Av Gabriel Remäng
Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10.
Att måla med ljus Ordet fotografi kommer från grekiskans två ord phos och graphō. Phos betyder ljus och graphō betyder skriva eller rita. En enkel översättning skull vara att måla med ljus. Grunden för all typ av fotografering, oavsett om man fotar digitalt eller analogt är att tänka på hur mycket ljus man låter tränga in i kameran och under hur lång tid. För detta finns två ord som är viktiga att veta om, Slutartid och bländare. Slutartiden är den tid vi låter ljuset tränga in i kameran och bländare är storleken på hålet ljuset släpps in genom. En hålkamera är den enklaste typen av kamera, men fungerar på exakt samma sätt som en digital eller analog kamera. Ljuset från en ljuskälla som exemplevis solen reflekteras av vårat motiv och tränger in genom hålet i kameran och bilden återskapas upp och ned i kameran på ett ljuskänsligt fotopapper, eller plåt. Beroende på hur lång tid vi släpper in ljuset i kameran kommer fotot bli olika mycket ljust. I fotografiska termer kallar vi detta för exponering. Släpper vi in ljuset för länge kommer fotot bli för ljust, i värsta fall vitt. Detta kallas för överexponerat och om vi släpper in för lite ljus blir det under exponerat (svart). 3.
Slutare och Bländare Bländare Bländare kallar man hålet som bestämmer hur stort mängd ljus som ska släppas in i kameran. Genom att ha ett stort hål kan man släppa in mer ljus under en kortare tid och om man har ett litet hål kan man släppa in mindre ljus under än längre tid. Tack vare detta kan vi fota i många olika miljöer, exempelvis på natten när det är stjärnklart eller när solen strålar som starkast en solig sommardag. Beroende på om du har ett stort alternativt litet bländarhål kan du få mycket eller lite skärpa. Det är nämligen så att om man har en stor bländare, ex. F1,5 får du en suddig bakgrund bakom objektet. desto längre avstånd du har mellan objektet och bakgrunden du har desto suddigare. På motsatt sätt fungerar det med en liten bländare ex f22, desto mindre bländare du har detså längre tid tar det att exponera fotot och desto skarpare blir bilden. Det är därför ganska vanligt att man använder höga bladartad när man fotar vyer och höga bländartal när man fotar porträtt. Kom ihåg att tänka motsatt! En liten bländare har ett stort bländartal, medan en stor bländare har ett litet bländartal! Slutartid Slutartiden bestämmer hur länge du vill att bländaren ska vara öppen och tillåta ljuset exponera fotot. Du kan antingen välja att arbeta med en lång slutartid eller en kort slutartid beroende på vad du är ute efter för motiv. Exempelvis ska du fota en person som cycklar och vill att personen och cyckeln ska vara helt skarpa, precis som om dom har fryst fast vid ögonblicket ska du ha en kort slutartid. Slutartiden räknas o tusendels (1/1000), hundradels (1/100), tiondels (1/10) och hela sekunder (1) beroende på hur lång eller kort tid du vill använda. Om du där emot vill visa i dit foto att cycklisten faktiskt rör sig, kan du använda en lite längre slutartid, ungefär 120/1-100/1 sekund. Då får vi något som kallas rörelse oskärpa. Du har säkert stött på det, kanske utan att du velat det då du fotat utan blixt inomhus med en system eller kompaktkamera. När kan vi vara intresserade av att använda längre slutartider då? Exempelvis hela sekunder? Alternativ kan vara om du vill fota en plats som brukar vara väldigt befolkad, men vill inte ha med människorna som rör sig. Alternativt vill fota vatten och skapa effekten att vattnet ser ut som ett täcke. Alternativt fota natthimlen, eller skapa röda och gula linjer av bilarnas lyktor på en trafikerad väg under nattimmarna. 4.
Bländare - Litet bländartal = stor bländare. f/1 - f/1,4 - f/2 - f/2,8 - f/4 - f/5,6 - f/8 - f/11 - f/16 - f/22 - f/32 f/1 f/2 f/4 f/8 f/16 f/32 Slutartid 1/1000s - 1/500s - 1/250s - 1/125s - 1/60s - 1/30s - 1/15s - 1/8s - 1/4s - 1/2s - 1s Foto taget med liten bländartal, suddig bakggrund. Slutarstid: 0,6 sek Bländare: f 22 ISO: 1250 Foto taget med stort bländartal, skarp skäpa även på bakgrunden. Slutarstid: 0,6 sek Bländare: f 22 Lång slutartid, skapar rörelseoskärpa Slutarstid: 10 sek Bländare: f 4 Kort slutartid skapa en fryst bild. Slutarstid: 1/160 Bländare: f 20 5.
Balansen mellan bländare och slutartid Underexponerat Överexponerat Rätt exponerat enligt kameran För att skapa ett foto som i de flestas ögon ska kallas bra behöver vi kunna finna rätt förhållande mellan slutartid och bländare. Detta kallas rätt exponering bland fotografer. Med andra ord behöver vi välja en slutartid och bländare som passar tillsammans och ger oss den mängd ljus på fotot som vi önskar. Inom fotoläran finns något som kallas över exponerat och underexponerat. Detta betyder att vi antingen har släppt in för mycket ljus i kameran (överexponerat) eller för lite (underexponerat). Hur hittar vi ballansen. Enklaste sätt, med exponeringsmätaren som sitter på kameran. Exponeringsmätaren sitter i ögonmusslan vilket vi vanligtvis använder om vi fotar alternativ ovanpå eller på kamerans skärm på baksidan. Beroende på kamera modell kan detta vara olika. 6. Genom att halvt hålla in avtryckaren låter vi kamerans exponeringsmärate mäta ljuset som finns där vi fotar och berätta via exponeringsmätare om fotot kommer bli överexponerat eller underexponerat genom att visa med en pil som ska ligga mitt på mätsträckan för att vara korrekt. Beroende på hur mycket pilen ligger åt höger eller vänster om mitten är den olika mycket över eller underexponerad. Desto längre ifrån mitten desto mörkare eller ljusare bild. Det är dock inte alltid vi vill att mätaren ska ligga i mitten. Fotografer kan med avsikt låta bilden bli över eller underexponerad beroende på vad för känsla man vill att bilden ska berätta. Ljusa bilder brukar nämligen vara ett bra sätt att beskriva glädje, skratt, sång och kärlek medan mörka bilder beskriver sorg, hot, hat, död m.m.
Lär känna din kamera Nu när du har förstått skilnaden mellan slutare och bländare. Och hur man kan använda dem för att få en bra bild, är det ju bra att veta vart knapparna sitter för att kunna styra dem. Avtryckare Tryck in knapp för att byta objektiv Programväljare Alternativ knapp för att änra bländare Blixtsko Skroll för att ändra slutartid Ändra skärpa på ögonmussla Slutartid Exponeringsmätare Bländarvärde ISO Det som du förmodligen redan vet är vart avtryckarknappen sitter. Du har säkert även hittat vart man bestämmer vilket typ av program. Exempelvis Auto, Porträtt, Vy och M som står för Manuell, vilket du lärt dig i denna boken. Det du vill veta först och främst är hur du ändrar slutare och bländare. Beroende på vad du har för kamera modell och märke, kan knapparna sitta på lite olika ställen men den normala är att knappana du kontrollerar kamerean med sitter på högersidan och används med högerhanden. Med andra ord kommer du hitta en avtryckar knapp och en, alternativt två skrollar som styr bländare och slutare (Slutaren kontrollerar slutartiden). Om det bara finns en skroll på kameran finns det en knapp som är märkt med -/+ på motsatt sida av kameran. Om man håller in den ändrar man bländaren och om man inte håller in den så ändrar man slutaren med skrollen. Det finns även simplare kompakt och systemkameror där man ändrar slutare och bländare enbart med knappar. Men dessa är inte så vanliga och inte heller så snabbhanterliga som kameror med skroll. På proffskamera är det oftast två skrollar varav den ena är för slutare och den andra för bländare. Detta gör att fotografen kan ändra förhållandet mycket snabbare och enklare. 7.
Meny knapp Ögonmussla Ändra mellan stillbild och filmning Håll in knapp för att ändra bländarevid låst läge Fokus Välj fokuspunkt Skroll för Bländare Visa redan tagna bilder. Radera enstaka bild. Zooma in på tagen bild 8. Tryck in knapp för att starta live-view läget. Möjliggör att låsa bländarknappen. Visa exponeringen på displayen.
Objektiv Bländarvärde. Diametern Bränvidd Auto/Manuelfokus Nu när vi tittat på kameran och dess funktioner ska vi gå vidare till objektivet. Det finns olika objektiv för olika ändamål. Men något som alla objektiv har gemensamt är att i objektivet sitter bländaren och som du säker kommer ihåg är det bländaren som bestämmer hur mycket ljus vi vill släppa in, beroende på bländarens storlek. Något som är bra att veta är att det är svårast att bygga ett objektiv med lågt bländartal (stor öppning) och det är oftast därför objektiv med låga bländartal har högre pris. Vi ska inte heller glömma att skärpan är beroende av hur fint objektivets lis är och detta avgör också objektivets värde. Men vanligtvis är det så att fasta objektiv (objektiv som inte går att zooma) har ett lägre bländarvärde än objektiv med zoom. Detta för att bländaren är statisk och inte behöver röra sig, som i ett zoom objektiv. Med andra ord är du ute på objektiv jakt ska du alltid kolla vad objektivet har för lägsta bländartal. Detta står på objektivet. Är det ett fast objektiv står det ett bländarvärde, medan på ett zoom-objektiv står det två bländar värden då objektivet inte kan ha ett lika lågt bländarvärde när det är fullt ut-zoomat som när det är in-zoomat. Är det ett begagnat objektiv ska du även kontrollera linsen, så att den inte är repig. En billig försäkring är att köpa ett skyddsfilter till ditt objektiv som du monterar framför linsen. Vill du ändra mellan att använda manuell fokus eller autofokus sitter knappen för detta påobjektivet. Det finns en del objektiv som endast har manuell fokus. 9.
ISO & Vitbalans ISO 100 ISO 800 ISO 3200 ISO 6400 Förutom bländare och slutare är det också bra att veta vad ISO och vitbalans är och betyder. ISO är ett hjälpmedel som får kameran att tro att ett rum eller miljö är mycket ljusare än vad det i själva verket är. Du har säkert stött på det. Då du fotat med din iphone eller kompaktkamera och först sett att bilden på skärmen varit väldigt mörk, men sen blivit ljusare men också kornig när du fokuserat på något i rummet. Detta är vad ISO är och gör enkelt förklarat. Den får kameran att uppleva miljön som ljusare så att det är möjligt att ta ett kort. Men det negativa är att ju mer iso du använder desto kornigare blir bilden. För att få ett bra foto med så lite kornighet som möjligt 10. ska man ligga på så lågt Isotal som möjligt, vanligtvis hundra. På bättre proffskameror är kornigheten väldigt låg även på högre isotal. Men en rekommendation är att ligga mellan 100-400. Alternativ till att använda ISO är att man antingen använder en större bländare alternativt stativ eller blixt eller båda delarna. Vart ändrar vi ISO:n på kameran, vanligtvis på systemkameror sitter en knapp märkt ISO på kamerans ovansida eller baksida. På kompaktkameror kan man många gånger behöva gå in på inställningar för att ändra ISO:n, det är även normalt att det finns ett auto-läge som tillåter kameran att använd den mängd iso som behövs för i rummet. Detta brukar jag råda manuella fotografer att avstå.
Vitbalans för dagsljus använd utomhus Vitbalans för lysrör använt utomhus AWB Auto Molnigt Glödlampa Blixt Dagsljus Skugga Lysrör Egen Vitbalansen bestämmer vilken färg vi har i fotot och är beroende av vilen typ av ljuskälla vi har där vi fotar. Är vi utomhus brukar detta vara Solen, men skulle det vara på kvällen kan det vara ljuset från gatulamporna. Är vi inomhus så kan ljuskällan vara ett ljus, ett lysrör eller en glödlama. Skillnaden mellan dessa ljuskäller är att dom avger olika typer av färg i sitt ljus. Exempelvis så avger en glödlampa ett gult ljus jämförelsevis med ett lysrör som ger ett blått ljus. Detta beror på att dom utstrålar olika mängder av Fahrenheit. På din kamera har du säkert sätt dessa ikoner på din display. Dom står för olika vitbalanser som är inställda för olika typer av ljuskäller. Befinner du dig nämligen i ett rum där ljuskällan består av glödlampor är det smartast att använda ikonen med en glödlampa, medan du i ett rum belyst med lysrör bör använda ikonen för lysrör. Detta för att få rätt färgåtergivning i ditt foto. Skulle du använda inställningen för lysrör i ett rum med glödlampor skulle du snabbt se att bilden är mycket blåare än om den varit inställd med rätt inställning. Det finns dock ett auto läge vilket fungerar hyfsat om du inte är för noga. Oftast ändrar du ändå färgåtergivningen i något retuscherings program i efterhand. Men vill du inte lägga så mycket tid på retuscheringen kan det vara ett smart drag att ställa in rätt vitbalans. Till detta kan du även använda ett så kallat gråkort vilket du visar på första fotot du tar. Utifrån det kan du sedan ändra vitbalansen under efter retuscheringen för att få rätt färgåtergivning. På proffskameror kan du även ställa in din egen vitbalans genom att fotografera ett vitt papper. 11.