Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr 1 2011

A Winning combination Mobility, operational AvAilAbility, superior altitude coverage and all-weather capability are all non-negotiable requirements for Air Defence systems built for rapid deployment units. The ability to track and destroy all Air Targets including small and fast-moving missiles is of paramount importance. At Saab, by incorporating all of these prerequisites and more, we provide the methods and the means to destroy air-to-surface missiles and rotary-wing aircraft, Unmanned Air Vehicle, and cruise missiles. The Bamse AD fire units can be operated in stand-alone mode or more effectively linked with GIRAFFE AMB Air Surveillance Radar to form combat ready Air Defence Units. In addition to locating traditional Air Targets, GIRAFFE AMB can track and locate enemy rocket and mortar firings providing impact warning and firing data for Counter Battery Operations. bamse with GirAffe AMb A winning combination. Function operating time arena Air defence 24/7 worldwide www.saabgroup.com

Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 KRYLBO, tel 0226-121 09, E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: lengus44@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Överstelöjtnant Lars Mörrby Luftvärnets Stridsskola (LvSS) Luftvärnsregementet Box 515 301 80 HALMSTAD Tel 035-266 36 01 ISSN 004 3788 Innehåll Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 1 2011 Årgång 140 Redaktören har ordet... 2 Niklas Edelsvärd Dags för renovering av granatkastarsystemen... 3 Stefan Andersson Nordic Battlegroup sedd ur ett effektperspektiv...8 All vapentillverkning upphör i Eskilstuna...14 Ny regementschef i Boden... 16 Stefan Svensson Officersprogrammet - en ledarutbildning i förändring... 19 Omslagsbild: Rörlig, bepansrad granatkastare (Cardomsystemet) monterad i en M 113. Foto: Soltam Corp. Layout: Bert-Olof Lax Text och bild där inget annat anges är producerade och/eller fotograferade av redaktören. Artilleri & Luftvärn 1

Oeniga röster om fortsatt utveckling av svenska flygplan Redaktör Stefan Bratt har ordet Kanske något i det tysta pågår just nu för fullt debatten om att svenska flygvapnet har behov av att fortsätta utveckla Jas 39-systemet. Ja, säger självfallet industrin, flygvapnet och även vissa tunga politiker. Nej, säger flera kända försvarsdebattörer, bland annat FOI:s förre säkerhetspolitiske analytiker, Johan Tunberger. Själv säger jag troligen. Att gå i polemik om JAS fortsatta vara eller inte vara, är att trampa rakt in i ett redan ganska upprört getingbo. Faktum är, vilket olika forskningsrapporter är ense om, att svensk flygindustri i generationer har varit ett sätt att hålla liv vid en nytänkande och idégenererande kader av kvalificerade civilingenjörer. Jag tror också att de flesta är överens med mig om att utan en väl framåtsiktande spjutspetsindustri, som flertalet av våra försvarsindustrier utgör, skulle teknik-sverige gå mot en sotdöd. Bekymret som jag ser det är finansieringen Skägget i brevlådan Att utvecklingen av JAS har tagit död på ett antal intressanta materialprojekt råder inget tvivel om. Något som också Johan Tunberger belyser i flera inlägg, bland annat i Ny Teknik. Det är bara att konstatera: JAS har ätit upp flygvapnets operativa förmåga på ett anmärkningsvärt sätt. Stridsledningssystemet är i gungning, vapen saknas i stor utsträckning, det unika svenska bassystemet är skrotat och flygförarna får för litet flygtid. Vi står inför ett moment 22. Ett relativt stort och i sin helhet fungerande svenskt flygvapen med möjlighet till långsiktigt stöd i form av teknisk expertis och underhåll, framstår som en förutsättning för större export. Om utveckling köps till priset av ett krympande och obalanserat flygvapen och i förlängningen totalt försvarshaveri hamnar man med skägget i brevlådan, anser Tunberger. Detta ska också ses med perspektivet om fortsatta behov inom materielutvecklingsområdet. Luftvärnet till exempel har behov av nya robotsystem, likaså är frågan väckt inom armén om fortsatt tillgång till tunga pansarsystem. Om då JAS och den version som kallas New Generation kommer att kräva ytterligare 50 till 60 miljarder kronor från statens kassa, vad blir då kvar? Att knäcka denna hårda nöt lär inte bli någon enkel politisk uppgift. Diskussionen om JAS som försvarsmaktens Gökunge nummer ett lär fortsätta! 2 Artilleri & Luftvärn

Dags för renovering av granatkastarsystemen Niklas Edelsvärd Redaktionen för Artilleritidskrift har bett en av landets granatkastarexperter, major Niklas Edelsvärd, att skriva några rader om granatkastarutvecklingen i Sverige. Denna gång är fokus för artikeln den renovering av granatkastare som nu initieras samt den RFI (Request For Information) på 120 millimeters, fordonsburet, granatkastarsystem som FMV skickat ut till intresserade leverantörer i slutet av förra året. Ordet till Niklas Edelsvärd: "Jag tänkte börja med att med kortfattat besriva de dokument som till stor del styr utvecklingen av förband, materiel och förmågor. Armén ger på uppdrag av Överbefälhavaren årligen ut en utvecklingsplan som kan beskrivas som Arméinspektörens inriktning för arméns utveckling de kommande åren (AUP). Planen bygger på Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) vars militärstrategiska inriktning sätter ramar för arméns utvecklingsarbete. Artilleriregementet ansvarar i rollen som funktionsansvarig för indirekt bekämpning i Försvarsmakten för att utarbeta Systemutvecklingsplaner (SUP) för indirekt eld och för flygunderstöd (Close Air Support). Internationell anpassning AUP anger att för granatkastarförbanden ska en anpassning till internationella skjutmetoder genomföras. 1 Detta är påbörjat sedan några år tillbaka genom att till exempel kompasser med 6 300 streck bytts ut mot 6 400 mils. Nu återstår att byta ut hårdvaran på granatkastarplutonen, till exempel kompassvinkelmätare och riktinstrument. Renoveringen är dock mer omfatande än så. För att förbättra framför allt fömågan till bäringsbestämning och positionering har FMV genomfört studier där bland annat GPS används för att förbättra noggrannheten vid pjäsplatsen. Detta har beskrivits utförligt av FMV projektledare, Linus Ekqvist, i tidigare nummer av Artilleritidskrift. (Se AT nr 3 2010). I början av mars är Försvarsmaktens målsättningsdokument för renovering av grk klart och FMV räknar med att ett upphandlings- 1) HKV 2010-10-19 01 600.63220 Bilaga 1 AUP 2011, sidan 84. brigadchefen AUP anger att för I 19, överste granatkastarförbanden sin ska glädje en anpass- över att Torbjörn Larsson Sverige ning till internationella fått värdskapet för skjutmetoder IAS genomföras, säger major Niklas Edelsvärd, en av landets granatkastarexperter. Artilleri & Luftvärn 3

Det taktiska behovet av ett kvalificerat granatkastarsystem kvarstår. Kanske AMOS- projektet (bilden) kan komma att återupplivas som ett alternativ för bataljonsartilleriet vid de mekaniserade bataljonerna. förfarande kan påbörjas i slutet av april. Jag vill dock betona att trots de tekniska förbättringar som bland annat medger förenklat handhavande och ökad noggrannhet leder renoveringen inte till förbättrade förmågor för bataljonsartilleriets granatkastarplutoner. Naturligtvis är Försvarsmakten medveten om detta och beskriver i AUP att en fortsatt utveckling av bataljonsartillerisystemet krävs. Det är främst de mekaniserade 2) HKV 2009-03-11 09 833 51893 Bilaga 1 Reglemente för Markoperationer. 3) http://www.regeringen.se/sb/d/10209/a/111475. 4) HKV 2010-10-19 01 600.63220 Bilaga 1 AUP 2011, sidan 84. bataljonerna som har ett behov av ett fordonsmonterat system som uppfyller samma krav på rörlighet och skydd som det understödda förbandet, bataljonen. 2 Det kan synas motsägelsefullt att lägga ned det splitterskyddade granatkastarsystemet AMOS (Advanced MOrtar System) för att bara några få år senare beskriva ett behov av samma förmåga igen. Det är dock viktigt att poängtera att det var ett politiskt beslut att avveckla AMOS 2008, då den så kallade Genomförandegruppen ledd av Försvarsdepartementet föreslog effektiviseringar av materielprocessen och pekade ut utvecklingsprojekt som skulle avbrytas. 3 I det skedet var AMOS inte längre något utvecklingsprojekt. Prototyperna skulle börja tillverkas under samma år, men avvecklingen fullföljdes och projektet slutrapporterades under våren 2009. Det taktiska behovet av ett kvalificerat granatkastarsystem kvarstår dock. I AUP framgår att i syfte att utveckla den förmågan till skydd och rörlighet för bataljonsartilleriet vid de mekaniserade bataljonerna påbörjas studier av ny splitterskyddad granatkastare. 4 Nytt system operativt 2015 Ett sådant granatkastarsystem ska kunna vara operativt efter år 2015. Med anledning av detta har FMV, som nämndes i början av artikeln, under slutet av 2010 skickat ut 4 Artilleri & Luftvärn

en RFI för att få en uppfattning om marknadsläget och aktuell kostnadsbild för Försvarsmaktens budgetarbete. Ur ett tekniskt perspektiv kommer svaren på RFI:n även att ge förbättrat underlag för Försvarsmaktens kommande kravarbete. Tre viktigt krav anges i RFI:n: Fordonet som pjäsen ska integreras i skall vara Stridsfordon 90, splitterskyddad bandvagn liknande BAE System, Hägglunds BvS 10 eller ett splitterskyddat hjulfordon Patria AMV. Ur ett logistiskt perspektiv vill inte Försvarsmakten föra in en ny fordonstyp i organisationen. Granatkastarsystemet skall kunna integreras med manöverbataljonens ledningssystem (SLB) samt med den eldledningsmodul som nu är under utveckling tillsammans med Norge. Vägvalsfrågor Utan att föregripa vare sig FMV arbete med RFI eller Försvarsmaktens kommande kravarbete skall jag avslutningsvis reflektera runt en del vägvalsfrågor för ett framtida granatkastarsystem. Jag strukturerar min diskussion runt några av de så kallade grundläggande förmågorna. Med dessa förmågor avses ledning, underrättelser/information, skydd, uthållighet, rörlighet och verkan. De utgör en tankemodell för att kunna analysera 5) HKV 2009-03-11 09 833 51893 Bilaga 1 Reglemente för Markoperationer. och skapa system av system. 5 I detta fall är verkan, skydd, uthållighet och rörlighet mest tillämpliga för diskussion. Verkan Ska pjäsen medge direktskjutning kräver detta sannolikt en tornkonstruktion. Är eldhastigheten en viktig faktor talar detta för ett manuellt laddningssystem. Ett automatiserat laddningssystem sparar personal men kommer sannolikt inte upp i lika hög eldhastighet som ett mynningsladdat manuellt system som kan uppnå ca 18-20 skott per minut. Ett modernt granatkastarsystems mycket korta grupperingstider gör att skjutavstånd är mindre viktigt. Korta skjutavstånd leder också till korta säkerhetsavstånd. Skydd Ska pjäspersonalen kunna skjuta skyddat eller är det tillräckligt att kunna ta skydd i ett splitterskyddat fordon (under skjutning)? Om skjutning i skydd ska ske är tornbeväpning en möjlig lösning. En fördel med att öppna stridsluckor och skjuta, bortsett från sämre skyddsnivå, är att en sådan pjäs ger ett mindre hotfullt intryck i en stabiliserande operation. Skyddsnivån bör i övrigt motsvara det förband som understöds. Rörlighet Precis som i diskussionen runt skyddsnivå ska rörligheten motsvara manöverförbandet, det Artilleri & Luftvärn 5

T.h. En svensk grktropp under gruppering av 120 millimeterpjäs. vill säga framrycker huvuddelen av manöverförbandet med bandfordon är sannolikt band det bästa alternativet. Band är ofta ett dyrare transportsätt än hjul men medger bättre terrängframkomlighet. Vid vägtransport är hjulfordon att föredra. Uthållighet Uthållighet består av en mängd faktorer. Ett större hjulgående fordon kan medföra mycket ammunition men den totala vikten kan omöjliggöra vissa typer av fl yg- eller helikoptertransporter. En fördel med ett granatkastarsystem som kräver lite personal är att det blir en liten personalkostnad men erfarenheter visar att alla förband ska kunna uppträda som skyttesoldater och större besättning medger fl exibel förbandssammansättning. Jag gör inga anspråk på att detta ska vara en fullständig dokumentation av möjliga krav för respektive förmåga. Exemplen ovan visar på en intressant dynamik som kravställare har att ta hänsyn till. För att detta ska bli rätt är det viktigt att göra saker i rätt ordning. För att ställa rätt krav på vårt framtida splitterskyddade granatkastarsystem måste en noggrann analys ske av manöverförbandets målsättningsdokument (Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning) och därefter utarbeta relevanta krav som leder till att bataljonchefen får det understöd som krävs för att lösa tilldelade uppgifter. Min personliga uppfattning är att Försvarsmakten i kravställningsarbetet bör inrikta sig mot en lägre tekniknivå, för att säkerställa ett realiserbart koncept, men samtidigt utarbeta en utvecklingstrappa med önskvärda förmågor om ekonomiskt utrymme finns. 6 Artilleri & Luftvärn

A Global Military Supplier Aim and hit Situational awareness Reduce collateral damage Protect own troops Complete supplier - Full system flexibility - Combines new with old - CLS Vinghøg AS - a part of Simrad Optronics group is today the largest defence company in Norway without government ownership. We have more than 60 years of experience, and exports to more than 40 countries world wide. Through a combination of an innovative R&D department and diversification into new areas, Vinghøg has developed a range of new products that are world leading in their areas. Vinghøg will use this opportunity to thank the Swedish Army for trusting us with the delivery of two Mortar Vingpos concept systems for evaluation, the FOI2000 Forward Observer Instrument and the future delivery of TYR - The Man Portable Laser Designator. www.vinghog.com Artilleri & Luftvärn 7

Nordic Battlegroup 11 sedd ur effektperspektiv Force Commander NBG11, brigadgeneral Stefan Andersson. Foto: Jesper Tengroth/Försvarsmakten Nu är den insatsberedd. Vårt lands andra nordiska stridsgrupp, Nordic Battlegroup 11 (NBG 11). AT:s läsare har tidigare mött chefen för stridsgruppen, brigadgeneral Stefan Andersson i ett porträtt. Här skriver Force Commander Stefan Andersson själv om hur han ser på NBG 11 och uppbyggnaden av förbandet. När jag på Dackeskolans skolgård, hemma i småländska Tingsryd, valde just mitt brännbollslag så valde jag självklart de som hade det som behövdes i en traditionell brännbollsmatch. Duktiga på slagträet, snabba löpare, duktiga på att plocka lyror och andra egenskaper. Jag valde ett lag som hade stor bredd av egenskaper för att kunna möta alla typer av motståndare och för att vinna. Sedan den 1 januari och fram till sista juni 2011, står Nordic Battlegroup i beredskap. Styrkan har satts upp av Sverige, Finland, Estland, Irland, Norge och med stöd av Kroatien. Redo att göra en insats var som helst i världen. Vi är som ovan nämnda brännbollslag flexibelt sammansatta och med en stor bredd av förmågor att erbjuda. I januari 2008 fick jag i uppgift att påbörja arbetet att utveckla en av de snabbinsatsstyrkor som den Europeiska Unionen (EU) är överens om att unionen skall ha. I mars månad beslutade regeringen formellt att jag skulle bli chef för snabbinsatsstyrkan. Kritiken hörsammades Det fanns många ingångsvärden att utgå ifrån, ett av dessa var erfarenheter från Nordic Battlegroup 08 (NBG 08). Riksrevisionen har i en rapport kritiserat utvecklingen av NBG 08, just denna kritik och alla dess iakttagelser har varit viktiga ingångsvärden vid utvecklingen av Nordic Battlegroup 11 (NBG 11). Ett annat viktigt ingångsvärde var att förband ur insatsorganisationen skulle användas. Vidare skulle utvecklingen ske i linjeorganisationen i syfte att allt som görs, görs i harmoni med Försvarsmaktens övriga och samlade uppgifter. Men hur började det hela? EU insåg under konflikten på Balkan i början av 90-talet, att unionen hade behov av förmåga att hantera kriser av olika slag, och då utan att vara beroende av någon annan. EU insåg, och tog ställning till, att unionen behövde en robust förmåga till krishantering, så även med militära resurser. 8 Artilleri & Luftvärn

NBG har ett väl fungerande sjukvårdskoncept. På bilden syns två av beståndsdelarna: ett splitterskyddat sjuktransportfordon och en kroatisk sjukvårdshelikopter. Foto: Alexander Gustafsson/Försvarsmakten I december 1999 enades EU om de förmågor de skulle ha och i vilka scenarier de skulle kunna agera. Så långt är nog allt bra, enkelt att förstå samt att acceptera tanken och ambitionen. Konceptet med EU förmåga att genomföra snabba insatser, som är idén med EU Battlegroup Concept fortsättningsvis nämnt som snabbinsatsstyrka, omsattes i realiteten med start 1 januari 2007. Två snabbinsatsstyrkor står i 6 månaders beredskap samtidigt. Genom detta har EU handlingsfrihet att göra ett aktivt val att hantera en kris, i en kombination av civila och militära resurser och ha handlingsfrihet med den andra stridsgruppen. Flera dimensioner Utöver den politiska dimensionen finns det andra dimensioner som ofta inte ges något större utrymme i debatten som pågår. NBG 11 är en flexibelt sammansatt stridsgrupp, beredd att sättas in varsomhelst och när som helst. 10 dagar efter ett beslut i EU:s ministerråd, skall en stridsgrupp kunna vara på plats i ett insatsområde och börja lösa uppgifter. Jag minns när jag från min tv-soffa följde naturkatastrofen i Haiti. Jag såg kaoset och behovet, då människor låg under rasmassorna och väntade på hjälp eller på att få dö. Då insåg jag möjligheterna med EU:s snabbin- Artilleri & Luftvärn 9

Inom ett par dygn kan NBG 11 erbjuda ett toppmodernt fältsjukhus, logistikoch ledningsresurser, helikoptrar och transportflygplan. Foto: Alexander Gustafsson/Försvarsmakten satsstyrkor, men framför allt NBG 11. Inom ett par dygn hade vi med NBG 11 kunnat erbjuda ett toppmodernt fältsjukhus, logistik- och ledningsresurser, helikoptrar och transportflygplan, samt många soldater som hade kunnat skapa säkerhet och stabilitet och därmed bidra till att alla de organisationer som jobbar med humanitära insatser hade kunnat fullgöra sina insatser. Med min kunskap, erfarenhet och det mycket stora förtroende jag har för våra förband inom NBG 11, var slutsatsen att EU hade resursen, de hade möjligheten att fatta beslutet och de hade därmed möjligheten att lindra effekterna av den naturkatastrof som hade inträffat. Nu blev det dock aldrig någon insats i just Haiti, men följden efter detta blev att medlemsstaterna efteråt börjat ifrågasätta om det inte krävs ett mer flexibelt synsätt och ökad nyttjandegrad av unionens snabbinsatsstyrkor. Balanserade resurser en utmaning Om vi nu skiftar fokus till effekterna av att vara en av de 27 medlemsstaterna i EU och att ta ansvar för en av EU:s snabbinsatsstyrkor. Att Sverige har tagit och alltjämt tar ett ansvar som ledande och samordnande nation för en EU snabbinsatsstyrka har 10 Artilleri & Luftvärn

många effekter, så även positiva. Det är lätt att fokusera på alla de utmaningar som följer av ett sådant ansvar, för att det är klart att det finns utmaningar. Balansen mellan att avdela resurser till redan pågående insatser i Afghanistan eller Kosovo respektive att avdela resurser till EU:s snabbinsatsstyrkor, är en utmaning i sig. Krishantering görs i allt väsentligt tillsammans med någon annan. Så är det bland annat i Afghanistan tillsammans med Finland. Multinationellt samarbete är i många stycken en förutsättning för att EU som helhet skall kunna bidra med olika förmågor och insatser. NBG 11 är en ur vår ordinarie insatsorganisation tillfälligt sammansatt styrka. Varje förband har naturligtvis granskats och genomgått vissa justeringar för att kunna svara upp mot de krav på interoperabilitet som finns, då förband ur flera nationer skall kunna samverka och leverera effekter. Då förbandsträningsskedet och beredskapsperioden är avslutade återgår respektive insatsförband till sin ordinarie organisation. Soldater och officerare återgår därmed till sitt ordinarie förband. Effekten av det är att soldater, officerare och förbanden kanske är de mest välutbildade och övade som har de bästa förutsättningarna att kunna hantera en stor bredd av svåra situationer bland annat i Afghanistan. Och naturligtvis även för nationella behov. En annan positiv effekt är att vi tillsammans med våra nordiska grannar, konstaterar att vi har mycket gemensamt, lika behov av materiel, utbildning och övning. Ett multinationellt samarbete inom ramen för EU snabbinsatsförmåga har självklart utvecklat vår förmåga i våra ordinarie insatsförband och i olika funktioner. Med den erfarenhet jag nu har av utvecklingen av NBG 11 i sin helhet så har detta krävt ett stort mått av flexibilitet inom vår egen organisation för att kunna rekrytera, bemanna, utrusta, Granatkastarplutonen som ingår i NBG:s skyttebataljon övar under hösten 2010. Foto: Johan Lundahl Försvarsmakten. Artilleri & Luftvärn 11

utbilda och öva våra respektive förband. Jag är ganska övertygad om att detta arbete har skapat en ökad flexibilitet för att kunna anpassa sig till andra förutsättningar för att bland annat kunnat svara mot kraven på interoperabilitet, samt att kunna anpassa sig mot vad våra samarbetsländer har valt att bidra med. Just detta arbete har tagit mycken kraft och det är med mycket stor respekt jag nu med facit i hand kan konstatera att våra duktiga medarbetare på såväl högkvarters-, förbandsnivån samt med mycket gott stöd från Försvarets Materielverk, Försvarsmaktens Logistik m.fl. lyckats väl i den utmaning som mötte oss under 2008. Frågan är hur alla erfarenheter nu kommer att omhändertas givet att det blir ett politiskt beslut att ta ansvar även för en snabbinsatsstyrka med beredskap första halvåret 2014. Dessutom är jag övertygad om att alla de positiva effekter som jag hittills nämnt, även har positiva effekter för pågående och kommande insatser bland annat i Afghanistan och Kosovo inte minst att det kan bli resurssparande. Förberedda på allt! Hösten 2010 genomförde förbanden inom NBG 11 en omfattande övningsserie. Under sex veckor samövade delar av NBG 11 tillsammans och av dessa sex veckor hade vi två veckors samövning med hela NBG 11. Då kom förbanden från Irland, Finland, Norge, Estland och Kroatien till Sverige och med start i Blekinge så byggde vi vidare en främre bas i småländska Hagshult. Därefter påbörjades förbandsrörelserna mot Skaraborgs län och vi möttes av många och komplexa beslutssituationer. Det blev en riktigt bra övning över bredden. Med den personal vi har, deras kunskap och engagemang, och med den utrustning vi har och med en lång och omfattande övningsserie så känner jag mig väldigt trygg med vad vi är, vad vi har och vad vi kan leverera. Vårt ordspråk är Ad Omnia Paratus Förberedda på allt. Och det är vi! 12 Artilleri & Luftvärn

The worlds leading provider of Remote Weapon Stations. Chosen by 16 nations with over 11 000 systems sold and 5000 systems in active service world wide. WORLD CLASS through people, technology and dedication Kongsberg Protech Systems P.O.Box 1003 NO-3601 Kongsberg Norway Artilleri & Luftvärn Phone: + 47 32 28 82 00 - Fax: + 47 32 28 88 80 E-mail: kps.marketing@kongsberg.com www.kongsberg.com 13

All vapentillverkning upphör i Eskilstuna T.h. En bild tagen framför Gevärsfaktoriet 1911. Sannolikt är det arbetare och tjänstemän som "paraderar" framför huvudbyggnaden. Mitt på bilden står en mansperson iförd uniform och gör honör. Källa: Smestad i förvandling. Eskilstunaindustrin från förr till nu. Stockholm 1985 Under 2012 upphör en över 350 år lång epok i Eskilstuna då all vapentillverkning flyttas till Karlskoga. Nuvarande ägaren av det som återstår av gevärsfaktoriet, Saab, har fattat beslut om att lägga ned verksamheten och samtliga cirka 200 anställda varslas om uppsägning. Effektiviseringsprogram Produktionsflytten är en del av ett större effektiviseringsprogram som Saabs affärsområde Dynamics nu genomför för att anpassa verksamheten till förändrade marknadsförutsättningar. En del av den nuvarande produktionen, av bland annat eldrör till granatgevärssystemet Carl-Gustaf, flyttar till Karlskoga med början redan under 2011. Den pågående renoveringen av AK 5 upphör inom kort och då finns det heller inte nya order att hantera inom finkalibersegmentet. Förutom verksamheten i Eskilstuna berörs även delar av affärsområde Electronic Defence Systems (EDS) i Göteborg samt gemensamma affärsområdesfunktioner av effektiviseringsprogrammet. För att kunna växa och fortsätta vara ett av världens mest högteknologiska företag behöver vi vara kostnadseffektiva och utveckla produkter och tjänster som efterfrågas både i dag och i framtiden. Strukturåtgärderna vi nu beslutat om innebär att vi koncentrerar verksamheten genom att minska antalet verksamhetsplatser samt effektiviserar inom områden där vi har för höga administrativa kostnader, säger Saabs verkställande direktör Håkan Buskhe till Karlskoga-Kuriren. Vapentillverkningen i Eskilstuna inleddes i mitten av 1650-talet då livländaren (nuvarande Lettland) Reinhold Rademacher fick långtgående privilegier av Karl X Gustav för att starta smidesverksamhet i dåvarande Carl Gustafs Stad. År 1814 anlades gevärsfaktoriet som fram till dags dato har licenstillverkat vapen som gevär m/96 (Mauser), k-pist m/45, AK 4 och AK 5 samt egenutvecklade Carl-Gustaf. 14 Artilleri & Luftvärn

Kallelse Artilleriklubbens årsmöte 2011 med seminarium i samarbete med Pansarvärnsklubben och Granatkastarteknisk Förening Torsdag 5 maj 2011 Tre Vapen, Banèrgatan 62 (Filmsal C, ingång C, 1 tr ned) Kostnad: 100 kronor. Program 0930 Samling, kaffe. Filmsal C 1000 Årsmötesförhandlingar 1100-1730 Seminarium med föreläsningar om bl.a: Arméns utveckling (föreläsare ur ATS). Ny teknologi stoppar beskjutning och splitter (Magnus Gilborne, Protarius). Taktikanpassning i pågående insats (Rehnberg, Int Utb). Statusbeskrivning av verkansutvecklingen inom granatkastarsystemet (föreläsare från FMV och Nammo). Erfarenheter från danska arméns insatser i Afghanistan (föreläsare från danska armén). Ca 1800 Middag (buffé). Anmälan inklusive personnummer senast den 25 april till: Lars Mörrby: lars.morrby@artilleriklubben.se alt lars.morrby@mil.se eller telefon 0702-17 02 16. Artilleri & Luftvärn 15

Foto: Mats Engfors, Artilleriregementet Ny regementschef i Boden Anders Callert tar över efter Torbjörn Larsson Det är en i många avseenden och i Boden välkänd artillerist som nu övertagit chefsstolen på Artilleriregementet efter Artilleriklubbens ordförande, Torbjörn Larsson. Anders Callert är namnet. En i Falun uppvuxen herre som också fick uppdraget att leda flytten av regementet från Kristinehamn till Boden för sex år sedan. För mig är det en stor glädje att få ta över chefskapet för Artilleriregementet. Jag har, som många redan känner till, haft förmånen att vara högst delaktig i regementets upprättande i Boden med allt vad det innebar i form av rekrytering av personal, och byggnationsfrågor. Dessutom har jag kunnat följa förbandets utveckling på nära håll som chef för Artilleriets Stridsskola (ArtSS) under ett par års tid, säger Anders Callert. Vill bidra till utveckling Den nyblivne översten säger sig vara ödmjuk inför uppgiften och skänker en tacksamhetens tanke till företrädaren, Torbjörn Larsson. Överste Larsson har i mitt tycke utfört ett superbt arbete som regementschef då han överlämnar ett truppslag som numera inte är ifrågasatt, utan i stället utgör en naturlig komponent och förmåga i Försvarsmaktens insatsorganisation. Under min sejour på Högkvarteret, innan jag tillträdde befattningen som regementschef, arbetade jag med frågor som gäller insatsorganisation 14 och kunde många gånger stolt konstatera att Artilleriregementet har ett mycket gott anseende och utgör en efterfrågad förmåga, säger Anders Callert. Han sökte posten som regementschef inte bara för att det är ett intressant och utmanan- 16 Artilleri & Luftvärn

de uppdrag utan för att han hoppas kunna bidra till funktionens framtida utveckling. Kanske låter det mer märkvärdigt än vad det är men jag har en vilja att artilleriregementet skall vara ett av de första förbanden som transformeras till insatsorganisation 14. Det är en omställning som kommer fokusera både på insatser, nytt personalförsörjningssystem och ett professionellt förhållningssätt till det nya artillerisystem vi håller på att utveckla och införa, säger Callert till AT. Vad blir din första viktiga uppgift när det gäller utvecklingsarbetet? Den i närtid viktigaste uppgiften är att fullfölja våra internationella insatser samtidigt som vi ska bygga upp en positiv rekryteringskraft både när det gäller att vara anställd soldat i Norrbotten och på Artilleriregementet. I detta avseende fyller alla anställda inom regementet en mycket viktig funktion då vi ska se till att den mycket goda förbandsanda som Artilleriregementet är känt för även framgent också omfattar våra anställda soldater. Skrinlade civilingenjörsstudier Anders Callert växte upp i Falun och slutförde i gruvstaden den fyraåriga, tekniska gymnasieutbildningen. Värnplikten genomfördes i Östersund på Norrlands Artilleriregemente (A 4). Under denna tid skrinlade jag mina planer på att bli civilingenjör för att istället prova officersyrket som artillerist. Det beslutet har jag inte ångrat! Anders Callert, 45 år. Bor: I villa i Boden. Familj: Hustru Åse samt barnen Sofia och Johan. Fritidsintressen: Skoteråkning, skidåkning, sportdykning samt segling. Det visste du inte om Anders Callert: Under gymnasietiden frilansade Callert som sportjournalist och startade även en enskild firma inom radio- och tv-handel. Intresset för utvecklingsfrågor grundlades då han arbetade som sekreterare för den försvarsmaktsgemensamma studien Markmålsstudien. Studien fick stort genomslag, både nationellt och internationellt och därför kändes det som ett naturligt steg att bli artilleriets utvecklingschef, vilket tjänsten som chef för ArtSS innebär. I rollen som artilleriets utvecklingschef fick Callert också ett omfattande internationellt nätverk, inte minst med norska artilleriföreträdare. Vi var med och utformade Memorandum Artilleri & Luftvärn 17

Chefsbyte på Artilleriregementet. Bilden t. h. Överste Torbjörn Larsson överlämnar fanan till överste Anders Callert. T.v. Den nye chefen tar emot förbandets personal. of Understanding angående indirekt eld mellan Sverige och Norge. Tillsammans med min dåvarande norska motsvarighet författade vi även det Technical Agreement som omfattar gemensam utveckling, utbildning och träning. För närvarande är Anders Callert Försvarsmaktens representant i MoU-delegationen för Indien, vilken leds av Försvarsdepartementet. När det gäller funktionsföreträdarskapet för indirekt bekämpning vill Anders Callert ta ytterligare steg mot att sprida kunskap om funktionen inom hela Försvarsmakten. Detta ska ske genom att aktivt delta på fält- och förbandsövningar och genom en utvecklad kursverksamhet. Vårt djupa samarbete med Norge ska harmonisera med denna funktionsutveckling, säger Callert. 18 Artilleri & Luftvärn

Officersprogrammet en ledarutbildning i förändring Stefan Svensson Under 2010 var officersprogrammet en av landets mest attraktiva, akademiska utbildningar. Programmet var under förra året den utbildning som hade flest sökande per utbildningsplats (cirka 15 sökande/ plats). Av de 1 316 sökande passerade 90 nålsögat. Som jämförelse kan nämnas att psykologutbildningen lockade drygt 10 sökande per plats och läkarutbildningen med knappt 9 sökande/plats. 1 Med vetskap om att Försvarshögskolan så sent som första januari 2008 blev en statlig högskola med examensrätt är det imponerande att på så kort tid lyckats skapa en så pass hög attraktionskraft till officersutbildningen. Denna artikel ska belysa vad den akademiska officersutbildningen är för något och vilket ansvar Artilleriregementet har i utbildningen av våra framtida ledare. Akademisk examen Idag rekryteras ungdomar till ett officersprogram som sträcker sig över tre år och ut- 1) http://www.hsv.se/statistik/statistik om högskolan/sökandetryck, (2010 var det 1316 sökande till 90 platser). mynnar i en akademisk officersexamen omfattande 180 högskolepoäng och möjlighet till anställning i Försvarsmakten. Utbildningen syftar till att den examinerade inledningsvis kommer att vara anställningsbar i nivån plutonchef. Som kadett är man både student vid Försvarshögskolan och militär personal i Försvarsmakten utan att vara knuten till något regemente eller flottilj (förbandsplacering får kadetterna veta senast under termin två). Termin 1-3 samt 6 är i grunden teoretiska och genomförs vid Karlberg i Stockholm. Termin fyra och fem bygger på teoristudierna med tillämpade och praktiska moment. De genomförs som verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på någon av Försvarsmaktens skolor eller förband. För de som valt krigsvetenskaplig profil med inriktning mot indirekt bekämpning genomförs utbildningen på skolsektionen vid Artilleriets Stridsskola i Boden. Varför är då officersutbildningen akademiserad? Det något förenklade svaret på denna fråga hittar vi bland annat i förarbetena till de beslut våra politiker fattat i frågan om Major Stefan Svensson är huvudlärare i Krigsvetenskap på skolsektionen vid Artilleriets stridsskola på A 9. Utöver militära skolor och tjänstgöring i Afghanistan som kompanichef har Stefan studerat statsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet, militärhistoria vid Stockholms Universitet samt Ledarskap & Informationsteknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Artilleri & Luftvärn 19

T.h. Grundläggande förståelse.hos eleverna skapades bl.a under förra året med deltagande som stabsmedlemmar i en norsk stab under Nordic Artillery Exercise (NAX) samt ett utbyte med finska kadetter under det finska artilleriets slutövning i Rovajärvi, där femtiotalet skjutande enheter ingick. riktlinjerna till den framtida officersutbildningen. I Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav (SOU 1998:42) och Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten (SOU 2003:43) återfinns bland annat återkommande formuleringar på officerskompetens som omfattar ett förhållningssätt baserat på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. 2 ÖB fastslår även i januari 2001 i promemorian Högskoleanpassning av Försvarsmaktens skolsystem Examensrätt vid Försvarshögskolan och Försvarsmaktens skolor att kvalitetskriterier enligt högskolelag och högskoleförordning skall tillämpas för utveckling av FM:s skolsystem. 3 I texterna framgår även ett resonemang om att officersyrket idag inte längre är att se som ett livstidsyrke, och att en akademisering i sig utgör ett incitament för en större rörlighet på arbetsmarknaden och kvalitetsförbättring av forskning och utbildning. 4 Ska vila på vetenskaplig grund Vad innebär då en akademisk officersutbildning? Innebörden av detta är att all högre utbildning skall vila på vetenskaplig grund, eller som det mer högupplöst uttrycks i regeringens proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret angående det militära systemets utveckling: För att utbilda officerare med analytiskt 2) http://riksdagen.se/. 3) Promemoria 19100:60712, 2011-01-17. 4) SOU 2003:43, s. 76. och kritiskt tänkande bör högskolelagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tillsammans med forskning prägla utbildningen. 5 Vetenskapligheten kan sägas vara utbildningens anknytning till forskningen inom det kunskapsområdet utbildningen omfattar, men även träning i att hantera vetenskapliga metoder, ett vetenskapligt förhållningssätt till egna och andras kunskaper och ett självständigt och kritiskt tänkande för att 5) Prop. 2001/02:10, s.204. 20 Artilleri & Luftvärn

kontinuerligt ompröva egna och andras sanningar. Den beprövade erfarenheten utgår ifrån all tidigare vunnen erfarenhet inom kunskapseller verksamhetsområdet. Erfarenheten återfinns i allt från litteratur, reglementen, anvisningar, rådande uppfattningar och värderingar till hur vi förstår, handlar och argumenterar inom rådande praxis som gör att vi i yrkesutövningen når bättre resultat än man annars skulle ha gjort. Den inte helt okomplicerade beprövningen kan sägas utgå ifrån en systematisk och kritisk reflektion som dokumenteras för att synliggöra, sätta ord på, påverka eller förbättra ett praktiskt handlande. 6 Kvalitetssäkring Den verksamhetsförlagda utbildningen i Boden på Artilleriets stridsskola omfattar 60 högskolepoäng fördelade på tre ämnesområden; ledarskap, militärteknik och krigsvetenskap. Varje ämnesområde är representerat av en huvudlärare som ansvarar för den akademiska kvalitetssäkringen mot Försvarshögskolan, högskolelag och högskoleförordning. De formella kraven på huvudlärarna omfattar genomförda högskolekurser i pedagogik, militärteknik, ledarskap och 6) PM Några tankar om högskolemässig yrkeskompetens, FHS Institutionen för ledarskap & management, 2002-01-17, Talerud Bo, s 1 ff. krigsvetenskap i kombination med kunskap och erfarenhet i yrket. Länken mellan lärarna och de formella kraven i lag och förordning är examinatorer anställda vid Försvarshögskolan. Deras roll är att säkerställa att högskolepoängen examineras, rapporteras och utvärderas enligt gällande regelverk. År 2009 utbildades två kadetter, 2010 sex kadetter och under 2011 utbildas fyra kadetter inom funktionen indirekt bekämpning. Grundläggande förståelse Utbildningens innehåll är i huvudsak fokuserad på praktiska moment som omfattar allt från språkutbildning, taktiska bedömanden, orderskrivning, trupputbildning, truppföring, eldledningstjänst, pjästjänst, sensorutbildning och meteorologi till planering och genomförande av skarpa stridsskjutningar. Övergripande mål för utbildningen är att skapa en grundläggande förståelse för indirekt bekämpning i ett brigadkoncept, färdighet att leda en pluton och utveckla förmågan till kritisk och systematiskt reflektion. Det internationella inslaget i utbildningen är viktigt för att få perspektiv på harmoniseringen av internationella metoder och svenska traditioner. Det skapades under förra året med deltagande som stabsmedlemmar i en norsk stab under Nordic Artillery Exercise (NAX) samt ett utbyte med finska kadetter under det finska artilleriets slutövning i Rovajärvi, där femtiotalet skjutande enheter ingick. Artilleri & Luftvärn 21

T.v. Svenska kadetter på marsch i Rovajärvi. Temperaturen ligger på minus 32 grader, vilket man också får paktiska erfarenheter av. Det svåra ur ett lärarperspektiv ligger inte i att formulera provfrågor, hålla i lektioner eller skapa lämpliga pedagogiska utbildningssituationer. Snarare ligger svårigheten i att göra yrket transparent - att hitta igen, definiera och formulera varför vi gör saker på ett visst sätt eller varför det står som det gör i reglementen och anvisningar. Det är ord, handlingar, beteenden och förmågor som bidrar till att definiera en skicklig officer. Saker som vi ibland gör utan att vara medveten om det. Det är just det som är utgångspunkten när vi ska bedöma och examinera kadetternas praktiska prestationer och samtidigt vara beredd på att möta kadetternas självkritiska granskning. Viktigt samarbete Utbildningen sker i nära samverkan med Artilleribataljonen och de trettiotal yrkesoch befattningsspecifika kurser (YBK) som ges vid skolsektionen. Ett samarbete som är ytterst viktigt, dels för att åstadkomma funktionskedjor för den indirekta bekämpningen, elevvolym och en truppmassa som omfattar minst plutons storlek. Dels för att åstadkomma den viktiga kontakten mellan artilleriförbandets personal och officersaspiranterna inför en framtida anställning. Kadetterna som genomför utbildningen i Boden är i huvudsak inte, och behöver inte, vara grundutbildade artillerister. Deras militära 22 Artilleri & Luftvärn

bakgrund är väldigt skiftande och hemorten ligger ofta en bra bit utanför Norrbotten. Om det med nämnda förutsättningar varit en pedagogisk utmaning att på ett år forma blivande bekämpningsofficerare, har det varit desto lättare att förmedla känslan av Artilleriregementet som en modern och trivsam arbetsplats på väg framåt. Det har vi det goda samarbetet inom regementet att tacka för. En fänrik är inte färdigutbildad Efter termin sex och uppnådd officersexamen är fänrikarna givetvis inte färdigutbildade. De är däremot tränade i att systematiskt och självkritiskt reflektera över sakers tillstånd i syfte att påverka eller förbättra verksamheten, samt att metodiskt förhålla sig till källor och auktoriteter för att skilja på brus och fakta. De är även skolade i ett system som bidrar till att forma ett ansvarstagande för egen och andras kunskapsutveckling, där befordran sker efter en samlad bedömning av den enskildes meriter, inte efter vilket skolsteg som genomförts. Beroende på vilka befattningar individen utvecklas mot är det upp till officeren att ta reda på vilka kurser som måste läsas in. Nästa gång officeren kommer i kontakt med skolformen är eventuella studier på Högre stabsutbildning (HSU). Utländska studenter på A 9? Försvarsmaktens officersutbildning är inte den första yrkesutbildningen och förmodligen inte den sista som akademiserats och gjorts vetenskaplig. Det finns flera exempel på andra länders försvarsmakter som sedan länge akademiserat officersyrket, med liknande och annorlunda upplägg än den svenska. På den svenska arbetsmarknaden finns en flora av exempel på utbildningar där motståndet till förändring i riktning mot högskolemässig yrkeskompetens varit stort men idag ses som något helt naturligt, sjuksköterskeutbildningen är ett exempel. Till detta kommer att omvärlden förändras kontinuerligt, gränser öppnas eller suddas ut, människor rör sig över större ytor och den säkerhetspolitiska spelplanen tillförs förändrade och nya hot. Vilka kunskaper som behövs i den framtida officersprofessionen kommer sannolikt även det att förändras, men i en snar framtid håller jag det som inte allt för osannolikt att vi i utbildningen integrerar utbytesstudenter från både de nordiska och övriga europeiska länder. En utveckling som är nödvändig för att stärka, utveckla och säkerställa en fortsatt hög attraktionskraft för officersyrket och den indirekta bekämpningen. Artilleri & Luftvärn 23

Artilleriklubben Adress c/o Överstelöjtnant Lars Mörrby Luftvärnsregementet Box 515 301 80 HALMSTAD Tel 035-266 36 01 Ordförande Överste Torbjörn Larsson Norrbottensbrigaden Norrbottens Regemente, I 19 Box 9105 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00 Artilleritidskrift Bankgiro 883-4278 Prenumerationspriser Inom Europa 250 kr per år Utom Europa 300 kr per år Lösnummerpriser Enkelnummer 85 kr Dubbel-/Temanummer 110 kr 2011Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa. Årsavgift för 2011 Nu är det dags att betala årsavgiften för 2011. Varför inte bli ständig medlem och därmed slippa alla årliga betalningar? Artilleriklubbens postgiro 547 31-5 Årsavgift 125 kr. Ständigt medlemskap 1 250 kr. Om du betalar via nätet: Ange namn och adress samt medlemsavgift 2011. 24 Artilleri & Luftvärn

sandbeck.no Reliable and Accurate Technology Securing the Future With Nammo ammunition your soldiers are prepared when training suddenly becomes reality. www.nammo.com

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO ARCHER MoRE than A gun With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.