SOCIALFÖRVALTNINGEN KILS KOMMUN

SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutade av SN 184 2014-11-19 SOCIALFÖRVALTNINGEN KILS KOMMUN Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2014

2014-11-05 Socialförvaltningen i Kil Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1. Allmänt 1.1 Översyn av riktlinjer 1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen 1.3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd 2. Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 SoL 2.1 Rätten till försörjningsstöd 2.2 Ansökan innevarande månad 2.3 Avdrag på försörjningsstödet 2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro 2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall 3. Riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet 3.1 Riksnormens poster 3.2 Kosttillägg 3.3 Övriga poster i försörjningsstödet 3.4 Boendekostnader 3.5 Hushållsel 3.6 Hemförsäkring 3.7 Arbetsresor 3.8 Läkarvård och medicin

3.9 Sjukhusvård 3.10 Akut tandvård 3.11 Glasögon 3.12 Avgifter till fackförening och A-kassa 3.13 Sjukresor 4. Livsföring i övrigt 4.1 Barnomsorgskostnader 4.2 Hemutrustning 4.3 Flyttkostnader 4.4 Installation av telefon 4.5 Tandvård utöver akut tandvård 4.6 Spädbarnsutrustning 4.7 Umgängeskostnader 4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution 4.9 Kostnader för egen bil 4.10 Begravningskostnader 4.11 Rättshjälp 4.12 Rekreation 4.13 Legitimation och pass 4.14 Kläder och skor utöver riksnormen 5. Grupper av bidragssökare 5.1 Arbetslösa 5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år)

5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom 5.3 Vuxna studerande 5.4 Företagare 5.5 Utländska medborgare 5.5.1 EU-medborgare 5.6 Anknytningsinvandrare 5.7 Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik 5.8 Brottsoffer 5.9 Barn 5.9.1 Anmälan om barn som far illa 5.10 Gifta och sammanboende 5.11 Inneboende 5.12 Växelvis boende för barn 6. Skulder och avbetalningar 6.1 Hyresskulder 6.2 Elskulder 6.3 Barnomsorgsskulder 6.4 Skulder på underhållsstöd 6.5 Kvarstående skatt 7. Inkomster och egna tillgångar 7.1 Inkomster 7.1.1 Insättningar på konto 7.1.2 Ungdomars egna inkomster

7.1.3 Jobbstimulans 7.2 Kapital 7.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar 7.2.2 Barns kapital 7.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång 7.2.4 Egen fastighet/bostadsrätt som kapitaltillgång 7.3 Överskott från tidigare period 8. Jobbcenter/AME 9. Ungdomscenter 10. Bidragsbrott 11. Ansökningar om bostad 12. Fritidspeng Bilaga: Ensamkommande barn/ungdomars ekonomi

SOCIALFÖRVALTNINGEN 2014-11-05 I KIL 1. ALLMÄNT 1.1 Översyn av riktlinjer En översyn av gällande riktlinjer skall göras årligen. Översynen kan resultera i revidering och uppdatering av befintliga riktlinjer. Beslut om förändringar av riktlinjer för försörjningsstöd fattas av socialnämnden. 1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen Verksamheten skall garantera den enskilde en skälig levnadsnivå om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd. Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till att göra individen självförsörjande och att minska behovet av ekonomiskt bistånd. När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. I alla utredningar som innefattar barn skall barnens situation beskrivas (Se även kapitel 5.9). 1. 3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL kan ej ges med villkor om återbetalning. Grundreglerna för återkrävande av försörjningsstöd anges i 9 kap 1 SoL och 9 kap 2 SoL. Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL utgått felaktigt eller med för högt belopp. Se även kapitel 9 bidragsbrott. Ekonomiskt bistånd, som lämnats som förskott på förmån eller ersättning. Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som är indragen i arbetskonflikt. Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som på grund av omständigheter han/ hon ej kunnat råda över, hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar. Ekonomiskt bistånd i andra fall enligt 4 kap 2 SoL får återkrävas om det har getts ut under villkor om återbetalning.

2 I beslut, som avser ekonomiskt bistånd mot återbetalning, skall den enskilde vara informerad om detta vid utbetalningstillfället. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. 2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD ENLIGT 4 KAP 1 SOL 2.1 Rätten till försörjningsstöd För att rätten till försörjningsstöd skall föreligga måste två kriterier vara uppfyllda. Dels måste den sökande haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå, dels måste den enskilde göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad han/hon skall bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation och förmåga. En arbetsför person skall vara inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söka efter arbete. Den arbetslöse har också skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande åtgärder. En hemmavarande förälder skall ta ut föräldrapenning och även ansöka om bostadsbidrag. En individ som ej anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande skall vara sjukskriven med bl.a. läkarintyg. Vilka krav och villkor som gäller för olika bidragsgrupper finns angivet i kapital 5. 2.2 Ansökan innevarande månad Försörjningsstöd utges i princip inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period. För att hela månaden skall beaktas måste den som löpande uppbär försörjningsstöd senast den 5:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga handlingar till socialkontoret, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett. Vid nybesök beviljas sökanden, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum kontakt togs med socialkontoret. Är personen i fortsatt behov av bistånd skall han/hon tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstödets utgivande. Undantag från det här beskrivna kan göras efter individuell prövning. I första hand skall dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta kostnader, exempelvis el, hyra och hemförsäkring. 2.3 Avdrag på försörjningsstödet För varje ogiltig frånvaro-dag görs avdrag med 1/21 av familjens totala biståndsbehov. En halv dags ogiltig frånvaro innebär avdrag med 0.5/21 av familjens totala biståndsbehov. Ex: familjen Svensson har ett normunderskott för juni på 3 000:-. Sven Svensson har en dags ogiltig frånvaro på Jobbcenter/AME och hans irakiska fru Nema har 0.5 dags ogiltig frånvaro på SFI-undervisningen.

3 Avdraget blir 1.5/21 x 3 000 = 214:-. För juni månad skall familjen i försörjningsstöd då beviljas 3 000-214 = 2 786:-. 2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro Ibland räknar man inte på hushållets faktiska inkomst utan vilken inkomst familjen kunde haft, detta kan t.ex. gälla de som har aktivitetsstöd eller studiemedel. Om en individ har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat aktivitetsstöd räknas som inkomst det som individen skulle fått utbetalt om han/hon haft full närvaro, således skall inte ekonomiskt bistånd kompensera personer som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd. Personer som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig informartion skall ges att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till grund för normberäkningen. Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag). För den som har en dagsersättning baserat på deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Jobbcenter/AME, praktik osv) och har utbetalning för detta från annan myndighet gäller följande. Har personen genom egen förskyllan förorsakat minskad ersättning än han/hon kunde haft görs inte dubbelt avdrag, hänsyn tas enbart till den inkomst som personen kunde fått om han/hon gjort vad på denne ankom. Ex: AA har aktivitetsstöd för att deltaga i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. AA:s dagsersättning är 173:-/dag (netto). Vid koll med FK visar det sig att AA missat två ersättningsdagar p.g.a. att arbetsgivaren rapporterat in ogiltig frånvaro för två dagar. Aktuell beräkningsperiod innefattar 20 arbetsdagar. AA har 18 godkända dagar och får utbetalt 18 x 173 = 3 114:- från FK. Om AA skött sig hade han fått 20 x 173:- = 3 460:-. Det är denna summa, 3 460:-, som förs in som inkomst i normberäkningen, vilket resulterar i att AA får ett minskat försörjningsstöd på 3 460-3 114 = 346:-. Mer än 50% ogiltig frånvaro är grund för att helt avslå en ansökan, eftersom personen i de fallen inte huvudsakligen följt uppgjord planering. I en samlad bedömning bör dock även beaktas om den enskilde gjort något övrigt som kan föra i riktning mot egen försörjning (t.ex. tagit arbetsgivarkontakter, vidtagit rehabiliteringsåtgärder m.m.). 2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Ett exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon hamnat i en prekär situation. Den enskilde kan ha haft försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en del fall normen för personliga kostnader. I en del fall kan det också vara fråga om personer som helt uppenbart inte har alla de utgifter som ingår i riksnormen.

4 När det är klarlagt att det ekonomiska biståndet inte går till avsett ändamål, exempelvis vid missbruk, kan ett lägre stöd utbetalas. 3 RIKSNORMEN OCH ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 3.1 Riksnormens poster Livsmedel Kläder och skor Hygien Barn-och ungdomsförsäkringar Förbrukningsvaror Dagstidningar/telefon/TV-licens Lek och fritid 3.2 Kosttillägg Kosttillägg kan i vissa fall utgå till bidragsberättigade personer med fördyrade matkostnader på grund av sjukdom. Behovet skall styrkas med läkarintyg. Kosttillägg (per månad) utgår med högst 1% av basbeloppet vid behov av glutenfri kost och med högst 2% av basbeloppet vid behov av fettreducerad och proteinreducerad kost. Kosttillägg beviljas endast om den sökande ej har handikappersättning för dessa extrautgifter. Konsumentverket har 2005 fastslagit att diabetes inte medför fördyrade matkostnader, höjd matnorm skall således inte utgå till diabetiker. Vad gäller kosttillägg avseende laktosintolerans finns inga riktlinjer från Konsumentverket. Storleken på de fördyrade kostnaderna är beroende av vilka ersättningsprodukter som väljs. En individuell prövning får göras utifrån de merkostnader som sökande kan redovisa. 3.3 ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet. Beloppen avser faktisk och godtagbar kostnad: Boende Hushållsel Hemförsäkring Arbetsresor Läkarvård och medicin Akut tandvård Glasögon Avgift för A-kassa och fackförening

5 3.4 Boendekostnader Boendekostnad för år 2014 Högsta godtagbara boendekostnad per månad (gäller flertalet sökanden): 1-2 VUXNA 4 625:- 1-2 VUXNA och 1 BARN 5 775:- 1-2 VUXNA och 2 BARN 7 000:- 1-2 VUXNA och 3 BARN 8 500:- 1-2 VUXNA och fler än 3 BARN 8 500:- + 1 225:-/barn Vid särskilda skäl kan en högre boendekostnad godkännas: 1-2 VUXNA 6 475:- 1-2 VUXNA och 1 BARN 7 800:- 1-2 VUXNA och 2 BARN 9 825:- 1-2 VUXNA och 3 BARN 12 375:- 1-2 VUXNA och fler än 3 barn 12 375:-+ 2 025:-/barn Om bedömning görs att biståndsbehovet för individen/hushållet riskerar att bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att individen/hushållet är villig att söka billigare boende och att man aktivt försöker få en flyttning till stånd. Säger sig individen/hushållet inte vara beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller ej aktivt agerar för att få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden för individen/hushållet. I de fall sökande åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet skall en besvärshänvisning bifogas. Särskilda skäl att längre tid än fyra månader godkänna en faktisk boendekostnad överstigande högsta godtagbara kan vara äldre som bott länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov m.m. En individuell prövning behöver som alltid ske i den enskilda fallet; exempelvis bör man göra en bedömning om det för personen/hushållet finns realistiska alternativ till nuvarande boendesituation. Boendekostnad i lägenhet Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden. Kostnader för garage, kabel-tv, hyresgästförening och andra tillval räknas ej som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och ej går att förhandla bort, så skall kostnaderna godtas. Är ett hushåll med hög boendekostnad beroende av ekonomiskt bistånd

6 en längre period, mer än sex månader, bör krav ställas på byte av bostad för att komma ner till genomsnittshyran på orten. En förutsättning är att billigare lägenhet finns att få och att en flytt ej är olämplig av sociala skäl. Utrymmesstandarden räknas i normalfallet så att en vuxen eller två vuxna sammanboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ur gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna. En individuell prövning skall dock ske utifrån barnens ålder och kön. Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt Den ekonomiska utredningen kring boendet skall visa familjens faktiska boendekostnad i form av: vatten renhållning sotning, uppvärmning skuldräntor villaförsäkring tomträttsavgifter fastighetsskatt Faktiska boendekostnader kan accepteras under fyra månader (dock ej amorteringar) i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under sex månader. Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om familjen ej bytt till billigare boendeform. I ovanstående fall skall en bedömning också göras, om den sökande har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt. Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt skall möjligheten att erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Inneboende Inneboende avser inte boende hos nära släkting eller delad bostad med hushållsgemenskap. Inneboende-hyra kan i normalfallet beviljas med maximalt 1 650:-. En förutsättning är att den sökande kan styrka sin boendesituation genom uppvisandet av ett skriftligt avtal med bostadsinnehavaren. Hemmaboende ungdomar Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnader (exempelvis p.g.a. minskat bostadsbidrag). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som skälig hyra för barnet. Dessa uppgifter skall styrkas skriftligt, där det framkommer hur mycket boendekostnaden ökat p.g.a. att ungdomen bor där.

7 Om sökande tidigare regelbundet med egna inkomster betalt hyra i aktuellt boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig. Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar skall ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot utgår riksnorm så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna. Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Vissa personer som bor ihop och delar vissa kostnader har inte ekonomiskt ansvar gentemot varandra. Det kan röra sig om vuxna hemmaboende barn som föräldrarna inte har någon försörjningsskyldighet för, vänner eller syskon som bor tillsammans eller föräldrar som bor hemma hos sina vuxna barn. För denna grupp beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma hushållskostnader. Boendekostnader beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet (jmf RSV:s föreskrifter/rffs 1 998:9) samt Riksförsäkringsverkets allmänna råd/2001:8/ om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. Boendeutredningar för ungdomar under 25 år Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand. Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift. När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan flytta hem, görs en boendeutredning. Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift. Ett eventuellt beviljande skall alltid föregås av ett övervägande om insatser i hemmet kan sättas in för att förbättra relationen ungdom-förälder (se även kapitel 11). Andrahandslägenhet Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet bör som regel uppvisa ett andrahandskontrakt. Utan ett skriftligt godkännande från fastighetsägaren har inte ungdomar (upp till 29 år) och barnfamiljer rätt till bostadsbidrag. Sökande bör därför uppmanas ordna sådant intyg. Saknas skriftligt godkännande från fastighetsägaren bör andrahandshyran bara godtas under en begränsad tid. Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt. Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller lägre. Ev särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef.

8 3.5 Hushållsel Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med Energimyndighetens statistik över olika hushållstypers hushållselförbrukning. 3.6 Hemförsäkring Kostnad för hemförsäkring skall ingå i försörjningsstödet. Den sökande bör uppmanas att teckna hemförsäkring. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets beräkningar. 3.7 Arbetsresor Kostnader för arbetsresor godtas om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Allmänna kommunikationsmedel skall användas. Om detta inte är möjligt, se riktlinjer för kostnader för egen bil. 3.8 Läkarvård och medicin Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar utgift. Likaså är receptbelagd medicin, oavsett om det ingår i högkostnadsskyddet eller ej, en godtagbar utgift. Kvitto skall alltid uppvisas (det räcker således inte med exempelvis en faktura eftersom apotekets kunder även kan inhandla icke-receptbelagd medicin på avbetalning). För icke-receptbelagd medicin, salvor m.m. är grundregeln att den enskilde (genom posten hygien i riksnormen) själv får bekosta detta. I vissa fall kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda utgifter (i första hand när det gäller barn). Ett eventuellt gynnande beslut skall alltid föregås av konsultation med kollega/kollegor och/eller förste socialsekreterare. 3.9 Sjukhusvård En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på sjukvårdsinrättning har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm.

9 3.10 Akut tandvård Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, d.v.s. akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, skall utgå inom ramen för försörjningsstödet. Kostnadsförslag krävs ej i dessa fall. 3.11 Glasögon Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall. Försörjningsstöd kan beviljas med högst 2 % av basbeloppet för bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkännes i normalfallet, observera dock att lägsta pris alltid skall eftersträvas. Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg. Den sökande skall lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas. Vid endast tillfälligt behov av försörjningsstöd och om utgiften i ett längre perspektiv kan betalas av den enskilde, är inte utgiften en godtagbar kostnad. Ekonomiskt bistånd till bifocala (dubbelslipade), progressiva glas eller till färgade glas får endast beviljas då behovet är styrkt av optikerintyg. Värt att beakta är att vissa optik-butiker tillhandahåller gratis glasögon till barn under 12 år (kostnad för undersökning kan tillkomma). 3.12 Avgift till fackförening och A-kassa 3.13 Sjukresor Bistånd till avgifter för fackförening och A-kassa (ALFA-kassa) utgår i regel med det belopp som gäller för den organisation som den enskilde tillhör. Sökande bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift. När det gäller personer nära pensionålder eller som bedöms stå mycket långt från arbetsmarknaden, bör diskussion föras med den enskilde huruvida det är rimligt att fortsätta betala månatlig A-kasseavgift. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Resterande del av kostnaden för resan får den enskilde genom ersättning från Landstinget. Sjukresor skall i första hand göras med Landstingets servicelinje eller med allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts endast vid särskilda fall av Landstinget.

10 4. LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4.1 Barnomsorgskostnader Familjer med ett löpande behov av försörjningsstöd och med barn inom barnomsorgen skall inte betala någon barnomsorgsavgift. Ett intyg som bekräftar att familjen uppbär försörjningsstöd skickas till Barn- och utbildningsnämnden (BUN). När biståndsbehovet upphör skall BUN meddelas det. Klienten informeras om ovanstående rutiner. När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas barnomsorgsavgift som godtagbar utgift. Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under en kortare period. 4.2 Hemutrustning När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning, skall en bedömning göras av den sökandes förutsättningar att med egna medel kunna skaffa en del av den. Har den sökande möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning skall bistånd ej utgå. Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst. Samråd med kollegor skall ske innan eventuell hemutrustning beviljas. Vid prövning av stöd till hemutrustning skall hänsyn tas till befintlig hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida försörjningsmöjlighet. Hembesök skall i princip alltid göras. Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd skall beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av hemutrusning till marknadens lägsta priser (se aktuell lista i handläggarpärmen). Bistånd till inköp av TV utgår endast i undantagsfall, så som till exempel till en barnfamilj. Bidrag till dammsugare kan utgå till barnfamiljer, äldre och handikappade samt till allergiker. Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person. Tillgång till dator och internetuppkoppling i hemmet är i vissa fall nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. I synnerhet kan detta sägas gälla för familjer med barn i skolålder. Innan ekonomiskt bistånd utgår måste först utredas om behovet kan tillgodoses på något annat sätt, exempelvis genom att skolan tillhandahåller dator. Inköp av dator kan beviljas med högst 5% av prisbasbeloppet. Löpande kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 100:-/mån.

11 4.3 Flyttkostnader I normalfallet skall flytten ombesörjas av den sökande själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av släpvagn. Den som p.g.a. funktionshinder eller av andra skäl, t.ex. vid barn- eller kvinnomisshandel, ej kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma. Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag genom arbetsförmedlingen undersökas. Om sådana bidrag ej utgår eller om flytten är nödvändig av andra skäl, t.ex. byte till billigare bostad kan ek.bistånd till flyttkostnader beviljas. En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Enligt delegation kan soc.sekr fatta beslut avseende flyttkostnader upp till 25% av basbeloppet och 1:e soc.sekr/ifo-chef upp till 50% av basbelopp, kostnader därutöver beslutas av socialnämndens arbetsutskott. 4.4 Installation av telefon Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Hjälp därutöver kan endast utgå i sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger. 4.5 Tandvård utöver akut tandvård Utöver akut tandvård som ingår i försörjningsstödet kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård. I nödvändig tandvård ingår t.ex. att avhjälpa och lindra tandvärk uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner undanröja betydande sociala svårigheter, t.ex. om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i framtandsområdet uppnå godtagbar tuggförmåga Vid behov av mer omfattande tandvård skall sökande alltid inkomma med kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det skall framgå hur lång den beräknade behandlingstiden väntas bli. Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen tandvård är helt nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. Bedömning om detta skall resultera i ett beslut som delges den enskilde. För att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas, i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare. Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar utgift (i normberäkning). Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning). I de fall sökande har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att den enskilde själv använder sex månaders normöverskott till egen betalning. Ekonomiskt bistånd kan då utgå med resterande del.

12 I övriga fall, när inte ett tydligt månatligt normöverskott föreligger, får sökande redovisa uppkomna tandvårdskostnader i samband med den månatliga ekonomiska prövningen om bistånd. Fakturor avseende utförd tandbehandling enl kostnadsförslag medtages i normberäkningen. Alla tandvårdsärenden som inte avser akut tandvård tas upp för diskussion i ekonomigruppen. Observera att sökande som kräver ett myndighetsbeslut avseende inlämnat kostnadsförslag har rätt till det. Ansökan avslås med hänvisning till att kostnaden inte är aktuell (faktisk kostnad uppstår först i samband med fakturering). 4.6 Spädbarnsutrustning Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är beroende av bistånd till sin försörjning. Detta belopp avser att täcka inköp av barnvagn, säng med sängutrustning, baskläder och utrustning för bad och matning. Vid barn nummer två, tre o s v avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som skall beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger. Flyktingfamiljer som ej bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse. Se aktuell lista i handläggar-pärmen avseende marknadens lägsta pris på hemutrustning. 4.7 Umgängeskostnader Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar per månad och barn. Överstiger antalet umgängesdagar sex får föräldrarna själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen: livsmedel, fritid/lek samt hygien. Undantag avseende antal dagar görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal föreskriver ett visst antal umgängesdagar. Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen (se även kap 5.12). Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela resekostnaden. Billigaste färdsätt skall användas och kvitto, t ex färdbiljett, skall uppvisas. Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen skall inte beviljas. En rimlighetsbedömning skall alltid göras vad som är att betrakta som skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan

13 föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad eller i samband med lov. I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort (2014: 1 140:-/mån). 4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster eller medel kan beviljas fickpengar med maximalt 3,5% av basbeloppet per månad. Har den aktuella institutionen/kollektivet egna regler för fickpengar följs dessa och ingår som en del av avtalad vistelse där. Personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster eller medel. Personer som sitter anhållna, häktade eller är intagna på kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvårdens försorg. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter (flitpeng). Vid ansökningar om ek.bistånd skall undersökas om den möjligheten finns för den sökande. En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad, om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet. I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd skall man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi. 4.9 Kostnader för egen bil Bistånd lämnas i allmänhet ej till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av: sjukdom eller funktionshinder behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning, då allmänna kommunikationsmedel saknas. Bistånd kan beviljas med högst 15 kronor/mil (per 2014-11-05). Då bensinpriset snabbt kan ändras bör en avstämning kontinuerligt göras på vilken nivå milersättningen skall ligga. Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som godtagbar utgift. Här skall beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning för arbetsresor. Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör upp-

14 märksammas att rätt till handikappersättning från försäkringskassan kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning skall utgå som förskott på förmån. Beträffande bilinnehav som egen tillgång se avsnitt 7.2.3. 4.10 Begravningskostnader Begravningskostnader skall i första hand täckas av tillgångar i dödsboet alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och tillgångar om det föreligger en försörjningsskyldighet. Om dösboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt kap 4 1 SoL. Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn skall tas till tillgångar i form av försäkringar. Återkrav enligt SoL 9 kap 2 kan upprättas mot tillgångar som visar sig senare. Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader. Kostnadsposter som godkänns är: - Gravsten - Dödsannons - Enklare förtäring - Grundtjänster från begravningsbyrån, dvs kista med enkel dekoration, bisättning (svepning, kistläggning, utkörning av kista till bårhus, bärare vid bisättning och transport av kista), urna och representant vid begravningen. Ej godkända utgifter: Buketter anhöriga köpt själva, fotografering, musik, tackannons, framtida vård av grav, spridning av aska, gravöppning. Bistånd beviljas inte för kostnader som tillgodoses inom ramen för begravningsavgiften. Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i vad som räknas som skälig levnadsnivå. Bistånd till begravningskostnader kan totalt beviljas med maximalt ett halvt prisbasbelopp (50%). Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett.

15 4.11 Rättshjälp I normalfallet skall advokatkostnader täckas av hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen. Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken. Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om synnerliga skäl föreligger. 4.12 Rekreation I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Beslut bör föregås av kollegial diskussion. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa samt logi. 4.13 Legitimation och pass Mot uppvisande av kvitto kan ekonomiskt.bistånd beviljas för utfärdande av legitimation. En förutsättning är att ett behov av legitimation föreligger. Det utgår ej ekonomiskt bistånd till pass. 4.14 Kläder och skor utöver riksnormen Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid skäl finnas att frångå denna huvudregel. Det kan t.ex. handla om snabb viktminskning/ökning p.g.a. sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barnperspektiv osv. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en extra månadsklädnorm per person. 5. GRUPPER AV BIDRAGSTAGARE 5.1 Arbetslösa En arbetsför person utan sysselsättning skall, för att vara berättigad till försörjningsstöd, alltid vara aktivt arbetssökande. Inledningsvis får den arbetslöse söka arbete på eget valt sätt. Detta kan innebära att man enbart söker inom avgränsade sökområden, yrkesmässigt och geografiskt. Förefaller det svårt att få jobb på detta vis måste personen/personerna senast en månad efter första besöket på socialkontoret vara beredd att utvidga sökområdena. Vid besöken hos socialsekreterare bör samtliga sökande kunna redovisa några sökta jobb. En individuell bedömning skall dock alltid göras vilka krav som är rimliga att ställa. Om den enskilde erbjuds arbete på annan ort, kan det krävas av familjen att flytta till den ort där de kan försörja sig genom eget arbete. Om flytten är olämplig av sociala skäl kan en annan bedömning göras. Redan vid första mötet skall den sökande informeras om, och erbjudas plats på, kommunens arbetsmarknadsenhet, Jobbcenter/AME. För ungdomar,