C-UPPSATS. Finska krigsbarn

C-UPPSATS 2006:022 Finska krigsbarn Elin Innala Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2006:022 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--06/022--SE

1 Inledning... 2 1.1 Syfte och frågeställningar... 3 1.2 Avgränsningar... 3 1.3 Metod och materialbeskrivning... 3 1.4 Tidigare forskning... 4 2 Historik... 5 2.1 Mot andra världskriget... 5 2.1.1 Moskva förhandlingarna... 6 2.2 Vinterkriget... 6 2.3 Mellanfreden... 7 2.4 Fortsättningskriget... 8 3 Barnförflyttningarna... 8 3.1 Bakgrund till barnförflyttningarna... 8 3.2 Hjälporganisationer under vinterkriget... 9 3.2.1 Centrala Finlandshjälpen... 9 3.2.2 Nordiska hjälpcentralen... 10 3.3 Hjälporganisationer under Fortsättningskriget... 11 3.3.1 Kommittén för Finska Sommarbarn och Hjälpkommittén för Finlands Barn... 11 3.3.2 Socialministeriets Barnförflyttningskommitté... 13 3.4 Transporterna under vinter- och fortsättningskriget... 13 3.5 Barnens tid i Sverige... 15 3.5.1 Ankomsten till Sverige... 15 3.5.2 De svenska hemmen... 16 3.5.3 Skolan i Sverige... 16 3.6 Orsaker till barnförflyttningarna... 17 3.6.1 Propagandan... 18 3.7 Förflyttningar; perioder och kvantitet... 18 3.8 Barnen som inte återvände till Finland... 21 4 Sammanfattning... 23 5 Käll- och litteraturförteckning... 25 5.1 Otryckt källor... 25 5.2 Tryckt litteratur... 25 5.3 Otryckt litteratur... 26 6 Bilagor... 27 6.1 Bilaga 1... 27 6.2 Bilaga 2... 28 6.3 Bilaga 3... 29 1

1 Inledning 1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var Finlands sak är vår. Världshistoriens största barnförflyttning kallas de transporter av finska barn till Sverige, Danmark och Norge mellan åren 1939-1944. Under vinter- och fortsättningskriget förflyttades 70 000 barn från sitt hemland, Finland, till de Skandinaviska länderna. De flesta barnen förflyttades till Sverige. Orsakerna till att barnen sändes iväg från Finland var kriget och de fasor som det medförde. De krigsbarn som kom till Sverige placerades i fosterfamiljer eller på barnhem, de sjuka barnen vårdades på sjukhus runt om i landet. Av de 70 000 barnen som sändes till Sverige mellan åren 1939-1944 återvände 55 000 till sitt hemland, de resterande stannade i Sverige. Barntransporter under krig var ingen nyhet för Sverige när andra världskriget bröt ut. Under åren 1919-1922, efter första världskriget, sändes 17 000 barn till Sverige pga krigets följder. Det var barn från Tyskland, Österrike, Sovjet och de baltiska länderna. Det var Sveriges Röda Kors som organiserade transporterna till Sverige. Jag har valt att studera världshistoriens största barnförflyttning närmare för att den anses vara den största barnförflyttningen under tiderna. Än idag tar Sverige emot flyktingbarn. Jag anser att ämnet är lika aktuellt idag som för sextio år sedan. Dagligen pågår debatter om flyktingbarn och om hur de mår mm. När Annu Edvardsen utkom med sin bok Det får inte hända igen under 70- talet påbörjades debatten om barntransporterna var rätt eller fel. Än idag fortgår debatter om barnförflyttningarna var nödvändiga. Små barn skiljdes från sina biologiska föräldrar för att skickas till ett främmande land som inte var i krig. I min uppsats tar jag inte ställning till om barnförflyttningarna var rätt eller fel. 2

1.1 Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med min uppsats är att undersöka orsakerna till barntransporterna samt göra en undersökning om de olika hjälporganisationerna under krigen. Hur tillkom hjälporganisationerna och vilka uppgifter hade de? Till min hjälp har jag satt upp några frågeställningar. Varför och när förflyttades de finska barnen från sitt hemland till Sverige? Vad fanns det för hjälporganisationer och vilka uppgifter hade de? Vilka barn var det som förflyttades till Sverige, vilka återvände till sitt hemland och vilka stannade kvar i Sverige? Vilka var anledningarna till att Sverige tog emot de finska krigsbarnen? 1.2 Avgränsningar Under krigen sändes de finska krigsbarnen till Sverige, Danmark och Norge. Till Danmark och Norge var det ett fåtal barn som förflyttades. Barnen som sändes till Danmark och Norge samt de danska och norska hjälporganisationerna kommer inte att behandlas i uppsatsen. Under kriget reste de flesta barn med hjälp av hjälporganisationer men det fanns även barn som reste på privat initiativ. De barn som reste på privat väg kommer inte att tas upp. 1.3 Metod och materialbeskrivning Jag har i uppsatsen utgått från tryckt litteratur, Hjälpkommittén för Finlands Barn arkiv samt Hardy Göranssons arkiv. Jag har genomfört en litteraturstudie och studie av arkivmaterial. Eftersom en stor del av litteraturen är skriven av krigsbarn har jag valt litteratur som bygger på primära källor dvs arkivmaterial. Litteraturen bygger på material från Stockholms Riksarkiv och Helsingfors Riksarkiv samt i viss del enskilda arkiv. 3

Jag har gjort ett besök på Norrbottens minne i Luleå. Där fanns inte så mycket material om de finska krigsbarnen. Det fanns namnlistor över de barn som anlänt till Norrbotten samt vart de placerats, det fanns även brev från familjer i Norrbotten som önskade ta emot ett finskt krigsbarn. I uppsatsen har jag inte använt mig av material från Norrbottens Minne. Det mesta materialet om de finska krigsbarnen finns i Stockholms Riksarkiv. Jag har använt mig av Hjälpkommittén för Finlands Barn arkiv samt Hardy Göranssons arkiv, direktör för Hjälpkommittén för Finland Barn. Arkivmaterialet har använts till kapitlet som rör barnförflyttningarna. Min historiska del baseras på Finlands historia 4 skriven av Henrik Meinander. Boken ger en beskrivning av vinter- och fortsättningskrigen samt det politiska förhållandet mellan Sverige och Finland. Boken finns i fyra band och jag har använt mig av del fyra som behandlar tiden från 1910- talet till nutid. Min historiska del bygger även på Anders Perssons Finlands sak var svår. Även den ger en beskrivning av krigen som Finland medverkat i. Pertti Kavéns bok 70 000 små öden bygger bland annat på arkivmaterial från Riksarkivet i Stockholm och Helsingfors som behandlar barnförflyttningen. Pertti Kavén är själv ett krigsbarn men boken tar inte ställning till om barnförflyttningarna var rätt eller fel. Med lapp om halsen skriven av Annu Liikkanen bygger på arkivmaterial och ett hundratal intervjuer med finska krigsbarn om hur transporterna påverkat dem i vuxen ålder. Boken har använts som källa i många forskningsprojekt. Annu Liikkanen är själv ett krigsbarn och ger en objektiv bild av barnförflyttningarna. Boken Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam skriven av Sinikka Ortmark- Almgren ger en beskrivning av de olika organisationer under vinter- och fortsättningskriget. De tre böckerna kompletterar varandra och har i huvudsak använts i kapitel tre som rör barnförflyttningarna. 1.4 Tidigare forskning Lillemor Lagnebro har skrivit avhandlingen Finska krigsbarn. Hon har gjort en undersökning med finska krigsbarn i vuxen ålder. Hon har intervjuat dem om deras erfarenheter från barndomen och deras upplevelser. Avhandlingen syftar till att undersöka krigsbarnens upplevelser i barndomen och hur de har påverkat dem psykologisk under deras liv. I min uppsats använder jag mig av avhandlingen i kapitlet rörande barnförflyttningarna. 4

Lillemor Lagnebro har även skrivit en psykologiuppsats Krigsplacerade finska barn under åren 1939-1945- en explorativ studie av eventuella psykologiska effekter hos barnen i vuxen ålder. Uppsatsen syftar till att undersöka om de finska krigsbarnens förflyttning till Sverige har påverkat dem psykologiskt. Avhandlingen och hennes uppsats kompletterar varandra, undersökningarna visar hur de upplevde sin barndom med förflyttningarna och hur de har påverkat dem i vuxen ålder. 2 Historik I kapitlet som följer ger jag en bakgrund till vinter- och fortsättningskriget samt en beskrivning av dem. 2.1 Mot andra världskriget Den 23 augusti 1939 slöts en non- aggressionspakt mellan Sovjetunionen och Tyskland, de två länderna som varit fiender allierade sig med varandra. Pakten innehöll en hemlig överenskommelse mellan de två länderna vilket ingen då visste. Utrikesministrarna Molotov och Ribbentrop delade upp ländernas olika intressesfärer mellan sig. Inom Tysklands intressesfär låg västra Polen och för Sovjets del var det Baltikum, östra Polen samt Finland. 1 Omvärlden trodde att pakten enbart innebar en icke angreppspakt, men tyvärr var det inte så. 2 Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen utan krigsförklaring. Två dagar senare förklarade Frankrike och Storbritannien Tyskland krig. Andra världskriget var ett faktum. 3 Utan pakten mellan Tyskland och Sovjet skulle Hitler troligen inte ha anfallit Polen i rädsla för Sovjet. Kort efter Tysklands intrång i Polen gick sovjetiska trupper in i östra Polen. 4 Sovjet påbörjade förhandlingar med Estland, Lettland och Litauen om att Sovjet skulle ha militära stödjepunkter i de tre länderna. Kraven accepterades och sovjetriska trupper började inta sina positioner i de tre länderna. Finland började känna oro när de såg vad som hände deras grannstater. Den 5 oktober 1939 kallade Molotov Finlands ambassadör till Moskva för 1 Meinander H Finlands historia 4 (1999) s 180 2 Persson A Finland sak var svår (1979) s 31 3 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 13 4 Persson A Finland sak var svår (1979) s 31 5

att diskutera politiska frågor. Finland såg vad som hänt Estland, Lettland och Litauen och bestämde att de inte skulle gå samma öde till mötes. 5 2.1.1 Moskva förhandlingarna Vid förhandlingarna ställde Sovjet följande krav: Landet skulle arrendera Hangö i 30 år, Finland skulle avträda öarna i finska viken, gränsen på Karelska näset skulle förflyttas. Även gränsbefästningarna skulle förstöras samt en del av Petsamoområdet skulle avträdas. 6 Sovjet ställde kraven för att vid ett eventuellt krig kunna försvara Leningrad. 7 Den 18 oktober hölls ett nordiskt möte i Stockholm syftet var att visa moraliska stöd för Finland. Efter mötet meddelade Sverige till Finland att de inte kunde stödja Finland om de blev anfallna av Sovjet. Den 9 november 1939 avbröts förhandlingarna mellan Finland och Sovjet. 8 Finland meddelade att de inte accepterade kraven. De menade att det var ett brott mot neutralitetspolitiken att ställa kraven. 9 2.2 Vinterkriget Den 26 november 1939 bröt skottlossning ut inne på sovjetiskt område vid karelska näset. Det var i byn Mainila 800 meter från finska gränsen som skottlossningen ägde rum. Molotov påstod att de sovjetiska trupperna blivit beskjuten från finskt territorium och han meddelade att det var en fientlig handling mot Sovjet från Finlands sida. Molotov krävde att Finland skulle dra sina trupper 20-25 kilometer inåt landet. Finland nekade till att de beskjutit Sovjet och drog inte tillbaka sina trupper. Sovjet påstod att detta var att bryta non- aggressions pakten från 1934 som slutits mellan dem. Därefter sade de upp pakten med Finland. 10 1988 erkände Ryssland att de arrangerat skotten för att kunna anfalla Finland. 11 5 Persson A Finland sak var svår (1979) s 32-33 6 Ibid s 37 7 Meinander H Finlands historia 4 (1999) s 182 8 Ibid. s 182-183 9 Hallinder A, Risan P Flykting i går och i dag (1993) s 14 10 Persson A Finland sak var svår (1979) s 47-48 11 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 15 6

Den 30 november 1939 anföll sovjet Finland utan förvarning. Sovjetiska bombplan flög in över Finland. 12 De uppgav att de anföll Finland för beskjutningen på byn Mainila. När Finland anfölls av Sovjet stärktes samhörigheten mellan Sverige och Finland. Anledningen var att Sverige misstänkte att de skulle gå samma öde till mötes. 13 När Finland anfölls av Sovjet fick de en hel världs sympatier. Slagorden blev Finlands sak är vår. 14 Vid krigsutbrottet hade den ryska armén 450 000 man vid finska gränsen. Av dessa var 200 000 placerade på karelska näset och 250 000 var spridd norrut längs gränsen. Sovjet hade kanoner och tanks. Finlands armé bestod av 300 000 man. Av dessa koncentrerades 130 000 till karelska näset. Finland hade ett fåtal stridsvagnar och armén var betydligt svagare än den sovjetiska. 15 Den sovjetiska armen trängde in i Finland via karelska näset och även delar av norra gränsen överträddes. 16 Finland insåg att armén inte skulle lyckas hålla tillbaka dem pga brist på krigsmateriel. Den 13 mars 1940 undertecknades fredsavtalet i Moskva. Sovjet ställde hårda krav på Finland. Finland skulle avträda karelska näset och även Viborg och delarna väster och norr om Ladoga. Sovjet krävde även att få arrendera Hangö under 30 år och att Sallaområdet och Kuusamo skulle avträdas. Sovjet krävde större områden än vad de erövrat. 17 2.3 Mellanfreden Tiden mellan 13 mars 1940 till 25 juni 1941 var en fredsperiod i Finland. Den 9 april 1940 ockuperade Tyskland Danmark och Norge. Sommaren 1940 blev Estland, Lettland och Litauen delrepubliker till Sovjetunionen. 18 Finland kände sig hotade av Sovjet och ingick en allians med Tyskland vilken innebar att de skulle få transportera trupper genom Finland till Norge. Alliansen med Tyskland var en sorts trygghet även för dem som tog avstånd från nazismen. Finland hoppades att Sovjet inte skulle anfalla dem eftersom de var i allians med Tyskland. 19 12 Meinander H Finlands historia 4 (1999) s 186 13 Hallinder A, Risan P Flykting i går och i dag (1993) s 15 14 Persson A Finland sak var svår (1979) s 7 15 Meinander H Finlands historia 4 (1999) s 190 16 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 15 17 Ibid. s 17 18 Ibid. s 22 19 Lagnebro L Finska krigsbarn (1994) s 12 7

2.4 Fortsättningskriget Den 22 juni 1941 anföll Tyskland Sovjet utan förvarning trots det tysk- ryska vänskapsfördraget. Finland blev Tysklands allierade. 20 Tyskland anföll från Svarta havet i söder till Ishavet i norr. Hitler meddelade omvärlden att anfallet skett i förbund med Finland. Finland motsatte sig uttalandet och meddelade att Finland var neutralt. Den 25 juni bombade Sovjet flera städer i Finland pga tyska plan flugit in över Sovjet från finskt område. Finland lät än en gång meddela att de inte var allierade med Tyskland. Finland återerövrade karelska näset, Viborg, Hangö under 1941. Kriget avstannade och blev ett ställningskrig fram till 1944. I februari 1944 började Sovjet att bomba städer i Finland. Den 9 juni 1944 anföll Sovjet på karelska näset och de finländska trupperna var tvungna att dra sig tillbaka. Finland bad Tyskland om hjälp och de sände krigsmateriel till landet. Sovjet var villig att sluta fred om Finland bröt sina förbindelser med Tyskland. Finland meddelade Tyskland att de skulle dra sina trupper från landet. 21 Den 19 september 1944 tecknades fredsavtal mellan Finland och Sovjet. Kraven från Sovjets sida var hårda. Finland skulle bland annat förgöra de tyska trupper som fanns i landet. Det blev ett krig på finsk mark mellan Tyskland och Finland. 22 3 Barnförflyttningarna I Kapitlet som följer kommer det olika hjälporganisationerna för de finska barnen att beskrivas samt vilka deras uppgifter var. Vidare ges en översikt över orsaker till förflyttningarna samt hur transporterna var organiserade. 3.1 Bakgrund till barnförflyttningarna Under det finska vinterkriget och fortsättningskriget förflyttades 70 000 barn från Finland till Sverige, Danmark och Norge. De flesta barnen förflyttades till Sverige. Anledningarna och 20 Lagnebro L Finska krigsbarn (1994) s 12 21 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 25-27 22 Lagnebro L Finska krigsbarn (1994) s 12 8

orsakerna var direkta följder av krigen. 23 Transporterna av barnen har kallats Världshistoriens största barnförflyttning. 24 Sveriges folk ville hjälpa Finland under kriget och en rad olika hjälporganisationer bildades av privatpersoner. 25 3.2 Hjälporganisationer under vinterkriget Nedan kommer en beskrivning av de olika hjälporganisationerna och deras uppgifter under vinterkriget. 3.2.1 Centrala Finlandshjälpen Olika hjälporganisationer grundades när Finland drogs in i kriget. En av de första var den svenska Centrala Finlandshjälpen. 26 Organisationen bestod av Röda Korset, Rädda Barnen, Frälsningsarmén, Sveriges Lottakår, Suomibyrån, Rotary och en rad mindre organisationer. 27 Organisationen bildades på privat initiativ 5 december 1939. 28 Initiativtagare till organisationen Centrala Finlandshjälpen var Hanna Rydh och Maja Sandler. De ville engagerade sig för barnens utsatta situation under kriget. 29 Centrala Finlandshjälpen riktade sig i första hand till de finska barnen och de yngsta barnens mödrar. 30 Sandler och Rydh meddelade Finlands inrikes- och socialminister att Centrala Finlandshjälpen bildats i Sverige för att hjälpa och stödja Finland under kriget. Detta innebar att svenska hem stod öppna för tusentals finska barn. Centrala Finlandshjälpen skickade en förfrågan till Finland om vilken enhet som kunde tänkas ha hand om ärendet i Finland men landets utrikesminister tog avstånd från förslaget. Han meddelade att Finland var mer intresserad av annan hjälp i samma storleks ordning. Efter avslaget på den svenska hjälpen reste Sandler och Rydh över till Helsingfors där de höll en presskonferens den 11 december 1939. 31 Under presskonferensen meddelade de det finska folket om att svenska hem stod öppna för tusentals finska barn. 32 23 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 5 24 Lagnebro L Finska krigsbarn (1994) s 2 25 Meinander H Finlands historia 4 (1999) s 198-199 26 Ibid 27 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 25 28 Matvejena S Välkommen till Sverige (1996) s 3 29 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 19 30 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 25 31 Ortmark- Almgren Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 19 32 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 46 9

I Sverige sände Centrala Finlandshjälpen ut förfrågningar via massmedia till svenskarna om de kunde tänkas ta emot finska barn och till en viss del dess mödrar. Tusentals brev inkom till organisationen vilket visade på den stora hjälpviljan i Sverige. 15 000 hem var villiga att ta emot barn redan efter ett par månader. Centrala Finlandshjälpen kontaktade den svenska regeringen med en förfrågan om de var villiga att sänka pengar till organisationen. De skänkte en halv miljon kronor till organisationen. 33 Centrala Finlandshjälpen var uppbyggd med länsavdelningar ute i landet. Det var länsavdelningarna som sände ut förfrågningar via massmedia om vilka familjer som kunde ta emot krigsbarn i sina hem. Den finska hjälporganisationen Nordiska hjälpcentralen var uppbyggd på liknande sätt med länsavdelningar. 34 3.2.2 Nordiska hjälpcentralen Den 13 december 1939 bildades Nordiska hjälpcentralen i Finland. 35 Den finska samarbetsorganisationen och den svenska organisationen hade täta kontakter med varandra. Innan barnförflyttningarna började klargjordes vad de två olika organisationerna var ansvariga för. 36 Nordiska hjälpcentralens uppgift var att göra ett urval av de barn som skulle sändas till Sverige och de ansvarade även för transporterna från Finland till Sverige. 37 En utredning startades på initiativ av social- och inrikesministrarna i Finland. De skulle utreda vilka barn som skulle förflyttas till Sverige. Den 18 december 1939 var utredningen klar. 38 Organisationen beslutade att barn under tre år reste med sina mödrar och barnets högst tillåtna ålder var tolv år. 39 De barn som fick förflyttas till Sverige registrerades av kommittén. 40 Den första barnförflyttningen ägde rum 15 december 1939. Till en början var familjerna i Finland tveksamma till förflyttningen av barnen men i Finland bedrevs en intensiv propaganda för att skicka barnen till Sverige. 41 33 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 25-26 34 Ibid. 35 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 20 36 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 48 37 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 20 38 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 49 39 Ibid 40 Matvejevan S Välkommen till Sverige (1996) s 3-4 41 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 51 10

3.3 Hjälporganisationer under Fortsättningskriget Nedan kommer en beskrivning av de olika hjälporganisationerna och deras uppgifter under fortsättningskriget. 3.3.1 Kommittén för Finska Sommarbarn och Hjälpkommittén för Finlands Barn Den svenska Centrala Finlandshjälpen lade ned sin verksamhet när vinterkriget var slut. Men Finland hade det svårt även efter kriget, det berodde exempelvis på att många var bostadslösa, landets svaga ekonomi och livsmedelsbristen som rådde. 42 I maj 1941 bildades Kommittén för Finska Sommarbarn. 43 Kommittén bildades på initiativ av privatpersoner pga Finlands bekymmersamma läge efter kriget. 44 Sommarbarnskommitténs uppgift var att sända 2000 finska barn till Sverige under sommaren 1941 för rekreation. Tanken var att barnen skulle återvända till Finland när sommaren var slut. Kommittén bestod av Röda Korset, Rädda barnen och en rad frivilliga organisationer. 45 Direktör för kommittén var Hardy Göransson. 46 I juni 1941 bröt fortsättningskriget ut vilket medförde ett utvidgat hjälpbehov i Finland. 47 När kriget bröt ut ville Sverige ta emot fler barn och en skrivelse sändes till Finlands socialminister K-A Fagerholm med en inbjudan att sända fler barn till Sverige under det pågående kriget. Finland var tveksam till förslaget och förhandlingarna drog ut på tiden. Den 2 september 1941 togs beslut om att barnförflyttningarna skulle utökas. 48 Den 3 september 1944 godkände Finland förflyttningar av barn till Sverige och den finska socialministeriets barnförflyttningskommitté grundades. 49 Finland meddelade att de inte kunde bidra med medel till barnförflyttningskommittén kostnader. Hjälpkommittén i Sverige meddelade att de stod för den finska organisationens kostnader. Statens järnvägar 42 Liikanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 31 43 RA/ 730111 A2: 2 44 RA/ 730111 A2: 2 Protokoll 5/12 1946 45 Matvejevna S Välkommen till Sverige (1996) s 3 46 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 31 47 RA/ 730111 F1: 2 48 RA/ 730111 A2: 1 Protokoll 2/9 1941 49 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 62 ff 11

lämnade rabatt på barnens biljetter. 50 Kostnaderna för barnens resor inom Finland och Sverige skulle bekostas av Hjälpkommittén eftersom Finland hade svag ekonomi. 51 Vid Hjälpkommitténs sammanträde 30 december 1941 beslöts att Kommittén för Finska Sommarbarn skulle ändra namn till Hjälpkommittén för Finlands Barn eftersom den utvidgat sin verksamhet. 52 Hjälpkommittén hade fyra olika verksamhetsgrenar. 1) Överföring av friska barn: Antalet barn som sändes genom Hjälpkommitténs försorg var: Från 5/6 1941-1/1 1944 hade 23 008 stycken barn sänts till Sverige, 1/1-30/9 1944 sändes 23 323 barn från Finland den sammanlagde siffran blir 49 331 stycken barn. Barnen vistades i enskilda hem, sjukhus eller på barnhem under tiden i Sverige. 2) Omhändertagande av sjuka barn: Med särskilda transporter sändes sjuka barn till Sverige. Under tiden 1/1 1942-30/9 1944 överfördes 3 269 sjuka barn till Sverige där de vistas på sjukhus eller barnhem för vård. 3) Barnbespisning: Under åren 1942-1944 fanns barnbespisningar i 32 städer runt om i Finland. På dessa barnbespisningar utdelades 4 759 796 portioner mat till barn och blivande och ammade mödrar. Barnbespisningarna upprättades i Finland eftersom vissa föräldrar inte ville sända iväg sina barn till Sverige. 4) Ambulerande Barnklinik: Finlands Röda Kors förfogade över en ambulerade barnklinik som hade röntgenapparat. Under åren 1942-1944 fanns den i Viborgs, Tavastehus, Uleåborgs och Lapplandslän. Under de två åren undersöktes 14 000 barn och 3 000 vuxna. Kliniken reste till de orter som hade lång väg till sjukhus. 53 Med hjälp av röntgenapparaten upptäcktes tuberkulosen som härjade. 54 50 RA/ 730111 A2: 1 Protokoll 9/5 1941 51 RA/ 730111 A2: 1 Protokoll 10/1 1942 52 RA/ 730111 A2:1 53 RA/ 730111 A2: 2 54 RA/ 730111 F1: 1 12

3.3.2 Socialministeriets Barnförflyttningskommitté I Finland bildades Socialministeriets Barnförflyttningskommitté i september1941. 55 Deras huvuduppgift var att göra ett urval av de barn som fick förflyttas till Sverige samt organisera transporterna av barnen till Sverige. 56 I Finland var det kommittén som beslutade när barnen skulle sändas och återsändas till Finland samt antalet barn som skulle resa till och från Sverige. Besluten som togs skickades vidare till den svenska Hjälpkommittén för Finlands Barn i Stockholm. De i sin tur hade kontakt med fosterhemmen i Sverige. 57 De barn som fick åka var: Karelska barn vilkas föräldrar återvände för att återuppbygga och befolka det återerövrade Karelen. Barn från bombskadade hem. Barn till invalider. Stupades barn som inte fått fadderbarnsunderstöd. Barn ur barnrikefamiljer. Barn till inkallade, vars mödrar förvärvsarbetade. 58 I varje finskt län upprättades en lokalkommitté. De skötte de praktiska med transporterna och valde ut barnen som skulle resa till Sverige. Det var även till de lokalakommittéerna som mödrarna vände sig till med frågor som rörde barnförflyttningarna. 59 3.4 Transporterna under vinter- och fortsättningskriget Den första transporten av barn ägde rum 15 december 1939, under vinterkriget, med båt från Åbo till Stockholm. 60 När barnen anlänt till Stockholm väntade vidare transport ut till landet och till den svenska fosterfamiljen. Det var representanter från länsavdelningar som ansvarade 55 RA/ 730111 F1: 1 56 Matvejevna S Välkommen till Sverige (1996) s 3 57 Liikanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 33 58 RA/ 730111 F1: 1 59 Ibid. 60 Ortmark. Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 20 13

för transporterna ut till landet. 61 Efter ett tag fick båtresorna ställas in pga ryska bombplan samt havet som började frysa till. Den 31 januari 1940 gick sista båttransporten till Sverige från Finland. Barnen började istället flygas från Vasa till Sverige. Men även de transporterna fick avbrytas pga risker med bombningar. 62 Barnen började sändas med tåg via Haparanda, den första transporten med tåg ägde rum 11 januari 1940 och resan tog två dagar. 63 Under vinterkriget sändes 9000 barn och deras mödrar till Sverige genom Nordiska hjälpcentralen och Centrala Finlandshjälpen. 64 Efter vinterkrigets slut började barnen att återsändas till Finland med tåg och båt. 65 Två veckor efter att Centrala Finlandshjälpen bildats grundades liknande organisationer i Danmark och Norge. Transporterna till Danmark och Norge påbörjades i mars 1940. 66 Till Danmark transporterades 93 stycken och till Norge 107 stycken barn under vinterkriget. Resan till Danmark tog tolv dagar. Det var en av orsakerna till varför Sverige blev de främsta mottagarlandet. 67 Även Schweiz och Ungern var villiga att ta emot barn men Finland tackade nej till deras inbjudan eftersom avståndet mellan länderna var stora samt transporterna skulle bli långa och kostsamma. 68 Fortsättningskriget bröt ut sommaren 1941. Under hösten samma år transporterades barnen i huvudsak med båt till Sverige, senare började även barnen förflyttas med tåg. 69 I början av fortsättningskriget sändes bara friska barn till Sverige. 70 När Sverige meddelade att de även tog emot sjuka barn började flyg att användas som transportmedel pga de sjuka barnen inte orkade med de långa transporterna som båt och tåg innebar. 71 61 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 29 62 Ibid. s 20-21 63 Ortmark. Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 20 64 Ibid s 21 65 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 21 66 Ortmark. Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 21 67 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 51 68 RA/ 730111 F1: 1 Protokoll 22/2 1945 69 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 22 70 Ibid s 32 71 Ibid. s 22 14

1941-1948 sändes 55 144 barn genom Socialministeriets barnförflyttningskommitté till Sverige. Kommittén uppskattade att 5 000-6 000 barn reste på privat initiativ. Den sammanlagda siffran blir 70 000 barn som sändes till Sverige under åren 1939-1948. 72 3.5 Barnens tid i Sverige 3.5.1 Ankomsten till Sverige Hösten 1941 anslöt sig Sveriges Läkarförbund till Hjälpkommittén varvid barnhjälpen utvidgades, Sverige meddelade Finland att även sjuka barn var välkomna till Sverige för behandlig. 73 En förutsättning för transporterna var att Finland garanterade att barnen läkarundersöktes innan avresan till Sverige. 74 En förfrågan skickades ut till svenska sjukhus där de fick svara på hur många barn de kunde tänkas ta emot. Eftersom Sveriges sjukhusplatser var för få upprättades speciella sjukhem för de finska barnen 75 Innan avresan till Sverige registrerades barnen av Socialministeriets barnförflyttningskommitté och läkarundersökte. De barn som reste som friska skulle ha ett friskhetsintyg vid ankomsten till Sverige. När barnen anlände till Sverige registrerades de av Hjälpkommittén för Finlands Barn för att föräldrarna i Finland skulle veta var deras barn placerats. 76 Läkarna i Finland hade tidsbrist och undersökningarna var inte så noggranna samt att utrustning saknades. De ordinarie läkarna var vid fronten. Det var de nyutexaminerade och inte färdigutbildade läkare som undersökte barnen. Det var anledningen till varför barnen även undersöktes vid ankomsten till Sverige. Vid undersökningarna mättes, vägdes och togs prover på barnen. Särskilda genomgångshem upprättades där undersökningarna ägde rum. 77 Genomgångshemmen fanns i Boden, Örebro, Gävle, Göteborg och Stockholm. 78 Svenska staten bidrog med kläder till genomgångshemmen. Alla barn som passerade ett genomgångshem skulle förses med kläder. Efter läkarundersökningarna av barnen transporterades de vidare till barnhem, enskilt hem eller sjukhus. 79 72 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 23 73 RA/ 730111 A2:1 Protokoll 22/12 1941 74 RA /730111 A2: 1 Protokoll 16/12 1941 75 RA/ 730111 A2: 2 76 RA/ 730111 F1: 2 77 Ibid 78 RA/ 730111 A2: 2 Protokoll 31/10 1944 79 RA/ 730111 A2: 2 15

Sverige tog emot två sorters sjuka barn: De som var sjuka innan avresan samt de som ansetts friska vid avresan men var sjuka vid ankomsten till Sverige. 10 % av de friska barnen var sjuka vid ankomsten till Sverige. 5 137 sjuka barn sändes till Sverige under fortsättningskriget. 80 En av orsakerna till att Sverige tog emot sjuka barn var att i Finland var antalet sjukhusplatser otillräckliga eftersom militären använde sjukhusen. 81 3.5.2 De svenska hemmen De svenska hemmen fick ingen ersättning för barnen som de hade inneboende. De finska barnen som kom till Sverige tilldelades en familj eller i vissa fall fick familjerna välja barn. 82 De första åren genomgick de blivande fosterhemmen en granskning innan de fick ta emot ett barn. Men när transporterna kom akut hann inte hemmen granskas. De flesta barnen kom till bra hem men det fanns de som kom till mindre lämpade hem. 83 3.5.3 Skolan i Sverige De finska barn som var i skolåldern skulle undervisades i Sverige. Finska lärare sändes till Sverige där de undervisade de finska barnen på olika orter i landet. 84 De finska lärarna sändas till Stockholm, Eskilstuna, Motala, Linköping, Falun, Grängesberg, Lindesberg, Norrköping, Borås och Osby. Ett flertal lärare placerades på andra orter. På de orter där de inte fanns tillräckligt antal finska barn fick de gå i den svenska skolan. De barn som fick gå i den svenska skolan fick även lyssna på radioprogram som radiotjänst sände. 85 Radioprogrammen var riktade till de finska barnen. 86 80 RA/ 730111 A2: 2 81 RA/ 721174 Volym 1 82 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 46 83 Ibid. s 50 84 RA/ 721174 Volym 1 85 RA/ 730111 A2:1 Protokoll 18/1 1943 86 RA/ 721174 Volym 1 16

3.6 Orsaker till barnförflyttningarna Orsakerna till barnförflyttningarna var direkta följder av kriget. När beslut om barnförflyttningarna togs den 3 september 1941 redovisades även orsakerna till barnförflyttningarna. 87 Orsaker som uppgavs var att kvinnorna behövdes till förvärvsarbete när männen låg i krig. Under den tiden saknades barnomsorg från samhällets sida. Kvinnorna behövde befrias från barnomsorgen för att kunna förvärvsarbeta. 88 En annan orsak som redovisades var livsmedelsbristen som rådde i landet. 89 Exempel på orsaker som uppgavs av barnens mödrar vid förflyttningen av barnen var att familjerna fått lämna sina hem vid evakuering, sjuka barn, familjen hade ett högt barnantal samt fadern till barnet var vid fronten. Orsak okänd uppgavs också. Tabellen visar orsaker som uppgav mellan åren 1941-1946: 90 Antalet Orsaker till förflyttningarna barn Evakuering 10 109 Barnet sjukt 5 118 Familjen barnrik 4 491 Fadern vid fronten 3 710 Fadern stupad i krig 2 732 Svåra hemförhållanden 2 520 Fadern el modern döda el båda 1 770 Föräldrarna i arbete, barnet utan vård 1 630 Bombskador 1 604 Fadern krigsinvalid 1 351 Fadern vid fronten, modern i arbete 832 Totalt 35 867 87 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 67 88 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran (2004) s. 20 89 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 67 90 Liikanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 135-136 17

En av orsakerna till att Sverige tog emot krigsbarn var: Hjälparbetet för Finlands barn i Sverige vilar på en urgammal samhörighetskänsla mellan våra länder som skapats icke blott genom vår långa gemensamma historia 91 De personer som var kritiska till barnförflyttningar i Finland påstod att Sverige tog emot de finska barnen för att lösa Sveriges befolkningsfråga. 92 Under 1930- talet föddes för få barn i Sverige. Nativiteten hade drastiskt minskat under 1900- talet. Under 1930- talet hade Sverige den lägsta nativiteten i Europa. Antalet barn som föddes i Sverige per 1000 invånare under ett år var i Sverige 14,1 i Finland var motsvarande siffra 19,5. Befolkningen i Sverige minskade och det låga barnafödandet var en stor debattfråga under den tiden. 93 3.6.1 Propagandan De finska mödrarna ville i det längsta ha sina barn kvar i hemmet. Barnens fäder låg ofta vid fronten. Myndigheterna propagerade för att mödrarna skulle sända sina barn till Sverige. De framförde att mödrarna behövdes till förvärvsarbete eftersom männen låg ute i krig. Myndigheterna förklarade även vilket privilegium det var att få sända barnen till Sverige som inte var indraget i krig. I Sverige skulle de få äta sig mäta och inte behöva frysa och de skulle även slippa uppleva de fasor som ett krig innebär. 94 När tidningarna framförde kritik mot barnförflyttningarna censurerades inläggen av de finska myndigheterna. All negativ publicitet förbjöds från och med 26 januari 1942, barnförflyttningarna fick inte kritiseras. 95 3.7 Förflyttningar; perioder och kvantitet Transporterna började i stor skala i september 1941 och pågick till midsommar 1942. Under den perioden överfördes 23 000 barn till Sverige. 96 Störst antal barn sändes till Sverige våren 1942 och sommaren 1944, vilket beror på krigshändelser. 97 Under hösten 1942 och 1943 överfördes ett mindre antal barn, 2000 sändes till Sverige. Kriget mellan Finland och Sovjet 91 RA/ 730111 F1: 1 92 RA/ 730111 F1: 2 93 Andersson K-O Vårt dramatiska sekel" Mellankrigstiden (1994) s181 94 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 26 95 Kavén P 70 000 små öden (1994) s. 89 96 RA/ 730111 F1: 2 97 RA/ 730111 A2: 2 18

stabiliserades sommaren 1942 till januari 1944 då ställningskrig rådde. Under den perioden började barnen att återsändas till Finland. 98 Efter bombningarna av Helsingfors den 6 februari 1944 påbörjades en ny överföring av barn. 99 Den 10 februari 1944 sände Finlands barnförflyttningskommitté en förfrågan till Hjälpkommittén för Finlands Barn om Sverige kunde ta emot fler barn pga krigsläget. Det var rusning till kommitténs lokaler i Finland. Sverige meddelade att de var villiga att ta emot fler barn. De finska myndigheterna önskade att sända över 10 000 barn. 100 Det blev fler än så under 1944 överfördes 29 000 barn till Sverige. 101 I Sverige placerades barnen jämt över alla Sveriges län. (se bilaga 2 s 28 ) 102 Uppgifter hur barnen placerades i Sverige under 1944-1945 saknas. 103 Till Sverige antal År anlända barn 1941 4 217 1942 17 810 1943 1 314 1944 29 007 1945 1 911 1946 872 1947 13 1948 0 Totalt 55 144 Tabellen visar att barn fortsatte att sändas till Sverige efter kriget slut. (se bilaga 3 s 29) Orsaken till att barnen sändes till Sverige samt inte började återsändas till Finland berodde på Finlands livsmedels- och bostadsbrist. 104 1946 började återresorna till Finland. 105 98 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 34 99 RA/ 730111 F1: 2 100 RA/ 730111 A2: 1Protokoll 10/2 1944 101 RA/ 730111 F1: 2 102 Ortmark- Almgren S Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) s 44 103 Tarkiainen K Finnarnas historia i Sverige 2 s. 378 104 RA/ 730111 A2: 2 Protokoll 27-28/10 1944 105 Liikkanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 7 19

Under forstsättningskriget kom de flesta barnen från Nylands- och Viborgs län. Orsaken var bombningar och matbrist. (Se bilaga 1 s 27) 106 De statiska siffrorna nedan är från åren 1941-1946 när barnförflyttningarna var som störst. Tabellen nedan visar vilka län som barnen kom från och antalet barn. 107 Antal Barnets hemlän barn Viborgs 14 207 Nylands (Helsingfors) 13 954 Uleåborgs 4 272 Tavastehus 3 938 Åbo och Björneborgs 3 792 Lapplands 2 833 Vasa 2 685 Kuopio 2 116 S: t Michels 816 Ålands 15 Hela landet 48 628 106 Tarkiainen K Finnarnas historia i Sverige 2 s. 378 107 Liikanen A Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) s 133 20

3.8 Barnen som inte återvände till Finland 26 mars 1946 beslutade finska regeringen att alla barn som sänts till Sverige med hjälp av Socialministeriets Barnförflyttningskommitté och Hjälpkommittén för Finland Barn skulle sändas tillbaka till Finland. Vissa undantag gjordes. De barn som fick stanna kvar i Sverige var: 1) Barnet föräldralöst 2) Sjukdom i hemmet eller annars olämpliga hemförhållande 3) Avbrytandet av den i Sverige givna yrkesutbildningen 4) Föräldrarnas svåra ekonomiska läge, särskilt storfamiljernas 5) Olämplig bostad eller brist på bostad Beslutet om barnens återvändande skulle publiceras samtidigt i svensk och finsk press och radio. 108 Barnförflyttningskommittén ansåg att alla barn som förflyttades till Sverige skulle återvända till sitt hemland. Men kommittén lyckades inte återsända alla barnen till Finland. 109 1948 avslutade barnförflyttningskommittén sitt arbete. Då fanns det fortfarande finska barn kvar i Sverige. 110 1949 fanns det 15 174 finska barn kvar i Sverige, av dessa var 1 424 adopterade och 3 956 fosterbarn i en svensk familj. 111 De barn som stannade kvar i Sverige hos sina fosterföräldrar fick ingå en fosterbarnsöverenskommelse vilket innebär att barnet avfördes från kommitténs register och ansvar. Barnet skulle bo kvar i Sverige tills dessa att barnets hemförhållanden i Finland blivit bättre. Därefter skulle barnet återvända till Finland. 112 De fosterföräldrar som hade kvar sitt fosterbarn förband sig att återsända barnet till Finland när föräldrarna önskade. De skulle även bekosta återresan för barnet. Fosterbarnsöverenskommelsen skulle godkännas av de finska myndigheterna. 113 108 RA/ 730111 A2:1 Protokoll 24/4 1946 109 Kavén P 70 000 små öden (1994) s 119 110 Ibid s 127 111 Båsk K Finländska krigsbarn i Sverige (1976) s 4 112 RA/ 730111 A2: 2 5/12 1946 113 RA/ 721174 Volym 1 21

När barnen adopterades uppmanades barnets fosterföräldrar att de skulle söka svenskt medborgarskap eftersom en adoption inte innebar att barnet automatiskt blev svenska medborgare. 114 114 RA/ 730111 A2: 2 Protokoll 5/12 1946 22

4 Sammanfattning Under vinterkriget var det Centrala Finlandshjälpen och Nordiska hjälpcentralen som organiserade barnförflyttningarna. De båda organisationerna bildades i december 1939 när kriget brutit ut. Den svenska organisationens uppgift var att ta emot de finska barnen i Sverige samt att ordna med bostad. Under vinterkriget var det bara friska barn som fick resa till Sverige, varför inga barnhem eller sjukhem upprättades. Den finska organisationens uppgift var att göra ett urval av de barn som fick åka. De barn som fick resa till Sverige under vinterkriget var barn under tolv år. De barn som var under tre år skulle resa med sina mödrar. Under fortsättningskriget var det Hjälpkommittén för Finlands Barn och Socialministeriets barnförflyttningskommitté som ansvarade för förflyttningarna. Hjälpkommitténs uppgift var att ta emot friska och sjuka barn. De friska placerades till stor del i enskilda hem men en del barn placerades på barnhem. De sjuka barnen skulle behandlas och placerades på sjukhus. Den finska organisationen hade som uppgift, liksom under vinterkriget, att välja ut de barn som fick resa. De kategorier av barn som fick resa till Sverige under fortsättningskriget var: Karelska barn vilkas föräldrar återvände för att återuppbygga och befolka det återerövrade Karelen. Barn från bombskadade hem. Barn till invalider. Stupades barn som inte fått fadderbarnsunderstöd. Barn ur barnrikefamiljer. Barn till inkallade, vars mödrar förvärvsarbetade Barnen förflyttades under åren 1939-1948. Sammanlagt förflyttades 70 000 barn från sitt hemland till Sverige. 9 000 barn reste under vinterkriget, 55 000 under fortsättningskriget. Kommittén uppskattar att 5 000-6 000 barn reste på enskild väg. Barnen förflyttades till Sverige pga. kriget och dess följder. Orsaken som mödrarna uppgav vid förflyttningarna var: evakuering, det var familjer som flytt från sitt hem och var bostadslösa. Den andra orsaken var att barnet var sjuk och inte fick plats på sjukhus eller att modern inte kunde ta hand om barnet i hemmet pga. arbete. Den tredje orsaken som uppgavs var att familjerna hade fler än åtta barn och svårt att försörja dem. 23

När beslut togs om barnens hemresor beslutades att samtliga barn som sänts till Sverige genom organisation skulle återsändas till Finland. I mars 1946 tog de finska myndigheterna beslut om att vissa barn fick stanna i Sverige. De barn som fick stanna var: Barnet föräldralöst Sjukdom i hemmet eller annars olämpliga hemförhållande Avbrytandet av den i Sverige givna yrkesutbildningen Föräldrarnas svåra ekonomiska läge, särskilt storfamiljernas Olämplig bostad eller brist på bostad De anledningar som finns givna till varför Sverige tog emot barnen var samhörighetskänsla mellan Sverige och Finland pga. deras gemensamma historia. Det kan bekräftas eftersom slagorden i Sverige blev Finlands sak är vår. Sverige såg Finland som sitt broderland och ville stödja dem under kriget. De kritiska rösterna i Finland menade att Sverige tog emot barnen för att för få barn föddes i Sverige. 24

5 Käll- och litteraturförteckning 5.1 Otryckt källor Riksarkivet Stockholm RA/ 730111 Hjälpkommittén för Finlands Barn arkiv Volym A2: 1 RA/ 730111 Hjälpkommittén för Finlands Barn arkiv Volym A2: 2 RA/ 730111 Hjälpkommittén för Finlands Barn arkiv Volym F1: 1 RA/ 730111 Hjälpkommittén för Finlands Barn arkiv Volym F1: 2 RA/ 721174 Hardy Göranssons arkiv 1941-1959, Volym 1 5.2 Tryckt litteratur Andersson, K-O Vårt dramatiska sekel. Mellankrigstiden (1994) Stockholm: Utbildningsförlaget Hallinder, Annika & Risan, Pia Flykting igår och idag (1993) Skellefteå: Artemis Bokförlag Kavén, Pertti 70 000 små öden (1994) Otalamp: Sahlgren förlag ab Lagnebro, Lillemor Finska krigsbarn (1994) Umeå: UmU Tryckeri Liikkanen, Annu Med lapp om halsen (Det får inte hända igen) (1995) Helsingborg: Inter Terras Matvejevna, Siiri Välkommen till Sverige (1996) Köpenhamn: Akaki Books 25

Meinander, Henrik Finlands historia 4 (1999) Esbo: Schildts Förlags Ab Ortmark- Almgren, Sinikka Krigsbarns erinran- Snäll, lydig och tacksam (2004) Stockholm: SinOA Persson, Anders Finlands sak var svår (1979) Stockholm: Ordfront Tarkiainen Kari Finnarnas historia i Sverige 2 (1993) Stockholm: Nordiska museet 5.3 Otryckt litteratur Båsk, Katia Finländska krigsbarn i Sverige (1976) Forskningsprojektet Migrationen Finland- Sverige 26

6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 27

6.2 Bilaga 2 28

6.3 Bilaga 3 29