1 Vård- och omsorgsförvaltningen Minnesanteckningar Tid: Onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 17.00-18.30 Plats: Bruket, Göteborgsvägen 7 Deltagare Ove Dröscher (S) ordförande vård- och omsorgsnämnden Margareta Krakowski (FP), vice ordförande vård- och omsorgsnämnden Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Camilla Andersson, områdeschef hemvård Ingrid Svensson, SPF Sagsjön Bengt Jinfäldt, SPF Sagsjön Kjell Carlsson, PRO Mölndal Benny Lindholm, PRO Mölndal Anitha Dungstedt, PRO Lindome Kaj-Åke Larsson, SPF Strömstararna Ella Mårtensson, SPF Strömstararna Lena Johansson, SPF Strömstararna Berit Rossing, PRO Kållered Ingegerd Nilsson, PRO Kållered Leif Backman, SPF Kvarnhjulet Yvonne Roos, SPF Kvarnhjulet Stig Lidberg, SPF Kvarnhjulet Bibbi Gustafsson, RPG Bifrostkyrkan Sam Nodlycke, RPG Bifrostkyrkan Birgitta Garnemark, Demensföreningen Mölndal-Härryda 1. Mötet öppnas Ove Dröscher öppnar mötet och hälsar alla välkomna. 2. Dialog och frågor 1. Enligt 2000:1383 "riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod". Har detta gjort i Mölndal? Ja, det finns en översiktsplan (ÖP) som är antagen för flera år sedan. En ny reviderad ÖP är på gång och förväntas antas vid årets slut
2 2. De fastigheter som har byggts eller skall byggas för äldre - har de fått närhet till busshållplats för att minimera antalet färdtjänstresor och öka de äldres självständighet? Även ett centrum i närheten med en eller flera butiker bidrar till detta. Det finns inget förslag eller beslut om var ett nytt äldreboende ska byggas så frågan går inte att besvara 3. Finns det några uttalade mål för äldreomsorgen i Mölndal? Ja, det gör det. I Verksamhetsplanen (VP)som fastställs av nämnden i december varje år finns mål för verksamheten. När ny VP är fastställd i december kommer den att skickas ut till alla som var inbjudna till mötet i dag. 4. Finns det någon äldreenhet för andra språkgrupper? Nej 5. Vi deltog på ett studiebesök på ett demensboende där. De talar om "aktiv vardag i stället för insomningstabletter". Det går ut på att personalen aktiverar "brukarna" under dagarna så att de kan sova på nätterna utan att behöva ta någon insomningstablett. De aktiverar "brukarna" med diverse sysselsättning som musik, lego, böcker mm. De låter de "brukare" som kan få gå fritt i anläggningen och även ut på stan för de som hittar hem igen. Det har hänt att någon har försvunnit men det löser man så han/hon får hjälp att komma tillbaka igen.på demensboendet arbetar 2-3 personal per grupp och på natten 2 personal. De informerade oss om att de har haft en modig chef som lyckats få med sig personalen på detta nytänk som slagit väldigt väl ut. Fråga: Beträffande "DEMENSBOENDE" finns det en plan att utveckla den i samma riktning som har gjorts i Skara? Det finns självklart aktiviteter på våra demensboenden idag. En utveckling av demensomrosgen sker i och med arbetet med att starta ett demenscentra i staden. 6. Hemtjänsten arbetar i "brukarens" hem. Hur säkras kvaliteten där för såväl brukaren som den anställda och den anhörige? (Det är ju även den anhöriges bostad) För brukaren säkras den genom genomförandeplanen. För anhörig är det via dialog och att denne är med, om brukaren vill, i planeringen. Alla uppmanas att ta kontakt med närmsta chef om man är orolig för något eller inte känner sig trygg med den omsorg som ges.
3 7. Den personal som anställs inom äldre omsorgen anser vi skall ha genomgått introduktionsutbildning om äldre, om kvalitet och bemötande innan anställning. Personalens kompetens ska täcka såväl de sociala- som omvårdnads-behoven toppat med utbildad sjukvårdspersonal o då inte bara sjuk-sköterska utan även sjukgymnast och arbetsterapeut. Anser ni att dessa krav uppfylls på era anläggningar? Vi har ett krav på att alla ska ha adekvat gymnasialutbildning. Dock har vi inget krav på någon specifik introduktionsutbildning så som det efterfrågas. All personal får introduktion och där ingår bemötande, värdegrund m.m. Vi har sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut så toppat är det redan. 8. Tiden mellan kvällsmat och frukost får inte överskrida 10 timmar. Det är ett absolut krav?. Hur ser det ut i Mölndal? Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i öppna jämförelser, och rekommenderar att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar. (uppdaterat våren 2015). Vård- och omsorgs riktlinje för nutrition delas ut. Maten skall vara varierad och anpassad för äldre och helst bör 2 varm-rätter per dag kunna erbjudas. Det erbjuds två alternativ på våra äldreboenden. Tillagas maten på boende enheten? Erbjudas närboende sjuk-pensionärer och seniorer att äta på enheten? Det är serviceförvaltningen som har uppdrag att laga mat till våra äldreboenden. Tillagningskök finns på tre (3) äldreboenden. Dessa levererar mat till de boenden som inte har eget kök. Ingen mat lagas på enheterna dvs avdelningarna förutom enklare måltider såsom smörgås och någon enstaka gång annan måltid. Alla som vill är välkomna att äta i äldreboendenas matsal.
4 9. I äldrehusen bör finnas en mötesplats för de boende som även besökare skall kunna vistas i samband med besök hos anhörig. Möjlighet att få en kopp kaffe/the bör finnas samt ett antal böcker för den som är sugen på att läsa. Det finns möjlighet att besökare och boende att träffas tex i vinterrum, i mindre allmänna lokaler på alla våra boenden. Kaffe och te finns alltid att köpa i matsalen om man inte är på enheten där besökare bjuds på kaffe. 10. Finns det några planer för en särskild vårdcentral för äldre? Vårdcentral är regionens ansvar och nej inte vad vi vet. Däremot vet vi att det finns äldresjuksköterskor på vårdcentralerna. 11. Vi har hört att äldre blir sämre rehabiliterade än yngre inom sjukvården. Det sägs att det saknas rehabiliteringsresurser och kompetens av avsluta en påbörjad rehabilitering inom kommunen. I så fall är det en form av "ålderism". Hur ser det ut i vår kommun? Sjukvården är inte kommunens ansvar och den kan vi således inte svara för. Kommunen/kommunrehab är ansvarig för de som bor på särskilt boende (äldreboende) och på grupp- och servicebostad inom LSS samt de personer i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården. Vår uppfattning är att kommun rehab inte gör någon skillnad på ålder gällande rehabinsatser. Den prioritering som görs inom kommunrehab är, oavsett ålder, utifrån tre prioriteringsgrupper. Högst prioriterad är vård i livets slut, att kunna äta och gå på toaletten. 12. Vi vill att ni vidareutvecklar svaret på fråga 4 från förra mötet 2015-03-19 om LOU. Hur långa är kontrakten normalt för drift i egen regi respektive extern entreprenad? När är ni tvingade att byta utförare, extern eller i egen regi? Kontrakt i egen regi finns ej. Kommunen har livstidskontrakt. Om nämnden väljer/beslutar så kan enheter läggas ut på entreprenad enligt LoU. Det föregås då av en upphandling och i denna upphandling sätts bl a en avtalstid, vanligtvis 3-4 alternativt 4-5 år med möjlighet till förlängning 1+1 år alternativt 2 år. När ett avtal löper ut får man inte enligt lag förlänga utan måste då ta ställning till om man, läs nämnden, vill att enheten ska gå tillbaka till intern/kommunal drift eller om man ska göra en ny upphandling. Det kan då hända att en annan utförare vinner upphandlingen och utföraren på enheten byts ut.
5 13. Har ni som absolut krav att alla anställda inom hemtjänst och äldreboende skall ha avtalsenliga löne- och pensionsavtal, oavsett om de är anställda av bemanningsföretag, entreprenörer eller kommunen? Ja, förutom bemanningsföretag där det är upphandlingsenhet som säkerställer krav, men de är desamma från dem 14. Hur har utfallet blivit på det nya avtalet om hemtjänst 35 minuter var tredje vecka till tvätthjälp, i stället för tidigare 60 minuter per tillfälle. Hur mycket pengar tjänar kommunen på detta? Är brukarna nöjda med detta? Tillämpas dessa idéer i andra kommuner? Schabloner av jämförbart slag tillämpas i ett flertal andra kommuner. Schablontiden ska inte blandas ihop med tiden hemma hos brukaren. Schablonen är den ersättning som utföraren får. Under oktober pågår en utvärdering och djupintervju av slumpvis utvalda personer med hemtjänst. 15. Den totala kostnaden per år är cirka 60 000 kronor högre i ett kommunalt äldreboende. Vill ni definiera några av de kända skillnaderna i omsorgen? Skillnaden i kostnad är 3 000 000 för 50 boende och totalt kanske 20- till 30 miljoner i kommunen. Kan dessa ökade kostnader utläsas i högre NKI? Kostnaderna går inte att jämföra från boende till boenden internt och inte internt kontra externt. Kostnadsmässigt per plats så är våra externa utförare billigare men vi har vid brukarenkäten 2014 våra nöjdaste brukare på våra externa boenden, så högre kostnader innebär per automatik inte nöjdare brukare. Resultatet från 2015 års brukarenkät har ännu inte kommit. 3. Information om riktade statliga stimulansmedel För de stimulansmedel alla kommuner erhåller under mandatperioden kommer förvaltningen kommer att anställa fler paramedicinare (arbetsterapeuter och eller fysioterapeuter) och aktiveringspedagoger. Paramedicinare behövs dels för att få snabbare rehabiliteringsinsatser för våra brukare, utökat stöd till omsorgspersonal och för att bygga upp en teamstruktur. Aktiveringspedagoger ska arbeta fram en hållbar struktur för det förebyggande arbetet och skapa aktiviteter såväl i grupp som enskilt. Dessa ska arbeta mot såväl äldreboende som ordinärt boende. /Anteckningar Monica Holmgren