FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014
Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter 1.2. Uppdraget och syfte 1.3. Tillvägagångssätt och upplägg av sammanställningens 2. Befolkningens sammansättning och hälsoläge 2.1. Befolkningens sammansättning 2.2. Hälsoläget 3. Socioekonomisk position och hälsa 3.1. Utbildningsnivå 3.2. Ekonomiska villkor 3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa 5. Livsloppsperspektiv 5.1. Barn och unga 5.2. Vuxna och äldre 6. Utländsk bakgrund, livsvillkor och hälsa 7. Sexuell läggning, livsvillkor och hälsa 8. Funktionsnedsättning, livsvillkor och hälsa 9. Sammanfattning 10. Referenser
1. Beskrivning av uppdraget Tolkning av uppdraget, och uppdragets syfte Utgångspunkterna för denna sammanställning har varit: 1. Gävleborgs tre prioriterade målområden för folkhälsa: Delaktighet och inflytande, Sociala och ekonomiska förutsättningar, Barn och ungas uppväxtvillkor. 2. GU Folkhälsas specificering av prioriterade befolkningsgrupper utifrån socioekonomisk position, kön, livsloppsperspektiv, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning. 3. De konkreta konsekvenserna av GU Folkhälsas vägledande principer: För att i planering, genomförande och uppföljning på ett bättre sätt ta hänsyn till variationer i hälsa bör uppdrag ges att genomföra en litteraturgenomgång av dessa orsakssamband. Den bör kompletteras med en kartläggning av förekomsten av dessa mekanismer i länet och i de enskilda kommunerna. Utifrån detta har uppdraget definierats till att: kartlägga och sammanställa tillgänglig data som beskriver hälsoläget bland befolkningen i Gävleborgs län, och sammanställningens syfte har formulerats till att: utgöra ett underlag för politiska prioriteringar i arbetet mot en mer jämlikt fördelad hälsa i Gävleborgs län. Sammanställning av data som beskriver hälsoläget i länet, som ett underlag för politiska prioriteringar
2.2. Befolkningens sammansättning Befolkningspyramiden I Gävleborgs län bor 277 270 invånare. Den största kommen är Gävle med 96 590 invånare och den minsta kommunen Ockelbo har 5848 invånare. 6 Länet har en tendens av urbanisering då Gävle är den kommun som har främst befolkningstillväxt medan befolkningen i länet som helhet har minskat med ca 4 procent under 2000-talet. 7 Befolkningens sammansättning i olika åldersgrupper framgår av figuren. Nära en fjärdedel (23 procent) av befolkningen i länet är 65 år eller äldre. 6 procent av befolkningen är 80 år eller äldre. I riket är motsvarande andel 19 respektive 5 procent. Personer i arbetsför ålder (20-64 år) står för 56 procent av befolkningen, och 21 procent av länets befolkning är barn och ungdomar. 8 Trenden är att andelen äldre invånare i länet ökar i förhållande till andelen i arbetsför ålder. 7-8 Inom 20 år beräknas andelen 65 år och äldre i öka med fem procentenheter bland både män och kvinnor. Detta innebär en ökning med ca 14000 personer samtidigt som antal personer i arbetsför ålder beräknas minska med ca 8200. 8 Befolkningspyramid Gävleborgs län, 2013. Källa: Samhällsmedicin Gävleborg, Äldrerapporten. Gävleborg har en hög, och ökande, andel äldre personer i befolkningen.
2.2. Befolkningens sammansättning Försörjningskvot Andelen människor i arbetsför ålder, i relation till andelen äldre och andelen barn och unga i befolkningen ger en uppfattning om både tillgång på arbetskraft, skatteunderlag och vårdbehov. Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år, och >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja. Försörjningskvoten i Gävleborgs län är 78 personer. 100 personer i arbetsförålder måste alltså försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Gävleborgs försörjningskvot ligger betydligt högre än rikets försörjningskvot som är 70 personer. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 93 personer. 8 Den största delen av försörjningsbördan är i Gävleborg från de äldre. I riket som helhet står barn och unga för merparten av försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många personer i icke-arbetsför ålder som 100 personer i arbetsför ålder måste försörja. Gävleborgs försörjningskvot var 78 personer år 2012 den förväntas stiga till 93 personer år 2022. Försörjningskvot för riket 1960-2012 och prognos 2013-2060. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Försörjningskvot för Gävleborgs län 1968-2012 och prognos 2013-2050. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården
2.3. Befolkningens hälsoläge Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom förebyggande, hälsofrämjande åtgärder. Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom tidig upptäckt eller medicinsk behandling. 8 De två måtten fångar upp i vilken utsträckning den kunskap som finns om sjukdomarnas orsaker omsätts till åtgärder som påverkar dödligheten, och behandlingsmetoders effektivitet. 8 Hälsopolitisk och sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet i Gävleborg och riket 2012, antal dödsfall per 100 000 invånare 1-79 år. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården: I Gävleborgs län var den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten på 34 dödsfall per 100 000 invånare bland kvinnorna, och 55 dödsfall per 100 000 invånare bland männen. Dessa dödfall hade alltså kunnat påverkats genom hälsopolitiska åtgärder. I Gävleborg består den största andelen av hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten av lungcancer (68 %). Andra sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt är cancer i matstrupe, levercirros och motortrafikolyckor. 2 Den sjukvårdspolitiskt åtgärdbara dödligheten är, i Gävleborgs län, 43 dödsfall per 100 000 invånare bland kvinnorna och 58 dödsfall per 100 000 invånare bland männen. Stroke upptar den största delen (59 %) av den sjukvårdpolitiskt åtgärdbara dödligheten i länet. 8 Andra exempel på dödsfall som orsakats av sjukdomar vilka bedöms kunna påverkas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling är: livmodertappscancer, graviditetskomplikationer, diabetes, astma, och hypertonisjukdomar. 11 Gävleborgs län har en högre andel Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet än riket. Störst del av upptas av dödsfall av Stroke Nivån för hälsopolitisk och sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet är högre i länet jämfört med riket. 8 Skillnaden mellan länet och riket är större, och statistiskt säkerställd, gällande den sjukvårdspolitisk åtgärdbara dödlighet.
2.3. Befolkningens hälsoläge Valdeltagande Valdeltagande i Gävleborgs län 1998-2010, val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Källa: SCB 84 82 80 78 76 74 72 1998 2002 2006 2010 Valdeltagande riket 1998-2010, val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Källa: SCB 86 84 82 80 78 För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. 3 Därför är delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande för människan och hennes hälsa. En del i detta är valdeltagande. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Diagrammen till vänster visar hur valdeltagandet i Gävleborgs län och riket varierat de åren. Efter en nedgång mellan 1998 och 2002 har valdeltagandet i Gävleborg och riket ökat de senaste tre valen, men valdeltagande har under hela perioden varit en till tre procentenheter lägre i Gävleborg än i riket som helhet. Delaktighet i samhället innebär en möjlighet att påverka sina livsvillkor, och har ett positivt samband med hälsa En positiv trend i länet är att valdeltagandet ökat. 76 74 72 1998 2002 2006 2010 Kommun Landsting Riksdag
2.3. Befolkningens hälsoläge Förtroende för olika samhällsinstitutioner Som en del av delaktighet och inflytande i samhället ingår också förtroende för myndigheter. I Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ingår frågan: Vilket förtroende har du för följande institutioner/politiker i samhället till vilken en lista av stort antal myndigheter och institutioner uppräknas. I figuren nedan visas andelen av Gävleborgs befolkning som har mycket eller ganska stort förtroende, ingen åsikt, samt inte stort eller inget förtroende. Förtroende för myndigheter och andra samhällsinstitutioner i Gävleborg 2010, andelar efter svarskategori. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Störst andel av befolkningen i Gävleborg har förtroende för polisen och sjukvården följt av skolan. En mindre andel av befolkningen har förtroende för politiker i landsting, politiker kommuner samt, för arbetsförmedlingen. Det kan också noteras att när det gäller sjukvården och polisen är det är en liten andel som inte har någon åsikt, medan det är större andelar som inte har åsikt om domstolar, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. I jämförelse med riket är förtroendet i Gävleborg något lägre för sjukvården, försäkringskassan och politiker. I övrigt är mönstren likartade. I Gävleborg varierar andelen med stort förtroende för de olika myndigheterna och samhällsinstitutionerna.
3. Socioekonomisk position och hälsa Introduktion Trots att vi generellt sett ser en positiv hälsoutveckling i Sverige, och Gävleborg, är denna utveckling ojämnt fördelad i befolkningen. Dessa skillnader i hälsa har uppmärksammats både nationellt och internationellt. 4,13-14 Skillnader i hälsa mellan grupper skiljer sig mellan skillnader i hälsa mellan individer. Att nivån av hälsa kan variera mellan individer och över tid är något som kan ses som acceptabelt eller normalt och behöver inte upplevas som orättvisa eller orättfärdiga. Att nivån av hälsa varierar mellan olika befolkningsgrupper kan däremot indikera att det finns sociala strukturer och/eller processer som skapar olika förutsättningar för hälsa för olika grupper av befolkningen. Detta är vad vi kallar systematiska skillnader i hälsa. Systematiska skillnader i hälsa finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. 4,13-14 Sociala skillnader i hälsa kan uppstå dels via faktiska skillnader i livsvillkor så som inkomst, boende, arbetsvillkor; dels genom relativa skillnader i livsvillkor som skapar skillnader i psykosocial stress; dels genom levnadsvanor och/eller selektion. En väl använd modell, beskriver olika mekanismer för hur systematiska skillnader hälsa skapas via systematiska skillnader i social position [1], i exponering av riskfaktorer [2], i såbarhet för ohälsa [3], och i konsekvenser av ohälsa [5]. 5,13 Modell över sambandet mellan social kontext, social position och hälsa. Källa: Diderichsen & Hallqvist (1998). Socioekonomisk position Social position är ett komplext begrepp som beskriver en person eller grupps ställning i samhällsstrukturen. Social position definieras vanligen genom utbildning, klass eller inkomst. En högre social position innebär tillgång till resurser, inflytande, bättre boende, mer statusfyllda arbeten, medan en lägre social position ger mer begränsad tillgång till resurser. Det är inte bara människors absoluta livsvillkor som påverkar hälsan. Även de relativa villkoren har betydelse det vill säga var en person befinner sig i förhållande till andra. Text Exponering Sjukdom eller skada Konsekvenser
3.1. Utbildningsnivå Utbildningsnivå i Gävleborg Figuren nedan visar utbildningsnivån bland kvinnor och män i Gävleborg och i riket år. Eftergymnasial utbildning är mindre vanligt förekommande i Gävleborgs län jämfört med riket, särskilt tydlig är detta för eftergymnasial längre än tre år. Endast förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning kortare än tre år är istället vanligare i Gävleborgs län än i riket som helhet. I både länet och riket är det vanligare med längre utbildning bland kvinnor än bland män. Gävleborgs län har lägre utbildningsnivå än riket. 40% 35% Utbildningsnivå i Gävleborgs län och riket 2012, andel av befolkningen 25-64 år, fördelat efter kön. Källa: SCB Gävleborgs län Män Gävleborgs län Kvinnor Riket totalt Män 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Förgym-nasial utb. (%) Gymnasial utb. kortare än 3 år (%) Gymnasial utb. 3 år (%) Eftergym-nasial utb. kortare än 3 år (%) Eftergym-nasial utb. 3 år eller längre (%) Forskar-utbildning (%) Uppgift om utbildning saknas (%)
3.1. Utbildningsnivå Utbildningsnivå, livsvillkor och hälsa Hälsorisker i Gävleborg 2010, fördelat efter utbildningsnivå och kön. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. Till höger redovisas figurer från rapporten Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården. 8 Figurerna visar hälsorisker kopplade till levnadsvanor (stillasittande, röker dagligen och fetma), hälsorisker kopplade till livsvillkor (lågt socialt deltagande och saknar kontantmarginal), samt långvarig sjukdom med nedsatt funktion, fördelat efter utbildningsnivå. Figurerna uppvisar ett tydligt socioekonomiskt mönster med högre andel risk i grupper med kort utbildning (högst 11 år) jämfört med grupper med lång utbildningsnivå (minst 15 år). Långvarig sjukdom är mest vanligt förekommande bland kvinnor med kort utbildning (ca 36 %), jämfört med kvinnor med mellanlång utbildning (ca 31 %) och kvinnor med lång utbildning (ca 22 %). Även om nivån är något lägre bland männen än hos kvinnorna är den sociala gradienten tydligare: ca 32 % av männen med kort utbildning, ca 26 % av männen med mellanlång utbildning, och ca 19 % av männen med lång utbildning har långvarig sjukdom med nedsatt funktion. Bland kvinnor med kort utbildning saknar drygt 40 % kontantmarginal. Motsvarande andel bland kvinnor med mellanlång utbildning är ca 27 % och bland kvinnor med lång utbildning ca 14 %. Motsvarande trend ses också bland männen högst andel (27 %) bland männen med kort utbildning, och lägre andelar bland män med mellanlång (14 %) utbildning och lång utbildning (9 %) saknar kontantmarginal. Så väl livsvillkor som levnadsvanor följer en social gradient i Gävleborgs län.
3.2. Ekonomiska villkor Disponibel inkomst Diagrammen från Landstinget Gävleborgs rapport Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården visar hur den disponibla inkomsten i riket och Gävleborgs län har utvecklats under de senaste 15 åren. Den disponibla inkomsten är lägre i Gävleborgs län än i riket, och skillnaderna har ökat under de senaste 15 åren. Skillnaderna är särskilt tydliga för män 35 år och äldre. Den disponibla inkomsten är också betydlig högre hos män jämfört med kvinnor, detta gället för såväl riket som länet. Både män och kvinnor har under perioden ökat sin disponibla inkomst, men männens disponibla inkomst har ökat mer än kvinnorna: i genomsnitt 5-30 % i länet och 20-23 % i riket. Den disponibla inkomsten är lägre i Gävleborgs län än i riket, och skillnaderna har ökat under de senaste 15 åren. Disponibel inkomst 1997-2011 bland kvinnor, Gävleborgs län och riket, fördelat på åldersgrupp. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. Disponibel inkomst 1997-2011 bland män, Gävleborgs län och riket, fördelat på åldersgrupp. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården.
3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition Social klass och självskattad hälsa Vilken social klass du tillhör samvarierar starkt med flera hälsoparametrar. Figuren nedan visar hur den självskattade hälsotillståndet varierar mellan över social klass. En tydlig social gradient visas där ej facklärda arbetare i minst utsträckning (76% respektive 67 %) skattar sin hälsa som bra och högre tjänstemän till högst andel (89 % respektive 88 %) skattar sin hälsa som bra. För varje högre steg av social klass ökar andelen med bra hälsotillstånd. Genomgående skattar en lägre andel kvinnor än män sitt hälsotillstånd som bra. Självskattat hälsotillstånd visar en social gradient mellan klasser av arbete. 90 80 Andel i Gävleborgs län som skattat sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra 2010, fördelat på social klass och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Mellan/högre tjänstemän Lägre tjänstemän Arbetare 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män
3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition Arbetslöshet och självskattad hälsa Tabellen till höger visar självskattad hälsa (Bra respektive dålig) samt nedsatt psykisk hälsa bland yrkesarbetande respektive arbetslösa. En större andel män (81 %) och kvinnor (77 %) som yrkesarbetar skattar sin hälsa som bra, jämfört med män (59 %) och kvinnor (56 %) som är arbetslösa. Noterbart är också att könsskillnaden är mycket mindre bland de arbetslösa. På motsvarande vis är det en högre andel män och kvinnor i arbetslöshet som skattar sin hälsa som dålig och som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Återigen är en särskilt utsatt grupp för arbetslöshet är ungdomarna. Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar arbetslöshet och bristande möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden de ungas (18-21 år) hälsa mer än de vuxnas. Dessutom har unga som varit arbetslösa under längre period betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden och kan fastna i arbetslöshet och sjukskrivningar. Detta kan ge förlängda sociala, ekonomiska och hälsomässiga bekymmer genom livet. Självskattad bra respektive dålig hälsa, samt nedsatt psykiskt välbefinnande 2013 fördelat på arbetsmarknadsposition och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Kvinnor Män Bra hälsa 2013 Yrkesarbetande 77 81 Arbetslös 56 59 Dålig hälsa 2013 Yrkesarbetande 3 3 Arbetslös 12 8 Nedsatt psykisk hälsa 2013 Yrkesarbetande 19 13 Arbetslös 41 33 En högre andel män och kvinnor i arbetslöshet har nedsatt psykiskt välbefinnande.
4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa Livsvillkor Könsskillnader i livsvillkor och hälsas hör på vis ihop med socioekonomiska skillnader beskrivna i tidigare avsnitt. Att det finns skillnader i inkomstnivåer mellan könen är väl känt, liksom att kvinnor i högre andel går vidare till högre utbildning i jämförelse med män. Länets starkt könsegregerade arbetsmarknad med skillnader i såväl arbetsmiljö som arbetsvillkor (heltidsarbeten är t.ex. mer förekommande mansdominerande branscher och deltidsarbeten mer förekommande i och kvinnodominerande branscher) är också ett exempel på systematiska skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män som inte kan förklaras av kön. 15,22 Livsvillkor i Gävleborgs län 2010. Procent i befolkningen 16-85 år, uppdelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Kvinnor Män Lågt socialt deltagande* 22 25 Saknar kontantmarginal* 29 20 Ekonomisk kris* 19 15 Rädd att gå ut ensam* 35 8 Svårt lita på andra människor 26 28 Saknar emotionellt stöd* 9 15 Saknar praktiskt stöd 5 5 Från Nationella Folkhälsoenkäten 2010 kan visas att i Gävleborgs län finns flertalet livsvillkor och centrala bestämningsfaktorer för hälsa som varierar mellan könen. Större andel kvinnor (29 %) än män (20 %) saknar kontantmarginal, och större andel kvinnor (19 %) än män (15 %) har upplevt en ekonomisk kris. Det är också betydligt större andel kvinnor (35 %) än män (8 %) som är rädda för att gå ut ensam. Mindre, men statistiskt säkerställda, skillnader finns för lågt socialt deltagande där männen till större andel har denna ofördelaktighet (25% respektive 22 %). Männen saknar också emotionellt stöd i större utsträckning än kvinnorna (15 % respektive 9 %). Flertalet centrala bestämningsfaktorer för hälsa varierar mellan könen.
4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa Hälsa Figuren nedan visar fem olika hälsoparametrar för fysisk och psykisk hälsa bland män och kvinnor i Gävleborgs län. Genomgående skattar kvinnor sin hälsa sämre än män. Högre andel kvinnor har t.ex. nedsatt psykiskt välbefinnande (20 %, respektive 14 %), en högre andel kvinnor har svår värk i rörelseorganen (18 %, respektive 14 %), och en högre andel av kvinnorna rapporetrar ett eller flera symtom på psykisk ohälsa (15 %, respektive 10 %), i jämförelse med männen. Det finns flertalet skillnader i hälsa mellan kvinnor och män i Gävleborgs län. % 35 30 Fysisk och psykisk hälsa: Gävleborgs län Hälsa i befolkningen 16-84 år i Gävleborgs län 2010, fördelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. 32 29 25 20 15 15 14 20 14 18 10 5 10 6 7 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa
5.1. Barn och unga Introduktion Barns och unga är en målgrupp högt prioriterad på folkhälsoarbetets dagordning. Detta beror dels på att psykosomatiska symptom (t.ex. oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet, och stressrelaterade symptom) ökat, framförallt hos flickor men även hos pojkar, under senaste åren. Dels för att förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De ungas livsvillkor har grundläggande betydelse för deras hälsa och välbefinnande, både idag och i framtiden. Som ses av bilden är det ett stort antal förhållanden och livsvillkor som påverkar. Livsvillkor skapar förutsättningar för hälsa genom livet. På samma vis är hälsa en förutsättning för att påverka sina livsvillkor genom livet. Modell över bestämningsfaktorer för hälsa under barndom och uppväxt. Källa: Folkhälsomyndigheten, 2003.
5.1. Barn och unga Barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll Andelen barn i Gävleborgs län som lever i ekonomiskt utsatta hushåll var 14,0 % år 2010-2013. Detta är en något högre andel än rikets genomsnitt om 12 %. Över länets kommuner är variansen 12-17 %, alla kommuner ligger således i linje med eller över riksgenomsnittet. Både i länet och i riket är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är betydligt högre bland barn som har utrikes födda föräldrar, än bland barn som har inrikes födda föräldrar. I Gävleborgs län lever 42 % av barnen med utländsk bakgrund. Rikets genomsnitt är 30 %. Det är alltså en större andel barn med utländskbakgrund i Gävleborgs län, jämfört med riket, som lever i en ekonomiskt utsatt situation. Bland barn med inrikes födda föräldrar är andelen i ekonomiskt utsatta hushåll 8 %. Motsvarande för riket är 6 %. I Rädda Barnens Årsrapport Barnfattigdom i Sverige beskrivs också hur andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar sett till hushållstyp. Nationellt sett var andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll är störst bland ensamstående utrikes födda föräldrar (ca 54 %) följt av sammanboende utrikes födda föräldrar (ca 38 %) år 2011. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll bland barn till inrikes födda ensamstående föräldrar var ca 19 %, och ca 1 % bland barn till inrikes födda sammanboende föräldrar. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Barnfattigdomsindex. Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll år 2010-2013, fördelat på totalt, utländsk bakgrund och svensk bakgrund. Källa: Folkhälsomyndigheten. Riket Gävleborgs län Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Gävleborgs län har en större andel barn som lever i en ekonomiskt utsatt situation, särskilt tydligt är det för barn med utrikes födda föräldrar.
5.1. Barn och unga Självskattad hälsa Figuren nedan visar hur barnen i årskurs 6 och årskurs 9 i Gävleborgs län skattade sin hälsa i Folkhälsomyndighetens nationella kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa 2009. På frågan Hur mår du rent allmänt svarade ca. 70 % av flickor i årskurs 6 utmärkt eller mycket bra, medan ca 9 % av flickorna skattar sin hälsa som ganska bra och 2 % som dålig. Bland pojkarna i samma åldersgrupp är det ca 86 % som skattar sin hälsa som utmärkt eller mycket bra, medan ca 5 % av dem skattar den som ganska bra och endast 1 % som dålig. De äldre flickorna och pojkarna skattade sin hälsa som sämre än de yngre flickorna och pojkarna. I årskurs 9 är andelen som skattat sin hälsa som utmärkt ca 56 % bland flickorna och ca 72 % bland pojkarna, och andelen som skattar sin hälsa som ganska bra (15 % respektive 17 %) och dålig (4 % respektive 3 %) är något högre. I båda årskullarna skattar flickor generellt sett sin hälsa som sämre än pojkarna. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Självskattad hälsa bland barn i Gävleborg 2009, fördelat på årskurs och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten. Årskurs 6 flickor Årskurs 6 pojkar Årskurs 9 flickor Årskurs 9 pojkar Flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar, äldre barns skattar sin hälsa sämre än yngre barn. Utmärkt Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt Uppgift saknas
6. Födelseland, livsvillkor och hälsa Arbetslöshet Flera livsvillkor av betydelse för hälsa skiljer sig mellan grupper av svensk och utländsk bakgrund. Av kanske mest avgörande betydelse är skillnaden i sysselsättning. Flera livsvillkor skiljer sig mellan utrikes och inrikes födda. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor i Gävleborgs län. Störst andel arbetslösa i länet finns bland de utrikes födda männen, 30,5 % av de unga männen (18-24 år) och 29,1 % av samtliga män födda utanför Sverige är arbetslösa. Motsvarande andelar i riket är betydligt lägre: 18,3 % bland de yngre och 15,3 % av samtliga. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor i Gävleborgs län. Även de utrikes födda kvinnorna är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med de inrikes födda kvinnorna. I länet är andelen arbetslösa bland utrikes födda kvinnor 27,0 % bland de yngre och 24,9 % av samtliga åldrar. Motsvarade siffror för riket är 13,0 % respektive 13,5 %. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen, fördelat på kön, februari 2014.. Källa: Arbetsförmedlingen. Riket Kvinnor Män Samtliga, 16-64 år 6,1 7,3 Samtliga, 18-24 år 8,0 11,7 Utrikesfödda, 16-64 år 13,5 15,3 Utrikesfödda, 18-24 år 13,0 18,3 Gävleborg Kvinnor Män Samtliga, 16-64 år 8,8 10,6 Samtliga, 18-24 år 14,2 19,2 Utrikesfödda, 16-64 år 24,9 29,1 Utrikesfödda, 18-24 år 27,0 30,5
7. Sexuell läggning, livsvillkor och hälsa Självskattad hälsa per utbildningsnivå Större andel bisexuella kvinnor samt homo- och bisexuella män rapporterar att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt, jämfört med heterosexuella kvinnor och män. Effekten av utbildningsnivå verkar vara större för homo- och bisexuella personer. När andelen som rapproterat dåligt allmänt hälsotillstånd delas upp per utbildningskategori är det tydligt att det är bland de med kort utbildning som andelen är störst, både bland män och kvinnor, och skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är större bland homo- och bisexuella personer än bland heterosexuella personer. Dåligt allmänt hälsotillstånd rapporteras is törst utsträckning av homo- eller bisexuella kvinnor med kort utbildning. Andel kvinnor som rapporterar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt 2010-2012, fördelat på sexuell läggning och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsomyndigheten Andel män som rapporterar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt 2010-2012, fördelat på sexuell läggning och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsomyndigheten 20 Heterosexuella kvinnor Homo-bisexuella kvinnor 20 Heterosexuella män Homo-bisexuella män 15 15 10 10 5 5 0 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning 0 Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning
8. Funktionsnedsättning, livsvillkor och hälsa Funktionsnedsättning i Gävleborg Av Gävleborgs befolkning är det ca 24 % som har ett eller flera av dessa hälsoproblem. Fördelningen av dessa 24 % på de olika hälsoproblemen kan ses i tabellen nedan. Detta är en något högre andel är rikets genomsnitt om ca 21. Funktionsnedsättningen ökar tydligt med ökande ålder, i åldersgruppen 65-84 år är det 39 % som har en funktionsnedsättning, jämfört 13 % av 16-29-åringarna. Andelen som har en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen 16-29 år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern 16-84 år eller omkring 1,5 miljoner människor har någon nedsatt funktion. Omfattningen stämmer med de beräkningar SCB gjort. Förekomst av olika slags funktionsnedsättning i befolkningen 16-85 år i Gävleborg 2010. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. Synproblem 4 % Hörselproblem 11 % Rörelsehinder 19 % Långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion Funktionsnedsättning totalt (en-flera av ovanstående) 10 % 24 % 24 % av Gävleborgs befolkning har en funktionsnedsättning
9. Sammanfattning Länet jämfört med riket Andelen äldre i befolkningen är hög och ökande. Försörjningskvoten i Gävleborg väntas stiga från 78 till 93 per 100 personer i arbetsför ålder. Gävleborg har den högsta andelen arbetslöshet i riket. Gävleborg har haft en positiv utveckling av valdeltagandet, men har fortfarande en lägre nivå än riket. I länet kan 34-58 dödsfall per 100 000 invånare påverkas genom hälsopolitiska och sjukvårdspolitiska beslut. I Gävleborg har en högre andel av befolkningen enbart förgymnasial utbildning, i jämförelse med riket. Det är en högre andel av befolkningen i Gävleborg än i riket som inte förvärvsarbetar. Disponibel inkomst i länet har ökat, men ligger fortfarande lägre än riket och skillnaderna mellan länet och riket ökar. En högre andel av Gävleborgs befolkning saknar kontantmarginal, i jämförelse med riket.
9. Sammanfattning Sociala skillnader Sociala skillnader i hälsa kan uppstå genom absoluta och relativa skillnader i resurser och tillgångar, genom skillnader i exponering och sårbarhet, genom skillnader i konsekvenser av ohälsa. Ovanstående är också ingångar för att arbeta mot sociala skillnader i hälsa. Det finns en social gradient i livsvillkor, självskattad hälsa och levnadsvanor efter utbildningsnivå. Det finns en social gradient i levnadsvanor efter social klass, och en tendens till social gradient i självskattad hälsa bland kvinnor, otydligare bland männen. På nationell nivå ses att de som upplevt ekonomisk kris eller saknar kontantmarginal skattar sin hälsa sämre. I länet finns könsskillnader avseende flera centrala bestämningsfaktorer: ekonomiska villkor, sociala relationer, rädsla för att gå ut, levnadsvanor.
9. Sammanfattning Prioriterade befolkningsgrupper 14 % av barnen i Gävleborg bor i ekonomiskt utsatta hushåll, en majoritet av dessa är barn i familjer med utländsk bakgrund. Behörighet till gymnasiet är lägre i länet jämfört med riket. En högre andel av länets unga läser yrkesförberedande program, och en lägre andel på högskoleförberedande program, i jämförelse med riket. Andelen 20 åringar behöriga till högskola/universitet är lägre i länet jämfört med riket. Lägre andel personer med utländsk bakgrund i länet jämfört med riket. I länet är en högre andel av personer med utländskbakgrund utan sysselsättning jämfört med personer med svensk bakgrund. Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund, t.ex.: ekonomiska villkor, självskattad hälsa, psykosomatiska besvär, rädsla för att gå ut ensam. Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning, t.ex.: förvärvsarbete, ekonomiska villkor, kränkande behandling, värk, självskattad hälsa, ängslan/oro/ångest. Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan homo-bisexuella personer med och heterosexuella personer, t.ex.: förvärvsarbete, ekonomiska villkor, kränkande behandling, utsatt för hot om våld, psykiskt välbefinnande och psykosomatiska besvär.
9. Sammanfattning Avslutande kommentarer Detta är ett underlag som ger en bild av länet och i vissa fall riket. Önskvärt att få fram motsvarande kommunalt. Utifrån uppdraget att kartlägga och sammanställa tillgängliga data avseende prioriterade folkhälsopolitiska mål och prioriterade befolkningsgrupper framkom att sådant data finns inte tillgängligt för länet avseende: Funktionsnedsättning Utländsk bakgrund/födelseland Sexuell läggning Barn och ungdomar utifrån socioekonomiskt perspektiv