Kielioppi LC-5411 HT2015 Sandra Uitto

Kielioppi LC-5411 HT2015 Sandra Uitto

Sanajärjestys Sanajärjestys Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa. Päälause 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Jag läser också svenska. I dag läste jag inte tidningen. Tidskrifter brukar jag alltid läsa på kvällarna. Om jag är brukar jag inte dricka kaffe på morgonen. sen Läser du oftast tidningen på morgonen? Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) (SPOTPA). Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Sivulause 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Han säger att han alltid brukar dricka te på morgonen Det var jag sällan har sett förut. något som Jag vet inte det verkligen stämmer. om Jag undrar du egentligen menar. vem Vet du vad han egentligen gjorde. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). (kon-su-li-kie-pre) Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1. erityyppiset kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2. erilaiset lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3. epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4. tapaa ilmaisevat adverbit (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) 2

Konjunktiot Rinnastuskonjunktiot (rinnastavat kaksi samanarvoista lausetta) och men för eller utan samt antingen eller både och varken eller (ja) (mutta) (sillä) (tai) (vaan) (sekä) (joko tai) (sekä että) (ei eikä) Alistuskonjunktiot (niiden jälkeen tulee sivulause: kon-su-li-kie-pre!) att för att eftersom när om fast även om innan inte förrän medan tills trots att därför att (että) (jotta) (koska) (kun) (jos) (vaikka) (vaikkakin) (ennen kuin) (ei ennenkuin) (sillä aikaa kun) (kunnes) (huolimatta että) (siksi että) Kysymyssanat suomenna! Vad Vad för en, vad för ett, vad för Vilken, vilket, vilka Vem, vems Hur Hurdan, hurdant, hurdana Var Vart Varifrån Varför När Selvitä mikä kysymyssanojen ero on, ts. selvitä, mitä asioita niillä kysytään ja minkälaisia vastauksia toivotaan vastaukseksi! Selvitä myös itsellesi, mihin muotoon adj+subst tulevat vilken ja hurdan jälkeen. 3

(Tavalliset eli) Suorat kysymykset alkavat kysymyssanalla tai kysyvällä verbillä (suom. -ko/-kö pääte) päättyvät kysymysmerkkiin Var studerar du? Vad studerar du? Jobbar du vid universitetet? Vill du ha hjälp med dina uppgifter? Vastaaminen verbikysymyksiin 1. Ha, vara ja apuverbit toistetaan vastuksessa, muut verbit korvataan göra verbillä. Ja, det gör jag (=jobbar vid universitetet)/nej, det gör jag inte. Ja, det vill jag (=ha hjälp med uppgifterna)/nej, det vill jag inte. (Ja/Nej tack) 2. Kielteiseen kysymykseen vastataan myönteisesti sanalla jo Pluggar du inte tillräckligt svenska? Jo det gör jag, men det är inte så lätt! Epäsuora kysymyslause 1) Kun suora kysymys alkaa kysymyssanalla, tulee epäsuoraan kysymyslauseeseen käänteinen sanajärjestys: När hände det? Ingen tycks komma ihåg när det hände. 2) Kun suora kysymys alkaa verbillä lisätään epäsuoraan kysymyslauseeseen om: Hade han gjort allt? Jag undrar om han hade gjort allt. 3) Kun suoran kysymyksen kysymyssana on lauseen subjekti, lisätään epäsuoraan kysymyslauseeseen som kysymyssanan jälkeen: Vem var först? Det är oklart vem som var först. 4

Harjoituksia Sanajärjestys 1. Muodosta lauseita siten, että aloitat alleviivatulla. 1. i två år jag vid har Aalto-universitetet redan studerat 2. om studera tycker du att svenska 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna 4. ha avlagt hon - sina grundstudier - nästa vår borde 5. miljöproblemen allvarligare tycker blivit - under de senaste åren - har - jag 6. på gymnasiet mig jag datateknik redan lärde 7. med länge - på krog - kompisar i går kväll jag mina var 8. biogas inte miljön enligt skribenten tyvärr räddar etanolbil - och 5

2. Haastattele Elisabethia. Muodosta alla oleviin vastauksiin kysymykset. 1. Tack, det går fint! 2. - Jag har civilingenjörsutbildning.* 3. - Jag studerade vid Lunds Tekniska Högskola. 4. - Ja, jag har både studerat och jobbat utomlands. 5. - På mitt jobb använder jag både engelska och franska dagligen. 6. - Mitt jobb är väldigt intressant och mångsidigt. 7. - På fritiden träffar jag mina kompisar, sportar och läser böcker. 8. I framtiden ska jag förhoppningsvis fortsätta jobba med intressanta projekt. * Obs! Civilingenjör är en titel i Sverige. Motsvarande term i Finland är diplomingenjör! 6

3. Sijoita liikkuva määre oikeaan paikkaan päälauseeseen. Kirjoita lauseet kokonaisuudessaan. 1. Jag visste att det är så roligt här. (inte) 2. Jag har gjort ett rätt beslut. (absolut) 3. Jag har köpt några kursböcker. (redan) 4. Du får läsa dem, om du vill. (också) 5. Det blir en spännande och intressant höst. (säkert) 6. Jag skulle kunna ta en kurs i engelska. (gärna) 7. Tyvärr har jag mycket att göra med skolan. (ännu) 8. Jag hinner festa lite med mina nya kompisar. (kanske, också) 9. Jag ska få många nya studiekamrater här vid Aalto-universitetet. (troligen) 10. Det är fint att man kan lära sig många intressanta saker. (faktiskt) 7

4. Jatka lauseita suluissa olevalla sivulauseella. 1. Jag stannade hemma (koska olin valitettavasti sairas) 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on todennäköisesti paljon töitä) 3. Känner du Kalle (joka oli pitkään yhdessä Petran kanssa) 4. Min kompis säger (että aina ei tarvitsisi olla myöhässä) 5. Det var Peter (jonka auto valitettavasti varastettiin viime kesänä) 6. Jag är jätteglad (kun viimeinkin valmistun) 7. Vi ska äta ute (koska kotona ei ole ruokaa) 5. Käännä ruotsiksi. 1. Miksi halusit opiskella Aalto-yliopistossa? 2. Minulla on jo jonkin verran työkokemusta alalta. 3. Tällä hetkellä työskentelen opintojen ohella. 4. Tulevaisuudessa haluan toimia asiantuntijatehtävissä. 5. Olen erittäin tyytyväinen, että valitsin tekniikan loppujen lopuksi. 6. Minulla oli nimittäin myös muutamia muita vaihtoehtoja. 8

6. Muuta suorat kysymykset epäsuoriksi. Keksi lisäksi itse kaksi kysymystä ja muuta ne epäsuoriksi. 1. Var bor du? Jag vill veta. 2. Vad brukar du göra på fritiden? Berätta. 3. Ska du snart flytta till din nya lägenhet? Jag undrar. 4. När är han född? Jag frågade honom. 5. Var vill du helst jobba efter studierna? Kan du säga. 6. Vem har skrivit boken? Jag vet inte. 7. Vad är din favoritfilm? Säg. 8. Vad gjorde du i går kväll? Jag vet. 9. 10. 9

7. Lue teksti niin, että ymmärrät sen pääpiirteittäin. Korjaa siinä olevat sanajärjestysvirheet ja perustele korjauksesi. Elisabeth, civilingenjör i industriell ekonomi: Jag läste internationellt naturvetenskapligt program på gymnasiet. Jag valde programmet eftersom jag har varit alltid intresserad av att lära mig språk. Det internationella programmet inkluderade kurser i många olika språk. Det dessutom ingick en fyraveckorspraktik i utlandet som jag spenderade i New York. Direkt efter gymnasiet jag åkte till Paris för att studera franska i fyra månader. Jag valde att åka till Paris för att förbättra min franska men också för att få ett miljöombyte. I Paris jag lärde mig mycket, inte bara franska utan även att leva på egen hand i ett främmande land. Ett år efter att hade jag tagit studenten jag började läsa till civilingenjör i industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Jag valde industriell ekonomi eftersom det är verkligen en utbildning som ger både teknisk och ekonomisk kompetens. Många civilingenjörer i industriell ekonomi jobbar i gränslandet mellan teknik och ekonomi, till exempel som projektledare på ett industriföretag. Själv jag valde att läsa en inriktning mot finansiering och risk som innebar kurser i matematisk statistik och finansiell ekonomi. Det är ett ganska högt tempo på civilingenjörsutbildningen och till en början jag var lite tveksam om jag hade verkligen valt rätt. Såhär i efterhand jag är absolut nöjd med mitt val. Jag läste sista året på min civilingenjörsutbildning i Montreal via ett studentutbyte. Där jag trivdes så bra att jag bestämde mig för att stanna och skriva mitt examensarbete i Montreal. Efter examensarbetet jag blev erbjuden en tjänst som riskanalytiker. Montreal är en tvåspråkig stad där de flesta tjänster kräver att talar man både engelska och franska flytande. På mitt jobb jag använder både engelska och franska dagligen. Som svensk det kan vara krångligt att få en anställning i Kanada eftersom behöver man arbetstillstånd för att få lov att arbeta. Utan arbetstillstånd det är i princip omöjligt att få jobb om man råkar inte ha några bra kontakter. För att passa som ingenjör du behöver tycka att det är roligt att lösa problem och jobba med projekt. Ingenjör passar någon som är nyfiken, idérik, tycker om utmaningar och har ett logiskt tänkande. www.framtidsvalet.se 10

SUBSTANTIIVIEN TAIVUTUS Substantiivit taipuvat ruotsin kielessä usealla eri tavalla. Ruotsissa substantiiveilla on kaksi sukua: EN ja ETT. En-sukuisia sanoja ovat mm. henkilöt, eläimet, kasvit. Ett-sukuisia sanoja ovat mm. maanosat, maat, kaupungit ja paikkakunnat. Meret, järvet, joet ja vuoret ovat yleensä samansukuisia kuin vastaava yleisnimi ( ett hav => det blåa Medelhavet). Substantiivit jaetaan 5 eri taivutusluokkaan (deklinaatioon), joilla kaikilla on omat päätetunnuksensa. Jokaisella substantiivilla on 4 eri taivutusmuotoa: yksiköllä on 2 muotoa (epämääräinen + määräinen) ja monikolla on myös 2 taivutusmuotoa (epämääräinen ja määräinen). taivutusluokka Yksikkö Yksikkö Monikko Monikko päätetunnus epämääräinen määräinen epämääräinen määräinen 1 en kvinna kvinnan kvinnor kvinnorna OR 2 en inställning inställningen inställningar inställningarna AR en stol stolen stolar stolarna en kille killen killar killarna 3 en student studenten studenter studenterna ER en dator datorn datorer datorerna en vän vännen vänner vännerna en lön lönen löner lönerna 4 ett stycke stycket stycken styckena N ett arbete arbetet arbeten arbetena 5 ett brev brevet brev breven - ett barn barnet barn barnen en användare användaren användare användarna en studerande studeranden studerande studerandena en tekniker teknikern tekniker teknikerna 1. deklinaatioon kuuluvat en-sukuiset a-loppuiset sanat. 2. deklinaatioon kuuluvat ing-loppuiset sanat sekä monet yksi- ja kaksitavuiset sanat 3. deklinaatioon kuuluvat monet pitkät ja yksitavuiset sanat sekä ett-sukuiset lainasanat 4. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset vokaaliloppuiset sanat 5. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset konsonanttiloppuiset sanat; en-sukuiset are-, ande- ja erloppuiset tekijää ilmaisevat sanat 11

SUBSTANTIIVIEN MÄÄRÄYSMUODOT Epämääräinen muoto Käytetään: 1) kun asia mainitaan ensimmäisen kerran. Laskettavien substantiivien kanssa käytetään lisäksi epämääräistä artikkelia. Det står en bil på gatan. Det står två bilar på gatan. Kadulla on auto. Kadulla on kaksi autoa. 2) omistusmuodon jälkeen. Var är min mobiltelefon? Här är våra datorer. Missä kännykkäni on? Tässä ovat tietokoneemme. 3) ainesanojen kanssa. Vill du ha kaffe eller te? Haluatko kahvia vai teetä? 4) listoissa ilman epämääräistä artikkelia. Ta med telefon, laddare och dator. Ota mukaan puhelin, laturi ja tietokone. 5) kun substantiivi on abstrakti tai käsite. Klaus tycker väldigt mycket om sport. Kan du uppskatta frihet? Klaus pitää hyvin paljon urheilusta. Osaatko arvostaa vapautta? 6) kun substantiivi ilmaisee ammattia, kansallisuutta tai uskontoa. Kun niihin liittyy vara- tai bli -verbi, epämääräistä artikkelia ei tuolloin käytetä. Ulf är diplomingenjör. Han vill bli chef. Börje är svensk. Han är lutheran. Ulf on diplomi-insinööri. Hän haluaa tulla johtajaksi. Börje on ruotsalainen. Hän on luterilainen. 12

HUOM! Kun näihin substantiiveihin liittyy adjektiivi tai som-lause, käytetään epämääräistä artikkelia myös vara- ja bli -verbien kanssa: Ulf är en erfaren diplomingenjör. Han vill bli en chef som alla gillar. Börje är en svensk som alla känner. Ulf on kokenut diplomi-insinööri. Hän haluaa tulla johtajaksi, josta kaikki pitävät. Börje on ruotsalainen, jonka kaikki tuntevat. Määräinen muoto Käytetään: 1) kun asia on edellä mainittu. Bilen är röd. Bilarna är fina. Auto on punainen. Autot ovat hienoja. 2) jos asia on tilanteesta tuttu. Har du redan diskuterat saken med chefen? I dag var det bråttom på jobbet. Oletko jo keskustellut asiasta pomon kanssa? Tänään oli kiirettä töissä. 3) yleisesti tiedettyjen ja tunnettujen asioiden kanssa. Solen skiner kanske bara i dag. Rymden är inte ännu erövrad. Aurinko paistaa ehkä vain tänään. Avaruutta ei ole vielä valloitettu. 4) kun substantiivi edustaa kokonaista luokkaa tai joukkoa. Japanerna är flitiga. Japanilaiset ovat ahkeria. 5) kun puhutaan ruumiinosista. Jag har ont i huvudet. Minulla on päänsärkyä. 13

Harjoituksia Substantiivit 1. Merkitse seuraavien substantiivien taivutusluokka sanan perään ja käännä sanat suomeksi. en reparation ett program en verksamhet en lösning en högskola en tråd en tätning en timme ett område ett system ett nätverk en sida ett avbrott en ström en bilförare ett hinder ett bredband en uppkoppling en konsument ett uppdrag en spole ett utsläpp en utrustning ett läge en pol en slinga en tillgång en omständighet ett värde en anläggning en fil 14

2. Etsi seuraavasta tekstistä eri deklinaatioihin kuuluvia substantiiveja. Kirjoita substantiivit kaikissa muodoissaan alla olevaan taulukkoon. 1 Yksikön epämääräinen Yksikön määräinen Monikon epämääräinen Monikon määräinen Suomeksi 2 3 4 5 15

Något om laptopar PC för Alla Extreme Jacob Hugosson 2013-01-05 När kylningen i din bärbara dator eller komforten inte räcker till finns det hjälp att få. Det är viktigt med kringutrustning till datorer. En bortglömd kategori kan vara kylare till bärbara datorer. Trenden går mot allt tunnare datorer vilket uppskattas för mobilitet men kylningsförmågan kan samtidigt bli lidande. Sedan har vi självfallet speldatorer och dylikt, med kraftfulla processorer och strömslukande grafikkort. Visserligen ska du som slutanvändare kunna vänta dig att datorn du köper fungerar felfritt vid ett nyköp, med kylning som håller måttet. Det här är också fallet i nästan alla fall. Men med tiden samlar datorernas interna kylning på sig damm som gör att fläkten måste arbeta hårdare för att kyla de interna komponenterna. Efter en tid kan det bli så att den inbyggda kylningen inte räcker till. Om man saknar kunskapen eller modet att öppna en bärbar dator för att rengöra den kan en kylare vara en bra investering. Även för er mer avancerad användare kan det vara svårt att rengöra de allra senaste datorerna. I jakt på mer kompakt datordesign kompromissas det nästan alltid på de punkter som uppskattas bland hemmapulare. Ergonomi Det finns många därute som anser att kylare till bärbara datorer är helt onödiga på grund av det som skrevs ovan - köper man en dator förväntar man sig att kylningen håller måttet. Även om man går i de här tankebanorna så kommer kylarna med en annan viktig egenskap som ofta faller i glömska. Bakdelen på datorn lyfts nästan alltid upp en bit i jämförelse mot den främre delen av datorn. Det här ger tangentbordet och skärmen en lutning som kan göra det mer bekvämt att använda en dator under längre perioder. Nu när allt fler stationära kontorsdatorer byts ut mot bärbara datorer så argumenterar vi för att den ergonomiska aspekten är minst lika viktig som kylningsförmågan. Vilken lutning man föredrar är dock högst subjektivt. Artikeln förkortad. Översätt de understrukna meningarna! 16

3. Alleviivaa sopiva substantiivimuoto. Perustele valintaasi. 1) En kund/kunden från Microsoft ringde mig för en liten stund sedan. 2) En kund/kunden heter Nils Pettersson. Han hade 3) ett problem/problemet med sin 4) beställningen/beställning. Jag frågade vad 5) ett problem/problemet var och han berättade att det gällde 6) reservdelar/reservdelarna i beställningen. 7) Antalet/Ett antal var fel och Nils ville veta om jag kunde göra något åt 8) saken/sakerna. Jag lovade korrigera 9) beställningen/en beställning genast. Nils tackade mig för 10) en hjälp/hjälpen och jag avslutade 11) ett samtal/samtalet. Sedan var det dags för 12) kaffet/kaffe. 4. Alleviivaa oikea vaihtoehto ja perustele valintaasi. 1. Sonja är en / ett / - trevlig tjej på nitton år. 2. Hon är en / ett / - studerande. 3. Hon kommer från en / ett / - liten stad i Norra Finland. 4. Stad / En stad / Staden heter Torneå. 5. Där tog Sonja student / en student / studenten. 6. Halvt år / Ett halvt år / Ett halvt året senare flyttade Sonja till Esbo. 7. Hon började först studera historia / en historia / historian men bytte sedan sin studielinje / en studielinje / studielinjen. 8. Nu läser hon till en diplomingenjör/ diplomingenjör / diplomingenjören. 9. Sonja och hennes kille / en kille / killen, Joakim, bor tillsammans i stadsdel / en stadsdel / stadsdelen Hagalund. 10. Både Sonja och Joakim jobbar på stort varuhus / ett stort varuhus / det stora varuhuset vid sidan av studierna. 11. De brukar alltid cykla till jobb / ett jobb / jobbet. 12. På så sätt håller de sig i form / en form / formen och får samtidigt också frisk luft / en frisk luft / friska luften. 17

KONGRUENSSI Eli se miten sanat noudattavat toistensa sukua ja lukua. Vertaa ruotsin ja englannin samankaltaisuuksia ja eroavaisuuksia. Huomaa suvun (en/ett) ja luvun (yks/mon) vaikutus sekä substantiivin että adjektiivin taivutukseen. an engineer - en ingenjör the enginees - ingenjören engineers - ingenjörer the engineers - ingenjörerna a fantastic book - en fantastisk bok the fantastic book - den fantastiska boken fantastic books - fantastiska böcker the fantastic books - de fanstastiska böckerna 5. Käännä ja taivuta annetut sanat kaikissa muodoissa 1. suuri yliopisto 2. pieni laitos 3. tärkeä keksintö 4. vieras kieli 6. Lisää adj ja subst oikeissa muodoissa. Joukossa on myös yksi adverbi! En mikrovågsugn hettar upp maten på (todella lyhyt) tid jämfört med (art + tavallinen uuni) och själva mikrovågsugnen blir inte (lämmin). Med hjälp av en magnetron framställer den en (voimakas, tehokas) form av (energia) som kallas för mikrovågor. Ett kylskåp är (art + tärkeä laite) eftersom kylskåpet håller maten (kylmä) så att den inte blir (pilaantunut). I kylskåpet pumpas (art+ erityinen neste) som kallas köldmedium genom (art + pitkä) rörslinga. På vägen omvandlas köldmediet från vätska till ånga och sedan tillbaka till vätska. En skärm består av (art + suuri määrä valopiste). De aktiveras så att det lyser (punaista, sinistä ja vihreää). På håll ser det ut som om det är (art + koko(nainen) kuva) i färg. 18

7. Käännä lauseet suomeksi. Mitä huomaat substantiivin ja artikkelin käytöstä? 1. Zlatan spelar fotboll. 2. Han kan faktiskt sparka boll. 3. Kan du spela piano? 4. Jag tror att jag åker buss dit. 5. Hur ofta badar du bastu? 6. Tycker du om att plocka bär? 7. Jag jobbade natt och dag. 8. Jag hade då hosta och snuva. 9. Vill du äta lunch med mig? 10. Har du redan fått körkort? 19

8. Täydennä substantiivin oikealla muodolla. Käytä sanakirjaa apunasi. A) (rauta) är ett av jordskorpans vanligaste (alkuaine). (alkuaine) varken skapas eller försvinner, utan cirkulerar i samhällen och ekosystem i eviga kretslopp. När (terästuote) återvinns blir den (uusi terästuote) en likadan eller en helt annan. En liten del av (materiaali) i stålet kan korrodera för att så småningom återgå till sin ursprungliga (muoto) och upptas i någon (ravintoketju). En annan (osa) kommer kanske att användas i sammansatta produkter som inte återvinns till järn, t ex betong, glas eller läkemedel. B) Stål är en av de (metalli) som har förutsättningar att cirkuleras många (kerta) i det tekniska (kiertokulku). Det begagnade metalliska materiaali) d.v.s skrot har oftast mycket goda egenskaper och ett högt ekonomiskt (arvo). Idag återvinns i princip allt insamlat stålskrot i Sverige, ca 1,5 (miljoonaa) ton per år. C) Luftmotstånd är (voima) som beror på det mekaniska (vastus) som strömmande (ilma) orsakar. Det finns på grund av luftens (molekyylit). Till exempel när man cyklar studsar dessa mot en och man förlorar (liike-energia) som molekylerna tar upp. Luftmotståndet är proportionellt mot (keskiarvopinta-ala, keskimääräinen p-a) och mot kvadraten på (nopeus). Detta beror på att molekylernas rörelseenergi är en kvadrat på hastigheten och sedan på att antalet luftmolekyler som kolliderar med (esine, kohde) är proportionellt mot tvärsnittsytan. 20