NR 2 2008 SVENSKA EN ERFAREN FRIMÄRKSDEBUTANT www.posten.ax
Se framåt och i backspegeln I skrivande stund är det en vecka kvar till midsommar, sommarens höjdpunkt på Åland. För mig gäller det dock att tänka framåt i tiden. Då du läser det här är det höst och snart dags att inleda ett nytt, spännande frimärksår. För att få allt att hänga ihop gäller det att ha god framförhållning med tidsramar för planering av frimärken som kanske kommer ut om fem eller tio år. Samtidigt måste man notera vad som händer här och nu. Och inte att glömma, se i backspegeln. Allt detta gör att arbetet med frimärken är så fascinerande, det gäller att vara lyhörd för vad samlarna tycker. Och det viktigaste av allt, att ha bra medarbetare som gör detta möjligt. Anita Häggblom AFFÄRSOMRÅDESCHEF POSTEN ÅLAND FRIMÄRKEN MEDARBETARE Jag skriver texterna till kundmagasinet. KATJA RIKBERG PR & information Jag jobbar som informatör och skriver texterna till kundmagasinet, foldrar och annat marknadsföringsmaterial. Dessutom är jag medlem i Frimärksgruppen, där vi planerar och tar fram alla frimärken. Jag ansvarar också för innehållet och uppdateringarna på hemsidan och för kontakterna med pressen. GUNILLA HÄGGBLOM Kundtjänst, tyska Jag jobbar med kundservice på tyska och engelska. Utöver det översätter jag vårt magasin och annat informationsmaterial till tyska. Det omväxlande arbetet är det bästa med mitt jobb och det är stimulerande att kunna hjälpa kunder i många olika länder. Det omväxlande arbetet är det bästa med mitt jobb.
POSTEN ÅLAND FRIMÄRKEN PB 100 AX-22101 MARIEHAMN ÅLAND, Finland TELEFON Från Finland: 018 636 639 Beställningar från Finland: 0203-40020 Från utlandet: +358 18 636 639 Telefontid: mån fre 9.00 16.00 FAX Från Finland: 018 636 608 Från utlandet: +358 18 636 608 INTERNET www.posten.ax Nordenfrimärken: www.topoftheworld.nu E-POST frimarken@posten.ax BESÖKSADRESS Mariehamns postkontor, Nygatan 6, Ma rie hamn REDAKTION Anita Häggblom Katja Rikberg Heidemarie Eriksson Björn Wennström Cecilia Mattsson TEXT Katja Rikberg LAYOUT Cecilia Mattsson PRODUKTION Posten Åland Ålandstryckeriet OMSLAGSBILD Lucas Eriksson Vi reserverar oss för ändringar i informationen. 2 2008 Innehåll Se framåt och i backspegeln 2 Medarbetare 2 Nya juldekorationer 4 Samlarbil 19 4 En ängel runt halsen 5 Krönika: Håkan Axelsson 5 Besök Top of the World 6 Kronprinsessan på frimärke 6 Julfrimärkesportot 2008 7 Tävlingsvinnare 7 Frimärken flyttar 7 Biografverksamheten 100 år 7 Daniel vill väcka känslor 8 Remmare enligt det ryska systemet 14 Mångsidiga författare 16 Märken med klassiska julmotiv 21 Minna 22 Ny gräns, ny tid 26 Förstadagskuvert 2008 30 Utställningskort 2008 31 Specialstämplar 2008 32 Besök hos konstnären Juha 33 Tävling 34 Kalender 35 8 Åland har haft elektricitet i 100 år 2009. Ett miniatyrark med ett vindkraftverk utkommer i januari. 14 2009 är det dags för en ny serie med frankeringsetiketter. Temat är Remmare. 16 Nästa års frimärkshäfte heter Åländska författare. Det utkommer i mars. 26 Frimärket Ny gräns, ny tid uppmärksammar att det har gått 200 år sedan händelserna 1809.
4 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN NYHETER Nya juldekorationer Lagom till julen kommer den fjärde förpackningen med juldekorationer från Posten Åland. Konstnären för juldekorationerna är redan känd för Postens abonnenter. Det är Marianne Häggblom, som även gjorde fjolårets dekorationer och årets julmärken. Henne kan du läsa mera om på sidan 21. Förpackningen är designad av Linda Karlsson. ÄVEN ETT FRIMÄRKE Förpackningen innehåller fyra olika snöflingor, tillverkade i mässing och täckta med 24 karats guld. Samtliga dekorationer är försedda med ett guldsnöre och i förpackningen finns också 2008 års julfrimärke av Eva-Jo Hancock. FRÅN NOVEMBER Förpackningen med juldekorationer kostar 21. Den finns tillgänglig från och med början av november. Samlarbil nr 19 Samlarbil nr 19 utkommer i november. Den här gången är det en svart och gul Chevrolet. Bilen är av årsmodellen 1939 och på sidan finns frimärket OS i Beijing, som utkom 9 maj. På bilens motorhuv finns också konstnären Juha Pykäläinens bild av en spjutkastare, som även fanns på frimärksarket för utgåvan.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 5 KRÖNIKA Det kittlar att få nya frimärken HÅKAN AXELSSON Landskapsarkivarie och medlem i Postens Frimärksråd En ängel runt halsen Lagom till julen utkommer ett smycke med ängel motiv, specialgjort för Posten Åland. Ängeln är 2 centimeter hög och har ett huvud av åländsk granit och en kropp av silver. Med smycket följer en halskedja som är 45 centimeter lång. Halsbandet levereras i en present ask och kostar 21,90. Beställ änglasmycket redan idag så har du det hos dig i god tid innan du ska börja fundera på julklapparna! UPPLAGAN ÄR 6500 Chevroleten är i skalan 1:45 och upplagan är den här gången 6500 exemplar. Priset på samlar bil nr 19 är 14,70 och den skickas till dig som abonnerar på samlarbilar i december. Du som ännu inte samlar på Postens miniatyrbilar kan när som helst öppna ett abonnemang genom att kontakta Posten Åland Frimärken. JAHA, OCH HUR VILL DU HA stämpeln, frågade damen på andra sidan disken. Hon hade träffat andra samlare förut och förstått att vi alla vill ha det på olika sätt. Mitt på, i nederkant, bara-lite-i-hörnet det finns alla smaker. MIN SAMLING BÖRJADE med Ålands första frimärke. Kul att vara med från början, tänkte jag och kompletterade samlandet av Sverige och Finland med Åland. Sen har det rullat på. SAMLAT HAR JAG GJORT sedan 12 årsåldern med några ordentliga avbrott för andra intressen. Inriktningen har förändrats med tiden men de tre landssamlingarna ligger som en stabil botten. Med tiden har det blivit mer begagnade frimärken, försändelser och exempel på Postens olika tjänster. Den åländska utgivningen är inte större än att man hinner med att betrakta varje märke för sig, läsa på lite i informationsmaterialet och kanske göra en utflykt för att se motivet i verkligheten. Att utgivningen varierar och moderniseras är bara bra. Trekantiga, grusade och hologramförsedda märken livar upp mitt album. SOM JAG SER DET är det alltid lika kul att se vad nytt som kommer. Som liten var det att slå i atlasen och leta i lexikonet för att förstå vad motiven var eller varifrån de kom. Det finns mycket att lära av Ålands frimärken. Fortfarande kittlar det att få nya märken och samtidigt lära sig nya saker. JAG BRUKAR DÅ OCH DÅ ta en tur till några av Postens kontor för att stämpla lite märken och skicka lite försändelser. Det är kanske lika mycket ett svepskäl för en tur runt i landskapet. Att slumpen gav mig möjlighet att flytta till Åland för att jobba här har det med samlandet att göra eller inte? Ingen vet. MITT PÅ TACK, sa jag, och där satt stämpeln.
6 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN NYHETER Besök Top of the World Visste du att alla nordiska postverk har en gemensam sida på internet, där du bland annat kan skriva i gästboken och läsa om alla Norden-utgåvor? Sidan hittar du på www.topoftheworld.nu och där kan du läsa om frimärksnyheter från alla nordiska postverk. Dessutom presenteras fakta om varje land/område. LÄS GÄSTBOKEN Du kan också skriva i gästboken och läsa andra samlares frågor och kommentarer. I samband med varje ny Norden-utgåva presenteras grundlig information om varje motiv. Informationstexterna finns främst på engelska men också på de respektive postverkens språk. www.topoftheworld.nu Kronprinsessan på frimärke 1 KLASS I mitten av maj gjorde den svenska kronprinsessan Victoria sitt första officiella besök på Åland. Posten Åland ville givetvis uppmärksamma henne på de åländska frimärkena och fick då möjligheten att överräcka ett set med egna frimärken med kronprisessan som motiv. Frimärkena var tillverkade med hjälp av tjänsten Mina frimärken och upplagan var 24 frimärken. Kronprinsessan fick också en frimärksårsbok samt postkort, så hon kunde skicka egna hälsningar från Åland.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 7 NYHETER Julfrimärkesportot 2008 I förra numret av Ålandsposten Frimärken kunde du läsa om årets julfrimärke. Portot för frimärket är Julpost 08 vilket i år innebär att det kostar 0,55. Frimärket kan användas för att skicka julhälsningar till Åland, Finland och Sverige för det reducerade priset under en begränsad tid i november och december. Tävlingsvinnare I förra numret av Ålandsposten Frimärken fanns det en tävling och av alla inkomna svar har följande vinnare dragits: Kirsti Kulokoski, Palonurmi, Finland Francois Vandevyer, Gent, Belgien Petra Mannerström, Emkarby, Åland Bo Björck, Billesholm, Sverige Ragnvald Hansen, Oslo, Norge Priserna har skickats hem på posten. De rätta svaren var: 1. Kjell Andersén 2. Veteranbilar på Åland 3. Anni Wikberg 4. 10 november 5. 1959 Frimärken flyttar I början av 2009 flyttas hela frimärksavdelningens verksamhet från lokalerna i centrala Mariehamn till nybyggda delar av postterminalen i Sviby i Jomala. I och med flytten finns Postens samtliga avdelningar, förutom postkontoren, på ett och samma ställe. Hela personalen på Frimärken ser fram emot att efter flytten till mera ändamålsenliga lokaler kunna betjäna sina kunder ännu bättre och effektivare. Under flyttiden i januari 2009 kan det dock förekomma vissa störningar i telefonoch e-postkontakten med Frimärken och vi ber er ha överseende med detta. Biografverksamheten 100 år Den 6 april utkommer ett frimärke med temat Biografverksamheten 100 år. Konstnär är Jonas Wilén och frimärket uppmärksammar att det 2009 har funnits biografverksamheten i 100 år på Åland. Frimärket skickas ut i abonnemangsleverans 1 och du kan läsa mera om frimärket i Ålandsposten Frimärken 1-2009.
8 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN ELEKTRICITETEN 100 ÅR
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 9 DANIEL VILL VÄCKA KÄNSLOR Daniel Eriksson är en ny bekantskap för Ålandssamlarna. Han är tidningsfotografen som vill väcka känslor och som med sina mångsidiga bilder också oftast lyckas. För Posten Åland har han fotograferat motiven för två frimärksutgåvor som utkommer 2009. I 20 år har Daniel Eriksson jobbat som fotograf på Tidningen Åland. Jag hamnade på fotografjobbet mest av en slump. Efter studenten fanns det ett ledigt jobb på tidningen och det tog jag. Intresset för fotografi hade kommit redan på högstadiet. Det var släkten och brorsan som fick mig intresserad, det var lite häftigt med kameror. HAR VALT RÄTT YRKE Daniel har inte ångrat att han valde fotografyrket. Jag tycker om kontakten med människor, det personliga. Jag har definitivt valt rätt yrke! Det bästa med fotograferandet är enligt Daniel att få göra betraktaren nöjd.
10 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN DANIEL ERIKSSON Det finns 22 vindkraftverk på Åland. På bilden ser vi vindkraftverken på Lilla och Stora båtskär utanför Mariehamn. Jag vill väcka känslor, det kan vara både glädje och förargelse, men det ska vara något annorlunda, något som sticker ut. En bild får inte vara slätstruken. LÄTTARE ATT MANIPULERA Under Daniels fotografkarriär har mycket förändrats. Digitaliseringen har ju kommit under min tid. Och som tidnings fotograf märker jag tydligt av förändringen i informationsflödet. Samtidigt måste man idag vara försiktigare när man bedömer trovärdigheten i bilder. Nu kan man lättare manipulera en bild. Visst gick det också förr, men det var inte lika enkelt. FÖRSTA FRIMÄRKET Miniatyrarket Elektriciteten 100 år är Daniels första frimärke, senare nästa år utkommer ett Öspelsfrimärke som Daniel också står bakom. En av de få saker som jag inte har gjort som fotograf på Åland är att ta fram ett frimärksmotiv. Att utforma miniatyrarket var delvis en utmaning. Det gällde att få med både det historiska i att elen har funnits på Åland 100 år och den del som handlar om att bevara polarregionerna och glaciärerna. Jag funderade länge och konstaterade att jag ville göra ett grafiskt miniatyrark. Effekterna med prägling och Metal FX förstärker bilden ytterligare. SAMLAR INTE FRIMÄRKEN Daniel har inte något önskemotiv för ett frimärke. Men som tidningsmänniska skulle det vara roligt att se frimärken som avbildar historiska händelser, baserat på bilder tagna förr. Någon frimärkssamlare är Daniel inte, han säger sig inte heller samla på någonting annat. Men jag har svårt att kasta saker, så alla är väl samlare på sitt sätt.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 11 Jag funderade länge och kom fram till att jag ville göra ett grafiskt miniatyrark. EN NY TRYCKPRESS 1 januari 2009 har det funnits elektricitet på Åland i 100 år och det var naturligtvis staden Mariehamn som var först med det. Det var Tidningen Ålands grundare Julius Sundblom som var initiativtagare efter att ha skaffat en toppmodern snällpress till tryckeriet hösten 1908. Pressen drevs med elström och därför måste ett elverk installeras. Sundblom lyckades övertala stadsfullmäktige att godkänna ett kontrakt som innebar att hans elverk skulle förse staden med elektrisk belysning från 1 januari 1909. Bolaget Ab Mariehamns Elektricitetsverk grundades, men eftersom priset var så högt för den elström som producerades var det få stadsbor som var beredda att satsa pengar i denna nymodighet. DYRT MED EL Efterhand blev de resterande delarna av Åland elektrifierade men det tog sin tid. En orsak till att det gick långsamt var att oljelampan hade gjort sitt intåg på landsbygden och blivit så populär att det ansågs onödigt med annan belysning. Dessutom kostade det att dra elektricitet till byarna. Det var faktiskt först i slutet av 1970-talet som de mest avlägsna skärgårdsöarna hade kopplats till elnätet. UTVECKLANDE VINDKRAFT Idag finns det 22 vindkraftverk på Åland och vindkraft är den energiform som ständigt utvecklas på det tidvis vindpinade Åland. Åland ligger i framkant när det gäller utvecklingen av vindkraft i Finland och eftersom vindkraft är ett klimatvänligt alternativ är planen att en stor del av landskapets elanskaffning ska komma från vindkraften. 28 POSTVERK MEDVERKAR Miniatyrarket Elektriciteten 100 år ingår i samutgivningsserien Preserve the Polar Regions and Glaciers. I samutgivningen deltar 28 postverk från hela världen (antalet är preliminärt och kan öka. DANIEL ERIKSSON Fotografen Daniel Eriksson (f. 1968) är född och uppvuxen på Åland. Han tog studenten och började därefter jobba som fotograf på Tidningen Åland. Intresset för fotografi fick han redan i tonåren och jobbade redan då extra på Tidningen Åland. Daniel jobbar även som frilansare och har gett ut ett antal fotoböcker, bland annat om den åländska sjöfågeljakten. 2009 ger Posten Åland ut två frimärken av Daniel Eriksson.
12 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Definitivt antal deltagare meddelas i nästa nummer av Ålandsposten Frimärken). De deltagande postverken är: Australien, Belgien, Bulgarien, Kanada, Chile, Kroatien, Tjeckien, Ecuador, Estland, Färöarna, Finland, Frankrike, Grönland, Ungern, Island, Indien, Kazakstan, Lettland, Litauen, Nya Zeeland, Norge, Peru, Rumänien, Slovenien, Sydafrika, Schweiz, Uruguay och Åland. I samutgivningen deltar 28 postverk från hela världen. ISKRISTALL SOM SYMBOL Det är postverken i Finland och Chile som är initiativtagare till samutgivningen som vill uppmärksamma världen på hur viktigt det är att bevara polarregionerna och glaciärerna. På samtliga miniatyrark i samutgivningen finns den speciella symbolen för samarbetet, en iskristall. Miniatyrarken kommer inte att finnas tillgängliga i en gemensam förpackning utan kan köpas från varje postverk. Källor: Från åttio transformatorbolag till ett elandelslag av Ann-Gerd Steinby, Tidningen Åland 18.5.2008. DANIEL ERIKSSON Fotografen Daniel Eriksson vill inte ta slätstrukna bilder. I den åländska naturen hittar han många spännande fotomotiv.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 13 Förstadagsstämpeln föreställer ett snurrande vindkraftverk. Stämpel är gjord av Anni Wikberg på Postens marknadsavdelning. 249 ELEKTRICITETEN 100 ÅR UTGIVNINGSDATUM 22.1.2009 Miniatyrarket avbildar ett vindkraftverk med en blixt i bakgrunden. Dessutom finns symbolen för samutgivningen, en iskristall, i övre vänstra hörnet. Vindkraftverket är präglat medan resten av miniatyrarket är försett med Metal FX. FOTOGRAF Daniel Eriksson UPPLAGA 120 000 miniatyrark VALÖR 2,00 PRIS FDC (EJ SIGNERAT) 2,55 MINIATYRARKETS STORLEK 120 x 80 mm PERFORERING 13 per 2 cm PAPPER 105 g/m² TRYCKMETOD 4-färgsoffset + Metal FX + prägling TRYCKERI The Lowe Martin Group På förstadagskuvertet ser vi ett vindkraftverk, fotograferat underifrån. Även på baksidan syns vindkraftverk.
14 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN REMMARE, RYSKA SYSTEMET UTGIVNINGSDATUM 2.2.2009 FORMGIVNING Allan Palmer SERIENS VALÖRER 0,65; 0,75; 0,80; 0,90 SERIENS PRIS 3,10 PRIS FDC (EJ SIGNERAT) 3,65 STORLEK 40,00 x 30,34 mm PAPPER Fluorescens, 105 g/m² TRYCKMETOD 5-färgsoffset TRYCKERI Post Danmark På förstadagsstämpeln ser vi en västremmare. ALLAN PALMER Den åländske konstnären Allan Palmer (f. 1955) har tidigare gjort 19 frimärken för Posten Åland. Allan jobbar som skeppare och konstnär och driver det egna företaget A. Palmer Sailing Ab. Han anordnar främst charterseglingar med skonerten Nordboen. Under sommaren 2008 fungerade han också som befälhavare på den nybyggda, svenska briggen Tre Kronor. Förutom den marina verksamheten ägnar han sig åt illustrationsarbeten, layout, teckning, målning och skulptur. På förstadagskuvertet finns en kompass samt remmare enligt det ryska systemet. Korgarna fanns på remmarna för att man också skulle se dem i sämre väder.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 15 Remmare enligt det ryska systemet 2009 är det dags för en helt ny serie med frankeringsetiketter. Det nya temat är Remmare och den treåriga serien inleds med remmare enligt det gamla, ryska systemet. Konstnär för alla tre frankeringsetiketter är Allan Palmer. Han har tidigare anlitats som konstnär för Posten Åland, senast år 2000 med frimärksutgåvan Hlödver den långe. VISAR FARLIGA GRUND En remmare (även kallad prick) är ett sjömärke som fungerar som navigeringshjälp till sjöss. Traditionellt har det varit viktigast att märka ut inseglingsleder och farliga grund. Idag används remmare främst för att utmärka själva farlederna. LOTSARNA ANSVARADE FÖR REMMARE Fram till 1600-talet var det de kustbelägna socknarna som hade ansvar för att remmarna hölls i skick. Därefter tog lotsstationerna över ansvaret, tillsammans med bönderna längs kuststräckorna. Varje vår, innan sjöfarten hade kommit igång, såg man över och reparerade remmare. Ända fram till 1960-talet tillverkades stängerna av granstammar och korgarna av pärtor (träspån) av kvistfri gran. Idag är det Sjöfartsverket som ansvarar för alla sjömärken. KORGAR VISADE VÄGEN Enligt det ryska systemet låg grynnan på östra sidan av en ostremmare, på norra sidan av en nordremmare och så vidare. Remmarna hade också korgar på toppen, så man lätt kunde se dem även i sämre väder. Korgarna är olika placerade, beroende på hurdan remmare det är. Dessa kan man se på förstadagskuvertet för utgåvan. ALLA LÄNDER HADE OLIKA SYSTEM Finland fick sjömärken enligt det ryska systemet 1895. På den tiden hade nästan varje land sitt eget system för att märka ut farleder. Finland behöll det ryska systemet fram till 1980-talet, då man gick över till ett annat system, som fungerar helt tvärtemot det ryska systemet. De nuvarande systemen, kardinalsystemet och lateralsystemet avbildas, på kommande års frankeringsetiketter. Källor: Ur Ålands forntid av Reinhold Hausen, Hans Joelsson, Ålands museum och www.apalmersailing.aland.fi.
16 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Mångsidiga författare Åland har många erkända och duktiga författare. I mars utkommer ett frimärkshäfte där tre åländska författare uppmärksammas och det är Juha Pykäläinen som är konstnären bakom frimärkena. Vintern 2008 anordnade Posten Åland en omröstning på Åland. Målet med omröstningen var att utse vilken åländsk författare som skulle göra de redan utsedda författarna Anni Blomqvist och Ulla-Lena Lundberg sällskap i frimärkshäftet. Omröstningen pågick under februari och väckte stor uppmärksamhet. Det var nu upp till ålänningarna att rösta på sin favoritförfattare. STORT INTRESSE FÖR TÄVLINGEN I lokaltidningarna gick debatten het huruvida en omröstning var ett korrekt sätt att utse den tredje författaren på eller inte. Men intresset var rekordstort med åländska mått mätt, totalt röstade 999 personer. Av dessa ville 475 personer se Valdemar Nyman på det tredje frimärket, och så blir det! Juha Pykäläinen anlitades som konstnär och han har valt att avbilda författarnas porträtt, men också motiv från deras respektive böcker. Anni Blomqvist har skrivit om en skärdgårdskvinnas liv i böckerna om Stormskärs Maja och där har Juha funnit inspiration. Valdemar Nymans lyrikbok Kom Videla kom Vadela och hans samlade citat i Jag är en stenskärva är kopplingen till korna på ängen. Ulla-Lena Lundbergs tredelade svit om segelsjöfart syns på det tredje frimärket. UTGIVNINGEN Frimärkshäftet utkommer lördagen den 21 mars 2009. Då arrangeras de årliga Litteraturdagarna i Mariehamns stadsbibliotek. På Litteraturdagarna samlas författare och personer med litterärt intresse, både från Åland och från kringregionerna, kring ett gemensamt tema. Temat för den sjuttonde upplagan av Litteraturdagarna är Kropp.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 17 På häftespärmen avbildas de tre författarnas autografer. 250 ÅLÄNDSKA FÖRFATTARE UTGIVNINGSDATUM 21.3.2009 Förstadagsstämpeln föreställer en öppen bok. KONSTNÄR Juha Pykäläinen UPPLAGA 95 000 häften VALÖR 9 x Europa (9 x 0,80 ) PRIS FDC 2,95 FRIMÄRKENAS STORLEK 53, 57 x 24 mm HÄFTETS STORLEK 53,57 x 176 mm PERFORERING 13 per 2 cm PAPPER 98 g/m² TRYCKMETOD 4-färgsoffset TRYCKERI Posten Sverige JUHA PYKÄLÄINEN Konstnären Juha Pykäläinen är född 1953 i Tammerfors i Finland men bor nu i Sund på Åland. Han är en mångsidig konstnär som jobbar i många olika tekniker såsom akvarell, gouache och olja. Han har även gjort skulpturer, etsningar och grafik. För Posten Åland har han hittills gjort 13 frimärken samt många andra filatelistiska produkter. Även på förstadagskuvertet ser vi författarnas autografer.
18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Stormen viner runt knutarna. Var det stormen som väckte henne månntro? Men hon borde ha vant sig vid stormen, den som har rasat i fl era dagar utan ringaste andhämtning. ANNI BLOMQVIST utdrag ur boken Stormskärs Maja MICKO KOSKINEN ANNI BLOMQVIST I Anni Blomqvists föräldrarhem fanns inte många böcker. Hon föddes som det första av tio barn och i det lilla skärgårdshemmanet på Simskäla, som hör till Vårdö, hade man bara råd att skaffa de viktigaste böckerna katekesen, psalmboken och postillan. Istället för att läsa böcker berättade man historier för varandra och det var där Anni Blomqvist fick material till sina kommande romaner. ANNI BLOMQVIST Författaren Anni Blomqvist (1909 1990) föddes och levde på skärgårdsön Simskäla, nordost om fasta Åland. Hon gifte sig som 26-åring och fick två barn. Familjen försörjde sig på fraktsegling, småbruk och laxfiske. Hon debuterade som författare 1966 med boken I stormens spår. Boken kom till som ett resultat av sorgen efter att hennes man och ena son hade förolyckats på havet. Debutromanen följdes av ytterligare nio romaner som utkom 1967 till 1983. Dessutom gav Anni ut flera självbiografiska böcker och många av hennes verk översattes också till finska. Anni Blomqvist dog i juni 1990. Hennes hem på Simkäla är numera museum och författarhem. FEM BÖCKER OM LIVET PÅ STORMSKÄRET Anni deltog under större delen av sitt liv aktivt i samhällsdebatten och skrev många insändare i Tidningen Åland. Hon ordnade kurser och difterivaccineringar och såg till att få elektricitet till Simskäla på 1950- och 60-talet. Hennes debutroman I stormens spår (1966) kom till som en väg ut ur sorgen efter att ha förlorat sin man och ena son i en olycka 1961. Anni skrev ofta sittandes vid vedlåren i köket, innan den riktiga arbetsdagen började. Efter den första boken ägnade hon sig åt skrivandet på heltid, delvis på grund av att hennes astma gjorde det omöjligt att ha kvar djuren. 1968 kom boken Vägen till Stormskäret, som var den första av fem böcker som handlade om Stormskärs Maja. LÄMNADE INTE SIMSKÄLA Den första boken om Stormskäret väckte viss uppmärksamhet men det stora intresset för Stormskärs Maja kom med filmen om Maja på 1970-talet. Turister och journalister började vallfärda till författarinnan på Simskäla. Anni lämnade aldrig sitt Simskäla, utom för sjukhusvistelser. Ville man träffa henne fick man komma dit, och det gjorde bland annat de finska presidenterna Urho Kekkonen och Mauno Koivisto. Anni Blomvist dog 1990, hemma på Simskäla.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 19 STEFAN ÖHBERG VALDEMAR NYMAN Ett blanksvart koöga är en renare livsens brunn än vilket som helst förkromat avgasningsrör. Vi har vuxit upp med kon och mår inte bra av att byta ut kospenen med dess varma mjölkstråle mot plastslangar med syntetiska besprutningsmedel VALDEMAR NYMAN utdrag ur Sanct Olof 1971 VALDEMAR NYMAN Valdemar Nyman debuterade relativt sent, som 40-åring, med boken Som tusen liljor (1944). Valdemar hämtade motiv och inspiration från den åländska naturen och kulturen och många av personerna i boken är hämtade ur åländska bytraditioner, även om de exakta dragen är fiktiva. Många av hans böcker driver också en religiös diskussion och ibland förde han fram impopulära åsikter om kyrkliga digniteter. Författaren Valdemar Nyman (1904 1998) föddes i Österbotten i Finland och flyttade till Åland 1935. Han jobbade som kyrkoherde och därefter som landsprost i St Mikaels kyrka i Finström. Valdemar Nyman debuterade som författare 1944 med boken Som tusen liljor, som skildrar 1800-talets Åland. Valdemar Nyman skrev sammanlagt 7 romaner, flera lyrikböcker och många faktaböcker om Åland. I På åländska vägar till lands och till sjöss berättar Valdemar Nyman om sin resa längs den åländska naturen där han tar upp kulturhistoria och natur vetenskap i förening med en stark hembygdskänsla. HISTORISKA ROMANER OCH LYRIKBÖCKER Valdemar Nyman skrev historiska romaner och till de största framgångarna räknas Broder Kilian (1974), som handlar om en katolsk munk på Kökar på 1400-talet och dennes troskamp. Valdemar Nyman har också skrivit ett antal lyrikböcker samt många åländska guideböcker om natur och kultur. Han har även gett ut en brevväxling mellan författaren Anni Blomqvist och hennes vänninna Hildegaard Ostarhild.
20 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Så det gick bra för er? ropar jag tillbaka. Jo du! svarar Carl Gustaf. Tog du med dig en skyffel? Han låtsas att han har rummet fullt med pengar. Men det är andra tider nu än när Erik Petter kom hem med behållningen i ullsäcken. Nu är det mera sällan skepparen ser pengarna som han seglar in. ULLA-LENA LUNDBERG utdrag ur boken Leo ULLA MONTAN ULLA-LENA LUNDBERG Författaren Ulla-Lena Lundberg föddes på Kökar 1947. Hon växte upp i Svenskfinland men tillbringade alla sina somrar på Kökar. Sedan länge lever hon som fri författare i Borgå i Finland. Lundberg debuterade som femtonåring 1962 med den lilla diktsamlingen Utgångspunkt (1962). Hennes produktion omfattar radiodramatik, noveller, romaner och dokumentärböcker. Viktiga titlar ur den senare produktionen är, förutom sjötrilogin, Sibirien. Ett självporträtt med vingar (1993), Regn (1997) och Marsipansoldaten (2001). Ulla- Lena Lundbergs böcker är ofta prisbelönta, t.ex. med Runebergspriset i Finland (1998) och Svenska Akademins Finlandspris (1994). Böcker av henne är översatta till finska, danska, tyska, holländska och ryska. ULLA-LENA LUNDBERG Ulla-Lena Lundberg är fortfarande aktiv författare. Hennes mångsidiga författarskap spänner över många genrer och ämnesområden, men Åland återkommer som ett bärande tema. Bäst känd är hon för sin så kallade sjötrilogi, Leo, Stora världen och Allt man kan önska sig (1989 1995). Här skildras den åländska allmogeseglationen, högsjöseglationen och dagens färjetrafik. Det är där ute på vattnet som det avgörs hur vi ska leva på land, sägs det i Leo. GENOMBROTT 1976 Författaren härstammar själv från Granboda i Lemland, den by där mycket av handlingen i sjötrilogin utspelar sig. Kökar, där hon är född, har haft en avgörande betydelse för hennes författarskap. Sitt egentliga genombrott fick hon 1976 med dokumentärboken Kökar, som skildrar skärgårdskommunen genom dess människor. De följdes senare av två romaner med Kökarmotiv, Kungens Anna (1982) och Ingens Anna (1984). MOTIV FRÅN USA OCH SIBIRIEN Kökar bildar en klangbotten för Ulla-Lena Lundbergs hela produktion, även om den unga författaren strax styrde ut mot stora världen efter den tidiga debuten med den lilla diktsamlingen Utgångspunkt (1962). Under sin karriär har hon skrivit böcker med motiv från USA, Japan, Afrika och Sibirien. Källor: Mariehamns stadsbibliotek; www.mhbibl.ax och http://sv.wikipedia.org.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 21 Märken med klassiska julmotiv Det är Marianne Häggblom som är konstnär för årets julmärken. På dem ser vi motiv som förknippas med julen: en jultomte, julröda tulpaner, en domherre och en ängel. Dessutom finns det hologram på varje julmärke! Varje år går medel från försäljningen av Postens julmärken till välgörande ändamål. Årets bidragsmottagare är Stall Joy och Mariehamns räddningsverk. JULMÄRKEN 2008 UTGIVNINGSDATUM 9.10.2008 KONSTNÄR Marianne Häggblom UPPLAGA 14 000 ark à 20 självhäftande märken PRIS 3,50 MÄRKENAS STORLEK 23 x 26 mm ARKENS STORLEK 146 x 210 mm PAPPER 110 g/m² TRYCKMETOD 4-färgsoffset + hologram TRYCKERI Keab Paper MOTTAGARE Stall Joy anordnar ridterapi på den egna gården i Hammarland. Stall Joy vill använda julmärkesmedlen för att införskaffa en handikapp anpassad vagn, så att även rullstolsburna personer kan delta i ridterapin. Mariehamns räddningsverk vill införskaffa en flytspark för julmärkesmedlen. Flytsparken är utvecklad av ett åländskt företag och är en isbåt som används för säkra turer på is och på vatten. Med hjälp av den kan Mariehamns räddningsverk förbättra sina operativa räddningsinsatser. LOTTERI OCKSÅ I ÅR På baksidan av varje julmärkesark finns ett lottnummer. Den 12 januari 2009 dras vinnarna av många fina priser, bland annat ett resepresentkort på 1000, två helgpaket på hotell Havsvidden i Geta på Åland och fem digitalkameror. Vinnarna presenteras i de åländska lokaltidningarna, på www.posten.ax samt i Postens beställningsbroschyr nr 1-2009. På Postens hemsida kan du läsa mera om lotteriet. MARIANNE HÄGGBLOM Marianne är född 1951 och arbetar som grafisk formgivare. I grunden är hon dekoratör och har en påbyggnadsutbildning inom grafisk form. Förutom formgivningen, som är lika mycket ett intresse som ett arbete, är Marianne intresserad av konst, speciellt ikonmåleri, som hon gärna skulle ägna mera tid åt. Marianne har, förutom årets julmärken, formgett juldekorationerna för 2007 och 2008.
22 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN minna EN ÅLÄNDSK KLÄDDESIGNER I BÖRJAN AV SIN KARRIÄR Årets utställningskort är gjorda av den åländska kläddesignern Minna Palmqvist. Uppdraget var spännande och inspirerande för Minna och hon vill gärna fortsätta sitt samarbete med Posten Åland.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 23 Jag önskar att jag hade målat Åländsk bondbrud. Den är fantastisk! Minna Palmqvist är född och uppvuxen i Jomala på Åland. Efter studenten flyttade hon till Åbo i Finland för att studera vid Yrkeshögskolan Sydväst och tog där en kandidatexamen som formgivare i beklädnad 2004. Efter det tog jag ett sabbatsår och jobbade som elevassistent och gjorde samtidigt små beställningsjobb. Men planen var hela tiden att jag skulle studera vidare. Året efter började hon på Konstfack i Sveriges huvudstad Stockholm och tog där en magisterexamen i textil 2007. VILL FÅ BÄTTRE SYSTEM OCH FLYT Våren 2008 jobbade Minna som designassistent hos kläddesignern Filippa K i Stockholm. Det var väldigt lärorikt och nyttigt att jobba som designassistent. Men tvärtemot vad många tror så är det inget glamouröst jobb. Det var mycket dataarbete, kontroll av prover och kontakter till fabriker. Men att göra den typen av jobb är nödvändigt för att få förståelse för hur branschen fungerar. Den resterande delen av 2008 har Minna fått möjligheten att ägna sig åt sin egen design på heltid. Hon har fått ett arbetsstipendium från Ålands Kulturdelegation. Det gav mig möjlighet att fortsätta jobba med mitt magisterprojekt. Målet är att jag ska få ett bättre system och flyt i mitt
24 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Minna har fått ett arbetsstipendium som ger henne möjlighet att fram till slutet av 2008 jobba med sina egna projekt på heltid. Under den tiden hoppas hon kunna knyta till sig personer och agenter som underlättar hennes arbete i framtiden. Det var spännande att få en specifik uppgift. Ämnet var förutbestämt men ändå relativt fritt. arbete. Jag vill kunna knyta kontakter till mig så jag inte behöver göra allt själv. Att få ha en egen agent vore härligt! SAMLADE BAKGRUNDSINFORMATION Att bli tilldelad uppdraget att göra årets utställningskort var förvånande men roligt för Minna. Det var spännande att få en specifik uppgift. Ämnet var förutbestämt men ändå relativt fritt. För att ta reda på bakgrundsinformation om olika postuniformer använde sig Minna av internet. Jag googlade mycket, ibland var det svårt att hitta rätt på grund av att internetsidorna var på olika språk. Men jag slog upp vissa nyckelord, till exempel post, det hjälpte mig mycket. Dessutom hade Postmuseum i Stockholm mycket bildmaterial. Resultatet blev en samling kort med postkläder från vitt skilda tidsepoker. De gamla dräkterna och uniformerna försökte jag avbilda på ett modernt sätt. Kombinationen med de nyare, regntåliga och färggranna postkläderna gjorde att det blev en bra helhet. HAR INTE RITAT PÅ NÅGRA ÅR Minna ritar och skissar inte så mycket till vardags. Jag har målat tidigare, men inte på några år nu. Jag ritar bara meditativt och för att komma ihåg vad jag har tänkt. Uppdraget från Posten gjorde mig först nervös, jag trodde att min hand inte
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 25 Minnas examensarbete på Konstfack heter Intimately Social och här visar hon upp en väst från den kollektionen. Jag vill själv vara en samlare, men lyckas inte riktigt. kunde göra modebilder eftersom det hade gått två år sedan jag ritade aktivt. Men så småningom kom jag in i det igen. VILL VARA EN SAMLARE Minna samlar inte på frimärken eller andra filateliprodukter. Men jag älskar att folk samlar på saker. Det är den maniska upprepningen som ger en lyckokänsla. Jag vill själv vara en samlare men lyckas inte riktigt. Minna har påbörjat många samlingar, men har ännu inte kommit så långt. Jag har börjat samla på Eiffeltorn i miniatyr och snöglober. Men jag har bara två-tre stycken av varje. Om det inte skulle finnas ekonomiska begränsningar och utrymmesbrist skulle jag samla på provdockor! BONDBRUDEN ÄR FANTASTISK Minna skulle gärna vilja göra andra produkter för Posten Åland och är även öppen för att bli frimärkskonstnär i framtiden. Något drömmotiv har hon inte. Men jag önskar att jag hade målat Åländsk bondbrud. Det är en fantastisk tavla! MINNA PALMQVIST Kläddesignern Minna Palmqvist (f. 1980) är utbildad vid beklädnadslinjen vid Yrkeshögskolan Sydväst i Åbo och har en magister examen i textil från Konstfack i Stockholm. Under sommaren och hösten 2008 har ett arbetsstipendium från Ålands Kulturdelegation gett henne möjlighet att ägna sig åt sin design på heltid. Utställningskorten och -frimärkena är Minnas första jobb för Posten Åland.
26 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 252 NY GRÄNS, NY TID Texten på stämpelbilden är inspirerad av de inristade siffrorna på gränspålen. UTGIVNINGSDATUM 22.1.2009 FORMGIVNING Cecilia Mattsson UPPLAGA 200 000 VALÖR Europa (0,80 ) PRIS FDC (EJ SIGNERAT) 1,35 FRIMÄRKETS STORLEK 35 x 35 mm ARKETS STORLEK 2 x 15 märken PERFORERING 14,25 per 2 cm PAPPER 104 g/m² TRYCKMETOD 4-färgsoffset + foliering + prägling TRYCKERI Southern Colour Print ROBERT JANSSON Frimärket är fyrkantigt men placeras på kant, 45 grader, på förstadagskuvertet. På kuvertet ser vi en gammal karta samt Rysslands och Sveriges flaggor. Texten på baksidan kommer från fredsfördraget i Fredrikshamn 1809. CECILIA MATTSSON Cecilia Mattsson (f. 1970) jobbar som grafisk formgivare på Posten Ålands marknadsavdelning, där hon bland annat ansvarar för frimärksproduktionen. Cecilia har alltid varit intresserad av text och form och hon är utbildad inom grafisk formgivning och reklam vid RMI Berghs och Ekenäs Handelsinstitut samt till dekoratör vid Vasa Handelsläroverk. Hon har även gått konstlinjen vid Karis folkhögskola. Cecilia har tidigare jobbat på reklambyrå, tryckeri och i fotoaffär. BILD ARK På frimärket ser vi en gränspåle som ursprungligen stod i Ålands hav. Gränspålen är präglad på frimärket. Dessutom är en yta av frimärket folierad med silver. På frimärksarket återkommer gränspålen samt en gammal karta.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 27 Ny gräns, ny tid Händelserna för 200 år sedan gjorde att Åland blev en del av det ryska imperiet och 22 januari ger Posten ut ett frimärke som uppmärksammar händelserna på Åland 1808 och 1809. 1807 träffades två av Europas mäktigaste män i staden Tilsit i Preussen. Det var Napoleon av Frankrike och Alexander av Ryssland och de beslutade då hur kontinenten skulle delas upp. Den svenska kungen Gustav IV Adolf, som vid den här tiden också regerade över Finland och Åland, uppmanades av Ryssland och Frankrike att gå med i en blockad mot Storbritannien. Kungen vägrade och därmed fick den ryska tsaren fria händer att anfalla Svea rike. MISSNÖJE HOS ÅLÄNNINGARNA Den 29 mars 1808 kom ryska soldater över isen till Brändö i Ålands östra skärgård. Men på grund av den islossning som väntades fick de 50 soldaterna order om att återgå till Åboland. I samma veva planerade tsar Alexander att anfalla Sveriges fastland via Åland, tack vare öarnas strategiska placering. Den ryska styrkan fick åter order om att besätta Åland och snart steg 840 man i land på Åland, med huvudfäste på Kumlinge. Landstigningen ledde till stort missnöje hos ålänningarna och istället för att lyda ryssarnas order gick den åländska allmogen till anfall. Allmogehärden på 450 frivilliga anlände till Kumlinge 10 maj 1808 och lyckades tvinga ryssarna till kapitulation och de tillfångatog cirka 500 man. EN HÅRD VINTER Efter att de ryska trupperna försvunnit började fältbefästningar byggas för kanoner och ett åländskt lantvärn organiserades. Gustav IV Adolf beslöt i juni att själv ta ledningen över operationen i södra Finland, med Åland som bas. Men efter flera anfallsförsök, följda av motgångar, övergav kungen tankarna på fortsatta expeditioner österut och
28 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Hans Maj:t Konungen af Swerige afstår oåterkalleligen och för altid de Åländske Öarne. återvände till Sverige i mitten av oktober 1808. De kvarvarande svenska soldaterna, cirka 6 000 man, inkvarterades i allmogens gårdar runt om på Åland. Vintern blev dock hård och tusentals soldater drabbades av feberepidemi och avled. Ovan: Gustav IV Adolf, Napoleon av Frankrike och Alexander av Ryssland. Nedan: Kung Gustav IV Adolf ombord på kungajakten Amadis. J. HÄGG. SVENSKARNA RETIRERADE Samma vinter fanns Rysslands överbefälhavare von Knorring med 20 000 man i Åbo på finska fastlandet. Hans order var att ta över Åland från svenskarna, för att sedan ta sig vidare till det svenska fastlandet. Från Sveriges sida anlände befälhavare von Döbeln med 7 200 man till Åland. Den 13 mars 1809 avsattes Gustav IV Adolf genom en oblodig statskupp, vilket kunde ha lett till fredsförhandlingar och ett avslut på kriget. Men ovetande om detta satte sig ryssarna samtidigt i rörelse mot Åland. 19 400 ryska soldater trängde sig fram i fem anfallsriktningar. Det svenska försvaret inledde reträtt och 17 mars flydde de över isen mot Grisslehamn på svenska sidan. I början av sommaren fanns en styrka på mer än 10 000 ryska soldater på Åland och svenskarnas möjligheter till motanfall var nu borta. Åland var definitivt under rysk kontroll. FREDSFÖRDRAG I FREDRIKSHAMN Fredsförhandlingarna inleddes i augusti och fredsfördraget undertecknades den 17 september 1809 i Fredrikshamn. I fördragets artikel IV bekräftas Rysslands kontroll över Åland: Hans Maj:t Konungen af Swerige afstår oåterkalleligen och för altid de Åländske Öarne. AVGÖRANDE FÖR UTVECKLINGEN Anslutningen till det ryska imperiet blev avgörande för Ålands fortsatta utveckling. På 1830-talet påbörjades byggandet av
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 29 AUG. MALMSTRÖM. I mars 1809 närmade sig 19 400 ryska soldater Åland i fem olika anfallsriktiningar. Det svenska försvaret inledde reträtt och 17 mars flydde de över isen från Eckerö på Åland mot Grisslehamn på svenska sidan. Svenskarna hade förlorat och Åland var nu under rysk kontroll. Bilden föreställer svenskarnas återtåg över isen. fästningen i Bomarsund (fästningen uppmärksammades av Posten Åland bland annat i ett jubileumshäfte från 2004). Vid fredsförhandlingarna i Paris 1856 blev Åland demilitariserat och 1861 grundades staden Mariehamn. Första världskriget blev inledningen på Ålandsrörelsen, som i sin tur ledde fram till dagens självstyrelse. EN GRÄNSPÅLE PÅ FRIMÄRKE Frimärksmotivet visar en gränspåle som 1810 blev placerad på ön Flötjan i Ålands hav, där den nya gränsen mellan Sverige och Ryssland gick. Gränspålen i trä finns nu i Ålands museum och är ett av få föremål som berättar om Ålands och Finlands avskiljande från Sverige. Anslutningen till det ryska imperiet blev avgörande för Ålands fortsatta utveckling. MERA INFORMATION PÅ INTERNET Händelserna för 200 år sedan uppmärkammas på många sätt både i Sverige, på Åland och på finska fastlandet. Om alla evenemang, men även om krigets bakgrund, kan man läsa på www.1809.fi och www.markesaret1809.se. EN GEMENSAM FÖRPACKNING Även Finland och Sverige ger ut frimärken för att uppmärksamma märkesåret 1809. Finlands miniatyrark med fyra frimärken utkommer samma dag som det åländska frimärket, 22 januari, medan Sverige har utgivning 26 mars. För att understryka den gemensamma historien som Finland, Sverige och Åland har, kommer en förpackning att ges ut tillsammans. UTKOMMER 26 MARS Förpackningen innehåller ett miniatyrark med fyra frimärken från Finland, ett frimärke från Åland och två frimärken från Sverige. Dessutom finns korta texter på finska, svenska och engelska om händelserna 1809. Förpackningen utkommer 26 mars. Den presenteras närmare i Ålandsposten Frimärken 1-2009. Källa: Ålands museums utställning Vi blefvo ryssar, sommaren 2008.
30 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Förstadagskuvert 2008 Helsakskort, Pom, Koka, Tycke, 9.5.2008 Norden Drottningkleven, 27.3.2008 OS i Beijing 2008, 9.5.2008 Julen 2008, 9.10.2008 Fyrar, 6.6.2008 Bondros (frankeringsetikett), 27.3.2008 Europa Brevskrivandet, 9.5.2008 Mina frimärken Ridsport, 9.10.2008 Fiskar, 1.2.2008 Naturmiljöer, Mariehamn, 15.4.2008 Åländsk bondbrud, 15.8.2008 Naturmiljöer, Lumparland, 15.4.2008 Mitt Åland, Marcus Grönholm, 26.7.2008 Nu kan du köpa årets förpackning med åländska förstadagskuvert. Förutom samtliga årets frimärken ingår årets serie med frankeringsetiketter med bondros samt årets helsaker av Lotta Jansdotter. Årets FDC-förpackning finns tillgänglig från och med den 9 oktober och kostar 30,50.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 31 Utställningskort 2008 WIPA, Wien, 18 21.9.2008 Nordia, Stavanger, 23 26.10.2008 Frimærkeforum, Fredericia, 7 9.11.2008 Kesfila, Jyväskylä, 28 30.3.2008 Int. Briefmarkenmesse, Essen, 8 10.5.2008 Int. Briefmarken Börse, Berlin, 10 12.10.2008 Frimärksmässa, Helsingfors, 25 26.10.2008 Turun Kevät, Åbo, 1 2.3.2008 Frimynt, Helsingborg, 12.4.2008 Frimärkets dag, Stockholm, 27.9.2008 Int. Briefmarkenbörse, Sindelfingen, 24 26.10.2008 Stamp Passion, Hertogenbosch, 11 13.4.2008 Förpackningen med utställningskort från 2008 finns till salu från och med 9 november. Temat för årets utställningskort är postkläder och konstnär är Minna Palmqvist. Utställningskorten är frankerade med speciellt framtagna utställningsfrimärken och stämplade med en utställningsstämpel. Årets förpackning kostar 22,20. Du kan även köpa alla årets utställnings frimärken i en förpackning. Den innehåller 12 häften och kostar 67,20.
32 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Specialstämplar 2008 3.5 Ålands Marthadistrikt 6.6 Fyrar (maximikort) 14.6 Postrodden 6.7 Bondbröllopsmarknad 9.8 Bomarsundsdagarna 10.8 Spelmansstämma på Kökar 19.9 Eckerö Post- och tullhus 180 år 27.9 Getadraget 9.10 Frimärkets dag Varje år uppmärksammas vissa evenemang på Åland med en specialstämpel. I slutet av året utkommer en förpackning med alla specialstämplar. Förpackningen består av kuvert frankerade med åländska frimärken och stämplade med specialstämpeln. Förpackningen kostar i år 11,00 och finns till försäljning från och med 9 oktober.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 33 EVENEMANG Juha Pykäläinen är en mångsidig konstnär som jobbar i många olika tekniker. I sin ateljé i Strömbolstad i Sund har han dessutom en egen ramverkstad. På bilden demonstrerar Juha för intresserade besökare hur det går till att trycka grafik. De åländska samlarkunderna trivdes på besöket hos Juha Pykäläinen. En av Juhas skulpturer i utställningslokalen. Besök hos konstnären Juha I maj ordnade Posten Åland ett besök hos konstnären Juha Pykäläinen för de åländska samlarkunderna. Juha Pykäläinen har sin ateljé i anslutning till sin bostad i natursköna Strömbolstad i Sund. Besökarna fick träffa Juha och höra honom berätta om sitt arbete som mångsidig konstnär. Under kvällen fanns det också gott om tid för social samvaro och besöket avslutades med att Juha signerade sina senast utkomna frimärksutgåvor.
34 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN TÄVLING Tävling Nu kan du delta i Postens spännande tävling. Svaren på tävlingsfrågorna hittar du i gamla nummer av Ålandsposten Frimärken eller i Postens frimärkskatalog. Bland alla som lämnar in rätt svar lottar vi ut tre exemplar av Ålands frimärken berättar 2004 2005. Lycka till! 1. Vilket år utkom samlarbilen av märket Morris 1000 Van? 2. Vad var temat för utställningskorten 1999? 3. Vilken konstnär gjorde frimärket Gastronomi? 4. Vilket datum utkom frimärket Spelmansmusik 2003? 5. Vilket djur fanns på samlarbladet som utkom 2 februari 2004? Tävlingskupong 1.... 2.... 3.... 4.... 5.... NAMN... ADRESS... POSTADRESS... LAND... Skicka in kupongen till: Posten Åland Frimärken, PB 100, AX-22101 MARIEHAMN, ÅLAND, Finland innan den 30 januari 2009. Kupongen kan kopieras.
ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 35 Utgivningar 2009 KALENDER 22 januari Elektriciteten 100 år (Preserve the Polar Regions and Glaciers) Miniatyrark 22 januari Ny gräns, ny tid 1 frimärke 2 februari Remmare, Ryska systemet Frankeringsetikett 21 mars Åländska författare Häfte med 9 frimärken, 3 olika motiv 6 april Biografverksamheten 100 år 1 frimärke 8 maj Europa Astronomi 1 frimärke 8 maj Dykning 1 frimärke 8 maj Åland ölandet 3 helsakskort 1 juni Passagerarfärjor 2 frimärken 1 juni Passagerarfärjor 2 maximikort 27 juni Mina frimärken, Öspelen Självhäftande häfte med 8 frimärken, 1 motiv 16 september Naturmiljöer från Åland, Saltvik och Föglö 2 frimärken 9 oktober Julen 2009 2 frimärken 9 oktober Julen 2009 2 maximikort 9 oktober Julmärken Leveranser och stopptider LEVERANS- NUMMER STOPP FÖR ABOÄNDRING LEVERANS INNEHÅLL 1-2009 2 mars april Elektriciteten 100 år, Ny gräns, ny tid, frankeringsetikett, Åländska författare (häfte), Biografverksamheten 100 år 2-2009 4 maj juni Europa, Dykning, helsaker, Passagerarfärjor, 2 maximikort 3-2009 7 september oktober Mina frimärken (självhäftande häfte), Naturmiljöer Saltvik och Föglö, Julen, 2 maximikort 4-2009 26 oktober november Årssats, julmärken, förpackningar, juldekorationer, årsblad, Sepacförpackning m.m Övriga abonnemangsleveranser (OBS! PRELIMINÄRA LEVERANSTIDER) PRODUKT LEVERANS PRODUKT LEVERANS Myntförpackning 2009 mars Ålands frimärken berättar 2008 2009 november Samlarbil nr 20 april Konsttallrik nr 12 december Frimärksklocka nr 7 juni Samlarbil nr 21 december Konsttallrik nr 11 juni
36 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN KALENDER Mässor 2009 Posten Åland deltar i följande mässor under året. Uppgifterna är preliminära och kan komma att ändras. Detta meddelas i så fall i kommande nummer av Ålandsposten Frimärken. NORRPHIL 2009 HONG KONG 2009 TAMFILA FRIMÆRKEFORUM Täby, Sverige, Hong Kong, Kina, Tammerfors, Finland, Fredericia, Danmark, 27 29 mars 14 17 maj 9 11 oktober november KEVÄT-ABOEX 2009 NORDIA 2009 ITALIA 2009 Åbo, Finland, Hafnarfjördur, Island, Rom, Italien, 4 5 april 28 31 maj 21 25 oktober FRIMYNT Helsingborg, Sverige, 18 april FRIMÄRKETS DAG Stockholm, Sverige, 26 september INT. BRIEFMARKENBÖRSE Sindelfingen, Tyskland, 23 25 oktober INT. BRIEFMARKENMESSE INT. BRIEFMARKENBÖRSE FRIMÄRKSMÄSSA Essen, Tyskland Berlin, Tyskland, Helsingfors, Finland, 6 10 maj 2 4 oktober 24 25 oktober På samtliga mässor, förutom i Stockholm, finns ett utställningskort, ett utställningsfrimärke samt en -stämpel. Temat för 2009 är lokala torg och konstnär är Anette Gustafsson. I nästa nummer av Ålandsposten Frimärken kan du läsa mera om både konstnären och utställningskorten samt -frimärkena. Specialstämplar 2009 Följande evenemang har hittills beviljats specialstämplar under 2009: 12.2 RÄDDA BARNEN 50 ÅR 27.6 NATWEST ISLAND GAMES 2009 2.3 ÅLANDS FRIMÄRKEN 25 ÅR 30.6 NATWEST ISLAND GAMES 2009 9.5 ÖSTERSJÖFONDEN 20 ÅR 4.7 NATWEST ISLAND GAMES 2009 1.6 PASSAGERARFÄRJOR (MAXIMIKORT) 9.10 JULEN 2009 (MAXIMIKORT) 13.6 POSTRODDEN 9.10 FRIMÄRKETS DAG Tillägg kan göras under året. Dessa meddelas i så fall i kommande nummer av magasinet samt på www.posten.ax. På hemsidan kan du också se bilder av specialstämplarna. Helgstängt Posten Åland Frimärken håller stängt följande helgdagar: JULHELGEN NYÅRSDAGEN LÅNGFREDAGEN ANNANDAG PÅSK 24 26 december 2008 1 januari 2009 10 april 13 april