, RESTAURERING AV FÖNSTER VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Vä5ternorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:22 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRNNlNG OCH HISTORIK 3 PLANERADE ÅTGÄRDER 4 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 4 ANTlKVARISKA SYNPUNKTER 6 KÄLLOR 6
3 INLEDNING Vibyggerä forsamling bar under 2004/2005 genomjort fonsterrestaurering på Vibyggerä gamla kyrka i Kramfors kommun efter Länsstyrelsens beslut 2004 01 08 dnr. 433-3423-02. Församlingen har fätt kyrkoanrikvarisk ersättning ror upprustningen. Upprustningen har sken i enlighet med åtgärdsprogram upprättat av LeifMarkström, Bygg & Restaureringskonsult AB, 2001 1205. Upprustningen urfdrdes på Stams Glas, Härnösand. Länsmuseet Västernorrland har utrert antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall fortydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Vibyggerå gamla kyrka besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från länsmuseet Västernorrland har Hjördis Ek deltagit som antikvarisk kontrollant. Bodil Mascher har gjort rapportsammanställningen. Fotografier. Hjördis Ek. Ärendets d.nr. är 2002 / 104. Omslagets fotografi visar kyrkans fönster under upprustningen. BESKRIVNING OCH mstorlk' I byn Sätra ligger Vibyggerå medeltida kyrka. Olika dokument från 1300-talets böljan pekar på att kyrkan byggdes under slutet av 12oo-talet eller böljan av 1300-talet. År 1314 var Vibyggerå eget pastorat, men blev under mitten av t300-talet annex under Nordingrå. Detta tyder på att här fanns en kyrka 1314. Byggnadsstilen pekar också på en datering till senare delen av l200-talet eller l300-talets början. Kyrkan är uppford av natursten som har vitputsats. Det höga, branta sadeltaket täcks av kyrkspån. Äldre dokument berättar att kyrkan har byggts om under mitten av ISOO-talet och början av 1600-talet. Från år 1647 finns ett bevarat dokument som nämner att muren över sakristiedörren och sakristian av sten hade rasat. Församlingen hade inte råd att bygga upp sakristian i sten igen utan istället byggdes en ny sakristia i liggtimmer. Det höga, branta sadeltaket byggdes på 1600- eller 1700-talet. Kyrkorummet har ett flackt, tredelat paneltak. med fragmentariska målningar. Vapenhuset i sten har byggts senare än långhuset, vilket syns på infogningen av stenarna. Vapenhuset har sannolikt byggts under medeltiden och fanns samtidigt med sakristian i sten. Till kyrkan hörde en klockstapel uppfdrd 1754. När den nya kyrkan stod fardig flyttades de båda klockorna till kyrktornet och stapeln revs efter en del år. År 1835 blev forsamlingen eget pastorat på nyn. Befolkningsökningen i fdrsamlingen medforde att den medeltida kyrkan blev for trång och man beslöt att bygga en ny kyrka i l Hjördis Ek.
4 grannbyn Docksta. År 1873 stod den nya kyrkan fårdig och den gamla togs ur bruk. Den revs emellertid inte utan fick stä kvar. Under början av 1900-talet böljade man återigen att uppskatta det kulturhistoriska värdet i medeltidskyrkorna. Mänga övergivna medeltidskyrkor restaurerades och logs i bruk igen. Den nya kyrkan skadades i en brand år 1916. då beslöt man att reparera den gamla kyrkan for att använda den igen. Under tre är användes kyrkan for gudstjänstbruk innan den nya kyrkan stod fårdig igen. Nu hade forsamlingen upptäckt den gamla kyrkans värde och därför gjordes en genomgripande upprustning. Kyrkan återinvigdes år 1935. Kyrkorummet präglas av inredningen som tillkom under åren 1740-41. Bevarade inredningsdetaljer från den här tiden är altaruppsatsen, predikstolen, den tredelade läktaren i väster och den slutna bänkinredningen. Den skulpterade inramningen kring korfflnstret är snidad på 1760-talet av Johan Edler d ä och mälad av Carl eller Eric Hofverberg. Läktanaket och läktarbarriären dekorerades c:a 1740 av Eric Fellström, vilken också har målat bänkgavlama.trätaket har fortfarande till vissa delar målningarna bevarade. Under åren 1981-82 genomilirdes den senaste större upprustningen. Fasaderna putslagades och avfargades med kalkfarg. Ny handkluven takspårllades på södra takfallet och på hela vapenhuset. Fönsterbågar och snickerier lagades samt målades. Den timrade sakristian hade glidit ut från långhuset på grund av olämpliga markförhållanden. Sakristian justerades tillbaka i ursprungligt läge samt restaurerades. Den medeltida kyrkan är uppford i skalmurverk av natursten. Väggarna är utvändigt putsade med en slät kalkputs som foljer murverkets konturer samt avfargad med vit kalkfärg. Långhuset har sadeltak, liksom vapenhuset och sakristian. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, vapenhus vid södra fasaden och timrad sakristia på norra långsidan. Fönster Långhuset har tre stora fonster, två mot söder och ett mot öster. De stora llinstren har 8 lufter indelade i 15 rutor. Kyrkans tättspröjsade fonster är blyspröjsade och infästa i träbågar. En fönsterbåge har spröjsverk av trä. Glasrutorna är ojämna och grönaktiga. I glaset finns ett par inristningar från 1760- talet med namn och årtal. De flesta av träbågama är sannolikt också från 1700- talet. Ä ven spröjsverket av bly kan vara från samma tid. Vågräta stonnjärn sitter över bågen, fyra för varje båge. Några träbågar är dock nytillverkade men glasrutor och blyspröjs är troligen ursprungliga. Sakristian har en ilinsteltyp som är senare. PLANERADE ÅTGÄRDER Fönstren åtgärdades senast 1981-82. Träbågarna var nu uttorkade och hade slipats vid flera tillfållen, några glasrutor hade sprickor. De gamla bågarna skulle behålias i det längsta och endast iskmvas vid behov. Fönstren skulle målas med samma fargtyp och i samma kulör som tidigare. Blyspröjsarna skulle ej åtgärdas. GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER I december år 2004 påbörjades arbetet. Demontering av de blyinfattade glasen skedde i verkstad.
5 Upprustat fonster. Filmnr. 05-120: 31. Filmnr. 05-120: 30. Fönstrets ommälade insida. Filmnr. 05-120: 33. II U\~~IJ/l111 Stormjäm borttagna for behandling. Filmnr. 05-120: 31. Nyrustade fönster. Filmnr. 05-120: 31. Ynre delen av bägarna var i vissa partier så tunna av många slipningar an det bitvis saknades trä och itappningama höll inte ihop. Därför har nytt trä fogats in pä vissa ställen. Fogning har sken med lim. Endast rötskadat virke har ersatts med virke i samma typ, dimensioner och
6 fonn. När träbägarna hade reparerats, behandlades de med trätjära, linolja och terpentin enligt program. Stormjämen är rengjorda frän rost med soda och ättikssyra i stället ror blästring for att skona materialet. Därefter har de grundats med Wibo rostskyddsfärg och strukits två gånger med Wibo linoljellirg (jämoxidsvart). Några bjyspröjsar som inte satt fast har justerats. Dessa glas har även lagats for att undvika borttagning av originalglas. Fönsterbågarnas insidor är målade med samma kraftigt blågrå kulör som tidigare. Kulören har tagits fram av Sjögren Målare AB. Inledningsvis hade man endast tänkt bättringsmåla men i stället målades aua ytor. Om man endast hade bättringsmälat skulle de nya färgytorna framstå mycket blankare än den omgivande äldre, mana färgytan. 200506 14 var de restaurerade fönstren monterade på plats i kyrkan. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Glasrutorna från 1700- talet har sparats i sin helhet, även om de haft sprickor och mindre bitar saknades, for an bevara denna gamla kyrkas stora patina. Tyvärr kvarstod på vissa glasrutor spår av tusch från uppmärkningen efter åtennonteringen av fonstren. KÄLLOR Markström, Leif: Program fur utvändig restaurering, 2001-12-05. Nordström, Alvar: Vibyggerä gamla kyrka, 1961.