelse är exempel på några produkter som vi transporterar men vi har även specialiserat oss på miljötransporter, till exempel av skrot och glas, berättar Thorsten Nilsson. Torv utgör en stor del av produkterna som transporteras på bulk. Torvblocken lastas uppifrån efter borttagande av taket. Transporterna sker med lastbilar som har ett så kallat walking floor. Detta gående golv består av aluminiumplank som rör sig i längdsled och fungerar enligt minsta motståndets lag och används vid avlastning av torv i de jättelika lagringshallarna som finns i t ex Nederländerna. Walking floor-bilarna förenklar lossningsmomenten betydligt, och minskar även tiden för lossningen av lasten på plats. - Torv är också ett bra material att transportera. Den är inte vass och hård och skadar inte lastbilen och passar utmärkt till att frakta med dessa speciallastbilar, säger Thorsten Nilsson. Åkeri AB N O Nilsson Åkeriet är specialiserade på transporter av blocktorv från Sverige till Tyskland och Nederländerna Thorsten Nilsson är son till grundarna Nils-Olof och Greta Nilsson som startade företaget i Trelleborg 1950. Sedan 2011 finns även kontor i Vaggeryd. Antal anställda: 38 Antal lastbilar: 28 För information se: www.akerinon.se Lastbilens trailer lyfts upp på tåget för att transporteras med järnväg och sedan hämtas med lastbil för vidare transport till slutdestinationen. 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014
Ny skrift om Sveriges gröna och okända revolution Sverige ligger särklassigt bäst i EU när det gäller att nyttja förnybara energikällor. Det fastslås i tidskriften Förnybar energi Sveriges okända gröna revolution. - Sju år före utsatt tid har Sverige uppnått EUs mål på 49 procent förnybar energi, konstaterar Kjell Andersson, författare till tidskriften. Kjell Andersson - Bara Sverige och Estland har hittills nått EU:s förnybarhetsmål för 2020 som riksdagen antagit. Detta har skett i det tysta. Det är signifikativt att media i Sverige inte alls uppmärksammat att Sverige nått över 51 procent vilket borde vara en stor nyhet för de flesta redaktioner, tillägger Kjell Andersson, näringspolitisk rådgivare vid Svebio. Tidskriften Förnybar energi Sveriges okända gröna revolution presenterades i samband med utgivningen på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. - Det är en myt att Sverige inte har en energipolitik. Det är styrmedlen som riksdagen beslutat om som är grunden för utvecklingen av biobränslen, säger Kjell. Styrmedlen som möjliggjort denna okända, gröna revolution är i huvudsak två, dels koldioxidskatt på fossila bränslen som infördes 1991 dels elcertifikaten som infördes 2003. - Det har visat sig vara ett effektivt Det är en myt att Sverige inte har en energipolitik. styrmedel för att sätta en prisnivå på koldioxidutsläpp som är tillräcklig hög för att göra det fördelaktigare att ersätta fossila bränslen med förnybara, konstaterar Kjell. Boken redogör för den historiska utvecklingen från oljekrisens beroende av fossilt bränsle till dagens situation där förnybar energi står för hälften av energianvändningen. Utvecklingen har till stor del möjliggjorts genom att fjärrvärmen expanderat stort. Startskottet var oljekrisen på 1970 talet och debatten om kärnkraft. I tidskriften redovisar Kjell Andersson ett antal utredningar som gjort prognoser för den framtida energianvändningen. Alla dessa utredningar har haft en sak gemensamt, de visade på ett alldeles för stort energibehov. - I själva verket är Sveriges energianvändning ungefär densamma som för 30 40 år sedan. Andelen förnybar energi är också mycket högre än prognoserna, säger Kjell Andersson. I boken behandlas torv på några få ställen. I kapitlet Hur ska man se på torv? som tar upp vad som menas med förnybar energi ger författaren dock inte något svar på hur torv ska betraktas. Efter att ha nämnt torvutredningen som klassificerar torv som långsamt förnybart biomassebränsle och EUs inställning att torv inte får räknas in i förnybar energi samt att torvlagren tillväxer med ett antal TWh per år avslutas kapitlet en obesvarad fråga: Innebär det att vi kan betrakta motsvarande mängd torvenergi som förnybar? Frågan får dock ett svar på ett annat ställe i tidskriften. I ett diagram som visar förnybar energitillförsel från 1970 till 2012 återfinns torv i stapeln över Biobränslen, torv. Stapeln visar att 2012 uppgick den förnybara energin till 200 TWh, varav biobränslen uppgår till 140 TWh, vilket utgör hälften av landets energianvändning - en revolutionerande grön siffra. KSLA grundades 1813 och är en fri och oberoende nätverksorganisation som bland annat via sina kommittéer ger ut tidskrifter. www.ksla.se Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 5
Sävne Torv AB Entreprenörer med bredd Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan: Sävne Torv Stallströ i lösvikt är Sävne Torvs specialitet. Det säljs i säckar på en kubikmeter som räcker för en häst i en till två månader. Ett jordbruk som domineras av torvoch skogsbruk. Så kan familjeföretaget Sävne Torv beskrivas. - Vi är entreprenörer som jobbar med många saker samtidigt, säger bröderna Peter och Ulf Eriksson som äger och driver företaget Sävne Torv AB. Sävne Torv AB har sina lokaler på gården Sävne, sju kilometer utanför Heby. På gården bedrivs flera olika verksamheter, torvbruk, jordbruk och skogsbruk, dessutom finns en maskinpark samt ett mindre åkeri som främst transporterar torv till kunderna. Tidigare hade de även ansvaret för fem kommunägda pannor i fyra olika orter som eldades med torv. - Vi höll på med det i 14 år och både levererade torven och skötte driften av pannorna. Det var väldigt mycket jobb, särskilt när vi hade jour och måste rycka ut flera gånger mitt i natten för att se till en trasig panna, säger Ulf. Att det blev torvbruk på gården var lite av en slump. - Det var vår far som fick reda på att några företag visat intresse för att få fram torvkoncessioner för energitorv här i närheten. Han började undersöka om vi hade någon torv på vår fastighet och det hade vi, säger Peter. Det visade sig att det alldeles intill deras jordbruksfastighet fanns stora torvtäkter med energitorv. Efter två års provborrande fick Mälarskog, nuvarande Mellanskog, och Neova koncession för att skörda energitorv på markerna alldeles intill gården. Då grundade också de tre bröderna Eriksson företaget Sävne Torv AB. Innan dess hade ingen av dem arbetat med torv. - Det var vår äldsta bror Tommy som drev igenom att vi började med torvproduktionen. I samband med det gjorde vi oss av med våra 40 suggor, säger Peter. Idag konstaterar de att det är tack vare torvproduktionen som de fortfarande kan leva på gården, jordbruket står bara för 30 procent av inkomsterna. Som mest hade de 250 ha torvyta och fick upp 240 000 kubik torv. Nu återstår endast en torvtäkt på 80 ha. Den del av produktionen som de säljer i egen regi består av både stallströ och jordförbättringstorv. - Hälften av den torv vi skördar är som entreprenör till Neova. Resten säljer vi själva som stallströ och jordförbättringstorven går främst till 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014
Hasselfors Garden, berättar Peter och säger att de ser sig själva som entreprenörer eftersom de främst är underleverantörer till olika kunder. 2012 ett katastrofår - Fast förra året var det trögare än på mycket länge med kunderna till stallströ. Många av dem som vi hade har inte återkommit efter 2012 då vi nästan inte hade någon torv att sälja till dem. Därför har vi för första gången någonsin fått annonsera efter kunder, säger Peter och tillägger att fjolårets dåliga torvskörd fortfarande gör det tungt rent ekonomiskt att driva familjeföretaget. - I somras skördade vi nästan 40 000 kubik torv, vilket var en stor ökning jämfört med katastrofåret 2012 då vi bara fick upp 3 000 kubikmeter på grund av den regniga sommaren, säger Ulf. Han visar på ett flygfoto, som hänger på en vägg i personalutrymmet intill maskinhallen, hur det såg ut under storhetstiden. På fotot syns ett enormt stort brunt torvfält intill de rödmålade gårdsbyggnaderna. Som mest arbetade 40 säsongsarbetare på markerna med att skörda torven. Idag har markerna till största delen ersatts av skog och två fågelsjöar och det bruna fältet har krympt rejält i storlek och ligger en bit från gårdens byggnader. Torvbruket sköts idag till största delen av maskiner. Först vänds torven med en skedvändare i flera dagar innan den tas upp med antingen en sugvagn som suger upp den torra strötorven eller en självlastare som först samlar ihop torven i en sträng som sedan lastas upp i vagnen med traktorer. Detta arbete görs av Peter och Ulf med hjälp av säsongsanställda. Företaget sysselsätter totalt sex personer, förutom Peter och Ulf, även deras söner Emil och Markus samt en granne och Ulfs fru Annelie som sköter företagets administration. Emil ansvarar huvudsakligen för åkeriverksamheten och levererar torven i stora säckar på en kubikmeter till kunderna med lastbilen. Markus jobbar mest med skotare i skogen, det vill säga han kör ut virket från skogen till vägen för vidare transport. Båda trivs med att arbeta Sävne Torv AB Ett familjeägt företag som startades 1985 och ägs av de två bröderna Peter och Ulf Eriksson och deras fruar. Verksamheten har utökats till att även omfatta transporter samt maskin- och skogstjänster. Den soltorkade torven säljs som stallströ och jordförbättring till företag och privatpersoner. För information se www.savne-torv.se tillsammans med sina pappor och tycker att fördelarna är att arbetet är omväxlande, den ena dagen inte är den andra lik. Hur ser ni på framtiden? - Vi vet ju att torven är ändlig, men vi har tillstånd för torvbrytningen i flera år till och fortsätter så länge det går. Det är tråkigt med den negativa attityden som finns mot torv hos politiker och beslutsfattare, även om det mest gäller energitorv som vi inte längre skördar, men det påverkar oss indirekt ändå, säger bröderna Peter och Ulf. Två generationer Sävne Torvmedarbetare, Ulf Eriksson och sonen Emil Eriksson samt Markus Eriksson med sin far Peter Eriksson längst till höger. Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 7
Så ska uran i energitorv hanteras och mätas TEMA ENERGITORV Text: Hans Möre, Strålsäkerhetsmyndigheten Foto: Bosse Alenius Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kräver att förbränningsanläggningar som eldar energitorv säkerställer att halten av uran-238 i torven inte överstiger 2,5 kilobecquerel uran-238 per kg inaskad torv (motsvarande 200 ppm uran). I denna artikel finns detaljerad information till energitorvproducenter hur de kan göra för att uppfylla detta krav. - Inget krav ställs på att förbränningsanläggningen ska mäta inkommande torv, de får välja hur kravet ska uppfyllas. De kan mäta själva, men vanligen förs kravet vidare till energitorvproducenterna, som därmed måste kunna visa att kravet är uppfyllt för den torv de levererar. - Torvproducenten kan visa detta genom att använda mätvärden för uran från generalprovtagningen vid ansökan om bearbetningskoncession för torvtäkt eller från annan representativ provtagning på torven, säger Hans Möre, inspektör vid enheten för yrkesverksamhet på Strålsäkerhetsmyndigheten och som skrivit artikeln. Hans Möre Säkerhetskrav för kontaminerad aska Mätning av askprov med gammaspektrometri på laboratorium. Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska ställer krav på högsta halt av uran i energitorv samt hur kontaminerad aska från förbränningsanläggning får hanteras vid återvinning och deponering. Förbränningsanläggningar som eldar med torv eller trädbränsle kan få aska som är kontaminerad med cesium-137 från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 eller med de naturligt förekommande radioaktiva ämnena uran, torium och kalium som finns i vissa torvmyrar. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kräver att uranhalten i använd energitorv är högst 2,5 kilobecquerel uran-238 per kg inaskad torv (motsvarande 200 ppm uran). Vidare regleras hantering av kontaminerad aska från förbränningsanläggning, som askåterföring till skogsmark, användning i anläggningsarbeten, deponering och övrig återvinning. Föreskrifterna kräver att förbränningsanläggningen säkerställer att kravet på högsta uranhalt i inkommande torv är uppfyllt, men inte att de ska mäta inkommande torv. Ansvarig på förbränningsanläggningen kan själv välja hur kravet ska uppfyllas, endera genom egna mätningar eller genom att föra kravet vidare till torvproducenten. Mer information om föreskrifterna finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats under fliken Yrkesverksam/ Industri/ Torv- och trädbränsleaska. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014
TEMA ENERGITORV Naturligt uran i energitorv Naturligt uran och andra naturligt förekommande radioaktiva ämnen finns i berggrunden. Grundvatten löser ut en del ämnen. De lösta ämnena kan absorberas eller fällas ut när vattnet passerar en torvmyr. Uran anrikas i de höghumifierade delarna mot botten i torvmyren. Sveriges geologiska undersökning har undersökt uranhalter i inaskad torv i brytvärd volym i 146 planerade bränsletorvmyrar spridda över landet. Text: Hans Möre, Strålsäkerhetsmyndigheten Foto: Gustav Kron/ giverton.se Metod för att visa att gränsvärdet underskrids Att uranhalten i energitorv är lägre än gränsvärdet kan visas genom mätning på uran i: 1. generalprov som tas i produktionsvolymen på en torvmyr, 2. annan representativ provtagning på årsproduktionen på en myr. Vid ansökan om bearbetningskoncession för torvtäkt tas generalprov på hela torvvolymen och uranhalten mäts i inaskad torv. Sveriges geologiska undersökning, SGU, granskar ansökan för att risk för förhöjd uranhalt i torven ska beaktats. SGU har en vägledning vid ansökan om täkt för energitorv, SGU RAPPORT 2012-12, som finns på www.sgu.se. Generalprovet ger ett medelvärde av uranhalten i torvtäkten över hela produktionsvolymen, som motsvarar 20 till 25 års produktion. Uranhalten kan ligga över gränsvärdet i höghumifierade delar mot botten i torvmyrar, fast medelvärdet för hela volymen ligger under. Om det inte finns tillförlitliga uranmätningar från torvtäkter med gamla tillstånd kan ett representativt samlingsprov tas på all torv som stackats under en produktionssäsong. Provtagningen måste upprepas med något till några års mellanrum eftersom torven kommer från djupare lager med tiden. Mätresultaten anges i inaskad torv i torrt tillstånd och mätosäkerheten vid två standardavvikelser ska åtfölja varje mätvärde. Naturligt uran och torium kan mätas med masspektrometri på laboratorium. Uran-238 som är en del av naturligt uran och cesium-137, kalium-40, torium-232 och radium-226 kan bestämmas med gammaspektrometri. Fakta Inaskad torv erhålls vid upphettning av torvprov vid 450 grader Celsius tills vikten inte minskar mer. Medelvärdet för halten av uran-238 från generalprovtagningen eller mätvärden för avgränsade torvpartier från annan av Sveriges Geologiska Undersökning rekommenderad provtagning, som tagits fram vid ansökan om bearbetningskoncession för torvtäkt, kan användas för att visa att urangränsvärdet i inaskad torv från en energitorvtäkt underskrids. Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 9
Regina Jönsson - ny prospekteringschef på Neova Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Regina Jönsson har utsetts till prospekteringschef och ansvarig för gruppen Nya täkter på Neova AB. Gruppen består av fyra personer och de huvudsakliga arbetsuppgifterna är att leta efter nya torvtäkter och söka tillstånd för torvproduktion på dessa. De nya produktionsytorna ersätter delvis gamla täkter som efterbehandlas. Hur går arbetet till? - Arbetet sker till stor del genom kartinventeringar, vi letar efter våtmarker som är påverkad sedan tidigare av dikning eller täktning. Ett urval görs sedan utifrån olika kriterier som våtmarksinventeringen och naturvärden. De områden som kan vara aktuella för torvproduktion undersöker vi sedan på plats efter tillstånd från markägarna. Om det är energitorv ansöker vi om bearbetningskoncession enligt torvlagen, handlar det om odlingstorv ansöker vi om täkttillstånd enligt Miljöbalken. När vi har fått tillstånd för ett område upprättar vi nyttjanderättsavtal med markägarna som berörs. Ett tillstånd är både en komplicerad, kostsam och tidsödande process så det gäller verkligen att vi är noggranna i våra undersökningar och urval. - Förutom detta arbetar jag och mina kollegor med att upprätta efterbehandlingsplaner för täkter där produktionen avslutas. Ungefär fem år innan ett tillstånd går ut upprättas en efterbehandlingsplan i samråd med länsstyrelse och markägare, då beslutas om vad marken ska användas till efter torvproduktion. Det finns även möjlighet att ansöka om förlängning av bearbetningskoncessioner om det finns torv kvar när tillståndstiden närmar sig slutet. - Vår grupp är även en stödfunktion till produktionsavdelningen under förberedelserna för en ny torvtäkt. Det tar mellan ett till två år att iordningställa en torvtäkt innan produktionen kan starta. - På 1980-talet gavs tillstånd till torvtäkt även på tidigare opåverkade våtmarker, det var då möjligt att ansöka på större sammanhängande arealer än idag. Kraven på tillstånden skärps hela tiden, våtmarkerna ska idag vara påverkade sedan tidigare för att vi ska ansöka om tillstånd och många områden är skyddade. Oftast är det mindre ytor som vi hittar numera och det gör att vi måste ha flera täkter för att kompensera de stora täkterna som faller bort när tillstånden löper ut. Royne Lundblad - ny VD på Hasselfors Garden Text & foto: Hasselfors Garden AB Royne Lundblad blir ny VD i Hasselfors Garden AB från och med 1 januari 2014. Tidigare vd Morten Werner har valt att gå vidare mot nya utmaningar som koncernchef för Poolia AB. I samband med att Royne Lundblad utsetts till vd för den svenska verksamheten har hans arbetsuppgifter som varuförsörjningschef utökats till att gälla även den verksamhet som bedrivs i Norge under Hasselfors Garden AS. Båda företagen ingår i den finska Kekkiläkoncernen som ägs av Vapo. Även försäljningsorganisationen i Norge samordnas med den svenska verksamheten med Pernilla Widholm som ansvarig. Syftet med förändringarna är att utnyttja skalfördelar, öka fokus och samordna verksamheterna på ett konkurrenskraftigt sätt. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014
Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. www.econova.se/garden Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. www.fagerhultstorv.se AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se Garden Products AB Säljer torvblock. www.gardenproducts.se Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. www.hasselforsgarden.se Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. www.hmab.se Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. www.jonkopingenergi.se Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. www.kalmarenergi.se Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. www.kraftringen.se Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen. Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. www.ljungby-energi.se Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.mellanskog.se Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. www.stallvital.se Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. www.molndalenergi.se Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. www.neova.se Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. www.sandvikenenergi.se SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). www.scanpeat.com Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. www.skekraft.se Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.se Söder Energi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. www.sodraarhultstorv.se Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. www.umeaenergi.se Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 11
Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, i stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se www.svensktorv.se eller mejla till info@svensktorv.se Foto: ScanPeat Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014