finspångs tekniska verk bäst i östergötland Grönt fjärrvärmevatten SSAB värmer finspång



Relevanta dokument
Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

Produktion Producerad värme MWh Bortkyld värme MWh

FJÄRRAVLÄSTA FJÄRRVÄRMEMÄTARE

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

SUCCÉ FÖR SKRÄPPLOCKARDAGARNA

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK FINSPÅNGS HÖGSTA LANDMÄRKE VÄRMER STORSATSNING PÅ BIOGAS SLUTTÄCKNING AV DEPONIN ETAPP 1

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2015

Naturskyddsföreningen

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

MILJÖINFORMATION VÅRT MILJÖARBETE Det långsiktiga miljömålet för Skara Energi är: Vi ska bidra till en hållbar utveckling av Skara.

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Miljöredovisning 2011

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2014 MARK KRAFTVÄRME AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Miljöredovisning 2014

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Optimering av olika avfallsanläggningar

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Naturvårdsverkets författningssamling

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Volvo Bils steg i det viktiga hållbarhetsarbetet

VÅRT MILJÖARBETE 2017

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Miljöpolicy Miljöpolicy

VÅRT MILJÖARBETE 2018

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

Kundträff Välkomna!

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige

Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum. Anders Jaryd Miljömål

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur.

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Falkenberg Energi AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Biokraftvärme isverigei framtiden

Vindpark Töftedalsfjället

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Publiceringsdatum: [ ] Verksamhetsgenomlysning 2010 [Karlshamn Energi AB]

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Energigas en klimatsmart story

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

PROTOKOLL. Protokoll från Styrelsemöte i Borgholm Energi Elnät AB. Plats och tid Badhusgatan 4 14:45-15:00

Kundträff Välkomna!

E.ON Värme. Med spillvärme

FARLIGT AVFALL. Läs mer på:

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

UaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

Vattenfall Värme Uppsala

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

Mall för textdelen till miljörapporten

Transkript:

finspångs tekniska verk 2012 bäst i östergötland Grönt fjärrvärmevatten SSAB värmer finspång

Finspångs Tekniska Verk utvecklar stabila mervärden för framtida generationer Vår vision Innehåll I Finspång kan vi återvinning.... sid 4 Dubbelt så mycket grön el.... sid 6 Energisnål gatubelysning... sid 6 Välkommen till Lärkvägen... sid 7 Gammal bro blir som ny... sid 8 Tankställe för biogas... sid 8 Årstid bestämmer fjärrvärmepris...sid 10 Populärt öppet hus.... sid 10 Grönt fjärrvärmevatten.... sid 11 SSAB värmer Finspång.... sid 12 Uppsamling av lakvatten.... sid 14 En miljövänligare framtid.... sid 16 Utsläpp av avloppsvatten... sid 16 Mindre mängd kemikalier ger vinster.... sid 16 Ekonomi...sid 18 3

Finspång bäst i Östergötland 19,25 kg Tack, och snyggt jobbat! När det gäller att samla in elektronik är Finspång bäst i Östergötland. Totalt samlade vi under 2012 in 19,25 kg elektronik per invånare. Det är över riksgenomsnittet på 15,47 kg och långt över EU:s direktiv på 4 kg. 15,47 kg Under 2012 tog Sjömansängs återvinnings central även hand om 5 000 kg lysrör och glödlampor 10 700 kg spillolja 188 000 kg komposterbart trädgårdsavfall 305 kg bekämpningsmedel 7 kg kvicksilvertermometrar 91 000 kg kylskåp och frysar 116 000 kg vitvaror 4 5

vi har fördubblat produktionen av grön el Dubbelt så mycket grön el I slutet av 2012 fick vi möjlighet att köpa vatten kraftstationerna i Butbro och Lotorp. Tack vare det kan vi mer än fördubbla produktionen av grön el, från 1 GWh till 2,4 GWh. Det motsvarar elförbrukningen hos ungefär 120 villor. Eftersom vi sedan tidigare äger stationen i Stjärnvik, och nu kontrollerar hela Lotorpsån, kan vi hålla vattennivåerna på en jämnare nivå. Energisnål gatubelysning Från 1 januari 2015 får kvicksilverlampor till utomhusbelysning inte längre tillverkas, enligt EU:s ekodesigndirektiv. Under 2012 började vi därför byta ut de omkring 1000 armaturer i kommunens gatubelysning som använder kvicksilverlampor. Förutom att de nya lamporna är miljövänligare är de också energisnåla. Välkommen till Lärkvägen Det är ovanligt att vi bygger nya vägar i kommunen. Det har faktiskt inte hänt sedan 2008 då vi anlade Humlevägen, men i början av 2012 var det dags igen. Lärkvägen knyter ihop 14 nya villatomter i Svälthagen. Under vägen lade vi ner fjärrvärme, el-, vatten- och avloppsledningar samt bredband. Lärkvägsprojektet kostade cirka fem miljoner kronor och tog åtta månader att färdigställa, från projektering till invigning. 6 7

Byggnadsminne från 1770-talet väl värt att bevara Gammal bro blir som ny Vid industriområdet i centrala Finspång ligger Hällestadbron en gammal stenbro från 1700-talet. Under våren 2012 upptäcktes sprickor i brovalvet och sättningar vid brofästet. Därför tvingades vi stänga bron och öppna en tillfällig bro för bil- och gångtrafik i närheten. Efter att ha utvärderat olika alternativ beslöt kommunstyrelsen i december 2012 att reparera stenbron. De vägde samman ekonomiska och funktionella faktorer och även bevarandevärdet ur ett kultur- och byggnadstekniskt perspektiv. Reparationsarbetet kommer att vara färdigt under våren 2013 och kostar cirka tre miljoner kronor. Tankställe för biogas Om tre år ska det finnas tankställen för andra förnybara bränslen än etanol i Finspång och alla kommunala tjänstebilar ska använda förnybara drivmedel. Det är två av Finspångs kommuns miljömål för transporter 2015. Det är inte enbart kommunen som är intresserade av alternativa bränslen. Flera av de större företagen i kommunen kan också tänka sig att använda biogas, men för att kunna öka volymen och lönsamheten behöver även länstrafiken vara med. Under våren 2012 fick vi uppdraget, att tillsammans med tjänstemän från kommunen, ta fram ett beslutsunderlag för möjligheten att etablera en biogasmack. Kalkylen visade en investeringskostnad på fem miljoner kronor och en projekttid på tolv månader. 8 9

vad är 18 mil långt och grönt? En mer rättvis taxa för fjärrvärmen Årstid bestämmer fjärrvärmepris För två år sedan arbetade vi om fjärrvärmetaxan. Nu följer taxan årstiderna och den faktiska förbrukningen och kostnaden. Det gör den både mer rättvis och rättvisande för dig, oss och marknaden. För kunder i flerbostadshus och lokaler gäller taxan från 2012. Under förra året började vi byta ut fjärrvärmemätare hos villakunder och installera ett system som kan avläsas centralt. För dig som kund innebär det att du betalar för den värme du förbrukar och att du kan få den säsongsanpassade taxan. Från 2015 ska alla villakunder ha möjlighet att välja den nya taxan. Populärt öppet hus I maj bjöd vi in alla villakunder till informationskvällar med föreläsningar och guidade turer på värmeverket. Det visade sig att blandningen av teori och praktik var ett vinnande koncept när omkring 130 personer besökte oss. Därför planerar vi för fler träffar i samma anda. Grönt fjärrvärmevatten Finspångs fjärrvärmenät är närmare 18 mil långt och förser ungefär 900 fastigheter med värme och varmvatten. Om det uppstår en läcka i fjärrvärmenätet är det mycket yta att söka igenom och många som kan drabbas. Därför tillsatte vi i november förra året det gröna färgämnet Pyranin i fjärrvärm e vattnet. Eftersom de flesta läckagen sker utomhus och Pyranin är fluorescerande kan det lätt spåras med hjälp av en UV-lampa. Om det skulle uppstå ett fel med fastighetens fjärrvärmeväxlare kan tappvarmvattnet därför tillfälligt bli grönt. Pyranin är kontrollerat och godkänt av Livsmedelsverket, och färgar inte textilier, hud eller hår. 10 11

SSAB värmer Finspång Årets största och mest strategiska projekt var den nya energiåtervinningsanläggningen vid SSAB. Syftet med projektet är att minska miljöpåverkan genom att ta tillvara på överskottsvärme. Anläggningen tar hand om de 700 C varma gaserna från SSAB:s färgbeläggningsprocesser. Gaserna används för att värma vatten till 95 C, som sedan leds vidare till Finspångs fjärrvärmenät. Det gör att Finspångs värmeverk kan skära ner på sin fossila bränsletillförsel, vilket i sin tur minskar koldioxidutsläppet med över 4 000 ton per år. Även utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid kommer att minska. Den återvunna energin motsvarar cirka 10 MW, eller värmebehovet hos 1 100 villor. Projektet är vår största enskilda investering sedan 2003, då värmeverkets avfallspanna byggdes. Anläggningen invigdes i november av landshövding Elisabeth Nilsson. återvinning av värme motsvarande energibehovet hos 1100 villor 12 13

NY Våtmark renar lakvatten År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal vattenläckor 41 30 37 32 36 23 Uppsamling av lakvatten Vid årsskiftet 2008/2009 upphörde deponiverksamheten vid Sjömansängs återvinningscentral. Deponi är avfall som inte kan återvinnas. När deponiverksamheten på en anläggning upphör inleds sluttäckning av deponiområdet. Det innebär att vi med hjälp av tätnings- och barriärsystem ser till att nederbörd inte tar med sig skadliga ämnen, i så kallat lakvatten, vidare ut i naturen. Under 2012 anlade vi en våtmark och ett dikessystem för att på plats behandla lakvattnet vid Sjömansängs återvinningscentral. Våtmarksområdets yta uppgår till 7 hektar och vattenmagasinet innehåller 30 000 m³. Analyser visar att sluttäckningen fungerar mycket bra. Markoch växtsystemet bedöms som likvärdigt eller bättre när det gäller halten av ammoniumkväve och COD (Chemical Oxygen Demand, alltså den mängd syre som används vid kemisk nedbrytning av organiska ämnen i vatten). Det gör att lakvattnet numera inte behöver behandlas på Axsäters avloppsreningsverk. Vi tar givetvis fortfarande emot deponiavfall, men skickar det nu vidare till Gärstad deponi för slutbehandling. Läckor och avloppsstopp Entreprenadenheten utför anläggnings- och underhållsarbeten främst för våra interna verksamheter, men även på uppdrag av kommunen. Enheten har också hand om underhåll av vatten- och avloppsledningsnätet. Under året har entreprenadenheten även lagat 23 vattenläckor, vilket är rekordlågt. Vi har nått dit genom att under många år bedrivit ett kontinuerligt underhållsarbete av ledningsnätet. Exempel på uppdrag under 2012 Luft-/vattenspolat vattenledningar i Byle, Hävla, Igelfors och Rejmyre Infodrat 1 850 meter spillvattenledningar och 285 meter dagvattenledningar i Rejmyre Infodrat 500 meter vatten- och dagvattenledningar i Finspång Lagt om 550 meter vatten- och avloppsledningar vid Skidbacksvägen i Borggård Lagt om 550 meter vattenledningar i Finspång Nyanlagt 400 meter vattenledningar, 300 meter avloppsledningar och 330 meter dagvattenledningar i Finspång 14 15

Avfall 49% En miljövänligare framtid Finspångs Tekniska Verk har som miljömål att få en fossiloljefri produktion till år 2020. För att nå dit måste vi kontinuerligt minska användningen av fossilt bränsle Olja 11% Biobränsle 40% i produktionen. Det gör vi på flera sätt. Under vinterhalvåret blandar vi verksamhets- och hushållsavfall för att få en jämnare förbränning, vilket ger en förbättrad funktion hos avfallspannan. Vi återvinner även spillvärmen vid SSAB och omvandlar den till fjärrvärme och fler åtgärder är planerade de kommande åren. Att minska användningen av fossil olja i produktionen ger även ekonomiska fördelar. Under 2012 stod olja för mer än hälften av inköpskostnaden för bränsle (olja och biobränsle). Den största delen olja i användes under november och december på grund av det kalla vädret. Olja har även använts vid produktionsbortfall under några tillfällen. Godkänt avloppsvatten Axsäters avloppsreningsverk klarade under 2012 alla villkor och lagkrav kring utsläpp av avloppsvatten. När det gäller rening av totalfosfor och BOD7 ligger Axsäter med god marginal under utsläppsvillkoren och bra till jämfört med likvärdiga avloppsreningsverk i Östergötland. För kväve ligger vi strax under utsläppsvillkoret. Dock ligger vi något under medel för reningsgrad av kväve jämfört med likvärdiga avloppsreningsverk i Östergötland. På Axsäter används en reningsteknik som tar in vatten med hög ammoniumhalt. Det omvandlas sedan till kvävgas och släpps ut i luften. För att minska kväveutsläppen installerade vi under 2012 ett doseringsrör för kolkälla till fördenitrifikationen. Röret ska hjälpa bakterierna i fördenitrifikationen, som behöver kol för att kunna växa och reducera kväve. En positiv effekt av åtgärden märks förhoppningsvis redan under 2013. Utsläpp för 2012. Gränsvärden enligt tillstånds - villkor och lagkrav visas inom parentes. 1,8 mg/l BOD7 (15 mg/l*) 0,09 mg/l totalfosfor (0,5 mg/l*) 14 mg/l totalkväve (15 mg/l**) * beräknat som medelvärde för kalenderkvartal ** beräknat som årsmedelvärde Mindre mängd kemikalier ger vinster Under 2012 installerade vi en ny styrning av kalkdoseringen på värmeverket. Kalk används i avfallspannan för att reagera med sura ämnen som bildas vid förbränningen. Förhoppningen är att vi tack vare den nya styrningen kan minska kalkanvändningen i värmeproduktionen. Under året har vi minskat doseringen av flockningsmedel med ungefär 30 procent. Flockningsmedel är en kemikalie som används för rening av avloppsvatten. Tack vare minskningen har vi fått avsevärt mycket lägre halter av aluminium i slammet. Utsläppen av fosfor har samtidigt ökat men ligger fortfarande med god marginal under gränsvärdet. Den minskade användningen av kemikalier ger både ekonomiska och miljömässiga vinster. Minskningen av kalk beräknas spara 200 000 kronor i inköpskostnad per år. Och eftersom ungefär hälften av flygaskan från avfallspannan består av kalk kommer även kostnader för transporter och deponi att minska. Att vi har minskat på användningen av flockningsmedel gav under 2012 en besparing på cirka 228 000 kronor. 16 miljö 2012 miljö 2012 17

Ekonomi Resultatet för 2012 nådde nästan den budgeterade nivån. Företagets vinst blev 4,1 miljoner kronor. Däremot uteblev den planerade vinsten för fjärrvärmeverksamheten, som redovisade en förlust på 1,7 miljoner kronor. Jämfört med föregående år är det en resultatförbättring med 7,6 miljoner kronor. Övriga verksamheter gick med vinst. Energi Fjärrvärmeverksamheten fick i slutet av året produktionsstörningar. Det medförde högre bränslekostnader eftersom en större andel av produktionen blev oljebaserad. Uppstarten av spillvärmeåtervinningen från SSAB-projektet var planerad till det fjärde kvartalet, men startade först vid årsskiftet. Det innebar också att vi behövde använda en större andel olja än planerat. Vatten och avlopp VA-verksamheten redovisade som väntat ett nollresultat i enlighet med den nya vattentjänstlagen. Taxan för 2012 höjdes med 6 procent och försäljningen fortsatte att ligga på en oförändrad, stabil nivå. Framöver finns det ett stort renoveringsbehov av både ledningsnät och anläggningar. Det kommer att medföra ytterligare höjningar eftersom försäljningen har planat ut. Avfallshantering Avfallshantering redovisar ett överskott på 3,4 miljoner kronor. Vinsten beror till stor del på att vi tog emot avfall från företag. Verksamhetsresultatet varierar däremot över tid beroende på byggprojekt i kommunen. Avfallshanteringstaxan förblev oförändrad under 2012. För några år sedan upphörde deponiverksamheten vid Sjömansängs återvinningscentral. Den beräknade kostnaden för markåterställningen är 25 miljoner kronor, varav 17 miljoner kronor kommer från fonder. Investeringar Under året har bolaget gjort investeringar värda 35 miljoner kronor. Den enskilt största satsningen är anläggningen för återvinning av spillvärme vid SSAB. Under året gjorde vi omläggning av vatten- och avloppsledningar i ytterområdena Rejmyre, Borggård, Igelfors och Hällestad samt nyanläggning av ledningsnät för vatten- och avlopp på exploateringsområdet Lärkvägen. antal anställda 2012 2011 2010 44 48 48 FlERÅRSÖVERSIKT i Mkr 2012 2011 2010 Omsättning 162 149 155 Rörelseresultat 18 10-1 Resultat efter finansiella poster 6-2 -11 Årets resultat 4-2 -5 Avkastning på eget kapital % 17-6 -37 Soliditet 8 7 7 Balansomslutning 423 401 412 Omsättning per avdelning 2012 Mkr i % Energi 86 51% Vatten/Avlopp 39 23% Avfallshantering 23 14% Gator, gatubelysning 11 7% Teknik 10 6% Summa 169 100% Investeringar 2012 Mkr i % Fjärrvärme ledningsnät 2 6% Fjärrvärme spillvärme 20 57% Vatten/Avlopp ledningsnät 11 31% Vatten/Avlopp anläggningar 1 3% Övrigt 1 3% Summa 35 100% 18 EKONOMI 2012 EKONOMI 2012 19

Finspångs Tekniska Verk AB är ett helägt kommunalt bolag med ett femtiotal anställda. Vår uppgift är att förse dig som kund med värme, komfortkyla, vatten, avlopp och avfallshantering på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. Vi sköter även kommunens vägar. För sju år sedan certifierade vi oss enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det innebär att hela företaget förstår och arbetar mot samma mål för kvalitet och miljö. Det handlar om allt från hur vi svarar i telefonen och hanterar driftstörningar, till hur vi kan bli mer effektiva och minska miljöpåverkan. Under 2012 förnyade vi certifieringen för ytterligare tre år. Läs mer på www.finspangstekniskaverk.se. Där hittar du också en komplett årsredovisning och miljöredovisning. Fotografer: Nils Olof Johansson (omslag), Maria Broström, Johan Riska, Jan Petersson, Håkan Rosén, Svensk Biogas, Pix Galleri Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 80 Finspång 0122-851 80 www.finspangstekniskaverk.se