Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST



Relevanta dokument
Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Folkhälsopolitiskt. program

Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet

Ledningsenheten FU 2/08 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat Tid Tisdagen den 26 februari 2008 kl

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Länsgemensam folkhälsopolicy

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

1 (10) Folkhälsoplan

En god hälsa på lika villkor

Tid Tisdagen den 26 maj 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Tid Tisdagen den 23 mars 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Protokoll från sammanträde med vuxenutskottet

Handikapppolitiskt. program

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Tid Tisdagen den 31 augusti 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Sveriges elva folkhälsomål

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Tid Tisdagen den 18 maj 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

Välfärds- och folkhälsoprogram

Tid Tisdagen den 7 oktober 2008 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Om mig. Länsrapport

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Protokoll från sammanträde med folkhälsoutskottet

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Tid Tisdagen den 27 oktober 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Protokoll från landstingsfullmäktiges sammanträde den 18 oktober 2004

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsoprogram

ANTAGEN KF

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsopolitiskt program

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Prioriterade Folkhälsomål


PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 9/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsens arbetsutskott

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Ohälsa vad är påverkbart?

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Folkhälsoplan

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Nationella ANDT-strategin

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

mötesplats mitt i Dalarna!

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Tillgänglighet för alla

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

4. Behov av hälso- och sjukvård

Vi blir Region Jönköpings län

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Aktivitetsplan FOLKHÄLSOPOLITISKA PROGRAMMET VINDELNS KOMMUN

Folkhälsoplan

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Transkript:

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder olika saker för olika människor. De flesta tänker att god hälsa är att inte vara sjuk. Men hälsa kan också vara andra saker. Den som har ett funktionshinder kan uppleva dålig hälsa. Den som inte tycker att den passar in i vårt samhälle kan också uppleva dålig hälsa. För landstinget är det viktigt att se till att alla människor har rätt till hälsa och ett gott liv. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter. Landstinget har genom tre program bestämt hur landstinget och alla anställda ska göra i olika situationer. De tre programmen handlar om folkhälsa, handikapp och integration. Sture Andersson landstingsdirektör

Hälsa och demokrati Målen för hälso- och sjukvården är en god hälsa för alla och att alla ska ha samma rätt till vård. Sådant som vilket land jag kommer ifrån, om jag är man eller kvinna eller var jag bor ska inte ha någon betydelse. Hälsa Vi vill ha god hälsa. Hälsa är mer än att vara fri från sjukdom. Man kan vara sjuk men ändå må bra. Man kan säga att hälsa handlar om hur vi klarar av det som är svårt i livet. Vad som bestämmer hälsan Många olika saker påverkar hälsan. Ålder, kön och arv är sådant som vi inte kan göra något åt. Vi har olika lätt för att få sjukdomar. Barns kontakt med vuxna och hur mycket stöd vi får från andra människor har också betydelse för vår hälsa. Sveriges mål med folkhälsa är att göra det möjligt för alla att ha en god hälsa. Demokrati Demokrati betyder att alla får vara med och bestämma. Ett demokratiskt samhälle är rättvist och alla människor är lika mycket värda. I en demokrati är det självklart att alla ska kunna vara med och bestämma. Alla ska kunna ta del av information och alla ska ha rätt att säga vad de tycker. De mänskliga rättigheterna gäller för hela världen. Var vi än bor ska vi kunna bestämma över våra egna liv och bli sedda som personer.

Vad som bestämmer hälsan Vår hälsa i samhället Demokratin är viktig för folkhälsan. Att kunna påverka och vara med och bestämma är viktigt för vår egen hälsa. När vi förstår livet och tycker att livet känns meningsfullt mår vi bättre. Och då klarar vi bättre av det som är svårt. Vi får en bättre hälsa. Ett bra samhälle är viktigt för människors hälsa.

Alla har ansvar för folkhälsan Många olika saker är viktiga för vår hälsa. Kontakter med andra, levnadsvanor, utbildning, kultur och miljö påverkar hälsan. Detta gör att vi alla tillsammans har ansvar för vår hälsa. Kvinnor och män är olika. I arbetet med folkhälsan är det viktigt att se de olikheterna. Landstinget Kronoberg och kommunerna i länet vill arbeta tillsammans för att kronobergarna ska kunna behålla eller få en ännu bättre hälsa. Vi vill att kronobergarna ska kunna behålla eller få en ännu bättre hälsa att kommunerna och landstinget ska arbeta tillsammans med folkhälsan, varje kommun ska få sin plan tala om hur folkhälsan ska sätta igång och hur man ska kunna arbeta med det sedan

I Sverige har vi elva gemensamma mål för folkhälsan. I Kronobergs län arbetar vi med fem av de målen. att få vara med och att få bestämma i samhället bra och trygg uppväxt för barnen bättre hälsa på jobbet hälso- och sjukvård som ger bättre hälsa levnadsvanor Särskilda mål finns för barn och ungdomar vuxna gamla

10

1. Att får vara med och att få bestämma i samhället Vi måste bli bättre på att ge alla människor möjlighet att få vara med och bestämma. När vi möter varandra med respekt blir vår gemenskap bättre. Om vi ska få en bra hälsa behöver vi känna att vi hör hemma någonstans och att vi får vara med och bestämma. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter. Ungdomar behöver få vara med och bestämma över sin vardag. Vardagsmakt är att få vara med och bestämma i skolan, på jobbet och i sjukvården. Vad ska vi komma fram till? Alla kronobergare ska vara med och bestämma. Vi ska få säga vad vi tycker och tänker i skolan, på jobbet och till olika myndigheter. Samtalet mellan politikerna och alla som bor i länet är en viktig del av landstingets politiska arbete. Så här gör vi Landstinget, kommunerna, företagen och föreningarna i länet gör så att alla medborgare får möjlighet att vara med och bestämma. Landstingets politiker arbetar för att samtalen med medborgarna blir bättre. 11

12

2. Bra och trygg uppväxt för barnen Barn är lika mycket värda som vuxna men de är mer ömtåliga. Därför behöver barn särskilt stöd och skydd. Vi ska följa FN:s barnkonvention överallt i samhället. I FN:s barnkonvention står det att det som är bäst för barnen alltid är viktigast. Alla barn och ungdomar måste få chans att få en bra uppväxt. Barns hälsa är olika i olika samhällsgrupper. Barn kan inte välja själva vilken familj eller grupp de ska växa upp i. Därför måste samhället hjälpa barnen så att det blir så lika som möjligt för alla. Vad ska vi komma fram till? Vi ser hur föräldrarna har det och hjälper dem att vara föräldrar. Barns och ungdomars psykiska hälsa blir bättre. Så här gör vi Landstinget och kommunerna gör så att det blir fler föräldrautbildningar. Där får föräldrarna hjälp så att de kan ge barnen en trygg och säker uppväxt. Landstinget och kommunerna arbetar tillsammans för att få fram områden och skolor som är bra för barns och ungdomars hälsa. 13

14

3. Bättre hälsa på jobbet Arbetslivet förändras. Det blir lättare för människor att ha både jobb och familj. Det är särskilt viktigt att se de människor som inte mår bra, deras hälsa och hur de har det på jobbet. Att ha ett gott arbetsliv är viktigt om samhället ska bli bättre. Att ha ett jobb är viktigt för att må bra. Kraven i arbetslivet har ökat. Många känner sig otrygga. Fler människor är sjukskrivna länge. Sjukdomarna ökar mest hos kvinnorna. Vad ska vi komma fram till? Antalet personer som är sjukskrivna länge minskar. Vi ser särskilt på varför människor blir sjuka av stress. Det är naturligt att det finns goda arbetsplatser. Så här gör vi Landstinget är med och gör så att människor mår bättre. Landstinget, kommunerna och företagen arbetar tillsammans för att vi ska få goda arbetsplatser. 15

16

4. Hälso-och sjukvård som ger bättre hälsa Hälso- och sjukvården arbetar med att se hela människan. Sjukvården har stor betydelse i arbetet med folkhälsan. Sjukvården behöver arbeta mer med människor innan de blir sjuka. Innan det tas politiska beslut ska man kunna undersöka hur besluten påverkar människors hälsa. Vad ska vi komma fram till? En god hälsa för alla blir viktigt inom all hälso- och sjukvård. Innan politikerna tar svåra beslut ska man kunna undersöka hur besluten påverkar människors hälsa. Så här gör vi Landstinget och kommunerna arbetar för att vi ska få en god hälso- och sjukvård. Personal och andra som arbetar med människors hälsa får utbildning för att bli bättre. En del politiska beslut påverkar människors hälsa. Innan man tar sådana beslut ska man undersöka vad som kan hända. Landstinget arbetar tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen för att det ska bli så. 17

18

5. Levnadsvanor Många olika saker runt omkring oss påverkar vår hälsa. Pengar, jobb, vänner och bostad är sådana saker. I arbetet för en bättre hälsa ska människor få hjälp så att de kan bestämma över sina egna liv. God sex ger glädje och hälsa. Fördomar och våld förstör. Det är bra att vi rör på oss och motionerar om vi vill vara friska. Goda matvanor har stor betydelse för hälsan. Övervikt håller på att bli ett stort problem. Tobak, alkohol och narkotika är inte bra för hälsan. Vad ska vi komma fram till? Sex som ger glädje är bra. Aborterna minskar. Infektioner som sprids genom sex minskar. Alla rör på sig mer, barn, ungdomar och vuxna. Vi får bättre matvanor. Antalet överviktiga minskar. Färre barn och ungdomar börjar röka. Fler som redan röker slutar röka. Ungdomar börjar dricka alkohol senare. Alla dricker mindre alkohol. 19

20

Så här gör vi Landstinget arbetar tillsammans med andra för att informera om god sex. Man arbetar också för att aborterna och infektioner som sprids genom sex ska minska. Landstinget och kommunerna arbetar för att barn och ungdomar ska röra på sig mer. Landstinget skriver ut motion på recept. Landstinget samarbetar med andra för att få människor att röra på sig ända tills de blir gamla. Landstinget upptäcker övervikt hos små barn. Landstinget arbetar tillsammans med kommunerna så att barn och ungdomar får lära sig om bra och nyttig mat. Landstinget hjälper människor med övervikt. Landstinget arbetar tillsammans med andra för att få barn och ungdomar att inte börja röka. De som vill sluta röka får hjälp. Landstinget arbetar tillsammans med andra för att få ungdomar att börja dricka alkohol senare. Man arbetar också för få alla att dricka mindre med alkohol och för att vi ska få ett samhälle utan narkotika. Landstinget blir bättre på att berätta om alkoholskador. 21

22

23

Arbetsgrupp Ester Petersson (s) folkhälsoutskottet Gerd Lansler (kd) folkhälsoutskottet Ulla-Britt Storck (s) folkhälsoutskottet Roger Carlsson (fp) folkhälsoutskottet Göran Schultz (v) folkhälsoutskottet Lars-Erik Svensson (s) folkhälsoutskottet Kjell Gustafsson (c) vuxenutskottet Ers. Lars-Erik Karlsson (c) vuxenutskottet Lena Karlsson (c) barn- och ungdomsutskottet Göran Andersson (c) äldreutskottet Britt-Marie Falk, uppdragsavdelningen Gunnel Håkansson, uppdragsavdelningen 24 Dessa riktlinjer är antagna av landstingsfullmäktige 2004-11-29