Miljörapport 2014 för avfallskraftvärmeverket och sorteringsanläggningen, inklusive återvinningscentralen och elektronikåtervinningen

Diarienr 0152/15 för avfallskraftvärmeverket och sorteringsanläggningen, inklusive återvinningscentralen och elektronikåtervinningen vid Sävenäs

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...3 1.1 AVFALLSKRAFTVÄRMEVERKET... 3 1.2 SORTERINGSANLÄGGNINGEN... 3 1.3 ÅTERVINNINGSCENTRALEN... 3 1.4 ELEKTRONIKÅTERVINNINGEN... 3 1.5 PROCESSBESKRIVNING... 3 1.5.1 Avfallskraftvärmeverket... 3 1.5.2 Sorteringsanläggningen... 4 1.5.3 Återvinningscentralen... 4 1.5.4 Elektronikåtervinningen... 4 1.6 LOKALISERING OCH RECIPIENT... 4 1.7 VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN... 4 2 GÄLLANDE TILLSTÅND, ANMÄLNINGAR OCH KONTROLLPROGRAM...5 2.1 TILLSTÅND... 5 2.1.1 Vattendomstolen... 5 2.1.2 Vattenöverdomstolen... 5 2.1.3 Miljödomstolen... 5 2.1.4 Miljööverdomstolen... 5 2.1.5 Mark- och miljödomstolen... 5 2.1.6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län... 5 2.2 ANMÄLNINGAR... 6 2.3 KONTROLLPROGRAM... 6 3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER...6 4 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET... 12 4.1 ENERGIPRODUKTION... 12 4.1.1 Produktion och leverans av energi... 12 4.1.2 R1-faktorn... 12 4.1.3 Energibalans... 12 4.2 DRIFTTID... 14 4.2.1 Sorteringsanläggningen... 14 4.2.2 Avfallspannorna... 14 4.2.3 Specialugnen... 14 4.3 FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER... 15 4.3.1 Förändringar i verksamheten 2014... 15 4.3.2 Pågående projekt 2015... 15 4.4 STÖRNINGAR I DRIFTEN SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 16 4.5 MÄTUTRUSTNING TILLGÄNGLIGHET... 18 4.6 KONTROLLER OCH BESIKTNINGAR... 19 4.6.1 Periodisk kontroll... 19 4.6.2 Periodisk besiktning, Förbränningsanläggningen... 20 4.6.3 Periodisk besiktning, Sorteringsanläggningen... 21 4.6.4 Periodisk besiktning, Återvinningscentralen... 21 4.6.5 Periodisk besiktning, Elektronikåtervinningen... 21 4.7 RISKANALYS YTTRE MILJÖ, MILJÖROND OCH REVISION... 22 4.8 MÄTNINGAR... 22 4.8.1 Kontinuerligt registrerande instrument... 22 4.8.2 Jämförande mätning... 22 4.8.3 QAL2 och AST... 23

2 5 KEMIKALIER, RÅVAROR OCH ÖVRIGA RESURSER... 23 5.1 KEMIKALIER... 23 5.1.1 Kemikalieförbrukning... 23 5.1.2 Kemikaliehantering... 27 5.2 VATTENFÖRBRUKNING... 28 5.2.1 Användning av kommunalt vatten... 28 5.2.2 Användning av vatten från Säveån... 28 5.3 ENERGIFÖRBRUKNING... 28 6 UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN... 29 6.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 29 6.1.1 Totalt årsutsläpp... 29 6.1.2 Rökgas... 31 6.2 UTSLÄPP TILL VATTEN... 41 6.2.1 Totalt årsutsläpp... 41 6.2.2 Renat processvatten... 42 7 BEHANDLADE MÄNGDER, AVFALL OCH RESTPRODUKTER... 44 7.1 BEHANDLADE MÄNGDER... 44 7.2 FARLIGT AVFALL SOM UPPKOMMIT I VERKSAMHETEN... 44 7.3 RESTPRODUKTER... 45 7.3.1 Innehåll, slagg... 45 7.3.2 Innehåll, bambergkaka och gipsslam... 46 8 TRANSPORTER... 46 9 BULLERMÄTNING... 46 BILAGOR... 47

3 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING Renova innehar gemensamt tillstånd för avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och den intilliggande sorteringsanläggningen inklusive återvinningscentralen. Sedan 2013 ingår även elektronikåtervinningen i tillståndet. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Denna miljörapport beskriver verksamheten för avfallskraftvärmeverket, sorteringsanläggningen samt elektronikåtervinningens. En separat miljörapport för återvinningscentralen finns bifogad i bilaga 3. 1.1 Avfallskraftvärmeverket Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs togs i drift 1972 och har idag tillstånd att förbränna 550 000 ton avfall per år. Förbränningsanläggningen är igång dygnet runt, året runt och omkring 25 % av det avfall som förbränns kommer med stortransporter via någon av bolagets åtta regionala omlastningsstationer. Omlastningen av avfallet medför att antalet fordonsrörelser kan begränsas. Genom förbränning och rökgaskondensering levererades elektricitet och fjärrvärme som täcker cirka 5 % av göteborgarnas elbehov och cirka 36 % av fjärrvärmebehovet 2014. 1.2 Sorteringsanläggningen Sorteringsanläggningen som är belägen i anslutning till avfallskraftvärmeverket byggdes 1984 och togs i drift 1986. Anläggningen hanterar grovt brännbart avfall från hushåll och verksamheter. Efter att inkommande avfall behandlats i anläggningen transporteras den utsorterade och upparbetade bränslefraktionen via bandtransportörer till förbränningsanläggningens avfallsbunker. 1.3 Återvinningscentralen I anslutning till avfallskraftvärmeverket finns sedan 1991 en återvinningscentral som är öppen för både hushåll och mindre verksamheter. På återvinningscentralen används ett inpasseringssystem med entrékort för att få statistik på hur många besök som görs. De fraktioner som kan lämnas vid Sävenäs återvinningscentral är bland annat, brännbart, obrännbart, skrot, trä, vitvaror, trädgårdskompost och farligt avfall samt producentansvarsmaterial, se även bilaga 3. 1.4 Elektronikåtervinningen Verksamheten innefattar omlastning av elektronik, både producentansvar och icke-producentansvar, samt viss destruktion av sekretess. Anläggningen tar emot material från återvinningscentraler och verksamhetskunder. Till lokalerna flyttade Renovas farligt avfallverksamhet in under början av 2015. 1.5 Processbeskrivning 1.5.1 Avfallskraftvärmeverket Anläggningen har fyra pannor, panna 1 (40 MW), panna 4 (54 MW), panna 5 (54 MW) och panna 7 (39 MW) med för varje panna separat rökgasreningslinje. Det vatten som kondenseras ur rökgasreningsprocessen renas i någon av verkets tre vattenreningslinjer innan det släpps till Göta älv. Till anläggningen finns en ångturbin med generator och mottryckskondensor för att kunna utvinna energi i form av elektricitet och fjärrvärme. Anläggningen har även absorbtionsvärmepumpar som kyler rökgaserna och genom den utkondenserade värmeenergin återvinner och producerar ytterligare fjärrvärme. Energiutbytet för hela anläggningen 2014 var 3,3 MWh/ton avfall. Vid avfallskraftvärmeverket finns även en destruktionsugn, den så kallade specialugnen, för biologiskt avfall och sekretessavfall och en anläggningen som tar emot och behandlar risk- och sekretessavfall vilket går in till anläggningen via en separat mottagning.

4 De rökgasreningsrester som uppkommer i verksamheten består av bambergkaka (slam från vattenreningen och stoft från rökgasreningen), slagg samt gipsslam. Bambergkakan och gipsslammet läggs på deponi medan slagget återvinns via utvinning av metall och slaggrus för konstruktionsändamål. 1.5.2 Sorteringsanläggningen Under 2014 har främst sorteringsanläggningen används till krossning av impregnerat trä och grovavfall från återvinningscentraler. Efter hanteringen transporteras avfallet till förbränningsanläggningens bunker för energiåtervinning. Hela sorteringsanläggningen vid Sävenäs är inbyggd för att undvika miljöpåverkan på omgivningen. 1.5.3 Återvinningscentralen De material som kommer in sorteras av lämnarna och läggs i väl markerade containrar. Materialen körs sedan till lämplig behandlingsanläggning för vidare bearbetning. Inkommet farligt avfall förvaras i låst container och hämtas vid behov av miljöbil. Större mängder av farligt avfall och elektronikskrot, än vad som anses uppkomma i ett normalt hushåll, hänvisas till den nya anläggningen för farligt avfall vid Sävenäs. 1.5.4 Elektronikåtervinningen Anläggningen för elektronikåtervinning hanterar både producent- och ickeproducentansvarsmaterial. Materialet som kommer in vägs och registreras för att sedan omlastas till större containrar. Containrarna transporteras sedan vidare till mottagande anläggning för omhändertagande. Verksamheten tar även hand om en mindre ström sekretessmaterial för destruktion. Materialet hanteras sedan som icke-producentansvarsmaterial. 1.6 Lokalisering och recipient Avfallskraftvärmeverket ligger på von Utfallsgatan i Sävenäs industriområde. Anläggningen ligger i mycket nära anslutning till E 20 och stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Vidare är Sävenäsanläggningen omgiven av industrier samt gränsar till järnvägens rangerbangård. Närmast belägna bostadsområden är Utby och Torpa cirka 400 m från avfallskraftvärmeverket. Emissioner till luft går ut via anläggningens skorsten och det renade kondensatvattnet pumpas via egen ledning förlagd i Säveån ut i Göta älv. Utloppet är beläget under vattenytan. 1.7 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Verksamheten påverkar miljön framför allt genom: Utsläpp till luft av rökgaser som genomgått rening. Utsläpp till Göta älv av renat processvatten från rökgasreningen. Användning av kylvatten från Säveån. Hantering och deponering av restprodukter från förbränning. Buller från delar av verksamheten. Transporter till och från anläggningen.

5 2 GÄLLANDE TILLSTÅND, ANMÄLNINGAR OCH KONTROLLPROGRAM 2.1 Tillstånd 2.1.1 Vattendomstolen Vänersborgs tingsrätt har lämnat tillstånd till verksamheten genom följande beslut. 1987-11-04 Tillstånd att nedlägga en avloppsledning mm i Säveån, Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län. 1994-03-17 Tillstånd att ta ut vatten ur Säveån mm inom fastigheterna Sävenäs 747:134 samt Utby 753:452 och 753:325, Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län. 2.1.2 Vattenöverdomstolen Vattenöverdomstolen har lämnat tillstånd till verksamheten genom följande beslut. 1988-03-31 Tillstånd att nedlägga en avloppsledning m.m. i Säveån, Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län. Fastställande av vattendomstolens beslut. 1996-06-17 Tillstånd att ta ut vatten ur Säveån m.m. inom fastigheterna Sävenäs 747:134 samt Utby 753:452 och 753:325, Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län. Fastställande av vattendomstolens beslut med tillägg om informationsplikt till SKF vid särskilda driftstörningar. 2.1.3 Miljödomstolen 2005-06-28 Tillstånd till förbränning av avfall vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborgs kommun, Västra Götalands län och därmed öka förbränningskapaciteten till 550 000 ton årligen med nya miljövillkor. 2.1.4 Miljööverdomstolen 2007-02-14 Tillstånd till förbränning av avfall vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs, Göteborgs kommun, Västra Götalands län. Ändrade villkor vad gäller utrustning för den kommande fjärde linjen samt kväveoxider. Nytt villkor gällande transporter. 2.1.5 Mark- och miljödomstolen 2012-11-08 Villkor beträffande begränsningsvärde för utsläpp av kväveoxider till luft för linje 7. Utsläpp får som månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m 3 nt, 11 % O 2. 2.1.6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2013-06-10 Tillstånd för att utsläpp av växthusgaser enligt lag om handel med utsläppsrätter, ersätter tillstånd meddelat 2012-12-14

6 2.2 Anmälningar Följande aktuella anmälningar och ansökningar har gjorts till Länsstyrelsen sedan 2005. 2007-05-15 2008-02-27 2010-03-04 2010-03-16 2010-03-22 2011-03-18 2012-12-19 2013-06-28 2013-12-18 2013-12-20 2014-03-13 Anmälan om komplettering med våt svavelrening linje 3 Dispensansökan vid uppstart av avfallsugn utan murverk Anmälan om avsteg från standard vad gäller konservering av vattenprover Anmälan om komplettering med våt svavelrening linje 1 och 2 Anmälan om ny risk- och sekretessmottagning Begäran om undantag för kontinuerlig mätning av HCl och SO 2 Ansökan om tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lag om handel med utsläppsrätter Anmälan om ändrad yta för förbehandling, försortering och mellanlagring av farligt och icke farligt avfall Ansökan om dispens från krav på uppehållstid vid 850 ºC, enligt SFS 2013:253 Begäran om undantag för kontinuerlig mätning av HCl och SO 2, enligt SFS 2013:253 Ansökan om dispens från automatisk start av stödbrännare, enligt SFS 2013:253 2.3 Kontrollprogram Anläggningen har ett kontrollprogram för verksamheten, daterat 2011-05-27, vilket har följts under året. 3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER Nedan följer gällande tillståndsvillkor i dom från Miljödomstolen 2005-06-28 och Miljööverdomstolen 2007-02-14, samt kommentarer till hur villkoren har uppfyllts. Villkoren är skrivna i kursiv stil. From 2013-10-01 ingår även elektronikåtervinningens verksamhet i Sävenäs tillstånd. De villkor som reglerar verksamheten för elektronikåtervinningen är, enligt beslut, villkor 27-33. Allmänt 1. Om inte något annat framgår av denna dom skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Renova har uppgett eller åtagit sig i målet. Villkoret har uppfyllts under året. 2. Bolaget skall hålla beredskap för att omhänderta avfall på annat sätt än deponering vid underhållsåtgärder eller störningssituationer. Renova har godkännande för balning och mellanlagring av 70 000 ton på Tagene. Dessutom har Renova möjlighet att mellanlagra upp till 12 000 ton balat avfall vid ett eventuellt haveri. För att minska driftstörningar och därmed behovet av mellanlagring sker ett ständigt förebyggande underhåll på anläggningsutrustning. Villkoret har uppfyllts under året. 3. Kemikalier och farligt avfall som uppkommer i verksamheten skall förvaras på ogenomsläppliga ytor försedda med invallning och under tak. Lagring av kemiska produkter sker inomhus på hårdgjorda ytor eller utomhus invallade och under tak. Villkoret har uppfyllts under året.

7 4. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får som riktvärde* på grund av verksamheten inte överstiga 50 db(a) under vardagar (dagtid kl. 07 18) 40 db(a) nattetid (kl. 22 07) 45 db(a) under övrig tid. Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara komponenter, skall angivna värde sänkas med 5 db(a)-enheter. Vid byggnadsåtgärder som omfattas av denna dom skall dock tillämpas vad som anges i NFS (2004:15). Enligt kontrollprogram genomförs bullermätning vart tredje år. En mätning genomfördes under första kvartalet 2014. Resultatet visar att bakgrundsbuller från trafik på E20 och lokaltrafik dominerar ljudnivån och att det därför inte går att fastställa bidraget från verket. Dock konstaterades det att bidraget till den ekvivalenta ljudnivån är mindre än 40 db (A) nattetid vilket innebär att kravet bör ha innehållits. Villkoret har uppfyllts under året. 5. Bolaget skall verka för att transporter till och från anläggningen inte sker via Utbyvägen. För att minska transporterna på Utbyvägen uppmanar Renova alla avfallslämnare att ta annan väg än Utbyvägen. Alla sopbilsrutter läggs med hjälp av ett datoriserat ruttplaneringsprogram för att få fram bästa vägval. Alla fordon är försedda med dator och display där föraren kan se uppdragslistor och ta emot information från trafikledningen. Villkoret har uppfyllts under året. Utsläpp till luft Följande skall alltid gälla: 6. Rökgaser skall före avledning till omgivningen renas genom elektrofilter, våt rökgasrening och spärrfilter eller med utrustning med motsvarande reningsresultat. Spärrfilter skall drivas med tillsats av aktivt kol eller motsvarande material. Den nya fjärde linjen för avfallsförbränning skall även utrustas med anordningar för katalytisk reduktion av kväveoxider, SCR. Detta villkor föreskrivs i dom från Miljööverdomstolen 2007-02-14. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 ) omräknat till NO 2 i renad rökgas från den fjärde linjen för avfallsförbränning får som månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m 3 nt, till 11 % syrehalt omräknad, gas. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Detta villkor föreskrivs i dom från Mark- och miljödomstolen 2012-11-08 som tillägg till villkorspunkt 6. För varje panna (P1, P4 och P5) finns en separat rökgasreningslinje bestående av elektrofilter, tvättreaktor, kondenseringsreaktor och spärrfilter. Spärrfiltret drivs med tillsats av aktivt kol. Panna 7 består av elektrofilter, tvättreaktor, kondenseringsreaktor, vått elfilter och en katalytisk rening med avseende på kväveoxider. Samtliga rökgasreningslinjer är dessutom försedda med ett separat vått reningssteg för att reducera utsläppet av svaveloxider. För redovisning av halter, se kapitel 6.1 Utsläpp till luft, Kväveoxider, NO X. Villkoret innehölls under året. 7. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 ) omräknat till NO 2 i renad rökgas från de tre befintliga linjerna för avfallsförbränning får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga 80 mg/m 3 nt, till 11 % syrehalt omräknad, gas. Detta villkor föreskrivs i dom från Miljööverdomstolen 2007-02-14, gäller ugnslinje 1, 4 och 5. Bestämning sker med kontinuerligt registrerande driftinstrument. För redovisning av halter, se kapitel 6.1 Utsläpp till luft, Kväveoxider, NO X. Villkoret innehölls under året. 8. Utsläppet av kvicksilver (Hg, i renad form, vätskeform och gasform) i renad rökgas får som riktvärde* vid mätning enligt gällande föreskrifter inte överstiga 0,03 mg/m 3 nt, till 11 % syrehalt omräknad, gas. Bestämning sker vid periodisk kontroll. Villkoret innehölls under året, se rapport i bilaga 1.

8 9. Utsläppet av lustgas (N 2 O) i renad rökgas får som riktvärde* vid mätning inte överstiga 10 mg/m 3, till 11 % syrehalt omräknad gas. Bestämning sker vid periodisk kontroll. Vårens mätning visade över 10 mg/m 3 ntg vid 11% O 2 på två linjer. En optimering av ammoniakinsprutning reducerade halterna vid påföljande höstmätning och villkoret innehölls. För rapport se bilaga 1. 10. Mätning av utsläppet av vätefluorid behöver inte ske kontinuerligt. Sådan mätning skall istället ske minst två gånger per år. Bestämning sker vid periodisk kontroll. Villkoret innehölls under året, se rapport i bilaga 1. Villkor 11-16 är borttagna och har ersätts av vad som anges i föreskrifter NFS 2002:28 NFS 2002:28 har ersatts av SFS 2013:253. För redovisning se kapitel 6.1 Utsläpp till luft 17. Kontinuerligt registrerande instrument skall finnas även för mätning av ammoniak på varje ugnslinje där ammoniak tillsätts. Renova har för varje rökgasreningslinje installerat kontinuerligt registrerande instrument (FTIR) som även mäter ammoniak. Villkoret har uppfyllts under året. 18. Utsläppet av ammoniak i renad rökgas får som riktvärde* och dygnsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg, till 11 % syre omräknad gas. Bestämning sker med kontinuerligt registrerande driftinstrument. För redovisning av halter, se kapitel 7.1 Utsläpp till luft, Ammoniak, NH 3. Vid ett tillfälle överstegs dygnsmedelvärdet 10 mg/m 3 ntg vid 11 % O 2. Åtgärder, i form av utbildning och tydligare bevakningsmöjlighet för driften genomfördes, villkoret innehölls. För detaljerad information se 4.4 Störningar i driften samt vidtagna åtgärder. Utsläpp till vatten 19. Kondensvattnet och slaggsläckningsvattnet skall före avledning till recipient behandlas genom kemisk fällning med efterföljande filtrering eller med utrustning med motsvarande reningsresultat. En anläggning för behandling av dessa vatten finns installerad och rening sker efter phjustering, kemisk fällning med TMT samt flockning och sedimentering med efterföljande sandfilter (vattenreningslinje 1 och 2) alternativt påsfilter och efterföljande kolfilter (vattenreningslinje 3). Villkoret har uppfyllts under året. 20. Renat kondensvatten skall avledas till Göta Älv. Vid underhåll eller haveri på utloppsledningen får det renade kondensatet tillfälligt avledas till Ryaverket. Ryaverket och tillsynsmyndigheten skall informeras innan åtgärden. Tidpunkt för underhåll av ledningen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Vid ett tillfällen under året har vatten på grund av inspektion av utgående vattenledning i Säveån avletts till Ryaverket. Avledningen kommunicerades till Ryaverket och anmäldes till tillsynsmyndigheten, se 4.4 Störningar i drift samt vidtagna åtgärder. Villkoret har uppfyllts under året. 21. För utsläpp av kondensvatten skall gälla följande riktvärden* som årsmedelvärde om inte annat anges: ph-värde ph 7-11 Suspension 20 mg/l Hg 5 µg/l Cd, Tl, Pb, Cr, Ni, vardera 10 µg/l As 10 µg/l Cu 50 µg/l Zn 0,2 mg/l Dioxiner 0,1 ng/l vid mätning Samtliga årsmedelvärden innehölls under året.

9 22. Kylvatten får avledas till Säveån. Kylvattnet får vid utsläppet i Säveån ha en temperatur som med högst 15 C överstiger temperaturen hos det intagna vattnet. Registrering av kylvattentemperatur sker kontinuerligt och redovisas i tabell 8. Villkoret har uppfyllts under året. 23. När vattenföringen i Säveån vid intagspunkten understiger 2 m 3 /s får inget kylvatten släppas ut i ån. När vattenföringen i ån vid intagspunkten uppgår till 2 m 3 /s men inte 4 m 3 /s får utsläppet i ån uppgå till högst 400 m 3 /h. Utsläppet får inte leda till ett överskridande av kravet på maximal temperaturhöjning enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. En registrering av kylvattenmängder, vattenföring och temperaturskillnader i Säveån sker kontinuerligt vilket redovisas i tabell 8. Beräkningar genomförda av Renova och kommunicerade med tillsynsmyndighet visar att vi uppfyller kravet med god marginal, se bilaga 2. Villkoret har därmed uppfyllts under året. Restprodukter 24. Förbränningsprocessen skall drivas så effektivt att totalt organiskt kol (TOC) i bottenaskan från anläggningen såsom riktvärde är högst 3 % (avser torr vikt ). Bestämning sker vid periodisk kontroll, se bilaga 1. Mätningarna visar att de utgående halterna är lägre än uppställda krav. Villkoret innehölls under året. 25. Flygaska och slam från vattenreningen skall blandas till en produkt i sådana proportioner att stabilisering uppnås. Blandningen sker i proportioner som enligt tidigare erfarenheter ger maximal stabilisering. Villkoret har uppfyllts under året. Övrigt 26. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av avfall i förbränningsanläggningen under inga förhållanden fortsätta längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening, skall begränsningen till 60 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer. Antal drifttimmar med haveri av reningsutrustning samt överskridande av utsläppsgränsvärden registreras och följs upp i miljödatorn. Vid haveri på reningsutrustning skickas alltid en anmälan till länsstyrelsen om att haveri inträffat, orsak till detta samt vilka åtgärder som vidtagits. Villkoret har uppfyllts under året. Sorteringsanläggningen samt elektroniken 27. Golvbrunnar i utrymmen med risk för spill av olja skall förses med täta lock. Lock eller matta för tätning täcker respektive golvbrunn under drift. Elektronikåtervinningen har inga brunnar inom anläggningen. Villkoret har uppfyllts under året. 28. Stofthalten i utgående luft får vid avledning som riktvärde vid mätning inte överstiga 5 mg/m 3. Stofthalten mättes i samband med periodisk kontroll, utgående halt låg väl under 5 mg/m 3. Villkoret är ej aktuellt för elektronikåtervinningen. Villkoret har uppfyllts under året, se rapport i bilaga 1. 29. Om luktolägenheter uppstår skall bolaget vidta åtgärder så att olägenheter inte uppkommer för närboende. Inga klagomål på lukt har inkommit till sorteringsanläggningen eller elektronikåtervinningen under året. En översyn av ventilationssystemet gjordes 2014. Villkoret har uppfyllts under året.

10 Återvinningscentralen samt elektroniken oktober till och med december För villkor 30-33 gällande återvinningscentralen se bilaga 3. För villkor 30-33 gällande elektronikåtervinningen se nedan. 30. Hantering av farligt avfall skall ske på ytor som är ogenomsläppliga så att spill, föroreningar och förorenat vatten kan samlas upp. Ytor där flytande avfall hanteras skall var invallade eller försedda med motsvarande skydd mot spill och läckage. Invallningen skall rymma den största behållarens rymd plus 10 % av den övrigt lagrade mängden. Verksamheten hanterar elektronik både inomhus och utomhus. Byggnaden saknar brunnar invändigt och hela utomhusytan är asfalterad. Det städvatten som uppstår i verksamheten hanteras separat och förbränns. Anläggningen hanterar i övrigt inget flytande farligt avfall. Villkoret har uppfyllts under året. 31. Vatten som förorenats av spill och läckage skall tas om hand och behandlas som farligt avfall. Absorptionsmedel för omhändertagande av spill skall finnas lätt tillgängligt. Vid eventuellt spill finns absorptionsmedel lätt tillgängligt på anläggningen. Detta omhändertas som farligt avfall. Villkoret har uppfyllts under året 32. Lagring av avfall eller parkering över dagvattenbrunnar får ej ske. Dagvattenbrunnar skall förses med täta lock eller annan anordning i händelse av olycka. Ingen lagring eller parkering över brunnar sker. Mattor för tätning av dagvattenbrunnar finns lätt tillgängligt. Villkoret har uppfyllts under året. 33. Förvaringsplatserna för de olika typerna av avfall vad gäller både inkommande och utgående avfall skall märkas ut. Ingående strömmars emballage är märkta. Omlastning av avfallet sker till containrar på anläggningen. Villkoret har uppfyllts under året. Transporter 34. För de avfallstransporter som har Sävenäsanläggningen som slutdestination (transporter från omlastningsstationer, lagring och sorteringsanläggningar samt direkttransporter av insamlat avfall från Centrum, Hisingen, Norr, Askim, Lerum, Partille, Härryda och Tjörn) skall följande gälla. Bolaget skall begränsa utsläppen av kväveoxider genom aktiv transportstyrning och förarutbildning enligt ett program som årligen skall redovisas till tillsynsmyndigheten tillsammans med miljörapporten. Från och med den 1 oktober 2012 skall 75% av transportarbetet med tunga fordon på väg ske med fordon av lägst miljöklass 2008 (enligt klassificeringen i bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen) eller liknande. Detta villkor föreskrivs i dom från Miljööverdomstolen 2007-02-14. Bolaget har aktiv transportstyrning samt utbildning av förare för att minska utsläpp av kväveoxider. Det totala transportarbetet för avfallstransporter med tunga fordon, av lägst miljöklass 2008, som har Sävenäs som slutdestination uppnådde vid årsskiftet ungefär 99 %. Villkoret har uppfyllts under året.

11 Delegation Miljödomstolen överlämnar enligt 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa villkor avseende kondensvattnets innehåll av kväve, att när förutsättningar härför föreligger föreskriva att frekvensen av de periodiska mätningarna av tungmetaller respektive dioxiner och furaner i renad rökgas skall ske en gång om året, att bestämma om drift av anläggningen utöver vad som följer villkorsförslag 6 och 19, att vid behov fastställa villkor för kontroll av oljeavskiljare, att vid behov föreskriva om åtgärd vid utsläpp av kylvatten till Säveån, och att bestämma om och under vilka förutsättningar mellanlagring av avfall får ske. Ingen av dessa frågor har behandlats under året. Bolaget skall anmäla till tillsynsmyndigheten när den nya linjen tas i drift och senast två år efter idrifttagandet till Miljödomstolen i Vänersborg redovisa erfarenheter av reningsanordningarna samt förslag till begränsningsvärde avseende kväveoxider till luft. En anmälan avseende idrifttagande av den nya linjen har skett till tillsynsmyndigheten.

12 4 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 4.1 Energiproduktion 4.1.1 Produktion och leverans av energi Energiproduktionen vid förbränning av 535 695 ton sorterat avfall, uppgick till totalt 1 778 758 MWh värme- och elenergi, se tabell 1. 273 864 MWh el såldes, nettoleveransen efter intern processförbrukning och egen förbrukning av el uppgick till 198 502 MWh elenergi. 1 391 816 MWh såldes som värmeenergi. Av den totala energimängden utvanns 452 660 MWh (25 %) från kondensering i rökgasreningsanläggningen, genom hetvattenekonomisrar och värmepumpar. Tabell 1 Anläggningens värme- och elproduktion Produktion (MWh) 2014 2013 Värme, V prod 1 504 894 1 439 466 El (producerad och levererad), E prod 273 864 264 893 4.1.2 R1-faktorn För att bedöma en förbränningsanläggnings energieffektivitet kan den så kallade R1-faktorn bestämmas enligt avfallsförordningen, SFS 2011:927. Om faktorn för anläggningen är större än 0,60 definieras avfallsbehandlingen som återvinning i avfallshierarkin. Renovas R1-faktor har enligt bilaga 4 beräknats till 1,26 för 2014 och anläggningen anses därmed med god marginal vara en återvinningsanläggning. 4.1.3 Energibalans Den totala energibalansen framgår av tabell 2 och visas i figur 1. Med fjärrvärme- och elleveranser avses den energimängd som levererats ut till fjärrvärme- respektive elnätet. Intern processförbrukning innefattar främst ångförbrukning för processen, en stor del av denna förbrukning åtgår för rökgasåtervärmning, speciellt inför den katalytiska reningen, och SNCR-anläggning. Den elenergi som används internt betecknas E sort, E AKV och E AKV störn, där all förbrukad elenergi köps in efter behov. Den värme som åtgår internt till tappvarmvatten och uppvärmning, benämns respektive V AKV, V lokal sort och V lokal AKV. Bortkyld värme är den energimängd som har kylts bort i kyltornen vid avsättningssvårigheter. Intern processkylning är den energimängd som åtgår för att säkerställa god kondensering och låg fukthalt i utgående rökgas vid värmepumpbortfall. W avf är beräknad med ett värmevärde av 11.1 MJ/kg, baserat på mätning av inkommande avfallsfraktioner. Den el som Renova producerar är till 40 % förnybar enligt lag (2003:437) om ursprungsgarantier avseende förnybar el. Dessutom är all el som bolaget köper in till 100% förnybar. Andelen förnybar del av den producerade fjärrvärmen motsvarar ungefär samma andel som för el.

13 Tabell 2 Energibalans Energi (MWh) W avf Energi i avfall 1 651 728 W ng Energi i naturgas 866 W eo Energi i eldningsolja 8 163 V lev Fjärrvärmeleverans Göteborg Energi 1 391 816 V AKV Intern processförbrukning värme 86 836 V lokal sort Värmeförbrukning sorteringsanläggningen 1 507 V lokal AKV Värmeförbrukning avfallskraftvärmeverket 15 335 V int kyl Intern processkylning 9 399 V kyld Bortkyld värme efter leverans till Göteborg Energi (ingår i V lev ) 85 492 E lev netto Elleverans netto Din El 198 502 E sort Elförbrukning sorteringsanläggningen 1 484 E AKV Elförbrukning avfallskraftvärmeverket inkl teleoperatör (96 MWh) 73 877 E AKV störn Externt producerad el 3 311 W avf V lokal sort V lokal AKV Leveransgräns V AKV W ng V lev W eo Avfallskraftvärmeverk V prod V int kyl E AKV störn V kyld Sortering E prod E lev netto V förlust E AKV E sort Figur 1 Energibalans

14 4.2 Drifttid 4.2.1 Sorteringsanläggningen Den totala drifttiden för sorteringsanläggningen under 2014 uppgick till 1 240 timmar. 4.2.2 Avfallspannorna Den sammanlagda drifttiden under året uppgick till 31 012 timmar, planerad drifttid var 31 050 timmar. Registrering att en panna är i drift sker när ångproduktionen överstiger 10 % av nominell last. Drifttiden för pannorna, månad för månad samt planerad drifttid, framgår av tabell 3. Tabell 3 Drifttid och tillgänglighet P1 (h) P4 (h) P5 (h) P7 (h) Januari 727 744 744 744 Februari 672 583 672 628 Mars 725 718 643 743 April 626 699 720 687 Maj 709 744 744 422 Juni 687 170 720 474 Juli 129 557 744 744 Augusti 613 668 57 744 September 665 720 416 684 Oktober 744 717 685 744 November 720 703 720 704 December 616 744 688 744 Totalt 7 632 7 767 7 552 8 061 Planerat 7 650 7 818 7 650 7 932 Tillgänglighet (%) 100 99 99 102 4.2.3 Specialugnen Den totala drifttiden för specialugnen under 2014 uppgick till 1 691 timmar.

15 4.3 Förändringar i produktion och processer 4.3.1 Förändringar i verksamheten 2014 Förändringar i produktion och processer under året beskrivs nedan. Ny matarvattenpump En ny elektrisk matarvattenpump har installerats under året. Internlogistik Ett projekt har startats som avser avfallsmottagning och inkluderar bl a autokörning av kranar, byte av skopor och övrig logistik. Fortsatt arbete under 2015. Hus till recirkulationsfläkt, Panna 1 Detta stod klart under början av 2014. Flytt av Farligt Avfall Verksamheten på Ringön har flyttats till Sävenäs i befintliga lokaler (Skalet). Slutförs under 2015. Nytt skyddstak, Panna 5 Taket sätts in vid stopp och utgör då ett extra skydd vid arbeten i pannan. Slutförs under 2015. Nya filter för industrivatten Befintliga filter i verkstadens pumprum har bytts ut. Kompletterades under 2014. Aktiviteter från Känslighetsanalysen Ytterligare aktiviteter utfördes under 2014. Kontrollrumsmodernisering Detta arbete slutfördes under 2014. Mottagning av balar Nytt sätt att motta balar inleddes vilket innebär att balarna numera öppnas i tömningshallen. 4.3.2 Pågående projekt 2015 Byte överhettare, Panna 1 Bytet görs under sommarstoppet. Byte av tubpaket, hetvattenekonomiser, linje 2 Utförs under sommarstoppet. Utbyte till inconelsvetsade tuber i Panna 4 Under sommaren ska delar av eldstaden förses med dessa nya tubmaterial vilket innebär att murmassa kan tas bort. Byte av transportörer Transportörer för asktransport byts successivt ut på grund av förslitning. Oljefri luftkompressor Ytterligare en kompressor som ersätter några av våra äldre kompressorer sätts in i spärrfilterhallen. Denna tas i drift i början på 2015. Nya blandare Nya blandare för flygaska/slam ska installeras under året.

16 4.4 Störningar i driften samt vidtagna åtgärder Renova har under året gjort följande anmälningar till Länsstyrelsen vad gäller driftstörningar: Utsläpp till luft Störning Datum Orsak Åtgärd CO L7, 94 % av dygnets 10-min medelvärden <150 mg/nm 3 2014-02-14 Instabil drift pga bränslekvalitet Meddelat skiftingenjörer om att vara extra vaksamma vid vattensotning. Feldygn, L2 2014-02-21 Fel på stoftmätare, 4 timmar Byte av mätare. Feldygn, L3 2014-05-12 Byte av instrument FTIR, 2 ggr. Från reserv till ordinarie som inte var OK. Byte tillbaka till reservinstrument Feldygn, L3 2014-05-21, 8:30-15:30 Arbete med mätningen på SO 2, FTIR Se orsak. Redundant instrument nu åter inkopplat. Leverantör från Finland kommer hit för att fason på det hela. CO P1, 10-minuters medelvärde, 9 stycken 2014-05-22 Mycket plast i avfallet. Optimerat förbränningen. Feldygn, L3 2014-06-04 Åtgärdat och återinstallerat FTIR Se orsak. CO L7, 10-minuters medelvärde, 10 stycken och 10-minuters medelvärde, 12 stycken CO L1, 10-minuters medelvärde, 11 stycken. Dygnsmedel 67,5 mg/nm 3 2014-06-12 och 2014-06-13 Panna nystartad, mycket ren. Mycket plast i avfallet. Lugnat ner startförloppet. 2014-06-13 Mycket plast i avfallet Optimerat förbränningen. CO L1, 94% 10-minuters 2014-06-26 Pannan rusat pga material med medelvärde < 150 mg/nm 3 högt värmevärde Dygnsmedel NH 3 L7, 2014-08-18 Höga värden upptäcktes ej då 16,1 mg/nm 3 värden från FTIR var frysta. CO L1, 87% 10-minuters 2014-08-25 Mycket plastavfall kommit in och medelvärde < 150 mg/nm 3 matas i P1. Eldningsreglering dragit ner men inte klarat i tillräcklig omfattning, därav högt CO. Åtgärdat fryst värde FTIR. Lägger mer plastavfall i den lagringsbunker som i första hand matar P4, P5. Feldygn, L2 2014-08-28 Haveri FTIR. Skiftat till reservinstrument. Feldygn L2 2014-09-11 Anledningen var att vattenfiler skulle läggas in vilket tidigare var felaktigt utfört. Nu visar SO 2 - halten riktigt. Se orsak.

17 Störning Datum Orsak Åtgärd Feldygn, L2 2014-12-11, 09:00-12:00 och 13:00-14:00 2014-12-12, 08:00-13:00 Haveri hårddisk Byte hårddisk. CO L1, 51 mg/nm 3 dygnsmedel. Ingår i de 3 % vi får ha (97 % av dygnsmedel ska vara ok över året. Ej uppnått 3 % än). 2014-12-13 Pannstart precis i början av dygnet. - Utsläpp till vatten Störning Datum Orsak Åtgärd Vatten gått till Rya. Totalt 5 834 m 3 2014-08-18, 11:00 2015-08-29, 14:16 Inspektion av utgående vattenledning i Säveån. Återgått till normal väg efter inspektion. Klagomål Störning Datum Orsak Åtgärd Buller 2014-06-18, 11:37 Ljud från anläggningen 2014-09-29, 23:00 2014-09-30, 04:50 Slamsugbil stod och jobbade på södra sidan av anläggningen. Okänd Avbrutit arbetet. Utreder och anvisar ny plats för dylika arbeten i framtiden. Riktad rondering på tak och runt anläggningen. Besök vid klagandes adress. Ej kunnat konstatera något ljud från anläggningen. Återkopplat till klagande.

18 4.5 Mätutrustning tillgänglighet För utsläppskontroll finns linjebunden utrustning för kontinuerlig mätning av pannans temperatur, kolmonoxid, koldioxid, väteklorid, svaveldioxid, kväveoxid, fukt, ammoniak, TOC, stoft och rökgasflöde. Dessutom mäts ph online i utgående processvatten. Tillgängligheten av instrument för utsläppskontroll i förhållande till den verkliga drifttiden framgår av tabell 4. Tabell 4 Tillgänglighet rökgasmätning, % P1 P4 P5 P7 (inkl TOPAZ) Panntemperatur 100 100 100 100 Kolmonoxid 99,9 99,9 99,5 99,9 Koldioxid 99,9 99,9 99,5 99,9 Väteklorid 99,9 99,9 99,5 99,9 Svaveldioxid 99,9 99,9 99,5 99,9 Kväveoxid 99,9 99,9 99,5 99,9 Fukt 99,9 99,9 99,5 99,9 Ammoniak 99,9 99,9 99,5 99,9 TOC 99,9 99,9 99,5 99,9 Stoft 100 100 100 100 Rökgasflöde 100 100 100 100 Enligt SFS 2013:253 får den kontinuerliga mätutrustningen ej vara ur drift mer än 5 halvtimmar under ett dygn för att dygnsmedelvärde ska vara giltigt undantaget kalibrering och service. Kravet har innehållits under året. Mätbortfallet under året berodde till största delen på kalibrering (kontinuerlig)/servicetillsyn. Tillgängligheten på ph-mätning för utgående processvatten under 2014 var cirka 99 %.

19 4.6 Kontroller och besiktningar Rapporterna från periodisk kontroll och periodisk besiktning redovisas i bilaga 1. På anläggningen besiktigas oljeavskiljare och processtankar enligt krav. Besiktningar av samtliga oljeavskiljare gjordes under 2013. I de fall anmärkningar framkom, åtgärdades dessa och ny besiktning vidtogs. 4.6.1 Periodisk kontroll Årets periodiska kontroller utfördes av Ilema. I tabell 5 redovisas vissa av de parametrar som kontrollerades under vårens och höstens mätningar enligt SFS 2013:253 (gränsvärde) och tillståndet (riktvärde). Samtliga gränsvärden och riktvärden innehölls. De parametrar som kontrolleras kontinuerligt redovisas under kapitel 6, Utsläpp till luft och vatten. I samband med höstens periodiska kontroll gjordes stoftmätning på sorteringsanläggningen. Tabell 5 Mätningar vid periodisk kontroll Emission till luft L1 L2 L3 L7 Riktvärde Gränsvärde Kvicksilver ( g/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) vår 2,7 1,5 0,5* 4,1 30 50 Kvicksilver ( g/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) höst 1,1 0,6 0,6 1,1 30 50 Cd+Tl ( g/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) vår 0,9 1,0 1,1* 0,7-50 Cd+Tl ( g/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) höst 2,3 1,8 3,7 1,9-50 Övriga metaller (Sb, As, Pb, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V) ( g/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) vår 128,7 127,6 148,7* 103,2-500 Övriga metaller (Sb, As, Pb, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V) ( g/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) höst 284,1 270,2 446,1 311,1-500 Dioxiner (ng/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) vår 0,0017 0,0017 0,0018 0,0235 0,1 0,1 Dioxiner (ng/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) höst 0,0021 0,0018 0,0072 0,0229 0,1 0,1 Vätefluorid (mg/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) vår 0,006 0,008 0,008 0,026-1 Vätefluorid (mg/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) höst 0,014 0,022 0,012 0,008-1 Lustgas (mg/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) vår 12** 11** 8 7 10 - Lustgas (mg/m 3 ntg vid 11 % O 2 ) höst <1 7 7 3 10 - Emission till vatten Samlingsprov samtliga linjer Riktvärde Gränsvärde Dioxiner (ng/l) vår 0,00372 0,1 0,3 Dioxiner (ng/l) höst 0,0060 0,1 0,3 Utgående luft från sorteringsanläggning SK1 SK2 Riktvärde Gränsvärde Stoft (mg/m 3 ntg) höst <1,4 <0,9 5 - * Vid första mätningen överstegs gränsvärdet för övriga metaller, därav en kompletterande mätning under våren vilken redovisas här. ** Optimering av ammoniakinsprutning reducerade halterna vid påföljande höstmätning

20 4.6.2 Periodisk besiktning, Förbränningsanläggningen WSP genomförde den periodiska besiktningen i december enligt kontrollprogram upprättat 2011-05- 27. Efter besiktning av förbränningsanläggningen, se bilaga 1, framkom följande påpekanden och rekommendationer. P1-2014: Vid granskning av projektmodellen framgår inte att miljöfrågor skall beaktas vid projekt. Åtgärd: Projektmodellen följer numera GBP. I GBP finns egenkontroll i form av checklista där miljöaspekter ska beaktas. P2-2014: Rutinen Bedömning och dokumentation av kemikalier har inte uppdaterats med hänvisning till det nya kemikaliehanteringssystemet. Åtgärd: Rutinen är numera uppdaterad. P3-2014: Något systematisk arbete för att tillämpa substitutionsprincipen på befintliga kemikalier, dvs att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga, görs inte idag. Åtgärd: Renova har ett kemikaliehanteringssystem som listar kemikalier som innehåller utfasningsämnen. Uppföljning sker årligen vid anläggningens miljörond. P4-2014: Vid granskning av den interna rapporteringen och uppföljningen av miljöavvikelser konstateras att gällande rutin inte följs. Åtgärd: Tidigare arbetssätt har återupptagits och miljöavvikelser rapporteras. P5-2014: Olje- och kemförrådet en LOTS-behållare med okänt innehåll saknar märkning. Rummet innehåller flera fat med oljor mm där märkning samt säkerhetsdatablad saknas. Åtgärd: Märkning av LOTS-behållare sker numera. Enligt leverantör av oljefat krävs ingen märkning på fat. R1-2014: Bolaget rekommenderar ta fram en checklista eller motsvarande för att fånga upp aktuella miljöfrågor i ett tidigt skede, både vid större och mindre projekt. Åtgärd: Se P1-2014 R2-2014: Bolaget rekommenderas ytterligare förtydliga valet av mätplatser eftersom bullervillkoret gäller vid bostäder vilka finns på båda sidor om anläggningen. Åtgärd: Mätplatserna är utvalda av anlitad mätkonsultfirma. Renova anser att mätplatserna är väl valda för att kunna ge en representativ bild av anläggningens bullerbidrag. R3-2014: Bolaget rekommenderas utreda behovet av att i samband med nästa uppdatering skriva kontrollprogrammet för en större målgrupp internt och med ett vidare användningsområde dvs som ett samlingsdokument för all egenkontroll inom bolaget. Några förbättringar framgår av föregående besiktningsrapport samt följande a) Lägg till en versionsförteckning för att lättare kunna spåra vilka ändringar som gjorts, när och av vem. b) Ange tydligare koppling till aktuella villkor och de rutiner som finns i Renovas ledningssystem för att säkerställa att villkoren efterlevs samt eventuella tolkningar som gjorts i samråd med tillsynsmyndigheten eller andra experter. c) Inkludera andra delar av egenkontrollen tex beskriv de oljeavskiljare som finns inom anläggningen, hur ofta dessa kontrolleras och besiktigas samt motsvarande om anläggningens tankar/cisterner och invallningar.

21 Åtgärd: Renova kommer inte att skriva kontrollprogrammet som ett samlingsdokument för all egenkontroll inom bolaget då bolaget har många fler verksamheter vilket skulle skapa ett orimligt stort och svårarbetat dokument. a) Kommer beaktas då nytt kontrollprogram skrivs b) Kommer beaktas då nytt kontrollprogram skrivs c) Kommer beaktas då nytt kontrollprogram skrivs R4-2014: Bolaget rekommenderas undersöka om laglistan kan göras tillänglig utan inloggning för att underlätta för personalen Åtgärd: Med det verktyg för intranätet som Renova använder idag är detta inte möjligt. R5-2014: Bolaget rekommenderas stämma av mot laglistan i samband med lagefterlevnadskontrollen så att efterlevnad av all relevant miljölagstiftning följs upp systematiskt. Åtgärd: En genomgång görs årligen inför Ledningens genomgång R6-2014: Bolaget rekommenderas vidare att fylla i kommentarsfälten i laglistan angående hur verksamheten berörs tex med hänvisning till gällande rutiner i verksamhetens ledningssystem för att tydliggöra den röda tråden från gällande krav till tillämpningen i verksamheten. Åtgärd: Renova har valt att inte fylla i dessa fält. R7-2014: Bolaget bör utreda behovet av att med fastställt intervall (tex vart 12:e år) låta ett externt bolag, specialiserade inom området, göra en opartisk kontroll huruvida invallningarna är intakta. Åtgärd: Renova bedömer att kontrollen kan genomföras internt. Kontrollen kommer att genomföras vart tredje år. R8-2014: Bolaget rekommenderas att se över och fastställa inom vilket tidsintervall rapportering till myndigheten skall ske vid olika typer av händelser, gärna i samråd med tillsynsmyndigheten Åtgärd: Renova har tillsammans med länsstyrelsen kommit överens om att anmälning avseende miljöavvikelser skall ske inom tre dygn. Större incidenter rapporteras fortfarande omgående. R9-2014: Bolaget rekommenderas inkludera protokoll från genomförda kontroller och besiktningar av oljeavskiljare i miljörapporten för anläggningen Åtgärd: Renova anser inte att protokollen behöver biläggas. Dock redogörs resultatet av besiktningarna i 4.6 Kontroller och besiktningar. R10-2014: Eftersom flera rekommendationer från föregående besiktning kvarstår att åtgärda rekommenderas bolaget att som konsekvens, se över rutiner för intern rapportering och hantering av avvikelser, så att avvikelser hanteras systematiskt och konsekvent. Åtgärd: Renova bedömer att hanteringen i dagsläget är fullgod. 4.6.3 Periodisk besiktning, Sorteringsanläggningen Inga påpekanden eller rekommendationer framkom efter besiktningen vid sorteringsanläggningen. 4.6.4 Periodisk besiktning, Återvinningscentralen Besiktningen omfattar inte, efter samråd med länsstyrelsen, återvinningscentralen from 2014 och framåt. 4.6.5 Periodisk besiktning, Elektronikåtervinningen Besiktningen omfattade inte elektronikåtervinningen 2014.

22 4.7 Riskanalys yttre miljö, miljörond och revision Inom Renovas verksamhetsstyrningssystem finns en rutin för riskanalys yttre miljö som syftar till att identifiera betydande risker som, om de inträffar kan ge konsekvenser för den yttre miljön. Riskanalys med avseende på yttre miljö genomförs vart femte år. En riskanalys för hela förbränningsanläggningen gjordes 2014. Senaste riskanalysen för sorteringsanläggningen gjordes under 2012. Återvinningscentralen och farligt avfallanläggningen kommer att riskbedömas under 2015, dock gjordes en riskanalys inför uppstart av verksamheten för farligt avfall för att identifiera möjliga kommande risker. Inom Renovas verksamhetsstyrningssystem finns även en rutin för miljörond. På förbränningen används miljöronden till att fysiskt gå igenom anläggningen och identifiera förbättringsområden ur ett miljöperspektiv. När det gäller återvinningscentralen och elektronikåtervinningen ser man utöver den fysiska ronden även över tex kontrollprogram, egenkontroll och kemikaliehantering. Under 2014 utfördes två miljöronder på Sävenäs förbränning och sorteringsanläggning och en på återvinningscentralen. De anmärkningar som framkommer vid dessa genomgångar åtgärdas löpande. Ingen miljörond genomfördes på elektronikåtervinningen. Då Renova är miljö- kvalitets- och arbetsmiljöcertifierat revideras företaget en gång om året av externa revisorer. Vid 2014 års reviderades ingen av anläggningarna vid Sävenäs. Dessutom genomför Renova interna revisioner för utvalda delar av verksamheten varje år. Inga delar vi Sävenäs reviderades internt under 2014. 4.8 Mätningar 4.8.1 Kontinuerligt registrerande instrument Rökgasrening I Sävenäs kontrollprogram finns en lista som visar de driftparametrar, av betydelse för rökgasreningen, som kontinuerligt mäts och registreras samt respektive givares placering. Resultaten från de kontinuerligt mätande instrumenten som mäter halterna i utgående rökgaser sammanställs till 10-minuters (CO), halvtimmes-, tim-, dygns- och månadsmedelvärden i miljödatorn. Mätresultaten presenteras i månadsrapporter för varje linje. Halten anges för alla medelvärden i milligram per normalkubikmeter torr gas vid ett luftöverskott 11 % O 2. Med hjälp av antalet effektiva drifttimmar samt onormal drifttid per panna, månad och parameter kontrolleras att utsläppsgränsvärden enligt SFS 2013:253 innehålls under året. Vattenrening I Sävenäs kontrollprogram finns en lista som visar de driftparametrar, av betydelse för vattenreningen, som kontinuerligt mäts och registreras samt respektive givares placering. Utgående vattenmängd registreras med vattenmätare och avläses varje dygn. Vattenmätaren styr en provtagningspump så att ett flödesproportionellt prov tas ut. Temperatur och ph för det utgående vattnet mäts kontinuerligt och kan avläsas på bildskärm i kontrollrummet. Vid lågt ph värde (7,5) aktiveras ett larm i processdatorn. 4.8.2 Jämförande mätning Den årliga jämförande mätningen av NO X utfördes 2014-04-07 2014-04-10 av Ilema. Mätningen visade att samtliga krav uppfylldes utom NO X på L3 där den systematiska skillnaden var för stor. En kompletterande mätning på L3 genomfördes därför 2014-06-09, vilken då godkändes. Rökgasflödesmätningar utfördes 2014-11-27 av IndMeas vilken även de godkändes.

23 4.8.3 QAL2 och AST Under året genomfördes inga QAL2-mätning på anläggningen. Den årliga tillsynskontrollen (AST) gjordes under året på samtliga linjer enligt mätstandard SS-EN 14181. AST syftar till att kontrollera att kalibrerfunktionen från senast genomförda QAL2 fortfarande är giltig. Dessutom kontrolleras att precisionen hos AMS fortfarande ligger inom de föreskrivna gränserna. AST omfattar också en funktionskontroll av AMS bland annat med linjärisering av mätutrustningen. Årets AST genomfördes utan anmärkning. Under året gjordes även AST-mätningar för CO 2 och rökgasflöde. 5 KEMIKALIER, RÅVAROR OCH ÖVRIGA RESURSER 5.1 Kemikalier 5.1.1 Kemikalieförbrukning Renovas kemikalieförbrukningen för förbränningsanläggningen och sorteringsanläggningen under året anges i tabell 6. I tabellen nämns enbart de ämnen eller produkter som används i en mängd av mer än 100 kg eller 100 liter per år eller om de är listade i kemikalieinspektionens PRIO-databas. Återvinningscentralens kemikalieförbrukning finns angiven i bilaga 3. Mängden kemikalier som använts på elektronikåtervinningen under året uppgår inte till mer än 100 kg eller 100 liter. De kemikalier som används vid anläggningen är bland annat kemikalier för matarvattenbehandling och rening av kondensat från rökgasreningen. Ammoniak används för att reducera NO x -halten i rökgaserna och släckt kalk/aktivt kol tillsätts rökgaserna före spärrfiltret för att reducera svavel- och dioxinhalterna. Underhållsavdelningen använder olika typer av oljor, avfettningsmedel och svetsgaser. Oljeeldning sker vid start för uppvärmning till drifttemperatur av panna och elektrofilter, vid torkning av panna och för att säkerställa ångproduktionen samt vid mindre driftstörningar. Under året har Renova engagerat inhyrda entreprenörer för kortare eller längre uppdrag i anläggningen. En lista på de kemikalier, över 100 kg eller 100 liter, som entreprenörerna har nyttjat återfinns i tabell 7.