Från avfallshantering till resurshushållning

Transkript

1 Samrådsversion Från avfallshantering till resurshushållning Förslag till revidering av delar ur avfallsplan för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Mål och styrmedel Målområde 1 Förebygga resursslöseri och spridning av farliga ämnen Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall Målområde 3 Ta tillvara avfall som resurs Styrmedel Åtgärder Behov, åtgärder och mål Återvinnare, kommunerna och producenterna Uppföljning Åtgärdsprogram Resurser i form av tid och pengar Viktiga aspekter, frågor och områden vid formulering av mål och åtgärder Klimatpåverkan Att förebygga resursslöseri och minska spridning av farliga ämnen Rötning av matavfall för produktion av biogas Nedskräpning Bilaga 3 Organisation och ansvar Den kommunala organisationen i vår region... 28

3 Sammanfattning Renhållningsordningen är ett styrande dokument för avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Renhållningsordningen består av föreskrifter och avfallsplan. Nuvarande renhållningsordning trädde i kraft 2011 och gäller till En avfallsplan ska revideras vid behov, dock minst var fjärde år. Detta är ett förslag till revidering av renhållningsordningen med avfallsplan Under våren 2015 är förslaget ute för samråd med olika aktörer. Denna samrådsversion innehåller de delar av renhållningsordningen som innehåller förslag till förändringar, eller är särskilt viktiga: Mål Åtgärder Viktiga och nya avsnitt: o o o o Klimatpåverkan Att förebygga avfall och minska spridning av farliga ämnen Rötning av avfall för biogas Nedskräpning Bilaga 3 Organisation och ansvar Lokala föreskrifter om avfallshantering för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby Övriga avsnitt, kapitel och bilagor innehåller inga större förändringar av vikt och ingår inte i denna samrådsversion. Dessa delar finns att läsa eller ladda ner från De kan också beställas från. I avfallsplanen finns tre målområden som ska gälla fram till och med år Målområdena är: Förebygga resursslöseri och spridning av farliga ämnen Säkra hanteringen av farligt avfall Ta tillvara avfall som resurs Att förebygga avfall är från och med 2011 ett nytt målområde som har sin tyngd i EU:s hårdare styrning mot att avfall ska hanteras enligt avfallshierarkin. För att uppnå de mätbara mål som finns uttryckta inom respektive målområde finns en mängd åtgärder formulerade. Åtgärderna är framtagna utifrån de behov som förbundet har uppmärksammat hos till exempel förtroendevalda, invånare och verksamheter. Genom en omvärldsanalys har

4 en utblick gjorts kring framtidens behov av service, teknisk utveckling och samhällstrender vilket har resulterat i åtgärder i planen. För perioden handlar viktiga åtgärdsförslag om att förebygga avfall och spridning av farliga ämnen, att bidra till beteendeförändringar för en hållbar utveckling, att etablera en anläggning för att röta matavfall och producera biogas, att minska nedskräpning och att förbättra sorteringen och öka återvinning och återanvändning. För att styra mot målen finns i huvudsak fem medel att använda sig av: information och kommunikation, andra beteendeförändrande åtgärder, avgifter, lagstiftning och tillsynen som kommuner och länsstyrelser utövar.

5 1 Inledning Renhållningsordningen är ett verktyg för att styra, utveckla och följa upp avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Sedan 2001 har kommunalförbundet Återvinnare ansvaret att utarbeta en gemensam renhållningsordning för de kommuner som ingår i förbundet. Renhållningsordningen ska utarbetas i samverkan mellan Återvinnare och kommunerna, samt godkännas av respektive kommuns fullmäktige. Renhållningsordningen är ett styrande dokument för både kommunalförbundet Återvinnare och medlemskommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Den styr därmed även avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i kommunerna. År 2015 är det dags att uppdatera och revidera renhållningsordningen. Det finns ett behov av att revidera mål, åtgärder samt beskrivningar av aktuella områden (rötning av avfall för biogas, förebyggande av avfall, minska spridning av farliga ämnen, klimatpåverkan, nedskräpning). Utifrån nationella styrdokument som Sveriges nationella avfallsplan och de svenska miljömålen föreslås reviderade mål och nya åtgärder. En del av de föreslagna åtgärderna ansvarar för. Andra föreslagna åtgärder ansvarar kommunerna för. Dessa föreslagna åtgärder behöver kommunerna ta ställning till. 1.1 Innehåll, syfte och målgrupper De lokala föreskrifterna om avfallshantering innehåller de kommunala bestämmelserna om avfallshantering. Föreskrifterna är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall, en rättslig grund i det dagliga arbetet och vid tvister. Avfallsplanen beskriver till exempel avfallsmängder, behandlingsmetoder, mål, åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet samt en bedömning av miljörisken för nedlagda avfallsdeponier. Avfallsplanen ska omfatta allt avfall i kommunerna, även det avfall som kommunerna inte har ett insamlings- och bortskaffningsansvar för. Kommunerna har begränsade möjligheter att påverka företagens avfall. Kommuner och länsstyrelser har via sin tillsyn möjlighet att via rådgivning och förelägganden påverka företagens avfallshantering. Avfallsplanen är ett aktivt verktyg för Återvinnare och kommunerna i det fortsatta arbetet med att anpassa avfallshanteringen för ett hållbart samhälle och till nya lagar och regler. Uppföljning och uppdatering av avfallsplanen sker kontinuerligt. och kommunerna behöver förbättra processen för genomförande och uppföljning av avfallsplanen.

6 2 Mål och styrmedel Avfallsplanen innehåller tre målområden. Varje målområde beskrivs som ett inriktningsmål som inte är mätbart. Under varje inriktningsmål finns tre mätbara mål. I åtgärdsprogrammet i kapitel 3 finns de åtgärder som ska bidra till att målen nås. Målområdena är: Förebygga resursslöseri och spridning av farliga ämnen Säkra hanteringen av farligt avfall Ta tillvara avfall som resurs

7 2.1 Målområde 1 Förebygga resursslöseri och spridning av farliga ämnen (REVIDERAD FORMULERING) Inriktningsmål Hushåll och verksamheter förebygger resursslöseri och spridning av farliga ämnen, genom att konsumera medvetet och hushålla med resurser. (REVIDERAD FORMULERING) Mätbara mål 1.1 Mängden matsvinn som slängs inom skola, vård och omsorg i kommunerna ska minska med X procent från år 2015 till år (REVIDERAD FORMULERING) Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra, under samrådstiden. 1.2 Senast år 2020 ska 80 procent av tillfrågade invånare uppge att de gör aktiva val i sin konsumtion för att minska miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. (REVIDERAD FORMULERING) 1.3 Senast år 2020 finns det tydliga uppdrag och rutiner som gör att kommunerna och arbetar aktivt med att förebygga avfall inom och utom de kommunala verksamheterna. (NYTT MÅL)

8 2.2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall Inriktningsmål Hushåll och verksamheter hanterar sitt farliga avfall på rätt sätt. Mätbara mål 2.1 År 2020 ska alla tillfrågade invånare kunna beskriva hur de på rätt sätt lämnar farligt avfall från hushållet. 1 (HÖJD MÅLNIVÅ) 2.2 År 2020 ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen slänger År 2020 har alla företag en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall. (NYTT MÅL) Alt: Annan målformulering. Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra, under samrådstiden. 1 Rätt sätt är till exempel till en bemannad återvinningscentral eller till Elin-skåp i butik. Farligt avfall är till exempel lågenergilampor, lösningsmedel, färgrester. Målet mäts genom ett index med flera frågor i årlig kundundersökning. År 2009 beskrev 92 procent rätt sätt. 2 År 2009 fanns det 0,8 procent farligt avfall i hushållssoporna. Med hushållssopor menas det som hushållen slänger i soppåsar och kompostpåsar. Målet mäts genom plockanalys.

9 2.3 Målområde 3 Ta tillvara avfall som resurs Inriktningsmål Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall, så att det kan återvinnas på bästa sätt. 3 Mätbara mål 3.1 Vi förflyttar avfallet uppåt i avfallstrappan, så att andelen material som återanvänds och återvinns ökar. 4 (NYTT MÅL) 3.2 Senast år 2020 ska minst 80 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där allt matavfall behandlas, så att även energi tas tillvara. (REVIDERAD FORMULERING) 3.3 År 2020 är alla transporter för insamling av avfall fossilfria. (HÖJD MÅLNIVÅ) 3 Med återvinning menas hela kedjan från sortering via transport till återvinning. 4 Att flytta resurserna uppåt i avfallstrappan innebär att sådant som idag deponeras istället materialåtervinns eller energiutvinns, att sådant som idag energiutvinns istället materialåtervinns eller återanvänds (till exempel textil, prylar, möbler).

10 2.4 Styrmedel Det finns ett antal styrmedel att använda för att nå målen: Information och kommunikation. Avgifter. Andra beteendeförändrande åtgärder, till exempel återkoppling och design för hållbara beteenden (det ska vara lätt att göra rätt). (NY) Lagstiftning genom de lokala föreskrifterna om avfallshantering. Den tillsyn över avfallshanteringen som kommuner och länsstyrelser utövar över de anmälnings- och tillståndspliktiga företagen. Information och kommunikation Information och kommunikation ökar människors kunskap. I förlängningen kan det förändra attityder, värderingar och beteenden. Information och kommunikation är ett viktigt styrmedel som Återvinnare valt att arbeta med i stor omfattning. Avgifter Ett ekonomiskt styrmedel på lokal nivå är avgifterna i renhållningstaxan. Återvinnare har valt en miljöstyrande taxa som innebär att de som sorterar sitt avfall får lägre avgifter än de som inte sorterar. Andra beteendeförändrande åtgärder (NY) Förutom information och kommunikation finns det andra beteendeförändrande åtgärder. Till exempel positiv återkoppling och design för hållbara beteenden. Kunskapen om vad som påverkar människors beteenden ökar och det är viktigt att ta tillvara den kunskapen och omsätta i praktisk handling i arbetet med att förändra konsumtionsbeteenden och öka sortering för återanvändning och återvinning. Lokala föreskrifter om avfallshantering I de lokala föreskrifterna om avfallshantering finns de regler som gäller för avfallshanteringen i kommunerna, till exempel om hur avfall hämtas och hur det ska sorteras. Reglerna är styrande, men effekten i form av ökad sortering kommer inte av reglerna i sig utan förutsätter ett aktivt arbete med kommunikation och avgifter. Tillsyn I sin tillsyn kan kommunerna och länsstyrelserna påverka avfallshanteringen hos företag och andra verksamheter. Bygg- och miljökontoren i kommunerna utövar tillsyn över tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter, samt över insamlingen av avfall som omfattas av producentansvar (tidningar, förpackningar, elavfall, däck mm). Länsstyrelserna utövar tillsyn över större företag. Tillsynsmyndigheterna kan ge råd, men också förelägga verksamhetsutövare att förbättra sin avfallshantering.

11 Naturvårdsverket anger i de allmänna råden om kommunal avfallsplanering att kommunala avfallsplaner bör innehålla ett avsnitt som hur tillsyn enligt kommunens tillsynsplan kommer att bedrivas i syfte att bidra till att de beskrivna målen i avfallsplanen nås. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby är olika befolkningsmässigt och omfattar verksamheter av vitt skilda karaktärer. Tillsynsplanerna för kommunerna skiljer sig markant. I arbetet med den gemensamma avfallsplanen finns möjlighet att samverka och utbyta erfarenheter för att effektivisera tillsynen med fokus på målen i avfallsplanen. Ett viktigt mål i denna avfallsplan är att verksamheter ska hantera sitt farliga avfall på rätt sätt. Kommunerna och länsstyrelserna kan i sitt tillsynsarbete arbeta för att detta mål ska nås. Det är önskvärt att både kommunerna och länsstyrelsen beaktar avfallsplanen vid sin tillsynsplanering.

12 3 Åtgärder I åtgärdsprogrammet finns åtgärder för de närmaste åren. Först beskrivs åtgärdsprogrammets upplägg, därefter redovisas själva åtgärdsprogrammet. 3.1 Behov, åtgärder och mål De synpunkter och behov som framkommit under framtagandet av avfallsplanen samt under arbetet har fångats upp i mål och åtgärder. Till varje mål finns det åtgärder som ska bidra till att målen nås. 3.2 Återvinnare, kommunerna och producenterna Det finns flera aktörer som har ansvar och möjligheter att förverkliga åtgärderna kommunerna producenterna fastighetsägare Åtgärder under olika ansvar (NY STRUKTUR) Avsnitt ett i åtgärdsprogrammet beskriver de större eller viktigare åtgärder som Återvinnare och kommunerna kan arbeta med de kommande åren. Åtgärderna är övergripande formulerade. I Återvinnares och kommunernas årliga verksamhetsplaner behöver åtgärderna planeras in och konkretiseras. Det finns flera avfallsrelaterade frågor som ligger under kommunernas ansvar. Till exempel tillsyn, upphandling och inköp, avfallsförebyggande i de kommunala verksamheterna, sortering av avfall i de kommunala verksamheterna med mera. I åtgärdsprogrammet framgår ansvaret för åtgärderna. Om kommunerna önskar utveckla och konkretisera ytterligare åtgärder så kan kommunen göra det inom ramen för sina egna verksamhetsplaner. Givetvis kan åtgärder också föras in i åtgärdsprogrammet i avfallsplanen om kommunerna finner att det är lämpligt. Avsnitt tre i åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som producenterna ansvarar för. Åtgärderna är övergripande formulerade. 3.3 Uppföljning Åtgärdsprogrammet följs upp varje år i en skriftlig rapport från Återvinnare till det egna förbundsfullmäktige samt till respektive kommun. Vid uppföljningen ska genomförda och inte genomförda åtgärder redovisas, och för pågående åtgärder ska status redovisas.

13 3.4 Åtgärdsprogram (NY STRUKTUR) Vid varje åtgärd framgår om den är ny eller om den är befintlig sedan tidigare (med en hänvisning till åtgärdens nummer i nuvarande avfallsplan). Åtgärder som sker löpande och bidrar till de flesta mål 1 Optimera insamlingssystemen för olika avfallsslag utifrån hållbarhet, tillgänglighet och effektivitet (gäller farligt avfall, elavfall, matavfall, textil, grovavfall mm). NY 2 Samråda och samverka med producentorganisationerna för att utveckla insamlingen av de avfall som omfattas av producentansvar (tidningar, förpackningar, elavfall, däck, läkemedel mm) Söka samverkan med andra aktörer för att utveckla avfallshanteringen och återvinningen av resurser (kommuner, bostadsbolag, hamnar, myndigheter, branschorganisationer, entreprenörer, leverantörer med flera) Samverka och ha en bra dialog mellan och medlemskommunerna Förbättra förutsättningarna för personer med funktionshinder Utveckla arbetet med att stimulera hållbara beteenden, utifrån den aktuella kunskap som finns och utvecklas om beteendeförändring. NY Utveckla kommunikationen med nysvenskar och asylsökande om avfallsförebyggande och sortering Medverka i arbetet med undervisning i skolor för hållbar utveckling Utveckla kommunikationen med fastighetsägare, verksamheter och kommuninvånare, i nya kanaler och anpassa informationen efter behov och målgrupp Se till att tillsynsplaner och tillsynsvägledningar säkrar att tillsynsarbetet bidrar till att nå de avfallsmål som finns om förebyggande, farligt avfall, återvinning med mera. NY

14 Åtgärder för att nå mål 1.1 Mängden matsvinn som slängs inom skola, vård och omsorg i kommunerna ska minska med X procent från år 2015 till år Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra, under samrådstiden. 1 Informera i kommunala verksamheter om att inte slänga mat, och ta fram informationsmaterial kring detta. NY Driva ett gemensamt arbete för att minska mängden matsvinn i kommunala storkök, bespisningar och verksamheter. I arbetet ingår regelbundna träffar med kommunernas kostchefer Utveckla mätning och uppföljning av matsvinn. NY 4 Identifiera och använda lämpliga åtgärder för att åstadkomma en minskning av matsvinnet i kommunala verksamheter. NY Åtgärder för att nå mål 1.2 Senast år 2020 ska 80 procent av tillfrågade invånare uppge att de gör aktiva val i sin konsumtion för att minska miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. 1 Informera om hur konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, om hållbara val med särskilt fokus på farliga ämnen, textil och matsvinn. NY Informera för att öka människors medvetenhet om matens miljöpåverkan och hållbar konsumtion av livsmedel. NY Informera för att öka människors medvetenhet om textiliers miljöpåverkan och hållbar konsumtion av textilier. NY

15 Åtgärder för att nå mål 1.3 Senast år 2020 finns det tydliga uppdrag och rutiner som gör att kommunerna och arbetar aktivt med att förebygga avfall inom och utom de kommunala verksamheterna. 1 Se till att det finns uppdrag och organisation för att driva, sprida, samordna och fokusera förebyggandearbetet inom de kommunala verksamheterna. NY Utveckla och kommunicera metoder för att förebygga avfall i de kommunala verksamheterna i hela kedjan från upphandling och inköp till avfallshantering. NY Ställa miljökrav i upphandlingar, så att upphandlade produkter och tjänster är miljömässigt hållbara, med särskilt fokus på farliga ämnen, textil, mat och klimatpåverkan. NY 4 Verka för ökad resurshushållning vid byggande i kommunerna genom att löpande uppdatera kraven på avfall och resurshushållning. NY 5 Öka resurshushållningen inom användning av datautrustning och minska mängden elektroniskt avfall. NY 6 Se till att tillsynsvägledningar har fokus på förebyggande. NY 7 Uppmuntra olika verksamheter (t ex restauranger, butiker) att arbeta för att minimera matsvinn. 1.7

16 Åtgärder för att nå mål 2.1 År 2020 ska alla tillfrågade invånare kunna beskriva hur de på rätt sätt lämnar farligt avfall från hushållet. 1. Informera hushållen om hur farligt avfall ska hanteras Informera om hantering av skrotbilar. NY Åtgärder för att nå mål 2.2 År 2020 ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen slänger. 1 Utveckla insamlingen av batterier, lampor och smått elavfall Utreda möjligheten att utveckla nya system för insamling av farligt avfall och läkemedel i syfte att underlätta för hushållen Åtgärder för att nå mål 2.3 År 2020 har alla företag en säker och väl fungerande hantering av sitt farliga avfall och elavfall Alt: Annan målformulering. Målet behöver formuleras i dialog med kommuner och andra, under samrådstiden. 1 Informera små och medelstora företag om rätt hantering av farligt avfall I kommunernas tillsynsplaner särskilt beakta behovet av tillsyn av farligt avfall hos små och medelstora företag Säkerställa att farligt avfall tas upp på dagordningen vid miljötillsyn hos små och medelstora företag Tillsyn över producenter och aktörer som agerar på producenternas uppdrag när det gäller insamling av elavfall. NY 5 Tillsyn av hur kylskåp tas omhand för att se till att de hanteras varsamt så att ozonnedbrytande ämnen inte läcker ut i miljön. NY 6 Tillsyn över bilskrotar. NY

17 Åtgärder för att nå mål 3.1 Vi förflyttar avfallet uppåt i avfallstrappan, så att andelen material som återanvänds och återvinns ökar. 1 Utveckla samverkan med biståndsorganisationer för att öka återanvändningen Utreda möjligheten att skapa återanvändningscentraler för bygg- och rivningsavfall (plåt, trä, fönster, tegel mm) Informera om sortering: hur man ska sortera, vad som händer med det avfall människor sorterar och nyttan med sorteringen. Med särskilt fokus på farliga ämnen, textil och mat Uppmuntra till återanvändning Stimulera kommunala verksamheter att återanvända material Inspirera bostadsbolag till att utveckla sina lokaler för avfallshantering med fokus på, avfallsförebyggande, delande och återanvändning. NY 7 Förbättra sorteringen av avfall inom de kommunala verksamheterna och inom s verksamhet, så att dessa föregår med gott exempel Utreda om det vore miljömässigt och ekonomiskt motiverat att införa hämtning av tidningar och förpackningar vid villor, om insamlingsansvaret för tidningar och förpackningar blir kommunalt Utreda möjligheter för system och samverkan för insamling av textil. NY 10 Utreda möjligheten att förbättra möjligheten för boende i glesbygd och tätort att lämna sitt grovavfall, samt samverka med kommunala och privata fastighetsägare kring detta Utreda möjligheten att öka mängden plastavfall som går till materialåtervinning. NY Utreda vad som krävs för en fungerande urinseparering från hushållen från transport till behandling Kommunala bostadsbolag

18 13 Utreda möjligheterna till att utnyttja fosforföreningarna i avloppsslam från enskilda avlopp och från kommunala reningsverk som växtnäring Utreda behovet av eventuell separat insamling av frityroljor från hushåll Säkerställa att avfallshanteringen beaktas i tidiga skeden i bygglovsprocessen. NY 16 Säkerställa att i tillsynsarbetet vägleda/styra till att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnadsoch rivningsavfall ökar. NY 17 Avsätta mark för platser för återvinningsstationer i den fysiska planeringsprocessen. NY 18 Ordna ändamålsenliga utrymmen för källsortering och avfallshantering. NY Kommunala bostadsbolag 19 Utveckla resursanvändningen vid byggnation och rivning genom att till exempel: a) Utveckla källsorteringen och hitta lösningar på hur överblivet byggmaterial kan komma till återanvändning b) Ställa tydliga kompetenskrav på den som ska inventera byggnader inför rivning. c) Genom planering skapa förutsättningar för att inventeringen ger ett tillräckligt bra underlag inför rivningen och säkerställa att resultatet förs vidare genom hela rivningsprocessen. d) Ställa krav på hanteringen av bygg- och rivningsavfallet i upphandlingen och följa upp att kraven efterlevs. e) Ställa krav på att byggmaterial inte ska innehålla farliga ämnen som kan försvåra återvinning och omhändertagande av byggoch rivningsavfall. NY Kommunala bostadsbolag 20 Klargöra roller och ansvar för arbetet att minska nedskräpning i kommunerna. NY 21 Utarbeta en strategi för att minska nedskräpningen. I detta arbete identifiera och inventera problem relaterade till nedskräpning som grund för att skapa en åtgärdsplan för att minska nedskräpning. NY 22 Genomföra utåtriktade aktiviteter mot nedskräpning. NY

19 Åtgärder för att nå mål 3.2 Senast år 2020 ska minst 80 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst allt matavfall behandlas, så att även energi tas tillvara. 1 Etablera en produktion av biogas baserat på matavfall. NY Arbeta för att öka mängden insamlat matavfall, samt för att behålla och förbättra sorteringskvalitén Certifiera biogödsel från matavfallet Arbeta för att den färdiga biogödsel kommer till nytta, till exempel via nätverk och samverkan med lantbruk och jordtillverkare Arbeta för att livsmedelsavfall från verksamheter sorteras ut och behandlas biologiskt (uppnås till exempel genom kommunikation med verksamheter och entreprenörer) Arbeta för att skapa möjlighet att ta hand om kasserat, paketerat livsmedel och flytande organiskt avfall Åtgärder för att nå mål 3.3 År 2020 är alla transporter för insamling av avfall fossilfria. 1 Minska miljöbelastningen vid transporter genom att optimera transporterna av avfall Öka antalet fordon som drivs med fossilfria bränslen. NY 3 Ställa krav på fossilfria fordon vid upphandling av uppdrag och entreprenader, där det är möjligt. NY / Bolag/ Inköp Gävleborg

20 2. Åtgärder som producenterna ansvarar för Åtgärd År Ansvar 2.1 Tillhandahålla återvinningsstationer. löpande FTI 2.2 Städa återvinningsstationer. löpande FTI 2.3 Samråda med Återvinnare och kommunerna för att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar. löpande FTI 2.4 Samla in tidningar och förpackningar. löpande FTI 2.5 Samla in elavfall. löpande El-Kretsen 2.6 Samla in däck. löpande SDAB 2.7 Samla in läkemedel. löpande 3.5 Resurser i form av tid och pengar I vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna kommer att kunna genomföras beror på vilka resurser som kan avsättas. Bedömningen av kostnader för åtgärderna får göras mer noggrant vid tidpunkten för åtgärderna. Många av de föreslagna åtgärderna kan inrymmas inom löpande verksamhet och budget, men vissa åtgärder kräver extra resurser. Behov av extra resurser för att driva föreslagna åtgärder finns inom områdena förebyggande av avfall, nedskräpning och vissa utredningar om nya insamlingssystem. En grupp med representanter för kommunerna och förbundet bör varje år innan budget- och verksamhetsplanearbetet gå igenom åtgärdsprogrammet för att identifiera vilka åtgärder som ligger i planen. Representanterna behöver sedan se till att ansvariga verksamhetschefer och planerare får kännedom om de åtgärder som ligger i planen och vilka resurser som behöver avsättas för att genomföra åtgärderna.

21 4 Viktiga aspekter, frågor och områden vid formulering av mål och åtgärder Flera aspekter har varit viktiga vid formulering av målen och åtgärderna. Aspekter i vår omvärld och lokala förbättringsbehov ligger till grund till det arbetet. Några frågor och områden framstod under arbetets gång som mer angelägna och beskrivs därför djupare i kapitel 4. I denna samrådsversion ingår endast de frågor och åtgärder som innehåller betydande förändringar eller är nya jämfört med 2009: Klimatpåverkan Att förebygga avfall och åstadkomma hållbar konsumtion Rötning av matavfall för biogasproduktion Nedskräpning 4.2 Klimatpåverkan Klimatet är en av de viktigaste miljöfrågorna. Utsläppen av växthusgaser måste minska för att hejda den globala uppvärmningen. Detta blir allt tydligare. De aktörer som arbetat med avfallshantering kan bidra till att minska klimatpåverkan genom att: 1. Röta matavfall och producera biogas som är en fossilfri energikälla. 2. Minska förbränningen av avfall med fossilt ursprung (plast) och öka återvinningen av dessa material. 3. Övergå till fossilfria fordon för insamling av avfall 4. Arbeta med information och beteendeförändring för att åstadkomma avfallsminimering, ökad sortering och hållbar konsumtion. Dagens avfallshantering i Sverige bidrar på flera sätt till en positiv påverkan på klimatet i och med att avfall återvinns till nya material eller blir till värme och el. Det innebär mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror eller fossila bränslen hade använts. Avfallshanteringens utsläpp av klimatpåverkande gaser är små i Sverige i jämförelse med de som kommer från energianvändning och trafik som är 75 procent av de totala utsläppen. Jordbruket står för 13 procent. Avfallshanteringen står för ca 3 procent av utsläppen, enligt Naturvårdsverket. Ett av de nationella miljömålen är Begränsad klimatpåverkan. Visserligen står avfallshanteringen för en liten del av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser, men det viktigt att arbeta för att minska dessa även inom avfallssektorn.

22 I denna avfallsplan föreslås ett mål om att insamlingen av avfall ska vara fossilfri senast år Till målet föreslås åtgärder som att optimera transporterna av avfall, välja miljöanpassade fordon, optimera transporter av avfall, samt att etablera en produktion av biogas i regionen. Idag finns ingen avfallsförbränning i regionen. De närmaste avfallsförbränningsanläggningarna finns i Uppsala, Borlänge, Bollnäs och Sundsvall. Avfallshanteringen påverkar klimatet både positivt och negativt, vilket i generella ordalag kan beskrivas enligt nedan: Positivt: Negativt: Materialåtervinning ersätter användning av råvaror och spar energi och innebär därmed mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än om råvaror hade använts. Vid avfallsförbränning nyttiggörs energin i avfallet och ersätter till en del förbränning av fossila bränslen, eftersom avfallet till en del består av ickefossilt material. Biogas från rötning av avfall ersätter ofta fossila bränslen Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transporter. Läckage av klimatpåverkande gaser från deponier. Läckage av klimatpåverkande gaser från kompostering och vid spridning av kompost. Förbränning av avfall med fossilt ursprung (plast)

23 4.3 Att förebygga resursslöseri och minska spridning av farliga ämnen En hållbar avfallshantering är direkt kopplad till en hållbar produktion och en hållbar konsumtion. För att hela systemet ska vara hållbart behöver alla delarna vara det: produktion, konsumtion och avfallshantering. Det är särskilt viktigt att minska spridningen av farliga ämnen i varor och kemikalier. Det bästa ur miljösynpunkt är att undvika att avfall alls uppkommer, det vill säga att förebygga avfall. Det näst bästa är att återanvända avfall, det vill säga använda en sak igen i befintligt skick eller efter reparation. I EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG och i svensk avfallslagstiftning är avfallshierarkin införd. Frågan om att förebygga avfall har blivit viktig. Enligt EU:s avfallsdirektiv artikel 4:1 ska förebyggande prioriteras högst i lagstiftning och politik som rör avfall. Medlemsstaterna ska upprätta avfallsförebyggande program senast Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsgenerering behöver brytas. Sverige har tagit fram ett avfallsförebyggande program, Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle. I Gästrikland och Älvkarleby kan arbetet för att förebygga avfall ske på flera sätt. Via information och kommunikation kan invånarna inspireras till att sälja och köpa begagnat och att köpa saker med kvalitet som håller länge. Återvinnare hanterar stora mängder grovavfall och mycket av dessa består av hela och användbara saker. Återvinnare arbetar för att utveckla en mottagning av användbara saker i samarbete med biståndsorganisationer. Inom kommunala verksamheter kan ett sätt vara att arbeta för att minimera matsvinn inom skola, vård och omsorg. Det finns också möjligheter att förebygga avfall vid byggnationer, upphandling och inköp med mera. Inom industrin pågår arbete med att utveckla processerna så att det uppstår mindre mängder avfall men också att hitta nya användningsområden för det som tidigare har varit avfall. Detta bidrar till att mindre jungfruligt material används samtidigt som mängden uppkommet avfall minskas. Frågan om att förebygga avfall kan uppfattas som kontroversiell, om man uppfattar det som att det är samma sak som att stoppa produktionen och hämma tillväxten. Att förebygga avfall borde likväl kunna handla om att utveckla nya produkter och öka tillväxten. Utveckling av nya produkter kan

24 innebära att det som tidigare var avfall används för att göra nya produkter. Det kan också innebära att man tar fram produkter som genererar mindre avfall i produktionen och produkter som kan återvinnas eller återbrukas när de annars skulle ha kasserats. Produkter som är möjliga att laga om den går sönder och produktion av reservdelar är aspekter i detta. Dagens konsumtionssamhälle inte är hållbart i längden. De 20 procent av jordens befolkning som bor i i-länder konsumerar 80 procent av jordens resurser. Allt fler rapporter betonar att det behövs stora omställningar av vår konsumtion för att den ska bli hållbar. Det finns goda möjligheter att åstadkomma detta om olika aktörer bidrar och samverkar i en samhällsomställning. I denna avfallsplan föreslås ett stort antal åtgärder för att förebygga avfall och bidra till en hållbar konsumtion. 4.7 Rötning av matavfall för produktion av biogas Biogas blir allt mer ett viktigt verktyg på vägen mot att bli oberoende av fossila bränslen och skapa ett kretslopp av biologiska resurser. Regeringen har i sin klimatproposition, "En sammanhållen klimat- och energipolitik", beslutad 2009, lyft fram biogasen som framtida drivmedel. Statens energimyndighet har även fått uppdrag att i samråd med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till ökad användning av biogas. Regeringen har även avsatt särskilda medel för stöd till biogasprojekt. Dessa stöd handläggs av Statens energimyndighet. I de regionala utvecklingsplanerna för Gävleborg och Uppsala län betonas vikten av en hållbar utveckling av länen. Det innebär att boende, nya arbeten och samhällsutveckling ska ske på ett hållbart sätt. Utvecklingsplanerna betonar att transporterna måste utvecklas i en hållbar riktning med till exempel biogas och järnväg. Det indikerar att efterfrågan på biogas kommer att öka från båda länen. Gävle kommun har sedan 2010 ställt krav på biogasdrivna fordon inom kollektivtrafiken. Antalet fordon har sedan starten ökat och 2015 rullar 15 bussar, 10 taxibilar och ca 200 övriga biogasdrivna fordon i Gävle stad. Återvinnare planerar även för att övergå till biogas för olika typer fordon i sin egen fordonsflotta vilket ytterligare kommer att öka behovet av regionalt producerad biogas. En regional biogasproduktion öppnar möjligheter i arbetet med de regionala och nationella miljömålen för fler aktörer att ställa om mot en fossilfri

25 fordonsflotta. En biogasproduktion där matavfall behandlas producerar även biogödsel som kan återföras till jordbruket och därmed skapa ett kretslopp av biologiska resurser. Det skulle i sin tur bidra till både det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap och det regionala miljömålet Levande jordbruk. Aktörer och roller Ekogas AB, ett samägt bolag mellan och Gävle Energi AB, har sedan 2011 producerat fordonsgas vid Duvbackens reningsverk. Den rågas som uppstår vid reningsverkets rötningsprocess uppgraderas på plats. Bolaget har sedan 2010 sålt biogas vid tankstället vid Utmarksvägen i Gävle. Marknaden ökar stadigt och 2014 stod den egna produktionen för endast 60 % av försäljningen. Resterande 40 % måste transporteras från andra regioner. Målet för bolaget har sedan starten varit att producera lokal energi och sedan 2014 har dessa planer tagit fart på allvar. Senast 2016 planeras en anläggning med en produktionskapacitet på ytterligare ca 2 miljoner NM3 fordonsgas driftsättas. Anläggningen planeras integreras med dagens komposteringsanläggning vid Forsbacka miljöcentrum och kommer helt ersätta kompostering som behandlingsmetod för regionens matavfall. Under 2015 planeras även ytterligare ett tankställe i Gävle samtidigt som det befintliga tankstället uppgraderas och får en backup med flytande biogas. Något som säkerställer tillgången av fordonsgas och effektiviserar transporterna. Planer finns även på ytterligare tankställen i regionen men 2015 är det fortfarande oklart var dessa kommer placeras. Kommunerna i regionen, såväl i Gästrikland som Hälsingland, har viktiga roller för att etablera en efterfrågan på biogas i regionen och minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att möjliggöra detta är att använda biogasdrivna fordon i den kommunala verksamheten och upphandla tjänster med krav på att dessa utförs med bland annat biogasdrivna fordon. Just biogas lämpar sig väl i vår region där avstånden ibland kan vara lite längre mellan tätorterna. har genom sitt ägarskap i Ekogas AB tagit en aktiv roll kring biogas. Som huvudsaklig substratleverantör kan förbundet i stor utsträckning påverka kvaliteten och mängderna av det matavfall som behandlas. Insamling av avfall sker 2015 fortfarande med dieseldrivna fordon. Räckvidden på biogasdrivna tunga fordon av den typ som krävs vid stor del av insamlingen regionens avfall är ännu begränsad. Utveckling sker dock ständigt och räckvidden ökar. Under 2015 planeras de första biogasdrivna insamlingsfordonen upphandlas och ambitionen är att där det är möjligt använda fossilfria fordon. Med de tekniska lösningar som finns tillgängliga

26 2015 uppskattas att cirka hälften av fordonsflottan kan ersättas med biogasfordon. Övergången beräknas ske inom en 10 års period. Återföring av näringsämnen En viktig fråga kopplad till biogasproduktion är återcirkulationen av näringsämnen genom användningen av biogödsel i lantbruket. Biogödsel är en produkt, precis som biogas, som uppstår vid rötning av matavfall och andra biologiska substrat. Det har på flera håll runt om i landet gjorts flera framgångsrika försök med odling där man använt biogödsel. I vår närhet är Västerås och Uppsala bra exempel där lantbruket kontinuerligt använt biogödsel från de båda regionernas biogasproduktion. Biogödsel ger jordbruket möjlighet att ersätta konstgödsel som till stora delar tillverkas av fossila resurser. Särskilt ekologiska jordbruk, som det finns relativt många av i regionen, har behov av biogödsel eftersom dessa jordbruk inte kan använda konstgödsel. Målet med den biogödsel som kommer produceras på den framtida biogasanläggningen är att den skall certifieras enligt SPCR120 för att bli godkänd för spridning på ekologisk odling och KRAV-jordbruk. Biogödsel kan även vara av intresse för bönder med traditionella odlingar då priset på konstgödsel är högt. Att använda jordförbättrande material som biogödsel kan också minska behovet av att använda handelsgödsel. Andra positiva effekter av biogödsel är att markens vattenhållande förmåga ökar vilket minskar risken för läckage av näringsämnen. Därmed kommer biogassatsningen även ge ett positivt bidrag till arbetet med att minska övergödningen. För att kunna återföra näringsämnen till lantbruket måste man dock ha kontroll över vilka substrat som rötas tillsammans och säkerställa att biogödseln håller hög kvalitet vilket innebär bland annat låga halter av tungmetaller och synliga föroreningar. Att samröta avloppsslam med matavfall är i dagsläget inte aktuellt då det kan leda till problem att avsätta biogödseln till lantbruket. Avloppsslam ofta innehåller rester från mediciner, kemikalier och tungmetaller. En sk REVAQ-certifiering av avloppslammet kan möjliggöra spridning av avloppsslam. Flera aktörer inom livsmedelsindustrin tillåter inte tillåter spridning av rötat avloppsslam på mark där odling av livsmedelsgrödor och djurfoder sker. Därför är det viktigt att hålla isär matavfall och avloppsslam och röta dessa var för sig, så att det rötade matavfallet kan användas i lantbruket.

27 4.10 Nedskräpning I Sveriges nationella avfallsplan är nedskräpning ett prioriterat område. Det nationella målet är att Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster.. I avfallsplanen för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby från 2011 ingick inte området nedskräpning. Mot bakgrund av att det är identifierat som ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen, kan den lokala avfallsplanen kompletteras med detta område om kommunerna och finner det lämpligt. Kommunerna och behöver besluta om ansvar, roller, strategi och åtgärder för arbetet att minska nedskräpningen. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för kommuner, Strategiskt arbete för minskad nedskräpning. Det är viktigt att minska nedskräpningen eftersom den skapar otrygga och otrivsamma miljöer och ger också negativa effekter för friluftsliv, lokalt näringsliv, skador på djur och människor med mera. Naturvårdsverket lyfter fram ett antal framgångsfaktorer för kommunernas strategiska arbete för att minska nedskräpning: tydligt peka ut var ansvaret att driva nedskräpningsfrågan ligger samarbete över förvaltningsgränser politisk förankring i kommunen för det strategiska arbetet att medel för arbetet avsätts långsiktigt, att mål och åtgärder sätts upp och att dessa följs upp kontinuerligt. En samlad plan för hur arbetet mot nedskräpningen i kommunen ska bedrivas underlättar arbetet, gärna med koppling till den kommunala avfallsplanen. Några viktiga delar i det strategiska arbetet mot nedskräpning är att: skapa en ändamålsenlig organisation, bl.a. med tydligt utpekat ansvar för att driva arbetet och för att möjliggöra samarbete över förvaltningsgränser kartlägga och mäta nedskräpningen, bl.a. för att ge underlag för att följa utvecklingen, utforma åtgärder och utvärdera de insatser som görs sätta upp mål och åtgärder för minskad nedskräpning, bl.a. förebyggande åtgärder som att involvera barn och ungdomar i förskolor och skolor, anordna skräpplockardagar och samverka med lokala näringsidkare kommunicera arbetet och utbyta erfarenheter sätta upp en budget för det strategiska arbetet Frågan om hur arbetet mot nedskräpning ska bedrivas i kommunerna och eventuellt i samverkan mellan kommunerna och bör med fördel diskuteras och beslutas i samband med samrådet om avfallsplanen.

28 Bilaga 3 Organisation och ansvar 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor på ett eller annat sätt: regering och riksdag, kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag, producenter, privata behandlingsanläggningar, transportörer, fastighetsinnehavare och privatpersoner. 2 Den kommunala organisationen i vår region Kommuner har i arbetet med avfallsfrågor olika roller och ansvarsområden. I vår region har kommunerna bildat kommunalförbundet Återvinnare för avfallsfrågor. Kommunerna har därmed överlåtit vissa ansvarsområden till förbundet, medan andra ansvarsområden ligger kvar i kommunerna. Rollfördelningen beskrivs i denna renhållningsordning (i föreskrifterna och i denna bilaga). 2.1 Kommunalförbundet Återvinnare Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby bildade den 1 april 2001 kommunalförbundet Återvinnare. I och med detta överlämnade kommunerna vissa delar av sitt ansvar till kommunalförbundet. Ansvarsfördelningen mellan förbundet och kommunerna beskrivs i tabellerna 1.1 till 1.4. Ett kommunalförbund styrs av i stort samma regler som en kommun. Återvinnare består till ytan av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Förbundets verksamhet anges i Förbundsordning för kommunalförbundet regionens Återvinnare. I uppdraget ingår strategisk planering, insamling av hushållsavfall, information om avfall samt utarbetande av renhållningsordning och taxor. styrs politiskt av ett förbundsfullmäktige med 20 ordinarie ledamöter och 20 ersättare, samt en förbundsstyrelse med 5 ordinarie ledamöter och 5 ersättare.

29 ansvarar för insamlingen av hushållsavfall från människor i regionen, vilket sker dels i egen regi, dels via entreprenörer. Kundservice sköter faktureringen till fastighetsinnehavare och svarar på frågor kring avfallshanteringen. driver 12 av regionens 13 återvinningscentraler för mottagning av sorterat grovavfall och farligt avfall från hushåll. har det övergripande ansvaret för att renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt avfallsplan upprättas, följs, genomförs och revideras. Detta sker i samråd med kommunerna. handlägger vissa frågor ur de lokala föreskrifterna om avfallshantering, vilket framgår av föreskrifterna. Denna rollfördelning har föregåtts av dialog med kommunernas tillsynsmyndigheter. De frågor som innebär bedömningar handläggs av respektive kommuns tillsynsmyndighet. De frågor som ligger på förbundet handläggs utifrån gällande regler. Ansvaret för handläggning beskrivs i tabell 1.4. Förbundet har också ett informationsansvar för avfallsfrågor. Informationsverksamheten prioriteras allt mer och beskrivs i Avfallsplanens kapitel 7 Information och Kommunikation. verkar även som entreprenör och transporterar bland annat avfall som omfattas av producentansvar, till exempel förpackningar. 2.2 Kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby Kommunerna ansvarar för att utöva den lokala tillsynen över avfallshanteringen enligt miljöbalken, i de fall detta inte görs av länsstyrelsen. Varje kommuns kommunfullmäktige ska godkänna den gemensamma renhållningsordningen. De kommunala tillsynsmyndigheterna handlägger vissa frågor ur de lokala föreskrifterna om avfallshantering, vilket framgår av föreskrifterna och tabell 1.4. Kommunerna har även ett ansvar att genom information och rådgivning skapa förutsättningar för att miljöbalkens mål ska nås. Kommunerna ansvarar vidare för översikts- och detaljplanering, för nedlagda deponier och för städning av nedskräpning i naturen. Kommunerna är också verksamhetsutövare som ger upphov till avfall, till exempel som huvudman för det kommunala vatten- och avloppsnätet, kommunala energibolag, fastighetsinnehavare och ansvarig för vägar. I kommunala verksamheter uppstår också stora mängder matavfall.

30 2.3 Ansvarsfördelning Tabell 1.1 Frågor som Återvinnare ansvarar för Ansvarsområde I samråd med kommunerna utarbeta renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken. Besluta om mindre ändringar av renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken. Följa upp och revidera renhållningsordningen. Insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av hushållsavfall (hushållssopor, farligt avfall från hushåll, grovavfall från hushåll, latrin, slam från enskilda avloppsanläggningar, avfall från fettavskiljare) Utarbeta avfallstaxa och besluta om höjningar inom ramen för bemyndigande från kommunerna. Information om hantering av hushållsavfall. Information om hantering av avfall som omfattas av producentansvar, t ex tidningar, förpackningar och elavfall. Mottagning av elektronikavfall enligt överenskommelse med producenterna. Handläggning av de lokala föreskrifterna om avfallshantering (se tabell 1.4) Samråda med producenterna om insamling av avfall som omfattas av producentansvar, till exempel tidningar och förpackningar. Planera för avfallshantering vid pandemi. Tabell 1.2 Frågor som kommunerna ansvarar för Ansvarsområde Medverka i att utarbeta renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken Besluta om renhållningsordning med lokala föreskrifter om avfallshantering samt avfallsplan, enligt miljöbalken. Medverka i arbetet att följa upp och revidera renhållningsordningen. Handläggning av de lokala föreskrifterna (se tabell 1.4) Tillsyn enligt miljöbalken över avfallshanteringen (i de fall detta inte görs av länsstyrelsen). Tillstånd för och tillsyn över enskilda avlopp Översyn av förekomst och frånvaro av godkända avloppslösningar Översiktsplanering och detaljplanering Beakta avfallshanteringen i fastigheter vid handläggning av bygglov

31 Ansvarsområde Riskklassificering av avslutade avfallsdeponier Upprätta åtgärdsprogram för avfallsdeponier som kommunerna ansvarar för Planera för områden för framtida deponier i den kommunala översiktsplaneringen Planera för mark för återvinningscentraler i den kommunala översiktsplaneringen Planera för mark för återvinningsstationer i den kommunala översikts- och detaljplaneringen Iordningställande av mellanlagringsytor eller deponier för schaktmassor Avfall från verksamheter där kommunen ansvarar i egenskap av verksamhetsutövare, t.ex. sand från gatusopning, avfall från rännstensbrunnar och snö från snöröjning (snötippar) Matavfall från kommunala storkök och bespisningar Avfallshantering i kommunala fastigheter (kontor, skolor mm) Städning av nedskräpning i naturen, i skog, parker, gator m.m. Ta hand om övergivna skrotbilar, i de fallen inte fastighetsägaren, Vägverket eller annan ansvarar. Allmänna papperskorgar och hundlatriner Medverka i samråd med producenterna om insamling av avfall som omfattas av producentansvar, till exempel tidningar och förpackningar Planera för avfallshantering i kommunala beredskapsplaner Tabell 1.3 Frågor som kommunala bolag ansvarar för Ansvarsområde Slam och gallerrens från kommunala avloppsreningsverk Aska och slagg från kommunala energibolag Ansvar för kontrollen av fettavskiljare Avfallshantering i kommunala hyreshus, inklusive att ordna möjlighet till källsortering i soprum/miljörum Avfallshantering i kommunala verksamheter Kommentar Vatten, Sandviken Energi Gävle Energi, Sandviken Energi, Bionär, Hofors Energi Vatten, Sandviken Energi Gavlegårdarna, Hoforshus, Ockelbogårdar, Sandvikenhus, Älvkarlebyhus Gavlefastigheter Gävle kommun AB, Hoforshus, Ockelbogårdar, Sandvikenhus, Älvkarlebyhus

32 Tabell 1.4 Fördelning av ansvar för handläggning av de lokala föreskrifterna om avfallshantering Fråga Befrielse från latrinhämtning Spridning av slam på egen fastighet Förlängt hämtningsintervall eller befrielse från tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar Befrielse från skyldighet att lämna hushållsavfall Förlängt intervall för hämtning av hushållssopor Uppehåll i hämtning Gemensamt kärl för hushållssopor Byte av kärlstorlek Placering av kärl eller sophus Anmälan om kompostering av matavfall Övriga undantag från de lokala föreskrifterna om avfallshantering Handläggs av Kommunernas tillsynsmyndighet Kommunernas tillsynsmyndighet Kommunernas tillsynsmyndighet Kommunernas tillsynsmyndighet Återvinnare Återvinnare Återvinnare Återvinnare Återvinnare Återvinnare Återvinnare efter hörande av kommunernas tillsynsmyndighet