Företag 42
Företag Saker som vi tog ställning till när vi formulerade målen 43
Viktiga frågor Viktiga frågor Flera aspekter har varit viktiga vid formulering av mål och åtgärder. Några frågor och områden har under arbetets gång framstått som mer angelägna och beskrivs djupare här. OMVÄRLD Det finns god kunskap om vad som behöver göras för att åstadkomma en hållbar utveckling. Det finns också styrande dokument från global nivå till lokal nivå. Nu är det viktigt att komma till konkreta åtgärder och avfallsplanen är ett verktyg för det. Globala överenskommelser EU direktiv Sveriges nationella miljömål Miljöbalken Naturvårdverkets föreskrifter om avfallsplan Nationell avfallsplan Nationella vägledningar Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Kommunal avfallsplan Andra kommunala dok. 44
Viktiga frågor Sveriges nationella avfallsplan ger en tydlig vägledning om vilka avfallsfrågor som är prioriterade och behöver utvecklas i Sverige: Förebygga avfall så att avfallsmängderna minskar Hindra spridning av farliga ämnen i samhället Öka återanvändningen Öka återanvändning och återvinning av textil Öka materialåtervinningen av hushållens avfall Göra det enklare för konsumenter att sortera sitt avfall och lämna till återvinning Öka insamlingen av elavfall och batterier Nedskräpningen behöver minska Minska mängden matsvinn och matavfall Öka återvinningen av växtnäring och energi från matavfall Öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall Avfallsbehandlingen ska inte påverka miljön negativt. Särskilt prioriterade frågor är bilskrotning, nedlagda deponier, kontroll av utsläpp från avfallsförbränning samt att förebygga bränder i avfallsupplag Det ska inte förekomma några illegala transporter av avfall från Sverige till andra länder I den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljökvalitetsmål 2012 lyfter Naturvårdsverket fram tre fokusområden som är av särskild vikt för beslutsfattare och för politiker för att vi ska kunna nå miljömålen: Säkerställ att redan fattade beslut genomförs Utveckla strategier för hållbar konsumtion Kommunicera möjligheterna med miljöarbete KLIMATPÅVERKAN Det blir allt tydligare att klimatfrågan är oerhört viktig. Alla samhällssektorer behöver ta sitt ansvar för att minska klimatpåverkan. Ett av de nationella miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Visserligen står avfallshanteringen för en liten del av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser, men det viktigt att arbeta för att minska dessa även inom avfallssektorn. Dagens avfallshantering i Sverige bidrar på flera sätt till en positiv påverkan på klimatet i och med att avfall återvinns till nya material eller blir till 45
Viktiga frågor värme och el. Det innebär mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror eller fossila bränslen hade använts. Dock förbränns fortfarande en hel del plast, som istället borde återvinnas. Det är viktigt att avfalls-sektorn arbetar för att: Övergå till fossilfria transporter Optimera transporterna Använda sparsam körning, t ex Heavy eco-driving Öka återvinningen Förbränna avfall i kraftvärmeverk där både värme och el produceras Söka lösningar för transporter på järnväg Röta matavfall och producera biogas Öka materialåtervinningen, i synnerhet av plast Öka återanvändningen av material Förebygga avfall ATT FÖREBYGGA RESURSSLÖSERI Det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att avfall alls uppkommer, det vill säga att förebygga avfall. Det näst bästa är att återanvända, det vill säga använda en sak igen i befintligt skick eller efter reparation. Därefter kommer materialåtervinning, därefter energiutvinning. Allra sämst är att deponera avfallet. Att förebygga avfall är det översta steget i den så kallade avfallshierarkin eller avfallstrappan. I EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG och i svensk avfallslagstiftning är avfallshierarkin införd. Frågan om att förebygga avfall har blivit viktig. Enligt EU:s avfallsdirektiv artikel 4:1 ska förebyggande prioriteras högst i lagstiftning och politik som rör avfall. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsgenerering behöver brytas. I denna avfallsplan är Förebygga resursslöseri det första av tre övergripande mål. I Gästrikland och Älvkarleby kan arbetet för att förebygga avfall ske på flera sätt. Både invånare och verksamheter, såväl offentliga som privata, kan konsumera och upphandla hållbart. Inom kommunala verksamheter kan ett sätt vara att arbeta för att så lite mat som möjligt slängs i storkök och bespisningar. Inom industrin pågår arbete med att utveckla processerna så att det uppstår mindre mängder avfall men också att hitta nya användningsområden för det som tidigare har varit avfall. Detta bidrar till att mindre jungfruligt material används samtidigt som mängden avfall minskas. Hållbar tillväxt Frågan om att förebygga avfall kan uppfattas som kontroversiell, om man tänker att det är samma sak som att stoppa produktionen och hämma tillväxten. Att förebygga avfall kan tvärtom handla om att utveckla nya produkter och öka tillväxten. Utveckling av nya produkter kan innebära att det som tidigare var avfall används för att göra nya produkter. Det kan också innebära att man tar fram produkter som genererar mindre avfall i produktionen och produkter som kan återvinnas eller återbrukas när de annars skulle ha kasserats. Produkter som är möjliga att laga om de går sönder och produktion av reservdelar är aspekter i detta. Dagens konsumtionssamhälle är inte hållbart i längden. De 20 procent av jordens befolkning som bor i i-länder konsumerar 80 procent av jordens resurser. Sverige har det tionde största ekologiska fotavtrycket i världen enligt Världsnaturfondens Living Planet Report. Det skulle behövas 3,7 jordklot om alla skulle leva som vi svenskar. Vår stora miljöpåverkan 46
Viktiga frågor beror bland annat på vår goda konjunktur och höga konsumtion, ökade utsläpp från produktion av importerade produkter, Sveriges stora och energikrävande fordonspark och vår höga köttkonsumtion. Nordiska ministerrådet konstaterar i sin rapport Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion att nuvarande politiska strategier för hållbar konsumtion inte räcker. Det behövs mycket stora förändringar för att åstadkomma ett hållbart samhälle. ATT ÖKA ÅTERANVÄNDNINGEN Via information och kommunikation kan invånarna inspireras till att sälja och köpa begagnat och att köpa saker med kvalitet som håller länge. Det finns flera hjälporganisationer som tar emot begagnade möbler, kläder och prylar och säljer dessa i second hand. Gästrike återvinnare hanterar stora mängder grovavfall och mycket av dessa består av hela och användbara saker. Gästrike återvinnare arbetar för att utveckla mottagningen av användbara saker och ett samarbete med hjälporganisationer. Kommunernas verksamheter kan öka återanvändningen av varor. Det vore önskvärt att återanvändningen av byggoch rivningsavfall ökade. FARLIGA ÄMNEN OCH FARLIGT AVFALL I vårt samhälle används många farliga ämnen. Om de hanteras felaktigt kan de spridas via utsläpp, vid användning av varor eller via felaktig hantering av farligt avfall. Ett av de nationella miljömålen är Giftfri miljö. Detta område innebär stora utmaningar då det produceras många varor idag som innehåller farliga ämnen. Farligt avfall är sådant avfall som kan skada miljön eller människors hälsa. Det är det allra viktigaste avfallet att sortera ut och hantera på rätt sätt. Farliga ämnen i varor Alla varor innehåller kemiska ämnen. De ingår i de material och komponenter som varorna är tillverkade av. Kemiska ämnen kan också vara tillsatta för att uppnå vissa funktioner. Det kan till exempel vara för att göra en plast mjuk, en textil svår att tända eld på eller för att göra en metallyta blank. När ett kemiskt ämne finns i en vara, kan det under vissa omständigheter läcka från varan. Läckage kan ske vid tillverkningen av varan, när den används eller när den blir till avfall. Om det kemiska ämne som avgår från en vara har hälso- och miljöfarliga egenskaper kan det orsaka negativa effekter på människors hälsa och på miljön. Kunskapen är generellt sett låg när det gäller innehållet av kemikalier i varor, hur kemikalierna sprids och vilka effekter kemikalierna kan ha på människors hälsa och miljön. Det är företagen, som sätter ut varor på marknaden, som är ansvariga för att varorna inte skadar människors hälsa eller miljön. Företagen behöver aktivt hämta in kunskap, vidta försiktighet, fasa ut farliga ämnen och kontinuerligt minska riskerna. Många företag som tillverkar, importerar och säljer produkter behöver ta ett större ansvar för sina produkter. Det är också viktigt att konsumenter har tillgång till information och ökar sin kunskap om farliga ämnen i varor. Farligt avfall från hushåll Hushållen ska lämna in sitt farliga avfall till en bemannad återvinningscentral. Lampor, batterier och smått elavfall kan också lämnas i skåpet EL-IN som finns i de flesta livsmedelsbutiker. Det finns behov av 47
Viktiga frågor att fortsätta förbättra möjligheterna för hushåll att lämna småelektronik, framförallt i flerbostadshus, och finansieringen av det behöver lösas. Kemikalier och liknande kan bara lämnas till de bemannade återvinningscentralerna. Det finns önskemål om att det borde vara lättare att lämna in farligt avfall som kemikalier med mera. Hushållens kunskap om farligt avfall har ökat under åren, vilket är glädjande. Arbetet att informera och motivera till rätt hantering av farligt avfall behöver fortgå kontinuerligt. Farligt avfall från företag De kommunala miljötillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna, Almi företagspartner och avfallsentreprenörerna är alla överens om att hanteringen av farligt avfall på många små och mellanstora företag behöver förbättras. Kunskapen hos företagen behöver förbättras. Många mindre företag behöver rådgivning, information och konkret hjälp med att ordna förvaring och transport av farligt avfall. Kommunerna, länsstyrelserna, Gästrike återvinnare, avfallsentreprenörer behöver arbeta ännu mer med information och rådgivning om farligt avfall. ÅTERVINNINGSCENTRALER OCH GROVAVFALL I dagsläget samlar Gästrike återvinnare in grovavfall på 13 återvinningscentraler i fem kommuner. Antalet besökare per central varierar kraftigt. Flest besökare och längst öppettider har Gävle medan en mindre återvinningscentral som till exempel Österfärnebo har få besökare och kortare öppettid. Framtidens behov Av de svarande i en kundundersökning uppger 74 procent att de har mindre än fem kilometer till närmaste central. Trots det finns behov av en utökad grovsopsinsamling. I områden med flerfamiljshus finns äldre som inte förmår att åka iväg med sitt grovavfall samt hushåll utan bil. Inom de närmsta 40 åren kommer regionen ha dubbelt så många invånare som idag som är över 85 år. Dessa kommer att ha behov av att kunna hantera sitt grovavfall utifrån sina förutsättningar. I dagsläget signalerar fastighetsägare av flerfamiljshus tydligt att de har problem med dumpning av grovavfall i sina fastigheter, särskilt vid månadsskiften. Fastighetsägarna har behov av ett ökat tjänsteutbud från Gästrike återvinnare i någon form. Utveckling av återvinnings centralerna På återvinningscentralerna pågår ett ständigt arbete med att förbättra möjligheterna till sortering genom att tillföra fler fraktioner, utveckla mottagandet av kunderna och förbättra skyltningen. Återvinningscentralen på Sörby Urfjäll i södra Gävle byggdes ut 2012-2013 och nu fungerar den bra utan de trängselproblem som var tidigare. Under 2015-2016 pågår arbete att bygga en ny återvinningscentral i Skutskär. Även i Österfärnebo behöver en ny återvinningscentral byggas som ersättning för den central som ska stängas på grund av att marken ska användas till annat. Arbetet med att se över öppettider och servicenivå pågår ständigt. SORTERING AV MATAVFALL: KVALITET OCH MÄNGD En förutsättning för att de material som sorteras ut ska kunna återvinnas på ett bra sätt är att de är rätt sorterade. Det gäller i synnerhet matavfallet. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta med uppföljning och information för att behålla och förbättra kvaliteten på det komposterbara avfallet. Sorteringen fungerar till 48
Viktiga frågor stora delar bra, men det finns områden där kvaliteten behöver förbättras och den mängd som sorteras ut behöver öka. Gästrike återvinnare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar behöver samverka i detta arbete. I verksamheter som restauranger, storkök och butiker uppkommer mycket matavfall. Det är viktigt att Gästrike återvinnare, verksamheter och entreprenörer kommer arbetar för sortering av matavfallet så att det kan komma till nytta som näring och energi i en rötningsanläggning. RÖTNING AV AVFALL FÖR PRODUKTION AV BIOGAS För att säkra största möjliga miljönytta från matavfallet pågår under 2014-2016 ett projekt för att bygga en biogasanläggning i Forsbacka mellan Gävle och Sandviken. En regional biogasproduktion öppnar möjligheter i arbetet med de regionala och nationella miljömålen för fler aktörer att ställa om mot en fossilfri fordonsflotta. En biogasproduktion där matavfall behandlas producerar även biogödsel som kan återföras till jordbruket och därmed skapa ett kretslopp av biologiska resurser. Det skulle i sin tur bidra till både det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap och det regionala miljömålet Levande jordbruk. Aktörer och roller Gästrike Ekogas AB, ett samägt bolag mellan Gästrike återvinnare och Gävle Energi AB, har sedan 2011 producerat fordonsgas vid Duvbackens reningsverk i samarbete med Gästrike Vatten AB. Den rågas som uppstår vid reningsverkets rötningsprocess uppgraderas på plats. Bolaget har sedan 2010 sålt biogas vid tankstället vid Utmarksvägen i Gävle. Marknaden ökar stadigt och 2014 stod den egna produktionen för endast 60 % av försäljningen. Resterande 40 % måste transporteras från andra regioner. Målet för bolaget har sedan starten varit att producera lokal energi och sedan 2014 har dessa planer tagit fart på allvar. Senast 2016 planeras en anläggning med en produktionskapacitet på ytterligare ca 2 miljoner NM3 fordonsgas driftsättas. Anläggningen planeras integreras med dagens komposteringsanläggning vid Forsbacka miljöcentrum och kommer helt ersätta kompostering som behandlingsmetod för regionens matavfall. Kommunerna i regionen, såväl i Gästrikland som Hälsingland, har viktiga roller för att etablera en efterfrågan på biogas i regionen och minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att möjliggöra detta är att använda biogasdrivna fordon i den kommunala verksamheten och upphandla tjänster med krav på att dessa utförs med bland annat biogasdrivna fordon. Just biogas lämpar sig väl i vår region där avstånden ibland kan vara lite längre mellan tätorterna. Gästrike återvinnare har genom sitt ägarskap i Gästrike Ekogas AB tagit en aktiv roll kring biogas. Som huvudsaklig substratleverantör kan förbundet i stor utsträckning påverka kvaliteten och mängderna av det matavfall som behandlas. Återföring av näringsämnen En viktig fråga kopplad till biogasproduktion är återcirkulationen av näringsämnen genom användningen av biogödsel i lantbruket. Biogödsel är en produkt, precis som biogas, som uppstår vid rötning av matavfall och andra biologiska substrat. Biogödsel ger jordbruket möjlighet att ersätta konstgödsel som till stora delar tillverkas av fossila resurser. Särskilt ekologiska jordbruk, som det finns relativt många av i regionen, har behov av biogödsel eftersom dessa jordbruk inte kan använda konstgödsel. Andra positiva effekter 49
Viktiga frågor av biogödsel är att markens vattenhållande förmåga ökar vilket minskar risken för läckage av näringsämnen. För att kunna återföra näringsämnen till lantbruket måste man dock ha kontroll över vilka substrat som rötas tillsammans och säkerställa att biogödseln håller hög kvalitet vilket innebär bland annat låga halter av tungmetaller och synliga föroreningar. Ur ett avloppsslamsperspektiv skulle det kunna underlätta avsättningen att blanda matavfall och avloppsslam. Ur ett matavfallsperspektiv är det dock inte aktuellt att samröta avloppsslam med matavfall i dagsläget då det kan leda till problem att avsätta biogödseln till lantbruket.. Planen är att hålla isär matavfall och avloppsslam och röta dessa var för sig, så att det rötade matavfallet kan användas i lantbruket. INSAMLING AV TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR I Sverige finns det ett lagstadgat producentansvar för insamling av olika produkter. Förpackningar och tidningar var de första varugrupperna som fick ett producentansvar. Inte för att de utgör det allvarligaste miljöproblemet, utan för att de är förhållandevis enkla att åtgärda. Om de sorteras bort från hushållsavfallet minskar avfallet och återvinningen ökar betydligt. Sedan några år pågår en utredning för att se hur ansvaret för insamlingen av tidningar och förpackningar kan flyttas från producenterna till kommunerna. När det sker ska kommunerna även få finansiering av kostnader. Hur det ska ses ut är inte känt våren 2015. När ansvaret går över till kommunerna behöver beslut fattas om ambitionsnivå i att förbättra insamlingen från invånarna. ÅTERVINNINGSSTATIONERNA (ÅVS) i Gästrike återvinnares verksamhetsområde KOMMUN ANTAL ÅVS INVÅNARE/ÅVS fördelar sig enligt följande: Gävle 60 1 573 Hofors 12 823 Ockelbo 7 855 Sandviken 26 1 422 Älvkarleby 7 1 295 Behov av att förbättra insamlingssystemet Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, kommunerna och Gästrike återvinnare samråder regelbundet och diskuterar de behov som finns av att förbättra insamlingssystemet. Sådana behov kan gälla placering av nya återvinningsstationer, städning av återvinningsstationer och mer fastighetsnära sorteringsmöjligheter i miljörum. SLAM FRÅN ENSKILDA AVLOPP I regionen finns ungefär 9 000 hushåll med enskilda avlopp, som genererar ungefär 25 000 ton slam. Det sker en utveckling av enskilda avloppslösningar. Lösningar som ökar är minireningsverk och fosforfällor. Dessa anläggningar ställer särskilda krav på skötsel och tömning. Att tömma enskilda avloppsanläggningar innebär ibland tunga lyft av brunnslock och dragning av tunga slangar långa sträckor. Det är viktigt att åtgärda hämtställen med dåliga arbetsmiljöförhållanden, samt att säkra att nya anläggningar utformas på ett sätt som fungerar bra ur tömningssynpunkt. Kostnaderna för slamtömning kommer att öka i framtiden, på grund av ökade kostnader för såväl hämtning som behandling av slammet. 50
Viktiga frågor NEDSKRÄPNING I Sveriges nationella avfallsplan är nedskräpning ett prioriterat område. Det nationella målet är att Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster.. I avfallsplanen för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby från 2011 ingick inte området nedskräpning. Mot bakgrund av att det är identifierat som ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen, kan den lokala avfallsplanen kompletteras med detta område om kommunerna och Gästrike återvinnare finner det lämpligt. Kommunerna och Gästrike återvinnare behöver besluta om ansvar, roller, strategi och åtgärder för arbetet att minska nedskräpningen. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för kommuner, Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. I vägledningen menar Naturvårdsverket med begreppet nedskräpning: att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor etc. Även större föremål som t.ex. vitvaror, möbler och byggavfall omfattas, likaså organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall. Det är viktigt att minska nedskräpningen eftersom den skapar otrygga och otrivsamma miljöer och ger också negativa effekter för friluftsliv, lokalt näringsliv, skador på djur och människor med mera. Naturvårdsverket lyfter fram ett antal framgångsfaktorer för kommunernas strategiska arbete för att minska nedskräpning: tydligt peka ut var ansvaret att driva nedskräpningsfrågan ligger samarbete över förvaltningsgränser politisk förankring i kommunen för det strategiska arbetet att medel för arbetet avsätts långsiktigt att mål och åtgärder sätts upp och att dessa följs upp kontinuerligt En samlad plan för hur arbetet mot nedskräpningen i kommunen ska bedrivas underlättar arbetet, gärna med koppling till den kommunala avfallsplanen. Några viktiga delar i det strategiska arbetet mot nedskräpning är att: skapa en ändamålsenlig organisation, bl.a. med tydligt utpekat ansvar för att driva arbetet och för att möjliggöra samarbete över förvaltningsgränser kartlägga och mäta nedskräpningen, bl.a. för att ge underlag för att följa utvecklingen, utforma åtgärder och utvärdera de insatser som görs sätta upp mål och åtgärder för minskad nedskräpning, bl.a. förebyggande åtgärder som att involvera barn och ungdomar i förskolor och skolor, anordna skräpplockardagar och samverka med lokala närings - idkare kommunicera arbetet och utbyta erfarenheter sätta upp en budget för det strategiska arbetet Frågan om hur arbetet mot nedskräpning ska bedrivas i kommunerna och eventuellt i samverkan mellan kommunerna och Gästrike återvinnare bör med fördel diskuteras och beslutas i samband med samrådet om avfallsplanen. 51
Företag 52
Företag Hur kan man vara både ekonomisk och miljövänlig? 53
Ekonomi Ekonomi Hela det marknadsekonomiska systemet bygger på att motivera företag och enskilda individer att konsumera och därmed betala för något önskvärt. Det faktum att man är beredd att betala för något man vill ha, något man ser ett värde i, är själva motorn i marknadsekonomin. Avfall å andra sidan är något som länge klassats som utan värde, något man inte vill ha. Det kan upplevas som motsägelsefullt att betala för att bli av med dessa i till synes värdelösa material. Att dessutom hantera och lägga ner tid på det är ytterligare en paradox. Avfallsekonomin måste dock fungera i enlighet med det övergripande målet, hållbar utveckling. PRINCIPER FÖR ÖVERGRIPANDE MÅL INOM AVFALLSEKONOMI Avfallsekonomin styrs av de uppsatta miljömålen, såväl internationella som regionala. Följande grundläggande principer är relevanta för avfallsekonomin: Hållbar utveckling är den övergripande ledstjärnan även för ekonomin Principen om att förorenaren betalar, även kallad PPP från engelskans Polluter Pays Principle. Denna princip innebär att man själv ska stå för de miljökostnader man orsakar och inte vältra över dem på kommande generationer Avfallshierarkin som även den är styrande för EU:s avfallspolitik, innebär att avfallet ska hanteras så miljöanpassat som möjligt I ekonomiska sammanhang innebär ovanstående principer att de olika sätten att behandla avfallet ska ha en miljöekonomisk koppling. De miljösämsta alternativen har de högsta miljökostnaderna och det bör göras synligt i avfallsavgifterna. På det sättet skapas miljöstyrande avgifter. Om målen ska nås i denna avfallsplan måste de ekonomiska styrmedlen och målen stå i god relation till varandra. Till exempel är det billigare för hushållen att sortera sitt matavfall än att inte göra det, och det är billigare att ha ett mindre kärl än ett större. 54
Ekonomi FRAMTIDENS AVFALLSEKONOMI Avfallshanteringen har förändrats markant de senaste åren och förändringsarbetet kommer att fortgå även i framtiden. Gästrike återvinnare har under de senaste åren infört en stor förändring i och med att alla hushåll erbjuds att sortera sitt matavfall för separat insamling. Nästa steg är att förändra behandlingen och i framtiden röta avfallet. Investeringar i behandlingsanläggningar kommer att medföra ökade kostnader för behandling. Utveckling och förbättring av återvinningscentralerna innebär också kostnader. Ökad fastighetsnära insamling av sorterat avfall i olika fraktioner i t.ex. flerbostadshus kan medföra ökade kostnader för denna ökade service. För att skapa ännu större framdrift i arbetet för en hållbar utveckling med fokus på beteendeförändringar och kunskapshöjning, behöver resurser tillföras arbetet. Om hushållen sorterade ut mer av sina tidningar och förpackningar så skulle kostnaden för förbränning av hushållsavfallet minska. CIRKULÄR EKONOMI Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett företag, samhälle eller en organisation där det finns möjligheter att tjäna pengar på ett hållbart sätt. Den rådande ekonomin som är linjär med en början och ett slut överstiger totalt sett de planetära gränserna. En cirkulär ekonomi syftar till att återuppbygga kapitalet, oavsett om det är ekonomiskt, tillverkade, mänskligt, socialt eller fysiskt. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Produktion och transporter sker med förnyelsebara bränslen. En rapport från konsultföretaget McKinsey beskriver den cirkulära ekonomin och deras potentiella betydelse för världsekonomin. Om vi bara skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Det är alltså en riktigt bra affär i att återanvända byggnadsmaterial, möbler, elektronik, bilar, och så vidare. Inte bara kommer detta kunna skapa massor av jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion det lättar också trycket på naturen och minskar vår utarmning av jorden. Under sommaren 2015 öppnar EU-kommissionen ett samråd för att utarbeta ett nytt förslag till strategi för en cirkulär ekonomi. Målet är att möjliggöra återvinning, säkra tillgången till råmaterial i Europa och skapa jobb och tillväxt. Frågan är alltså mycket aktuell. I en framtida cirkulär ekonomi kommer återvinning och återanvändning vara avgörande. Om cirkulära affärsmodeller skulle få stort genomslag skulle konsekvenserna för kommunal avfallshantering vara till exempel kraftigt minskade avfallsmängder eftersom producenterna tar tillbaka sina produkter som råvara för nya produkter. Det skulle innebära ett helt nytt sätt att göra inköp där fokus är på att lösa verksamhetens behov av en funktion istället för en produkt. Ett genomslag av cirkulära affärsmodeller innebär även att våra invånare skulle börja efterfråga det samma från Gästrike återvinnare. Nya tjänster kan behöva erbjudas och tydlig redovisning av vad vi gör med de produkter som vi tillhandahåller. Här kan man tänka sig att Gästrike återvinnare hyr sopkärl istället för att köpa dem och sedan lämnar tillbaka dem till producenten som använder materialet igen för nytillverkning. 55
Företag Musik, sport och matsmarta tips 56
Företag Med beröm kan man komma långt 57
Att förändra beteenden Att förändra beteenden Våra beteenden är viktiga för att skapa en hållbar utveckling och en värld som räcker längre. Det handlar till exempel om hur vi konsumerar, hur vi sorterar och hur vi reser. Att förändra beteenden är ett komplext område. Det räcker inte att informera om vad människor behöver göra och varför. Information har relativt liten påverkan på våra beteenden, även om vi ofta tror att den har stor påverkan. Det finns inte heller ett direkt samband mellan kunskap och beteenden. Människors beteenden påverkas av många faktorer. Vi behöver förstå detta för att kunna arbeta klokt och effektivt med att förändra beteenden för en hållbar utveckling. Exempel på sådant som påverkar våra beteenden är: 1. Positiv återkoppling (konsekvenser) 2. Människan är social 3. Om det är lätt att göra rätt 4. Hur våra hjärnor fungerar 5. Information POSITIV ÅTERKOPPLING Människors beteende påverkas i stor grad av de konsekvenser hen upplever av sitt beteende. Positiva konsekvenser som inträffar nära i tiden har stor effekt på vårt fortsatta beteende. Till exempel att få beröm eller positiv återkoppling om nyttan av att ha sorterat avfall. MÄNNISKAN ÄR SOCIAL Människan är en social varelse som gärna anpassar sig till andra människor och gärna vill vara en del av en gemenskap. Normer har stor betydelse för vårt beteende. Därför är det viktigt att bygga normer som stöttar en hållbar utveckling. Ett bra sätt att arbeta för beteendeförändring är också att skapa en känsla av gemenskap, att vi gör nytta tillsammans. 58
Att förändra beteenden det ska var lätt att göra rätt LÄTT ATT GÖRA RÄTT Om det är lätt att göra rätt, så ökar sannolikheten att vi gör rätt. Det är viktigt att det är lätt att göra rätt även för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning. VÅRA HJÄRNOR STYR OSS Det kommer allt mer intressant kunskap om hur våra hjärnor fungerar och styr oss. Detta är kopplat till våra beteenden. Med god kunskap om hur våra hjärnor fungerar, får vi bättre förutsättningar att anpassa kommunikation och åtgärder för att åstadkomma hållbara beteenden. Till exempel behöver vi bli bättre på att engagera människors känslor och inte bara förnuft och logik. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Tydlig information om hur man ska göra och varför är viktigt, men behöver kombineras med andra beteendeförstärkande åtgärder för att ge avsedd effekt. Gästrike återvinnare arbetar sedan många år aktivt med information, målgruppsanpassat och i olika kanaler. Det personliga mötet är en viktig kanal, både i verkliga livet men också digitalt. Sedan 2002 har Gästrike återvinnare en miljöpedagog anställd med ansvar för kontakter med skolorna i regionen. Miljöpedagogens personliga möten är både effektivt och pedagogiskt i mötet med barn och elever från förskolan och uppåt. Miljöpedagogen ska fortsätta fungera och utvecklas som ett viktigt stöd för lärarna i deras hållbarhetsarbete. I en föränderlig värld är det också viktigt att Gästrike återvinnare hela tiden är öppen för nya kanaler och mötesplatser utan att tappa de mer etablerade kanalerna för kommunikation som fortfarande anses viktiga. METODER Det finns kunskapsområden och metoder som kan hjälpa oss att arbeta med beteendeförändringar, till exempel: 1. Beteendeanalys 2. Nudging (att underlätta rätt beteende) 3. Beteendeteorier 4. Spelmekanismer ( gamification ) SÅ KAN VI FÖRÄNDRA BETEENDEN Gästrike återvinnare ska fortsätta att arbeta med att förmedla tydlig information om hållbar konsumtion och om sortering och återvinning. Utöver det är det viktigt att utveckla arbetet att återkoppla snabbt och positivt till medborgarna, bidra till normer som stärker hållbarhet, bygga gemenskap och göra det lätt att göra rätt. 59
Företag 60
Företag Vår arbetsmiljö är också viktig 61
Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö är en viktig aspekt inom avfallshanteringen. Gästrike återvinnare bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att löpande undersöka, åtgärda och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs. Det som gör avfallshanteringen lite speciell är att det mesta av arbetet utförs på mark och i fastigheter som inte arbetsgivaren råder över. Kommunen och fastighetsägare behöver därför samarbeta för att hitta lösningar så att arbetsmiljön kan förbättras. Nya arbetsmiljöproblem ska inte byggas in i avfallshanteringssystemen och befintliga arbetsmiljöproblem ska åtgärdas. Hämtställen behöver anpassas både för avfallslämnare och för avfallshämtare. Även om arbetsmiljön inom avfallshanteringen har förbättrats tack vare intensivt arbete under senare åren finns det fortfarande arbetsmiljöproblem som bör uppmärksammas: Tunga lyft eller drag av kärl, särskilt vintertid Kärl- och säckavfall kan innehålla smittämnen som sophämtaren utsätts för vid hämtningen Hantering av tunga slangar och tunga lock vid slamtömning Säkra körvägar utan backning och med bra vändmöjligheter Stress kan uppstå på grund av dåliga hämtningsförhållanden, svåra trafiksituationer och besvärliga lyft Lukt och flugor Containrar måste hanteras med stor försiktighet vid tömning Gästrike återvinnare arbetar systematiskt för att förebygga och åtgärda arbetsmiljörisker. Kommunerna och fastighetsägare kan bidra till en bättre arbetsmiljö inom avfallshanteringen genom att kontakta Gästrike återvinnare tidigt i exploateringsskedet för planering och utformning av hämtställen. Vid godkännande av bygglov för flerbostadsområden och verksamheter (samt skolor och liknande) bör Gästrike återvinnare också kontaktas i tidigt skede för dialog. Fastighetsägare kan bidra till en bättre arbetsmiljö genom att åtgärda dåliga hämtställen. Gästrike återvinnare och väghållningsmyndigheten bör samråda kring frågor som rör placering av kärl och i andra frågor som rör säkerheten inom vägområdet. 62
Arbetsmiljö och säkerhet 63