BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun
Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella och internationella styrdokument Inledning Burlövs kommunfullmäktige antog 2009-08-17 Burlövs första biblioteksplan. Föreliggande biblioteksplan är tänkt att gälla 2013-2014. Bibliotekslagen säger att kommuner och landsting ska anta en plan för biblioteksverksamheten och att olika bibliotekshuvudmän ska samverka. En politiskt antagen biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser och stimulera till utveckling. Huvudman för folkbiblioteken i Burlöv är kultur- och fritidsnämnden. Huvudman för skolbiblioteken är barn- och utbildningsnämnden. Bibliotekens uppgift är att göra information och kunskap tillgänglig för alla. Biblioteken är en viktig del i utbildningssamhället, ett samhälle präglat av ett allt större informationsflöde och av det livslånga lärandet. Biblioteken ska vara neutrala i sin informationsförmedling. Utbudet ska spegla olika intressen och åsikter i syfte att människor själva ska kunna bilda sig sina egna uppfattningar. Biblioteken ska också främja läsning och lyfta fram skönlitteraturens betydelse för människors upplevelser och personliga utveckling. Folkbiblioteken är en plats för möten mellan människor och för kulturupplevelser av olika slag. De är en av de få öppna platser i samhället där människor kan mötas utan krav på ärende, utbildning, medlemskap eller pengar. Folkbiblioteken är till för alla och tillgänglighet är grundläggande i verksamheten. Lokalerna är utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet innebär också inköp och förmedling av anpassade medier. Riktade tjänster och aktiviteter görs för denna grupp men också för andra grupper, t ex KomVux och skola/förskola. Det kan gälla läsfrämjande insatser, utveckling av virtuella tjänster eller verksamhet förlagd utanför biblioteket.
Verksamhetsbeskrivning biblioteken i Burlöv Folkbibliotek Biblioteksverksamheten inom kultur- och fritidsnämnden omfattar ett huvudbibliotek centralt placerat i Arlöv och ett filialbibliotek i Åkarp, som är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteken håller öppet för allmänhet, förskola och skola. Under öppethållandet besöks biblioteken av människor i alla åldrar och med skiftande behov. Studerande på alla nivåer söker litteratur och information för sina studier, människor använder bibliotekens datorer för att söka information eller kommunicera via Internet, man läser tidningar och tidskrifter, studerar enskilt eller i grupp, lånar material för studier och upplevelseläsning. Kommunens skolbarn och förskolebarn besöker ofta biblioteket i grupp. Antalet högskolestuderande, som behöver material för sina studier, har ökat kraftigt på senare år. Förutom den öppna verksamheten bedriver biblioteken riktad verksamhet till vissa prioriterade grupper, bl a genom Boken kommer till äldre och till personer med funktionsnedsättning, som har svårt att själva ta sig till biblioteket. Biblioteket informerar bl a hemtjänstpersonal om denna möjlighet, så att de kan förmedla behovet tillbaka till biblioteket. Regelbundet inbjuder biblioteket till filmvisning dagtid, speciellt för personer från daglig verksamhet och från ett närbeläget äldreboende. Bibliotekarie går ut och visar och pratar om böcker på äldreboende, och håller även i en grupp ideellt arbetande högläsare, som varje vecka läser på olika äldreboenden. Barn i grundskolan inbjuds varje år till ett stort antal s k bokprat. Bokprat innebär att barnbibliotekarien stimulerar barnen till läsning genom att på ett inspirerande sätt berätta om speciellt utvalda böcker varje gång. Barnbibliotekarien har även bokpresentationer direkt till personal på förskola och skola om barn- och ungdomslitteratur. För arbetet med att stimulera barn och ungdomar till läsning har även en läsfrämjandeplan utarbetats. Alla barn i kommunen får minst tre bokgåvor från biblioteket; när de föds, i åk 1 och när de slutar åk 9. Biblioteken i Burlöv har en viktig roll att spela i spridandet av lokal information till kommunens invånare, som en del av kommunens informationsverksamhet. Det kan gälla t ex detaljplansutställningar eller andra kommunala beslutsunderlag. Biblioteket i Arlöv fungerar också som turistinformation, dock utan bokningsmöjligheter. Biblioteken är också en aktör i det lokala kulturlivet och arrangerar varje termin ett antal kulturprogram, t ex författarbesök, filmvisningar, läsecirklar, teater- och musikföreställningar för barn, ofta i samarbete med någon extern samarbetspart som Burlövs Musikskola, Bibliotekets vänner, Burlövs församling, ABF etc. Vid sidan av det fysiska biblioteket finns det virtuella biblioteket. Det virtuella biblioteket är tillgängligt 24 timmar om dygnet. Via Internet kan man hemifrån utföra vissa biblioteksärenden, som att söka, reservera, göra omlån, använda databaser, ställa frågor på olika språk via den nationella servicen Bibblan svarar etc. Elever från Komvux och SFI kommer gruppvis till biblioteket för information om bibliotekets utbud. Vuxna och barn som på grund av t ex synskada eller dyslexi har svårt att läsa en tryckt bok kan numera via registrering på sitt bibliotek själva ladda ner inlästa böcker
till sin dator, mp3-spelare eller smartphone. Biblioteken ansvarar för att informera om denna möjlighet och för att utbilda nerladdarna. Detta är ett viktigt sätt att göra litteratur tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Biblioteken verkar för att öka människors digitala delaktighet genom att hålla regelbundna kurser för ovana internetanvändare. Det är ofta äldre som anmäler sig till dessa kurser. I det dagliga informationsarbetet ingår även att vägleda vid de datorer som finns i biblioteken. Skolbibliotek Ansvaret för grundskolebiblioteken och för biblioteksservicen till de studerande inom den kommunala vuxenutbildningen ligger hos barn- och utbildningsnämnden. Folk- och skolbibliotek har delvis olika uppgifter. Skolbibliotekets främsta uppgift är att tillhandahålla den litteratur som behövs i undervisningen. Skolbiblioteket ska ingå som ett redskap och en resurs i det pedagogiska arbetet. Det ska utveckla elevernas språkförmåga, stimulera läsförmågan, läsförståelsen och förmågan att kritiskt granska texter. Det ska också väcka läslust. Folkbibliotekets uppgift är att stödja det fria kunskapssökandet och stimulera till fri läsning, dvs det som sker utanför skolans ram. Det fungerar också som komplement till skolbiblioteket. Skolbiblioteken i Burlöv håller en ojämn standard. En kartläggning 2011 drog slutsatsen att kommunens skolbibliotek inte levde upp till den nya skollagens krav på alla elevers tillgång till skolbibliotek. Utredaren har även lämnat förslag till åtgärder för att råda bot på detta. I sin slutsats utgår hon ifrån att skolbiblioteken i ett uppbyggnadsskede behöver stöd från folkbiblioteket. BUN har startat uppbyggnaden och folkbiblioteket kommer att finnas med som stöd i genomförandet. Kultur- och fritidsnämnden har uttalat sig positiv till att ge detta stöd under förutsättning att resurser tillskjuts. Burlövs kommuns styrdokument Kommunens övergripande mål 1. Ökad delaktighet och gemenskap - minskat utanförskap 2. Invånarna ska erbjudas en god boendemiljö 3. Kommunens verksamheter skall bedrivas effektivt och med hög kvalitet Under dessa tre övergripande mål har kommunfullmäktige formulerat 15 undermål, varav biblioteksverksamheten främst berörs av dessa: Förebyggande insatser skall prioriteras så att behovet av vårdinsatser minskar. Kommunens förskolor och skolor skall hålla en hög kvalitet och vara konkurrenskraftiga Äldre skall ges möjlighet till en meningsfull vardag och funktionshindrade skall ges möjlighet till en meningsfull fritid och sysselsättning. Invånarna ska vara nöjda med den kommunala verksamheten
Utvecklingsområden Under 2013-2014 ska biblioteken i Burlöv satsa på följande tre utvecklingsområden I. Digital delaktighet Under flera år har folkbiblioteken i Burlöv erbjudit introduktionskurser i internet för nybörjare och ovana, men det är fortfarande många som inte är digitalt delaktiga. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2010 finns det 1,5 miljoner svenskar från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. De flesta icke-användare återfinns bland äldre, men de finns i alla åldersgrupper. Digidel, www.digidel.se, är ett nätverk på nationell nivå som har bildats för att samverka för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor. Deltagarna har representerat bl a länsbiblioteken, IKT-lyftet, Folkbildningsrådet, UR, studieförbunden, Kungliga Biblioteket KB samt.se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Digidel 2013 är en kampanj som har som mål att med gemensamma krafter få ytterligare minst 500 000 svenskar att börja använda Internet innan utgången av år 2013. Den vill även bidra till att de som redan är på nätet blir ännu bättre på att ta tillvara möjligheterna som Internet erbjuder för att underlätta vardagssysslor, vara delaktiga i samhällsutvecklingen, få en bättre vård och omsorg, större möjlighet till arbete och en bättre utbildning. Digital delaktighet är både en demokratifråga och en välfärdsfråga. Kampanjens motto Digital delaktighet är ett krav för en väl fungerade demokrati Alla invånare i Sverige ska ha möjlighet att vara digitalt delaktiga Kunskap om hur man gör är viktig för digital delaktighet Användbarhet och tillgänglighet för alla är viktiga faktorer för digital delaktighet Många kan hjälpa många att bli digitalt delaktiga. Samverkan är viktig Digital delaktighet är en angelägenhet för alla i samhället Folkbiblioteken i Burlöv kan bidra till kampanjens mål genom att fortsätta arrangera introduktionskurser i mindre grupper för nybörjare och ovana utveckla kurserna genom specialisering och fördjupning för dem som så önskar erbjuda enskild handledning vid datorn ( boka en bibliotekarie ) marknadsföra aktiviteterna via pensionärsorganisationer, invandrarföreningar, SFI, komvux, socialförvaltningen m fl II. Skönlitteratur En annan viktig uppgift för folkbiblioteken är att främja läsningen av skönlitteratur. Parallellt med att satsa på informationssökning och e-tjänster vill biblioteken i Burlöv även göra insatser för att värna skönlitteraturen för barn och vuxna. Sedan länge bedriver biblioteken en omfattande läsfrämjande verksamhet för barn med bokprat för barn, pedagoger och föräldrar, Sommarboken, barncafé, bokfika etc.
Även vuxna har efterfrågat liknande aktiviteter, varför vi avser att i viss mån tillgodose detta behov parallellt med att verksamheten för barn fortsätter. Exempel på läsfrämjande insatser riktade mot vuxna: Vinterboken, stimulera igångsättning av läsecirklar, bokprat för komvux-elever inom svenskundervisningen, författarbesök kvällstid, bokfika. III. Skolbibliotekens utveckling och samverkan folkbibliotek/skolbibliotek Det ekonomiska ansvaret för skolbiblioteken ligger på barn- och utbildningsnämnden men samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek är viktig. Samverkan kan i samband med skolbibliotekens kommande utveckling handla om kompetensutveckling av lärarpersonal kring bibliotekssystem, informationssökning och hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter, inventering, gallring av befintliga bestånd samt understödjande av folkbibliotekets bokprat för elever. Barn- och utbildningsnämnden ska utarbeta en mer detaljerad handlingsplan för hur skolbiblioteken ska utvecklas efter att första steget tagits med tillsättande av en heltidstjänst som skolbibliotekarie. Folkbiblioteken har utarbetat en läsfrämjandeplan och skolorna har en gemensam handlingsplan för arbetet med att stödja elevers läs- och skrivutveckling. Det är av gemensamt intresse för skola och folkbibliotek att dessa två planer görs kända i hela förvaltningen, att de i vissa delar har samstämmiga formuleringar och i övriga delar utgör komplement till varandra. Dessa planer bör jämföras och vid behov omarbetas med detta syfte. Nationella och internationella styrdokument Bibliotekslagen (1996, reviderad 2004. Ny revidering pågår) slår bland annat fast att varje kommun ska ha folkbibliotek och att allmänheten avgiftsfritt ska få låna litteratur för viss tid. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Skollagen. Den nya skollagen, som gäller från 1 juli 2011, betonar att alla elever ska tillgång till skolbibliotek. Grundskolans läroplan: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Läroplan för förskolan: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) slår fast att folkbiblioteket ska vara till för alla, oberoende av ålder, kön, ras, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas eget deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap, tankar, kultur och information. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest (1999) slår fast att skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal.