Igår, idag och imorgon för Europas energisystem



Relevanta dokument
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Elkundernas fördelning per avtalstyp

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Konsumentprisets fördelning

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Regeringens klimat- och energisatsningar

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Bioenergiklustret i Västnyland

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Utmaningar och en internationell utveckling

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Bioenergi Sveriges största energislag!

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Scenarier för Pathways

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Framtida energisystem i Jönköpings län

Nordic Energy Perspectives

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Energi- och klimatpolitiken i EU

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Chalmers för en hållbar framtid

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Johan Sundberg. Profu. Profu

Varför ett nytt energisystem?

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

Heat Roadmap Europe. Vem är Sven Werner?

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Regeringens insatser för vindkraft

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Fakta och siffror. Energiläget. Facts and figures. Energy in Sweden

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

SVCA:s årsrapport 2013

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

Transkript:

Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Sven Werner Högskolan i Halmstad Energiledargruppen 12 nov 29 1 Outline Igår : Vilken är vår energihistoria? Idag : Hur ser situationen ut nu i EU27? Användning av el, värme mm. Imorgon : Vilka är de viktigaste frågorna inför 22 och 25? Några egna värderingar Energiledargruppen 12 nov 29 2 1

Igår : Vår befolkningstillväxt millions World population 8 7 6 5 4 3 2 1 175 18 185 19 195 2 25 Energiledargruppen 12 nov 29 3 Igår: Världens energitillförsel sedan 187 Energiledargruppen 12 nov 29 4 2

Billion tons 4 35 3 25 Igår: Vår fossila CO 2 -historia Gas Flaring Cement Production Gas Liquids (oil) Solids (coal) Global CO2 emissons from fossil fuel combustion and cement production Accumulated share of total emissions Source: CDIAC, DOE-ORNL, USA 1% 9% 8% 7% 6% 2 15 1 5 5% 4% 3% 2% 1% % 175 18 185 19 195 2 Energiledargruppen 12 nov 29 5 Igår: Låga fossilpriser har dämpat energieffektivisering USD/barrel Crude oil, import price to Europe until March 29 14 12 real 28 USD 1 8 6 4 2 jan-6 jan-65 jan-7 jan-75 jan-8 jan-85 jan-9 jan-95 jan- jan-5 jan-1 jan-15 Energiledargruppen 12 nov 29 6 3

Idag : EU27:s energibalans i fyra steg EJ 8 European Union - 27 during 27 Total Primary Energy Supply = 73,6 EJ Heat losses, central conversion (energy sector) Heat losses, local conversion (consumers) Heat losses, end use inefficiency 7 6 5 4 Combustible renewables and waste Solar/wind/other Geothermal Hydro Nuclear 3 Natural gas 2 Petroleum products 1 Coal and coal products Total Primary Energy Supply (IEA statistics) Total Final Consumption (IEA statistics) Total End Use (estimated) Total Efficient End Use (estimated with 3% inefficiency) Transportation Electricity Heat Energiledargruppen 12 nov 29 7 Idag : Europas elproduktion TWh/år Electricity generation EU27 35 3 25 2 15 1 Combustible renewables and waste Solar/wind/other Geothermal Hydro Nuclear Natural gas Petroleum products 5 Coal and coal products 199 1995 2 25 Energiledargruppen 12 nov 29 8 4

Idag: Cross-border electricity trade Energiledargruppen 12 nov 29 9 Prisutveckling för svenska elkunder, ej industriella kr/mwh 1 8 6 4 Real genomsnittlig elkostnad för alla svenska elkunder exkl industri i 28 års penningvärde, exkl moms Elskatt, normalnivå Elhandel Nätkostnad Totalkostnad före 1996 2 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 Energiledargruppen 12 nov 29 1 5

El och gas dominerar i Europa(23) EJ heat Final end use of net heat and electricity for EU25 + ACC4 + EFTA3 with origin of supply 14 12 1 Solar/Wind/Other Combustible Renewables and Waste Coal and Coal Products 8 Petroleum Products 6 4 2 Industrial sector Residential sector Service sector Natural Gas Electricity Geothermal Heat Energiledargruppen 12 nov 29 11 Industrial heat demands PJ 25 Estimated industrial heat demands by quality for EU25 + ACC4 + EFTA3 during 23 2 High, over 4 C 15 1 Medium, 1-4 C 5 Low, below 1 C Basic Metals Chemical Non-Metallic Minerals Transport Equipment Machinery Mining and Quarrying Food and Tobacco Pulp & paper Others Figure 7. Industrial heat demands estimated by temperature quality and by manufacturing branch for the whole target area of 32 countries. The figure has been created by using experiences from the German industry reported in (AGFW, 25) and applied on the IEA database for the target area. Energiledargruppen 12 nov 29 12 6

Idag: Bostäders el- och värmebehov Residential end use of net heat and electricity, MJ/m 2 12 1 ACC4 EFTA3 Luxembourg Latvia Finland 8 6 EU15 NMS1 EU15 average line Austria Belgium Estonia Poland Slovenia Hungary Germany United Kingdom Sweden Czech republic France Lithuania Norway 4 Greece Cyprus Italy Croatia Denmark Romania Turkey Bulgaria 2 Malta Portugal Spain 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 European heating index for the capital in each country, C % Energiledargruppen 12 nov 29 13 Marknadsandel Sveriges värmemarknad för småhus, flerbostadshus och lokaler 9% 8% Fjärrvärme 7% 6% 5% 4% 3% Elvärme, inkl el till värmepumpar Övrigt 2% 1% Olja % 1955 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Energiledargruppen 12 nov 29 14 7

Sverige, enbart flerbostadshus All värmetillförsel till flerbostadshus för uppvärmning genom fjärrvärme och lokala pannor, men utan värdering av elens ursprung, utan värmeåtervinning i lokala värmepumpar, utan normalårskorrigering samt utan distributionsförluster för el och kwh/m 2,år fjärrvärme 3 OBS! Work in 25 progress 2 Återvunnen värme 15 Förnyelsebart 1 El Fossila bränslen 5 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Verkligt nettovärmebehov Energiledargruppen 12 nov 29 15 Fördelning av specifika värmebehov i Sverige kwh/m 2 Fördelning av specifika värmebehov 26 4 35 3 Flerbostadshus Lokaler 25 2 15 1 5 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel av byggnadsyta Figur 6. Fördelning av specifika värmebehov för flerbostadshus och lokaler under 26. Urval: Alla flerbostadshus och lokaler som finns i databaserna, 5132 respektive 6121 objekt. Om yta eller tillförd värme har saknats har SCB antagit medelvärdet i respektive strata. SCB:s uppräkningsfaktorer för varje strata har använts för viktning, varför ovanstående fördelningar är skattningar för alla värmeanvändningar i Sveriges flerbostadshus och lokaler. Energiledargruppen 12 nov 29 16 8

Fjärrvärmens affärsidé: Heat recycling Heat recycled from combined heat and power, waste incineration, and industrial surplus heat Renewables as geothermal heat and biomass Fossil fuels The fundamental idea of district heating District Heating System Heat delivered for low temperature heat demands Heat losses Energiledargruppen 12 nov 29 17 Olika effektivitet för olika aktiviteter EJ Input-Output analysis for various parts of the energy system EU27 in 26 4 35 3 Input: Total primary energy supply Output: Consumer end use of energy 25 2 15 1 5 Electricity District heat Fuel for heat - Industrial sector Fuel for heat - Other sectors (buildings) Fuel for transportation Energiledargruppen 12 nov 29 18 9

Europa: Möjlighet till expansion - tillförsel till fjärrvärme Available sources and corresponding heat flows during 23 in EJ/year for the target area of 32 countries Residual heat from all thermal power generation 19,2 Total resources suitable for direct use of geothermal heat 37 1,8 Industrial CHP 1,6,3 European biomass potential 2,3 District heat generated 13-18,17,14,3 1,1 Surplus heat from industries,5 Waste incinerated Energiledargruppen 12 nov 29 2, Non-recycled waste 19 Expansion possibility geothermal resources Energiledargruppen 12 nov 29 2 1

Biomasseanvändning vs skogens tillväxt Total Primary Energy Supply of Combustible Renewables, GJ/capita 1 Blue line for 1% of net annual increment Latvia Sweden Finland Green line for 2% of net annual increment 1 Greece Denmark Spain Portugal Austria Slovenia Lithuania France Poland Czech republic Estonia Norway Netherlands United Kingdom Italy Belgium Ireland Croatia Luxembourg Slovak Republic 1,1 1, 1, 1, Net annual increment of the forest growing stock, m3 ob/capita Figure 18. National per capita combinations of total primary energy supply of combustible renewables (excluding the biomass part in municipal waste) and the net annual increment of the forest growing stock. Reference lines added for 2% and 1% fuel use of the net annual increment, assuming a net calorific value of 7,3 GJ/m 3 ob. Energiledargruppen 12 nov 29 21 Varmare klimat ger lägre framtida värmebehov Graddagar enligt svensk praxis 5 45 4 35 3 25 3735 Stockholm - Bromma 3638 3326 Förslag: Använd SMHI:s prognos för 211-24 som definition av normalåret, så får vi realistiska normalårskorrigerade värmebehov 3133 2 Utfall Normalår 1961-199 15 Normalår 197-2 1 Prognos 211-24 Genomsnittlig förändring 5 29 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Energiledargruppen 12 nov 29 22 11

Mycket bra framtidsfrågor 1 Snäv eller vid systemgräns: Hur ska vi marknadsvärdera vår svenska energianvändning i förhållande till övrig användning inom EU27? Käll- vs konsumentperspektiv: Hur ska vi tydliggöra vår totala konsumtions koldioxid- utsläpp? Klimatarbetet drivs från ett källperspektiv, men problemet skapas av vår konsumtion. Energiledargruppen 12 nov 29 23 Mycket bra framtidsfrågor 2 Kortsiktigt vs långsiktigt: Vilka åtgärder ger bäst koldioxidreduktion och högre energieffektivitet på kort och lång sikt? Generella globala vs lokala unika lösningar: Vilka unika lokala energilösningar finns tillgängliga just här? Vi har en tendens i debatten att fokusera på generella globala lösningar, se t ex IEA WEO. Vi brukar förbise de lokala lösningar som finns mitt framför näsan. Energiledargruppen 12 nov 29 24 12

Mina värderingar 1 Välj vida systemgränser (t ex EU27) för att undvika suboptimeringar. Sveriges nationsgränser från 189 är ingen naturlig systemgräns för effektiva förändringar av vårt energisystem. I debatten får nationalismen ett för stort utrymme. Vi måste lära oss att vi ingår i EU sedan 1995. Gemensamma lösningar med intern handel är mycket billigare på lång sikt. Energiledargruppen 12 nov 29 25 Mina värderingar 2 Värdera all el som kolkondens,, all värme som naturgas och alla transporter med olja som drivmedel, även om du köper vindkraft, pellets eller biobaserad etanol. Detta ger en kortsiktig värdering av din energianvändning utifrån ett globalt perspektiv, dvs du ska värdera din egen energianvändning som samma sätt som en amerikan, kines eller polack. Energiledargruppen 12 nov 29 26 13

Mina värderingar 3 Gör en tydlig åtskillnad mellan kortsiktiga åtgärder i energisystemet fram till 22 och långsiktiga till 25. I debatten blandas dessa åtgärder ganska friskt. Bestäm vilken kategori som biogas, elbilar, vindkraft, fjärrvärme och värmepumpar tillhör. Tydligör kortsiktiga alternativ för sänkningar av koldioxidutsläppen till 22. Tyvärr måste vi i hög grad utföra dessa förändringar i det befintliga energisystemet med ett lågt inslag av ny teknik. Tydligör långsiktiga alternativ för sänkningar av koldioxidutsläppen till 25. Här kan inslaget av ny teknik vara dominerande. Energiledargruppen 12 nov 29 27 En sista reflektion Globala generella lösningar är främst koldioxidinfångning och lagring (CCS), ny kärnkraft, långa gasledningar (Nabucco, South Stream, North Stream mm), elbilar. Dessa företräds av större internationella energiföretag och organisationer. Stora projekt för stora organisationer. Lokala unika lösningar är främst geotermi, kraftvärme, industriell spillvärme, frikyla, biomassa, avfalls- förbränning, biogas, vindkraft, vattenkraft mm. Dessa lösningar återfinns mest hos slutanvändare och kommunala organisationer. Små projekt för små organisationer. Energiledargruppen 12 nov 29 28 14