Välkommen
Agenda Vattenfall Vattenfall Värme Aktuellt om fjärrvärme i Uppsala - Miljö - Framtid - Priser och konkurrens Nya prismodellen Frågor och diskussion Fika och fortsatt diskussion
Vattenfall
Fakta om Vattenfall En av de största elproducenterna i Europa och den största värmeleverantören Nettoomsättning 2013: 171,7 miljarder SEK Verksamheten 2013 bedrevs i Norden, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Produktion, distribution och försäljning av el, värme och gas samt energihandel, tjänster och konsultation i energisektorn 31 819 anställda Ägs till 100 procent av svenska staten
Vattenfall Värme i Sverige Övertorneå Haparanda 3 000 miljoner SEK i omsättning Ludvika Fagersta Uppsala Vänersborg Motala Haninge, Tyresö, Älta och Gustavsberg Nyköping Visby 14 000 kunder Villa: 11 300 Företag: 2 700 360 medarbetare Värme och el är huvudprodukter Produktion: ca 4 500 GWh värme och 600 GWh el
Varför fjärrvärme? Fjärrvärme är en verksamhet med långsiktiga åtaganden som utgör en viktig del av infrastrukturen på orten. En långsiktig och framgångsrik fjärrvärmeverksamhet gynnar både miljö och användare.
Några basfakta Medarbetare Produktion Nät (värme, kyla, ånga) Omsättning Investeringar (sedan 2000) 200 st 1 900 GWh 500 km 1 400 MSEK 2 900 MSEK
Vattenfalls värmeverksamhet i Uppsala 1 500 GWh Fjärrvärme 90 GWh Ånga 40 GWh Fjärrkyla Förbränningstjänst Restprodukter/ konstruktionsmaterial 220 GWh El
Fjärrvärmenätet i Uppsala (ca 500 km). 9 av 10 hushåll, kontor och företag har fjärrvärme i Uppsala
Bränsletillförsel från 1980 samt produktion av värme och el (GWh) Bränsleanvändning Uppsala 2014-02-18 JZ 2500 2000 1500 Olja Kol Torv Värmeproduktion 1000 El Spillvärme Biobränsle 500 Avfall Elproduktion 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Tillförd energi Uppsala 4% 3% 3% 3% 7% 29% 51% Avfall Torv Trä El, värmepump El, motorer Olja Spillvärme
Årlig miljöredovisning enligt EMAS Miljöredovisningen är granskad och godkänd av oberoende miljörevisor 12 Reko 2012 Uppsala
Värme Uppsalas resa mot koldioxidneutral produktion 800 700 600 1000 ton CO2 500 400 300 200 100 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
bygger på att få lokala organisationer med kunnande och förmåga inom klimatområdet att samverka för gemensamma klimat- och energimål. 14
Dagens torveldade kraftvärmeverk i Boländerna Nuläge Anläggningen är mer än 40 år gammal tekniska livslängden närmar sig slutet Är beroende av torv som bränsle Torv klassas som klimatpåverkande genom bland annat utsläppshandeln med koldioxid Är beroende av ett fåtal torvleverantörer Mål Förbättrad leveranssäkerhet av fjärrvärme till Uppsala stad Minskade koldioxidutsläpp Bränsleflexibilitet Dagens fjärrvärmepris i Uppsala är lägre än för värmepump enligt den oberoende rapporten Nils Holgersson Fortsatt prisvärd fjärrvärme 15 JS,AA 2013.05.20
Nytt kraftvärmeverk - Aros Reflecta, det vinnande förslaget Fluidiserande bädd med en kapacitet på ca 130 MW(v) och 50 MW (el) Planeras att tas i drift hösten 2018 Biobränsle ersätter torv som bränsle och minskar CO 2 utsläppen med ca 50 procent Investeringsbeslut är planerat att fattas före sommaren 2015 Processen för planläggningen och miljötillstånd pågår
Det nya kraftvärmeverket vy från infarten till Uppsala
Resultat för Uppsala 2013 och prognos 2014 (MKR) Intäkter 2013 *2014 Värme/Kyla/Ånga/El 1021 983 Mottaget Avfall 175 149 Övrigt 37 32 Summa Intäkter 1234 1163 Kostnader Drift & Underhåll 267 246 Bränsle/Skatter 373 311 Övrigt 119 118 Avskrivningar 240 253 Summa Kostnader 999 928 Resultat efter avskrivningar 235 235 *prognos 2014 Confidentiality - 09/10/2014
Resultatmål på sysselsatt kapital Utfall 2013 Resultat 235 Nettotillgångar 2880 = 8,2% Prognos 2014 Resultat 235 Nettotillgångar 2870 = 8,2% Avkastningen ska täcka: Finansiella kostnader (räntor) 2-4 % Real avkastning (utdelning/skatt) 2-3 % Summa 8-12% Risk 4-5% Confidentiality - 09/10/2014
Uppsala expansivt i ständig utveckling Industri i Librobäck Gränby köpstad sportfält & bostäder Under ombyggnad Östra Sala Backe Nya bostäder Nya bostäder Östra fyrislund Rosendal Ulleråker Gottsunda
Prispolicy
Prispolicy Priset ska vara konkurrenskraftigt Prissättningen ska vara långsiktig Priset ska ge möjlighet till rimlig vinst i verksamheten
Prisdialogen Prisdialogen - ett samarbete mellan SABO, Riksbyggen och Svensk Fjärrvärme för prövning av prishöjningar Lokal dialog Ökat förtroende genom ökad delaktighet Central prövning av prisändring Prövning prishöjning på orten löften i prisändringsmodellen Prisändringsmodellen konkret prispolicy med - ändring för nästa år - tak för år två - indikativt för år tre
Prisutveckling (indexerat) perioden 2005 tom 2013 mm
I Uppsala höjs priset i genomsnitt 2,98 % Kort om Uppsala Prisutveckling 2012-2015 Normalprislistan för Uppsala har justerats för att åstadkomma en intäktsökning motsvarande 2,98 %. Senaste prisökningen var 2,94% och senaste 5 åren har ökningen varit ca 2,6% per år. 4% 3% 2% 1% 2,50% 3,20% 2,94% 2,98% 2013 ökade CSI för B2B till 70 (67). För B2C ökade det till 71 (70). 0% 2012 2013 2014 2015
Prisjämförelse Uppsala 2014, öre/kwh öre/kwh Fjärrvärmepriser 2014 NH-hus (193 MWh/år) 120 100 80 60 40 Top/low 10 Vattenfall Median Medel 20 0 I Nils Holgersson- undersökningen 2014 placerade sig Uppsala precis under riksgenomsnittet, 83,07 öre/kwh jmf 83,09. I nästa års undersökning kommer justeringen för falla ut som en ökning om 2,93 procent. 10 Reko-möte 2013 Confidentiality -
Kostnader för olika alternativ i Uppsala Alternativkostnad flerbostadshus
I Knivsta höjs priset i genomsnitt 3,56 % Kort om Knivsta Prisutveckling 2012-2015 Normalprislistan för Knivsta har justerats för att åstadkomma en intäktsökning motsvarande 3,56 procent. 4% 3% 2,5% 2,8% 3,6% 3,56% Senaste prisökningen var 3,6% och senaste 5 åren har ökningen varit 3,15% per år (CAGR). 2% 1% 2014 minskade CSI för B2B till 58 (69). För B2C ökade det till 68 (57). 0% 2012 2013 2014 2015
Prisjämförelse Knivsta 2014, öre/kwh öre/kwh Fjärrvärmepriser 2014 NH-hus (193 MWh/år) 120 100 80 60 40 Top/low 10 Vattenfall Median Medel 20 0 I Nils Holgersson- undersökningen 2014 placerade sig Knivsta strax över riksgenomsnittet, 84,08 öre/kwh jmf 83,09. I nästa års undersökning kommer justeringen för falla ut som en ökning om 3,75 procent. Confidentiality -
Prispolicyns drivkrafter i Knivsta Den viktigaste konkurrenten att jämföra fjärrvärmen med är bergvärme med el som spets. Denna illustreras i figuren till vänster som den tredje kolumnen från vänster, och indikerar att konkurrenskraften är god i Knivsta. Analysen avser livscykelkostnader för olika uppvärmningsalternativ jämfört med såväl en befintlig fjärrvärmekund som en potentiell nyanslutning. Tidsperspektivet är 15 år och antaganden speglar vad vi tror om framtidens marknadsutveckling. Avkastning på nettotillgångarna (RONA) är det styrande avkastningsmått för värmeaffären och ambitionen är satt till 10-12 procent över tid. Det är väldigt närbesläktat med avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) som Vattenfall AB använder på gruppnivå. Avkastningen för verksamheten i Knivsta var 6 % för 2013. Intäktsökningar är ett sätt att försöka förbättra avkastningen. Alternativkostnad flerbostadshus
I Storvreta höjs priset i genomsnitt 3,80 % Kort om Storvreta Prisutveckling 2012-2015 Normalprislistan för Storvreta har justerats för att åstadkomma en intäktsökning motsvarande 3,80 procent. Senaste prisökningen var 3,6% och senaste 5 åren har ökningen varit 3,12% per år (CAGR). Storvreta finns inte med i Nils Holgerssonundersökningen utan omfattas av Uppsala kommun. Ingen CSI undersökning gjordes i Storvreta p.g.a. för litet kundunderlag. 4% 3% 2% 1% 0% 3,6% 3,80% 2,5% 2,8% 2012 2013 2014 2015
Prispolicyns drivkrafter i Storvreta Den viktigaste konkurrenten att jämföra fjärrvärmen med är bergvärme med el som spets. Denna illustreras i figuren till vänster som den tredje kolumnen från vänster, och indikerar att konkurrenskraften i Storvreta är god för befintliga kunder men hårdare vid nyanslutningar. Analysen avser livscykelkostnader för olika uppvärmningsalternativ jämfört med såväl en befintlig fjärrvärmekund som en potentiell nyanslutning. Tidsperspektivet är 15 år och antaganden speglar vad vi tror om framtidens marknadsutveckling. Avkastning på nettotillgångarna (RONA) är det styrande avkastningsmått för värmeaffären och ambitionen är satt till 10-12 procent över tid. Det är väldigt närbesläktat med avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) som Vattenfall AB använder på gruppnivå. Avkastningen för verksamheten i Storvreta under 2013 var -12%. Intäktsökningar om möjligt är ett nödvändigt steg för att förbättra avkastningen. Alternativkostnad flerbostadshus
Ny Prismodell 2016
Ny prismodell Tre delar: Effekt, Energi, och Flöde Speglar mer rättvist kostnaden för varje fastighets fjärrvärmeanvändning Intäktsneutral för Vattenfall Gynnar energieffektivisering
Prismodellens tre delar Effekt Största värmebehovet = maximala effektbehovet per dygn (okt-apr) Energi Flöde Effektivare värmecentraler Bättre värmeutnyttjande
Effekt Dygnets energibehov 24 h Maxeffekt = din fastighets värmebehov när det är som störst Abonnerad maxeffekt = din fastighets värmebehov när det är som störst (inträffar oftast ett riktigt kallt år) - Vald maxeffekt Val när som helst, gäller ett år Första tillfället hösten 2015 Högre effekt än valt = överuttagsavgift - Rekommenderad effekt I samband med årliga prisinformationen Beräknat effektbehov vid ca. -15 C Baserat på effektanvändningen under vardagar föregående säsong (okt-april) Högre effekt än rekommenderat = ingen överuttagsavgift = hur mycket energi du använder under en viss tidsperiod
Energi Tre säsonger/tre priser = det antal megawattimmar du gör av med
Flöde Lågt flöde = bra vattenavkylning Dålig avkylning = höga vattenflöden = energiförluster = dåligt utnyttjande av fjärrvärmesystemet Vi mäter flödet i din fjärrvärmecentral och räknar ut ett medelvärde - Lägre flöde = premie - Högre flöde = avgift Syftet med flödesjusteringen är att på sikt få ut ännu mer värme ur vårt gemensamma värmesystem = mängden fjärrvärmevatten som måste rinna genom fjärrvärmecentralen för att kunna värma upp fastigheten
Prognos, priser och tips Prognos ges i början av 2015 Enstaka effektuttagstoppar under året - högre kostnad Jämnare effektuttag spritt över året - oförändrad kostnadsbild eller sänkning Vidta energieffektiviseringsåtgärder - tips: vattenfall.se/prismodell2016 Slutgiltigt besked på ditt nya pris ges i september-oktober 2015
Tips på effektiviseringsåtgärder (vattenfall.se/prismodell2016) Åtgärd Bättra på isoleringen & fönster Ny isolering/fönster. Tätning båge & karm. Tätning dörrar, tak, vägg & vinklar Ventilationen Återvinn frånluft. Inställning av rätt drifttider, injustering och rensning av ventilation samt inställning av flöden i frånluft Justering i värmesystemet Justera värmekurvan i reglercentralen, installera termostatventiler på radiatorer med begränsad maxtemperatur, skyddad förinställning av resp. ventils kvs-värde Spara tappvarmvatten Flödesbegränsare, bättre duschmunstycken, effektiva vatten armaturer, sänk varmvatten-temperaturen, dock lägst 50ºC Ändrade vanor Sänk rumstemperatur, duscha mindre, minimera golvvärme & handdukstorkar Prognosstyrning Via väderlekstjänster, trögare styrning. Kan vara effektivt, men svårt att lyckas med. Effektvakt Klipper toppar enligt inställning via reglerautomatik. Ackumulatortank Flytta energibehov mellan dygnen. Kräver dock stora tankar och mycket utrymme. Begränsa morgontopparna Begränsa värmesystemet under morgonrusningen i duschen Påverkan effektbehov (dygnsmedel) Hög Medel Medel Låg Medel Låg Medel Låg Låg Påverkan energibehov Hög Medel Medel Låg Medel Låg Låg Negativ Låg
Frågor
Mer information på www.vattenfall.se 42
TACK!