Godtrosförvärv av lösöre

UMEÅ UNIVERSITET 2008-01-28 Juridiska institutionen Juristprogrammet Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare: Thorsten Lundmark Godtrosförvärv av lösöre - En analys ur ett e-handelsperspektiv Fredrik Henriksson

FÖRORD E-handel är något som ligger i tiden och som de flesta av oss stöter på i vardagen. Godtrosförvärv är ett intressant område där man måste avgöra vem som ska förfördelas av två personer som ofta inte har någon skuld i det uppkomna problemet. En förhoppningsvis intresseväckande uppsats får man genom att analysera dessa två intressanta områden där de går ihop. Jag vill tacka de vänner som jag diskuterat ämnet med och som med sin respons har hjälpt mig att utveckla arbetet. Ett särskilt tack vill jag rikta till min handledare Thorsten Lundmark som med sina uppslag och sin konstruktiva kritik har varit ett stöd i mitt skrivande av detta examensarbete.

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 4 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.4 METOD... 5 1.5 KÄLLKRITIK... 5 1.6 DISPOSITION... 5 2 LAGEN OCH FÖRARBETENA... 7 2.1 BAKGRUND... 7 2.2 ÖVERSIKT ÖVER GODTROSFÖRVÄRVSLAGEN... 8 2.3 BESITTNING... 9 2.4 GOD TRO... 10 2.4.1 Egendomens beskaffenhet... 11 2.4.2 Förhållandena vid egendomens utbjudande... 12 2.4.3 Övriga omständigheter... 13 2.4.4 Bedömningen av de samlade omständigheterna... 13 3 GODTROSFÖRVÄRV I PRAXIS... 15 3.1 INLEDNING... 15 3.2 PRAXIS FÖRE SKÄRPNINGEN AV KRAVET PÅ GOD TRO... 15 3.3 PRAXIS EFTER SKÄRPNINGEN AV KRAVET PÅ GOD TRO... 19 3.4 PRAXIS TILLÄMPLIGHET PÅ ANNAN EGENDOM... 21 4 E-HANDELNS KARAKTÄR... 23 4.1 DEFINITION AV E-HANDELN OCH INTERNET... 23 4.2 HISTORIA... 24 4.3 KLASSIFICERING AV E-HANDEL... 25 4.3.1 Inledning... 25 4.3.2 B2C, Företag till konsument... 25 4.3.3 C2C, Konsument till konsument... 26 4.3.4 C2B, Konsument till företag... 26 4.3.5 B2B, Företag till företag... 26 4.4 NIVÅN AV ELEKTRONISK TRANSAKTION... 27 4.5 E-HANDELNS SÄRSKILDA EGENSKAPER... 29 4.5.1 Inledning... 29 4.5.2 Rummet... 29 4.5.3 Tiden... 30 4.5.4 Anonymiteten... 30 4.5.5 Rykte och omdöme... 30 4.5.6 Prisinformation... 31 4.5.7 Betalningen... 31 4.5.8 Leverans... 32 5 ANALYS... 33 5.1 HUR VANLIG ÄR GODTROSPROBLEMATIK I E-HANDELN?... 33 5.1.1 Godtrosförvärv i B2B, företag till företag... 33 5.1.2 Godtrosförvärv i B2C, företag till konsument... 33 5.1.3 Godtrosförvärv i C2C, konsument till konsument... 34 5.1.4 Godtrosförvärv i C2B, konsument till företag... 34 5.2 GODTROSFÖRVÄRV OCH NIVÅ AV E-TRANSAKTION... 34 5.3 GOD TRO PÅ INTERNET... 35 5.3.1 Egendomens beskaffenhet... 35 5.3.2 Försäljningsstället... 37 1

Innehållsförteckning 5.3.3 De andra omständigheterna... 39 5.4 BESITTNING... 42 5.5 YRKESMÄSSIGHET... 42 6 SLUTSATS... 45 FORTSATT FORSKNING... 49 KÄLLFÖRTECKNING... 51 2

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv 1 Inledning Inledningen påbörjas med en bakgrund som presenterar ämnet. Därefter redovisas uppsatsens utgångspunkter i form av syfte och avgränsningar samt metod och källkritik. För det fortsatta arbetet redovisas dispositionen av arbetet. 1.1 Bakgrund Den elektroniska handeln är omfattande. Enligt en nyligen publicerad rapport av Post- och telestyrelsen har 84 % av svenskarna tillgång till Internet i hemmet. 1 Ungefär hälften av alla de som har tillgång till Internet e-handlar. 2 Till alla dessa privatpersoner tillkommer alla de företag som använder e-handeln i sin verksamhet eller för att köpa produkter och råvaror. Att det finns så många användare av e-handel beror på att det finns många fördelar med e- handel jämfört med traditionell handel. Med den nya tekniken kommer dock nya problem eller gamla problem som uppstår i ny tappning. Ett problem som kan uppkomma handlar om vem som äger rätt till viss egendom. Antag att en försäljare säljer egendom som denna egentligen inte får sälja till en köpare som inte är medveten om detta. Det kan till exempel ske genom att en säljare har hyrt egendom eller köpt denna på kredit med återtagandeförbehåll för kreditgivaren. När denna försäljning uppdagas uppkommer frågan om den som har köpt egendomen har fått äganderätt till denna. Svaret på den frågan beror på om köparen kan anses ha gjort ett godtrosförvärv. Godtrosförvärv regleras i lagen om godtrosförvärv av lösöre (1986:796, GFL). Lagen trädde i kraft 1987 och var till största del kodifierad praxis som innebar att en person som förvärvat egendom i god tro fick äganderätt till denna. Sedan dess har kravet på god tro skärpts i lagstiftning 1999. Från och med 2003 är det inte heller möjligt att göra ett normalt godtrosförvärv av stöldgods. 1 Post- och telestyrelsen, Individundersökning 2007, Svenskarnas användning av telefoni och Internet, s 52 2 Post- och telestyrelsen, E-handel - fem förutsättningar, s 11 3

Inledning Som vi ser kom lagen till långt innan e-handelns genombrott. Även om affärstransaktionerna genom e-handel har en annan karaktär än traditionell försäljning är denna lag tillämplig på frågor om godtrosförvärv. För att på ett bra sätt lösa en tvist om äganderätt när något har blivit sålt via e-handel måste vi därför tolka rätten i ljuset av den nya tekniken. 1.2 Syfte Uppsatsen syftar till att undersöka förutsättningarna för godtrosförvärv med särskilt fokus på vilka problem som uppstår vid tillämpandet på den elektroniska handeln. Därför ska lagen om godtrosförvärv av lösöre analyseras när denna appliceras på de särskilda situationer som elektronisk handel medför. För tolkning av lagen måste otydliga begrepp redas ut. Det mest svårtolkade begreppet i denna lag och därmed huvudfokus för uppsatsen är god tro. Detta begrepp ska därför särskilt definieras och analyseras i den e-handelskontext som löper genom uppsatsen. Uppsatsen ska för att uppfylla syftet svara på följande frågor: Vilka är förutsättningarna för ett giltigt godtrosförvärv? Hur bedöms god tro? Hur ser den elektroniska handeln ut? Hur ser godtrosproblematiken ut i e-handeln? Hur bör godtrosförvärvslagen tillämpas i e-handeln? 1.3 Avgränsningar Uppsatsen är begränsad till förvärv som omfattas av lagen om godtrosförvärv av lösöre. Detta innebär att fast egendom och lös egendom som inte är lösöre faller bort tillsammans med de lösören, såsom skepp, som behandlas i speciallagstiftning. Med elektronisk handel har det blivit allt lättare att genomföra köp över nationsgränserna. Denna uppsats visar dock endast hur svensk rätt är utformad och tar inte upp hur denna förhåller sig till utländsk rätt. 4

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv 1.4 Metod och material I uppsatsen använder jag mig främst av en traditionell rättsdogmatisk metod. Detta innebär att jag fastställer det rådande rättsläget genom studiet av lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Syftet är särskilt att analysera ett visst begrepp som förekommer i lagtexten vilket medför att utgångspunkten givetvis är lagtexten. För tolkning av detta begrepp används dock främst praxis och förarbeten. Dessa båda rättskällor kommer därför att uppta en större del av uppsatsen. För att definiera e-handelns särskilda förutsättningar och särdrag används även material utanför rättsvetenskapen. I denna del består materialet av artiklar och annan litteratur som är inriktad på e-handel och särskilt Internet. 1.5 Källkritik Hovrättspraxis bör tolkas med försiktighet även om det är motiverat att söka viss ledning från denna där det saknas utförlig praxis från Högsta domstolen. Högsta domstolens avgöranden före skärpningen av godtrosförvärvslagen är fortfarande relevant. De fall där ond tro konstaterats står sig givetvis även efter skärpningen av lagen. Däremot måste särskilt försiktighet iakttagas i de fall där Högsta domstolen godkänt godtrosförvärv. Litteraturen för e-handel är beskrivande av vad e-handel innebär och vilka egenskapar den har. Beskrivningen av e-handeln sker på en relativt grundläggande nivå. Genom min erfarenhet och intresse för detta område kan jag själv se hur åtminstone huvuddragen stämmer överens med min erfarenhetsmässiga kunskap om hur e-handeln ser ut. 1.6 Disposition För att läsaren ska förstå uppsatsens grund redovisas utgångspunkterna för det fortsatta ämnet i det första kapitlet. Därefter utvecklas uppsatsen juridiska referensram, vilken består av två delar, lagen och rättspraxis. Först redovisas den främsta av rättskällorna, själva lagen om godtrosförvärv. I detta sammanhang faller det sig naturligt att behandla de avvägningar och kommentarer som har gjorts i samband med lagstiftningen. Med denna plattform att stå på går uppsatsen i nästa kapitel igenom relevant praxis för området. 5

Inledning Sedan den juridiska referensramen utvecklats går arbetet vidare med att beskriva det konkreta fenomen som vi ska undersöka, e-handeln. Här beskrivs både vad e-handel är såväl som dess särskilda egenskaper. Uppsatsen avslutas med analys och slutsatser. 6

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv 2 Lagen och förarbetena Detta kapitel behandlar godtrosförvärvslagens innehåll, utformning och tillkomst. För att närmare undersöka innebörden i begrepp som förekommer i lagen används främst förarbetena för att belysa begreppen. Särskilt studeras begreppen besittning och god tro i godtrosförvärvslagens mening. 2.1 Bakgrund Om egendom överlåts utan att överlåtaren har rätt att förfoga över egendomen uppkommer frågan om en godtroende förvärvare eller den ursprunglige ägaren har större rätt till egendomen. Exstinktionsprincipen ger den förre rätten till egendomen medan vindikationsprincipen ger den senare rätt till egendomen. Med utgångspunkt i vissa regler i Handelsbalken samt två avgöranden av Högsta domstolen från mitten av 1850-talet har exstinktionsprincipen gällt i Sverige. 3 Enligt denna praxis var det den tidigare ägaren som hade bevisbördan för att förvärvaren inte var i god tro. Det räckte dock att han visade på sådana omständigheter vid köpet som medförde att förvärvaren borde ha blivit misstänksam och fått en ytterligare efterforskningsplikt. 4 Först under slutet av 1900-talet kom det en lag som behandlade detta område, lagen om godtrosförvärv av lösöre (SFS 1986:796, förkortas hädanefter GFL). Till största del var detta en kodifiering av tidigare praxis. Den nya lagen fastslog att godtrosförvärv kunde göras oavsett hur egendomen frånhänts ägaren. För att vara i god tro krävdes att förvärvaren inte borde ha insett att säljaren inte hade rätt att förfoga över egendomen. Utredningen ville ålägga förvärvaren bevisbördan för att han varit i god tro. Regeringen valde dock att endast ge förvärvaren bevisbördan för att visa på omständigheterna omkring köpet. 5 Kravet på god tro skärptes till dagens nivå genom en lagändring som trädde ikraft den 1 januari 1999. Regeringen aviserade i propositionen 6 till denna lag att de var av åsikten att 3 Norin, A, Godtrosförvärv av stöldgods, s 58 4 Prop 1985/86:123 s 9 5 A prop s 9 6 Prop 1997/98:168 7

Lagen och förarbetena godtrosförvärv av stöldgods i framtiden borde omöjliggöras. Under 2003 kom denna ändring vilket innebär att vi idag har exstinktionsprincipen och vindikationsprincipen gällande sida vid sida. 7 Vindikationsprincipen är huvudprincip för stöldgods och exstinktionsprincipen för egendom där ägaren på annat sätt inte ägt rätt att överlåta egendomen. 2.2 Översikt över godtrosförvärvslagen GFL gäller, som dess namn antyder, i princip endast lösöre. Ett undantag från denna regel finner vi dock i 8 där det stadgas att även panträtt omfattas av lagen. Inte heller allt lösöre omfattas av bestämmelserna. I 1 GFL är principen om lex specialis derogat legi generali lagfäst. Exempel på lagar som specialbehandlar godtrosförvärv är sjölagen och kommissionslagen. 2 GFL ger en förvärvare som är i god tro äganderätt till lösören som överlåtits av en person som egentligen inte var behörig att överlåta egendomen. Överlåtaren ska ha haft saken i sin besittning och tradition måste ha skett. Till överlåtelse räknas köp, byte och gåva vilket innebär att t.ex. arvtagare inte kan göra ett godtrosförvärv. 8 Frågan om vad god tro innebär och i viss mån besittningsfrågan är komplicerad och behandlas därför närmare i avsnitten nedan. Enligt förarbetena är GFL också tillämplig vid tvesalu där den som senare förvärvat egendomen får den i sin besittning. 9 När en förvärvare genom ett godtrosförvärv fått äganderätten till viss egendom får denne full äganderätten till denna. Detta innebär att när en person har gjort ett godtrosförvärv behöver man inte för senare ägare avgöra om de varit i god tro. Detta gäller dock inte den person som ursprungligen har brustit i behörighet att sälja egendomen och som i ett senare led köper tillbaka denna. 10 Av 3 framgår att även om köparen är i god tro kan han inte förvärva äganderätten till egendom som har blivit olovligen tagen eller avtvingad från den rätte ägaren med våld eller genom råntvång. Det innebär att egendom som har frånhänts ägaren genom brott som egenmäktigt förfarande, tillgripande av fortskaffningsmedel, stöld och rån inte kan bli föremål 7 Se prop 2002/03:17 8 Prop 1985/86:123 s 19 9 A prop s 16-17 10 Millqvist, Sakrättens grunder, s 53 8

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv för godtrosförvärv. 11 olovligen sålts vidare men inte för stöldgods. Godtrosförvärv är alltså möjlig för exempelvis leasade bilar som Av 4 framgår dock att en förvärvare genom hävd kan få äganderätten till ett lösöre oavsett hur egendomen frångåtts den rätte ägaren. Innebörden av hävd är att om godtroende förvärvare innehaft egendomen i 10 år får den nuvarande innehavaren äganderätt till egendomen. Det spelar ingen roll om det är samma person som innehaft egendomen under dessa 10 år eller om det är flera personer förutsatt att alla uppfyller kravet på god tro. Genom hävd kan en förvärvare alltså fortfarande få äganderätt till stöldgods. Om en ursprunglig ägare har förlorat äganderätten till egendom på grund av annans godtrosförvärv kan denne återfå egendomen genom att erlägga lösen. Lösen ska enligt vederlagsprincipen uppgå till det förvärvaren har betalt plus eventuella kostnader för förbättringar. För en ursprunglig ägare som vill återfå egendom som frånhänts honom enligt 3 eller betala lösen finns en tidsfrist om 6 månader efter att denne måste antas ha fått kännedom om innehavarens förvärv. Efter denna tidpunkt förfaller den ursprunglige ägarens rätt att återfå egendomen. 2.3 Besittning Besittning är det faktiska innehavet av ett föremål. Besittningen är alltså en omständighet som är oberoende av vem som har rätt till föremålet. Således behöver det inte vara ägaren som har besittning över ett föremål. Besittningsbegreppet har i GFL samma betydelse som det har generellt inom civilrätten. 12 För att ett godtrosförvärv ska vara giltigt måste förvärvaren ha tagit egendomen i besittning. Det finns alltså ett krav på tradition. Enligt förarbetena räcker det inte med publicering i enlighet med lösöreköpslagen utan det krävs faktisk tradition. Däremot kan förvärvaren ta egendomen i besittning genom ett ombud, s.k. medelbar besittning. Om egendomen fraktas till förvärvaren är kravet på besittning i normalfallet inte uppfyllt förrän egendomen är 11 Prop 2002/03:17 s 36 12 Se dock om gemensam besittning och sambesittning: Håstad, Sakrätt, avseende lös egendom s 50 9

Lagen och förarbetena förvärvaren tillhanda. Undantag från detta är om förvärvaren har fått konossement eller liknande handlingar. 13 Vad gäller säljarens besittning så behöver inte heller denne ha faktiskt besittning. Om egendomen finns hos tredje man kan köparen få besittning genom denuntiation till den som innehar egendomen. Enligt förarbetena måste dock även innehavaren i detta fall vara i god tro för att godtrosförvärvet ska vara giltigt. 14 Detta är något som har kritiserats i doktrin. 15 2.4 God tro God tro är ett begrepp som är vanligt förekommande i svensk civilrätt. Det används för personer som inte har haft full vetskap om alla fakta omkring en viss handling de företagit. Det kan vara moraliskt och lagligt försvarbart att handla på ett sätt som objektivt sett är felaktigt om man inte känt till alla omständigheter. Beroende på rättsregeln är det dock skillnad på hur bedömningen ser ut för när man kan skydda sig med stöd av sin okunskap om de sanna omständigheterna. Det vanligast använda kravet för god tro är vad man insett eller borde ha insett om förhållandet. 16 Om man inte borde ha insett vissa omständigheter är man alltså i god tro. En något strängare version av god tro finns dock i t ex skuldebrevslagen där det är frågan om vad man visste eller misstänkte. 17 Följande text är hämtad från 2 2 st GFL och är legaldefinitionen på god tro i detta sammanhang: En förvärvare skall anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. 13 Prop 1985/86:123 s 20 14 A prop s. 19 15 Håstad, Sakrätt, avseende lös egendom, s 66-67 16 Se t ex köplagen 41 och kommissionslagen 54 17 Se skuldbrevslagen 29 10

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv Kravet på god tro i GFL är som synes att köparen inte borde ha misstänkt det sanna förhållandet. Tidigare var kravet, precis som för godtrosbedömningen i kommissionslagen, vad man borde ha insett men detta ändrades den 1 januari 1999. Bedömningen för vad förvärvaren borde ha misstänkt sker med utgångspunkt i omständigheterna omkring köpet. Det är alltså centralt för godtrosbedömningen att se vilken betydelse omständigheterna har i det enskilda fallet. Av det ovan citerade avsnittet framgår att legaldefinitionen delar upp omständigheterna omkring köpet i tre delar, egendomens beskaffenhet, förhållandena vid egendomens utbjudande samt övriga omständigheter. För att se vad konkreta omständigheter har för värde i godtrosbedömningen måste vi dock gå vidare till förarbetena. I anslutning till god tro finns även begreppet ond tro. Det senare begreppet kan givetvis förstås som att en person verkligen visste och inte bara det som denne borde ha misstänkt. Ond tro används dock ofta som motsats till god tro, d v s när en person inte är i god tro är denne i ond tro. 18 Ond tro används i denna uppsats på det senare sättet. 2.4.1 Egendomens beskaffenhet Med egendomens beskaffenhet menas vilken sorts egendom det är frågan om. Naturen av och egenskaper hos egendomen kan ha betydelse för godtrosbedömningen på olika sätt. I proposition 1985/86:123 ger man exempel på tre kategorier av egendom som är särskilt känslig. - Stöldbegärlig egendom 19 - Särskilt värdefull egendom 20 - Egendom som ofta säljs på kredit med återtagandeförbehåll 21 Stöldbegärlig egendom nämns i förarbetena endast i förbifarten som en kategori men som jag utvecklar i avsnitt 5.3.1 finns det goda skäl att ta med denna som en egen kategori. Kategorin stöldbegärlig egendom har dock genom den senaste lagändringen minskat i betydelse för 18 SOU 1995:52, s 38 19 Prop 1985/86:123 s 10 20 A prop s 21 21 A prop s 21 11

Lagen och förarbetena lagstiftningen om godtrosförvärv. Då man inte längre kan göra godtrosförvärv av stöldgods tar köparen själv risken att förlora förvärvad egendom som är stöldgods. Undantaget är som tidigare nämnts förvärv genom hävd där det också är relevant om förvärvaren varit i god tro. Vid köp av särskilt värdefull egendom ska man iaktta särskild försiktighet för att försäkra sig om att man köper egendomen av en person som har rätt att sälja denna. Exempel på sådan särskilt värdefull egendom är pälsverk, konstverk, smycken och antikviteter. Skälet till att man ska vara vaksam vid köp av sådan egendom är den större risk för obehörig befattning med egendomen som föreligger i dessa fall. 22 Egendom som säljs med återtagandeförbehåll får inte vidaresäljas av ägaren och därför ska man vara extra försiktig vid köp av en sådan vara. Då stöldbegärlig egendom med den senaste lagändringen minskat i betydelse får man anta att egendom med återtagandeförbehåll blivit den vanligaste kategorin av godtrosförvärv. Exempel på egendom som ofta handlas med återtagandeförbehåll är enligt propositionen tv- och videoapparater samt motorfordon. Motorfordon upptas dessutom som ett lösöre för vilket förvärvaren har en långtgående plikt att undersöka. Detta ska ske både genom kontroll av äganderätt genom bilregistret och kontroll av att det inte finns något återtagandeförbehåll. 23 2.4.2 Förhållandena vid egendomens utbjudande Under denna rubrik faller omständigheter vid själva köpet såsom var det skedde och vem man köpte av. När affären görs vid etablerade försäljningsställen såsom i reguljärhandeln eller på offentliga auktioner som anordnas av auktionsföretag är förvärvaren normalt inte skyldig att göra vidare efterforskningar. Om förvärvet däremot sker på gatan ställs krav på att förvärvaren gör vidare efterforskningar. Vad gäller överlåtarens person krävs extra kontroller om denne är okänd för förvärvaren. Överlåtarens ålder kan också ha betydelse t.ex. om denne är särskilt ung. Ett annat riskfall är om överlåtaren utger sig för att vara fullmäktige eller ställföreträdare för annan. Här ställs det krav på att förvärvaren kontrollerar de handlingar som ligger till grund för behörigheten. 24 Med tanke på det som sagts ovan om etablerade försäljningsställen torde dock inte 22 Prop 1985/86:123 s 21 23 A prop s 21 24 A prop s 21 12

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv ställningsfullmakter som återfinns i den reguljära handeln behöva bekräftas om det inte finns särskild anledning till detta. Ett ovanligt lågt pris är en annan omständighet vid utbjudande som gör att förvärvaren bör vara extra försiktig då detta kan tyda på att överlåtaren inte har rätt att överlåta egendomen. Vilken tid köpet sker kan givetvis också ha betydelse. 25 2.4.3 Övriga omständigheter För att försäkra sig mot oväntade omständigheter har man valt att ha även ta med övriga omständigheter vid köpet. Alla omständigheter som inte passar in bland de föregående omständigheterna och som har betydelse för godtrosförvärvet hamnar i denna kategori. Det finns i förarbetena inga exempel och kategorin lämnas därmed till praxis att fylla med innehåll. 2.4.4 Bedömningen av de samlade omständigheterna Själva bedömningen av god tro ska enligt proposition 1985/86:123 ske i två led. 26 För det första har förvärvaren att visa på omständigheter som förelåg vid köpet. Det vilar alltså en bevisbörda på den godtroende förvärvaren att göra sannolikt att omständigheterna varit sådana att han varit i god tro. I det andra ledet ska det göras en sammantagen bedömning av omständigheterna för att fastställa om förvärvaren var i god tro. 27 För den samlade bedömningen väger domstolen samman alla omständigheter som förekommit i fallet. Om inte alla omständigheter är klarlagda kan domstolen i vissa fall bortse från den samlade bedömningen. Det är fallet när det förekommer omständigheter som i sig är så pass starka att det egentligen inte behövs mer för att konstatera att förvärvaren inte borde ha misstänkt eller tvärtom att han borde ha misstänkt att något var fel. Ett sådant fall är t.ex. att köpet skett på ett etablerat försäljningsställe. 28 25 Prop 1985/85:123 s 22 26 Detta bekräftas även senare, se prop 1997/98:168 s 11 27 Prop 1985/86:123 s 21 28 Prop 1997/98:168 s 20 13

Lagen och förarbetena För god tro krävs som sagts att förvärvaren inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att överlåta egendomen. Bedömning är objektiv och alltså oberoende av vad förvärvaren verkligen har misstänkt. Det är vad han borde ha misstänkt som har betydelse för bedömningen. Lagändringen innebär också att även om det inte är möjligt att göra vidare kontroller kan ett godtrosförvärv inte göras om omständigheter gör att förvärvaren bör misstänka något. Samtidigt gör inte en misstänkt omständighet att godtrosförvärv är omöjligt. Om förvärvaren får en rimlig förklaring som gör att misstanken inte kvarstår är godtrosförvärv möjligt. Omständigheter som förvärvaren inte kunde upptäcka eller saknat anledning att efterforska kan inte heller ligga denne till last. 29 Enligt proposition 1985/86:123 ska det tas hänsyn till förvärvaren och dennes ställning, t ex ska det ofta ställas högre krav på en yrkesutövare än en privatperson. 30 I propositionen till den skärpta lagstiftning nämns detta inte i den nya motiveringen vilket leder till att man får förmoda att regeringens inställning i den frågan är oförändrad. Det bör också poängteras att förvärvaren ska vara i god tro från och med att överlåtelseavtalet uppkommer fram till dess att förvärvaren har fått besittning av egendomen. 31 Om ond tro uppstår efter denna tidpunkt är det inget hinder för ett godtrosförvärv men däremot för äganderättsanspråk enligt hävdreglerna. 29 Prop 1997/98:168 s 19-20 30 Prop 1985/86:123 s 22 31 A prop s 8 14

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv 3 Godtrosförvärv i praxis Detta kapitel visar hur domstolarna har behandlat godtrosförvärvslagen i praxis. Rättsfallen behandlas i kronologisk ordning. Huvudsakligen behandlas givetvis Högsta domstolens avgöranden men även belysande avgöranden av hovrätternas refereras. Slutligen behandlas frågan i vilken omfattning man kan få ledning av rättspraxis för fall med andra omständigheter. 3.1 Inledning HD har i sin praxis för godtrosförvärv av lösöre nästan uteslutande behandlat överlåtelser av motorfordon, främst bilar. Detta är föga förvånade med tanke på att denna egendom är värdefull och vanligt förekommande vilket medför att många är villiga att gå till domstol för att få rätt till egendomen. Dessutom är det mycket vanligt att nya bilar är behäftade med återtagandeförbehåll vilket gör att det lätt kan uppkomma en godtrossituation. 3.2 Praxis före skärpningen av kravet på god tro För tiden innan godtrosförvärvslagen tillkom finns det många avgöranden av HD som har påverkat lagstiftningen om godtrosförvärv. Med GFL har dessa rättsfall till stor del blivit obsoleta men det finns fortfarande fall av betydelse för rättstillämpning såsom NJA 1975 s 708. I NJA 1975 s 708 såldes en bil från Passgård AB till A med äganderättsförbehåll. A sålde den obehörigen vidare till G. vilken i sin tur sålde bilen till J. J sålde den slutligen till Bilcenter. Dessa affärer skedde inom ett par veckor. Frågan var om Bilcenter hade köpt bilen i god tro. Bilcenter hävdade att eftersom de köpt bilen från en etablerad bilhandlare var de ej skyldiga att göra en undersökning för att anses vara i god tro. J:s största inkomst var bilhandeln och han hade sitt kontor i en tvårumslägenhet. Bilarna hade han uppställda på en allmän parkeringsplats. J. hade inte en registrerad firma och stod inte upptagen som bilhandlare i telefonkatalogen. Med erinran om SOU 1965:14 sade HD att för avgörandet om det är fråga 15

Godtrosförvärv i praxis om en etablerad verksamhet ska hänsyn tas till om det genom affärs- och utställningslokalernas utseende, rörelsens synbara omfattning, skyltning, annonsering eller andra liknande förhållanden för allmänheten framträder som ett fast etablerat och vederhäftigt företag i branschen. HD ansåg inte att omständigheter gjorde att J. kunde uppfattats ha en fast och etablerad verksamhet. Bilcenter hade därför en undersökningsplikt. Eftersom Bilcenter endast kontaktat A för att undersöka om bilen sålts behörigen ansåg HD att de inte fullgjort sin undersökningsplikt. Det intressanta i detta rättsfall är att HD visar på omständigheter för att bedöma om en överlåtare är en del av den reguljära handeln. I dessa fall har som bekant förvärvaren en stark omständighet som talar för godtrosförvärv. För andra omständigheter omkring godtrosbedömningen är det intressantare att se på de fall som kommit efter lagens tillkomst. Även om kraven för godtrosförvärv har skärpts efter lagändringen 1998 är det intressant att se på fallen som kommit innan denna. Prejudikatet står sig i vart fall för de fall där HD kommit fram till att ond tro förelegat eftersom lagens krav på god tro skärpts. I NJA 1993 s 429 var det fråga om en begagnad bil som var leasad till en privatperson. Bilen såldes efter flera led av Gert P till Håkan W där båda agerade i egenskap av privatpersoner. Köparen kände inte till säljaren sedan tidigare och kontrollerade inte heller säljarens identitet annat än att en kamrat till köparen kände till säljaren. Håkan W fick se ett registreringsbevis och ett kvitto som båda uppgav att Gert P var ägare till bilen. HD påpekade dock att motorfordon erfarenhetsmässigt ofta säljs obehörigen och därför ska säljarens förfoganderätt undersökas närmare. HD bedömde att Håkan W var i ond tro då han borde ha gjort en vidare undersökning t.ex. genom att kontrollera med bilregistret. Detta var ett typiskt fall där HD visade på att det ligger en ganska omfattande plikt på förvärvaren att undersöka överlåtarens rätt till förfogande av bilar även för privatpersoner. I NJA 1995 s 337 hade en lastmaskin blivit stulen från SJ. Denna såldes senare av ett bolag som företräddes av bolagsmannen Lars A till Skanska Trading där betalningen till stor del bestod i en annan maskin. Skanska Tradings åtgärder var att kontrollera den förra fakturan, besiktiga maskinen och att göra ett par försök att få kontakt med den tidigare ägaren. HD 16

Godtrosförvärv av lösöre En analys ur ett e-handelsperspektiv markerade att även sådan egendom som det var fråga om här är stöldbegärlig och värdefull. Vidare påpekade HD att Lars A tidigare var okänd för Skanska Trading samt att det ligger större ansvar på den som är yrkesverksam inom den aktuella branschen. Dessa omständigheter gör att Skanska Trading borde ha gjort en grundligare undersökning av Lars A:s rätt att förfoga över egendomen. Skanska Trading ansågs därför inte ha gjort ett godtrosförvärv. I detta rättsfall visar HD att det kan krävas ingående kontroller för känslig egendom även om man köper från ett företag i branschen. Särskilt visar det också att det ligger förvärvaren till last om överlåtaren är okänd för denne. HD betonande dock att förvärvaren var yrkesverksam och utgången hade kanske blivit en annan om det varit en privatperson som köpt lastmaskinen. I NJA 1998 s 29 sålde Motorcentrum en bil till Handelsbanken Finans som sålde den vidare med äganderättsförbehåll till Alexbolaget. Alexbolaget i sin tur sålde den till Markaryds Grafiska. Frågan var om Markaryds Grafiska hade gjort ett giltigt godtrosförvärv. Vid en (ogiltig) pantsättning två månader innan hade Markaryds Grafiska kontaktat de ägare som stod i bilregistret, Motorcentrum och Alexbolaget. För Motorcentrums räkning hade en platschef sagt att bilen var betald. Invändningarna mot god tro var att Markaryds Grafiska inte begärt att se kvitto på betalningen och att de borde ha kontaktat den försäljare på Motorcentrum som hade ansvaret för denna bil. HD sade dock att kontroll av kvittot var meningslöst då Markaryds Grafiska direkt kontaktat den enligt bilregistret föregående ägaren som sa att allt var i sin ordning. Likaså räckte det med att kontakta platschefen och inte den specifika försäljaren på Motorcentrum. Då ingen förändring skett på de två månader som gick mellan kontrollen och förvärvet ansåg HD att Markaryds Grafiska hade gjort ett godtrosförvärv. Detta rättsfall är det enda från HD om godtrosbedömningen efter att GFL trätt ikraft där ett giltigt godtrosförvärv ansetts föreligga. HD hade svårt att se vilken ytterligare åtgärd förvärvaren kunde ha vidtagit för att få reda på återtagandeförbehållet. Även om rättsfallet inte direkt är applicerbart på situationen efter skärpningen av lagen så hade förmodligen HD ansett att det förelegat ett godtrosförvärv enligt den nya lagen. Något som dock även efter skärpningen är intressant med rättsfallet är det faktum att kontrollåtgärderna inte behöver vara 17