2015-01-16 Rapport 2014 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro
Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Bakgrundsfakta... 5 Folkmängd och skatter... 5 Åldersfördelning 2013, andel, procent... 6 Utbildningsnivå 2013, 25-64 år, andel med lägst högskoleutbildning, procent... 6 Förvärvsintensitet 2009-2013, 20-64 år, andel, procent... 7 Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år 2009-2013, dagbefolkning, procent. 7 Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2014, procent... 8 Signalmått fördelade på verksamhetsområden... 9 Förskola... 9 Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, procent... 9 Grundskola... 11 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, andel, procent... 11 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9... 12 Gymnasieskola... 14 Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, procent... 14 Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, procent... 15 Vuxenutbildning... 17 Godkända studieresultat svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent... 17 Grundläggande kurser andel godkända, procent... 18 Gymnasiala kurser andel godkända, procent... 19 Yrkesutbildningar andel godkända, procent... 20 Kultur och fritid... 21 Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/invånare... 21 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år... 22 Individ- och familjeomsorg... 24 Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, procent... 25 Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, procent... 25 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, procent... 26 2
Arbetsmarknadsåtgärder... 28 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel, procent... 28 Ekonomiskt bistånd... 30 Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare... 30 Andel hushåll med ekonomiskt bistånd, 10-12 månader under året, procent... 31 Funktionsnedsättning... 33 Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad, andel, procent... 33 Äldreomsorg... 34 Brukarbedömning för särskilt boende (äldreboende) - helhetssyn... 34 Brukarbedömning för hemtjänst helhetssyn... 35 Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus de som tackat nej till plats... 36 Näringsliv och samhällsbyggande... 38 Antal nyregistrerade företag, per 1 000 invånare... 38 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1000 invånare... 39 Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, andel, procent... 40 Bilaga1 Alla signalmått och analysmått... 1 Förskola... 1 Grundskola... 3 Gymnasieskola... 8 Vuxenutbildning... 11 Kultur och fritid... 14 Individ- och familjeomsorg... 16 Arbetsmarknad... 19 Ekonomiskt bistånd... 21 Funktionsnedsättning... 23 Äldreomsorg... 25 Näringsliv och samhällsbyggande... 28 Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått... 29 Bilaga 3 Deltagare i R8-nätverket år 2014... 38 3
Bakgrund Ekonomidirektörerna i åtta kommuner, Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro, beslutade år 2012 att det skulle skapas ett nätverk för kommunernas resultatjämförelser. Resultatnätverket har fått namnet R8 och består av deltagare från de åtta kommunerna. R8 har i uppdrag att ta fram litet antal mått som kan användas för att följa och jämföra utvecklingen i de åtta kommunerna ur ett kommunledningsperspektiv. Måtten ska avse områden som kommunerna har rådighet över och de ska könsuppdelas där så är möjligt. Resultatmåtten ska publiceras i en rapport i slutet av varje år och R8-nätverket ska presentera rapporten för ekonomidirektörerna i början av nästkommande år. R8-nätverket utser inom sig en projektledare för varje år och anlitar Konsult och Service, Västerås stad, för delar av arbetet. Det här är 2014 års R8-rapport, då Norrköpings kommun hade projektledarskapet. Inledning De resultatmått som ingår omfattar följande verksamhetsområden inom kommunerna: Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Kultur och fritid Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Ekonomiskt bistånd Funktionsnedsättning Äldreomsorg Näringsliv och samhällsbyggande För varje verksamhetsområde finns signalmått som redovisas i stapeldiagram med mätvärden för tre år och ovägda medelvärden avseende det sista året för de åtta kommunerna och för riket, vilka visas som linjer. I diagrammen anger färgen på staplarna vilket år som avses. Till varje verksamhetsområde finns även ett antal analysmått som kan användas för den som vill fördjupa sig i ett område. Alla signalmått och analysmått finns i tabeller i bilaga 1, där de även redovisas könsuppdelade för det senaste året, där så är möjligt. Rapporten inleds med bakgrundsfakta för de åtta kommunerna. Dessutom finns i bilaga 2 spindeldiagram där ett antal signalmått finns fördelade på respektive kommun i jämförelse med medelvärden för de åtta kommunerna och för riket. 4
Bakgrundsfakta Folkmängd och skatter Kommun Antal invånare 1 nov 2014 Andel av rikets medelskattekraft 2013 Skattesatser 2014 Kommun Landsting Totalt Skatteväxlat Hemsjukvård Kollektivtrafik Eskilstuna 100 849 88,3 22,13 10,77 32,90 0,20 ingen Gävle 98 210 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22-0,26 Jönköping 132 072 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34-0,47 Linköping 151 702 98,3 20,23 10,67 30,90 0,25-0,42 Norrköping 135 096 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25-0,42 Uppsala 207 611 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29-0,49 Västerås 143 543 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16-0,04 Örebro 142 325 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54-0,34 Källa: Statistiska centralbyrån Gävle är nätverkets minsta kommun och Uppsala den största räknat på antal invånare. Eskilstuna har lägst andel av rikets medelskattekraft av kommunerna och Uppsala högst. Linköping har den lägsta kommunalskatten och Gävle den högsta. Jönköpings kommun skatteväxlade med Landstinget 1999 med +19 öre, då kommunen tog över den gymnasiala vårdutbildningen och kostnadsansvaret för naturbruksgymnasiet. 5
Åldersfördelning 2013, andel, procent Kommun 0-6 år 7-15 år 16-18 år 19-29 år 30-64 år 65-79 år 80 år - Eskilstuna 8,4 10,4 3,5 14,8 43,2 14,7 5,1 Gävle 8,0 9,8 3,3 15,4 43,5 14,9 5,1 Jönköping 8,6 9,8 3,3 16,9 42,2 13,7 5,4 Linköping 8,2 9,7 3,1 19,5 42,0 12,4 5,0 Norrköping 8,5 9,9 3,3 16,1 43,1 14,1 5,0 Uppsala 8,3 9,2 3,0 20,6 42,6 12,4 4,0 Västerås 8,1 10,0 3,3 15,3 43,7 14,4 5,2 Örebro 8,9 9,8 3,3 17,2 42,7 13,2 4,8 Riket 8,2 9,9 3,2 14,8 44,1 14,6 5,2 Källa: Statistiska centralbyrån Kommunerna skiljer sig främst åt för ålderskategorin 19-29 år, det vill säga unga vuxna. De stora studentstäderna har högst andelar i den kategorin, högst ligger Uppsala med 20,6 procent. Eskilstuna ligger på samma nivå som riket och lägst bland de åtta kommunerna med 14,8 procent. Utbildningsnivå 2013, 25-64 år, andel med lägst högskoleutbildning, procent Kommun Total Kvinnor Män Eskilstuna 33,7 38,5 29,1 Gävle 38,1 44,4 32,0 Jönköping 41,7 46,8 36,8 Linköping 51,1 52,8 49,5 Norrköping 35,6 39,9 31,5 Uppsala 55,9 59,9 51,9 Västerås 42,4 46,4 38,6 Örebro 43,8 49,5 38,1 Riket 40,4 45,4 35,6 Källa: Statistiska centralbyrån Utbildningsnivån, räknat som andelen av befolkningen med lägst högskoleutbildning, skiljer sig kraftigt mellan de åtta kommunerna. Högst ligger Uppsala och lägst Eskilstuna. Bland kvinnorna är det genomgående en högre andel som har lägst högskoleutbildning än bland männen. Skillnaden mellan könen är störst i Gävle. 6
Förvärvsintensitet 2009-2013, 20-64 år, andel, procent 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinna Man Eskilstuna 70,0 71,7 72,6 72,6 72,9 71,1 74,7 Gävle 73,9 74,8 75,5 75,4 75,7 74,1 77,2 Jönköping 76,9 78,6 79,7 79,7 79,3 77,5 81,1 Linköping 70,5 71,7 72,4 72,7 73,2 72,1 74,2 Norrköping 71,1 72,8 73,8 74,0 74,0 71,7 76,3 Uppsala 71,7 73,0 73,3 74,0 74,1 72,9 75,2 Västerås 73,6 74,9 75,9 76,2 76,4 73,9 78,9 Örebro 72,9 74,5 75,4 75,6 75,9 74,8 77,1 Riket 74,6 75,9 76,8 75,0 77,1 75,7 78,5 Källa: Statistiska centralbyrån Förvärvsfrekvensen år 2013 var högst i Jönköping och lägst i Eskilstuna. Män hade genomgående en högre förvärvsfrekvens än kvinnor, störst var skillnaden i Västerås. Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år 2009-2013, dagbefolkning, procent 2009 2010 2011 2012 2013 Eskilstuna -6,2 2,6 3,0 0,5 1,3 Gävle -2,1 2,4 0,0 0,6 1,5 Jönköping -2,4 3,7 2,6 1,0 0,2 Linköping -1,3 2,3 2,2 1,9 1,9 Norrköping -2,7 3,7 2,2 0,9 1,4 Uppsala -1,0 3,7 2,7 3,0 1,8 Västerås -2,1 3,3 3,2 1,8 2,1 Örebro -3,0 3,3 2,5 1,4 0,7 R8-2,4 3,2 2,4 1,6 1,4 Riket -2,9 2,6 2,6 1,4 0,9 Källa: Statistiska centralbyrån Den relativa förändringen av antalet förvärvsarbetande i dagbefolkningen kan ses som utvecklingen av antalet arbetstillfällen i kommunen. Den relativa förändringen mellan åren 2012 och 2013 var högst i Västerås och lägst i Jönköping. Samtliga åtta kommuner hade en positiv utveckling av antalet arbetstillfällen mellan de åren. 7
Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2014, procent Arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, procent Kommun Totalt Kvinnor Män Eskilstuna 10,8 9,7 11,9 Gävle 9,3 8,8 9,9 Jönköping 4,9 4,4 5,3 Linköping 5,1 4,7 5,6 Norrköping 9,8 9,1 10,3 Uppsala 3,9 3,5 4,5 Västerås 6,9 6,5 7,4 Örebro 6,5 5,8 7,2 Riket 6,1 5,7 6,6 Källa: Arbetsförmedlingen Rapport 2014 Arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd, 18-24 år, procent Kommun Totalt Kvinnor Män Eskilstuna 15,5 13,1 17,7 Gävle 13,3 11,7 15,0 Jönköping 7,0 6,1 8,0 Linköping 5,8 5,1 6,3 Norrköping 13,9 12,7 15,0 Uppsala 4,1 2,8 5,4 Västerås 9,9 8,2 11,7 Örebro 9,3 7,5 11,0 Riket 9,2 7,6 10,6 Källa: Arbetsförmedlingen Eskilstuna hade i september 2014 den högsta arbetslösheten bland de åtta kommunerna, både för hela gruppen 16-64 år och för de unga 18-24 år. Lägst var arbetslösheten i Uppsala för båda åldersgrupperna. Män har genomgående en högre arbetslöshet än kvinnor. 8
Signalmått fördelade på verksamhetsområden Förskola Signalmått Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, procent Definition Andel årsarbetare i förskolan med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning. Källa: Skolverket Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Källa: Skolverket Inom förskolan finns det inga resultatmått som direkt mäter barnens utveckling. Men enligt forskning är personalens utbildningsnivå av högsta betydelse för barnens lärande i förskolan. Implicit mäter således detta signalmått förskolans kvalitet. Det nuvarande signalmåttet mäter andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, oberoende av vilken pedagogisk utbildning personalen har. Det beror på att Skolverket under tidigare år valt att redovisa det här måttet. Från och med 2012 redovisar Skolverket även andelen årsarbetare i förskolan med förskollärarutbildning, så på sikt kan signalmåttet bytas till detta. Jönköpings höga andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning beror på en långsiktig satsning med bland annat lokal kompetensutveckling till förskollärare med lokal behörighet. För att möta kraven på legitimation finns nu ett samarbete med högskolan där de lokala förskollärarna ges möjlighet att komplettera de kurser som saknas för att bli legitimerad förskollärare. Uppsalas låga värde kan delvis förklaras av att kommunen förlorar många förskollärare till Stockholm som ligger i ett högre löneläge. Enligt Skolverkets rapport Barn och personal i förskolan hösten 2012 från mars 2013 finns det skillnader mellan kommunala och fristående förskolor, där andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning är lägre i de fristående förskolorna. Det kan delvis förklara varför Uppsala tillsammans med Västerås uppvisar en lägre 9
andel anställda med pedagogisk högskoleutbildning eftersom dessa två kommuner har den högsta andelen barn i fristående förskolor. I Uppsala gick cirka 30 procent av barnen i fristående förskolor år 2013 och andelen förväntas att öka. Det som är nytt nu är att andelen förskollärare minskar drastiskt även i de kommunala förskolorna i Uppsala. Eskilstuna har sedan år 2011, då andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning var 60 procent, haft en minskning. Siffran för år 2013 ligger på 55 procent. En anledning till att andelen sjunker inom den kommunala förskolan är rekryteringssvårigheter, det är svårt att rekrytera högskoleutbildad personal. Eskilstuna har som mål att över 60 procent av pedagogerna i kommunala förskolan ska ha en högskoleutbildning. För att uppnå detta mål har ett samarbete med Mälardalens högskola påbörjats, där de kommunala förskolorna tillhandahåller platser med verksamhetsförlagd utbildning med utbildade handledare för de som studerar till förskollärare. Genom detta hoppas Eskilstuna att studenterna blir kvar och börjar arbeta i kommunen då de fått sin förskollärarexamen. I jämförelse med andra kommuner har Eskilstuna ett högt löneläge för förskollärare, något som förhoppningsvis kan locka fler att vilja arbeta i Eskilstuna. För att behålla den personal som redan finns inom verksamheten i Eskilstuna erbjuds förskollärare/fritidspedagoger med intern behörighet att gå en kompletterande utbildning. Förskollärare erbjuds fortbildningsinsatser genom förskolelyftet. Dessutom har karriärtjänster inrättas, till exempel pedagogikutvecklare, biträdande förskolechefer och arbetslagsledare. För området förskola finns även tre analysmått, andel 2-åringar i förskolan, barn per årsarbetare samt ett kostnadsmått. 10
Grundskola Signalmått Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Definition Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, hemkommun, procent. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Måttet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, andel, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket 11
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Meritvärde 240 220 200 180 160 140 120 100 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Signalmåttet Andel behöriga till gymnasieskolan avser behörigheten till yrkesprogram, som har de lägsta behörighetskraven. Måttet kan ses som andelen som över huvud taget klarar tröskeln till gymnasiet. Signalmåttet Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 anger den genomsnittliga nivån på betygen från grundskolan. Uppsala ligger högst både när det gäller behörighet till gymnasieskolan och genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 och Norrköping ligger lägst på båda signalmåtten. Uppsalas höga värden på båda signalmåtten kan bland annat förklaras med att Uppsala har den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Skolåret 2013/2014 har Uppsala haft den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning och den lägsta andelen med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildning är en faktor som uppvisar ett samband med skolresultatet. I genomsnitt för kommunerna i R8 uppnår elever med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning knappt 70 procent av genomsnittsmeritvärdet för elever med föräldrar med eftergymnasialutbildning. Inom skolforskning pekar man på fyra faktorer som är viktiga i skolorganisationen för att elever ska prestera ett gott resultat. Det handlar om att man på alla nivåer följer upp resultaten, om lärarnas behörighet och kompetens, om att elever med särskilda behov identifieras tidigt och ges adekvat stöd samt om vilka förväntningar man har på eleverna. I Norrköping kan det vara så att det särskilt är låga förväntningar på eleven som påverkar resultaten. Detta kan ha betydelse för både behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9, men framförallt det senare måttet, det vill säga meritvärdet. 12
Medelvärdet för R8-kommunerna ligger på samma nivå som för riket när det gäller behörighet och något högre när det gäller meritvärde. För båda signalmåtten inom grundskolan har flickor högre värden än pojkar i samtliga kommuner samt när det gäller genomsnittet för riket. Flera av analysmåtten för grundskolan visar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom finns analysmått för lärartäthet och olika kostnadsmått. 13
Gymnasieskola Signalmått Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Definition Mäts som andelen, procent, av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. Källa: Skolverket Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan och som påbörjat studier på universitet eller högskola eller börjat arbeta efter två år, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Skolverket 14
Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2010 2011 2012 R8 2012 Riket 2012 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Observera även att det är eftersläpningar i statistiken och att diagrammet ovan visar siffror för 2010-2012. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Gymnasieskolan ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullständig gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Jönköping ligger högst i andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år och Västerås lägst. När det gäller andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger Uppsala högst och Eskilstuna lägst. I Jönköping ligger fokus på att ha en hög genomströmning under de tre ordinarie åren. I det arbetet finns ett systematiskt arbete för att uppmärksamma de elever som riskerar att inte klara utbildningen under ordinarie tid. Ett exempel som ges från en skola i Jönköping är att de elever, där skolan bedömer att det krävs ett extra år, får under det extra året ett förstärkt stöd med en uttalad mentor och regelbunden kontakt med studie- och yrkesvägledning. På senare år bedrivs också på alla skolor ett målinriktat arbete med att öka närvaro och minska avhoppen vilket förväntas leda till att ännu fler elever klarar av gymnasieutbildningen. Västerås, som har lägst andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år, anser att det är svårt att veta bestämt vad detta beror på. För närvarande genomför Västerås ett stort utvecklingsarbete kring introduktionsprogrammen. Det handlar dels om att stärka kvaliteten i dessa utbildningar, dels om att sätta organisationen kring det nya kommunala aktivitetsanvaret. I samband med detta genomförs en intervjuundersökning med samtliga förstaårselever som var inskrivna på ett introduktionsprogram i oktober 2011 som beräknas vara klar i slutet av 2014. Fokus i undersökningen är studieförändringar, innehåll, bemötande och vad ungdomen gör idag. Resultat kommer att vara ett viktigt underlag i Västerås utvecklingsarbete. 15
Eskilstuna har en nedgång av andelen elever som fullföljer utbildningen inom 4 år men andelen är ändå mycket hög. Eskilstuna blev nyligen rankad som andra bästa kommun av 290 kommuner av Sveriges Kommuner och Landsting i öppna jämförelser då det gäller just detta mått. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning var högst i Uppsala och lägst i Eskilstuna. Här kan man se ett samband med både kommunernas utbildningsnivå och med nivån på ungdomsarbetslösheten. Uppsala är den kommun som har högst andel med eftergymnasiala studier och därmed studietraditioner i hemmen och har dessutom lägst ungdomsarbetslöshet. För Eskilstuna är det tvärtom. Eskilstuna har lägst utbildningsnivå av kommunerna och högst ungdomsarbetslöshet. R8-kommunernas medelvärde av andel elever som fullföljer inom 4 år ligger på samma nivå som medelvärdet för riket. När det gäller andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning är R8-medelvärdet högre än rikets medelvärde. Flickor fullföljer sin utbildning inom 4 år i högre grad än pojkar i alla R8-kommunerna utom Eskilstuna, där det är tvärtom. Den här skillnaden i Eskilstuna uppträdde för år 2013, åren dessförinnan var andelen högre för flickor än för pojkar även i Eskilstuna. Medelvärdet för R8- kommunerna och för riket är högre för flickor än för pojkar, det vill säga att en högre andel flickor fullföljer inom 4 år. Bland analysmåtten finns ytterligare mått som belyser resultat från gymnasieskolan och genomströmning. Dessutom finns gymnasiefrekvens och kostnadsmått. 16
Vuxenutbildning Signalmått Andel som fullföljt svenska för invandrare, grundläggande kurs, gymnasial kurs och yrkesutbildning och som fått lägst E/godkänt Definition Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Visas som fyra mått: Godkända studieresultat svenska för invandrare, sammanvägt för studieväg 1-3, procent Källa: Skolverket Grundläggande kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem Gymnasiala kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem Yrkesutbildningar, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem Vuxenutbildningen är en frivillig skolform som ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullföljd kurs eller utbildning med lägst godkänt/e blir därför en viktig förutsättning för personen för att kunna ta nästa steg. Av det skälet används signalmåtten andel som fullföljt och som har fått lägst E eller godkänt efter svenska för invandrare, grundläggande kurser, gymnasiala kurser samt yrkesutbildningskurser. Då verksamhetsområdet har flera signalmått redovisas analyserna i direkt anslutning till respektive diagram, för att göra materialet mer överskådligt. Godkända studieresultat svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Skolverket 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Eskilstuna har högst andel godkända studieresultat i svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3 och Örebro lägst. 17
I Eskilstuna har antalet elever som gått på svenska för invandrare varit relativt högt de senaste åren. Under flera år har skolan i Eskilstuna testat och utvecklat former för att stötta elevers progression och att de förmår fullfölja sina kurser. Modeller som erbjuds är möjligheten att kunna läsa under olika tider, dag- och kvällstid, i kombination med övriga vuxenutbildningskurser, teori kombinerat med språkpraktik, alfabetiserings- och konversationsstöd, stor tillgänglighet och möjlighet till stöd i skolans studiehallar. För att öka flexibiliteten för elever på svenska för invandrare sker samverkan med Arbetsförmedlingen. Därmed kan elever bättre kombinera studier på svenska för invandrare med aktiviteter på Arbetsförmedlingen. Olika angreppssätt bidrar till att betygsresultatet fortsatt är mycket bra i Eskilstuna. Den genomsnittliga tiden i veckor för de kursdeltagare på A-D-kurserna som blivit godkända är kortare än riksgenomsnittet. Det visar på en effektiv undervisning där elever uppnår godkänt resultat på kortare tid än i riket i övrigt. Resultatet bekräftas också av att Eskilstuna under 2013 betalat motsvarande 1,6 miljoner kronor i SFI-bonus till elever som klarat godkänt betyg inom en utsatt tid. Örebro har lägst andel godkända studieresultat SFI sammanvägt för studieväg 1-3. Örebros invandring utgörs till den största delen av flyktingar. Detta innebär att sammansättningen av de som läser svenska för invandrare utgörs av flyktinggrupper där det generellt finns en lägre utbildningsnivå än i övrig invandring. Då Örebro inte är en industristad i samma omfattning som till exempel Västerås och Eskilstuna finns inte inslaget av arbetskraftsinvandring på samma sätt. Undervisningsmässigt är bedömningen att Örebro inte skiljer sig i någon stor omfattning i jämförelse med andra. R8-kommunernas medelvärde ligger något högre än medelvärdet för riket. Grundläggande kurser andel godkända, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Eget verksamhetssystem 2011 2012 2013 R8 2013 Norrköping har högst andel godkända elever när det gäller grundläggande kurser och Gävle har lägst. 18
En möjlig förklaring till den höga andelen godkända på grundläggande kurser i Norrköping är att eleverna i Norrköping ofta går kvar tills de har fått godkända betyg. Trots det verkar det inte vara så att de läser ovanligt länge på grundläggande nivå. Man genomför ett gediget arbete för att eleverna ska starta sina studier på rätt nivå och det erbjuds stor variation i kursutbud och upplägg. Det finns en stödenhet som innebär att elever får extra stöd och hjälp utifrån behov och förutsättningar och mentorskap som innebär kontinuerlig uppföljning av studierna. Från Gävle, som har lägst andel godkända på grundläggande kurser, har man svårt att hitta någon direkt förklaring. Man vill framföra att det finns en viss osäkerhet om det mäts på samma sätt inom alla kommuner. På Vuxenutbildningen i Gävle rapporteras betygen in efter avslutad kurs. Detta kan organiseras olika i olika kommuner. Det kan finnas kommuner som delar upp kursen i moduler och betygssätter eleverna efter varje modul/termin. De elever som finns med i redovisningen har antagits från ht 2011 och framåt. Det finns en släpeffekt i betygsrapporteringen. Gymnasiala kurser andel godkända, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Eget verksamhetssystem 2011 2012 2013 R8 2013 Jönköping har högst andel godkända på gymnasiala kurser, medan Eskilstuna och Norrköping har lägst. Från Jönköping rapporteras att om en elev bedöms ha förutsättningar att klara den gymnasiala kursen om den får mer tid på sig, är man generös med att erbjuda förlängning. En annan orsak till den höga andelen med godkänt kan vara stöd i form av orienteringskurser som ger eleven ytterligare tränings- och övningstid. Resurser har lagts på att få ökad tydlighet av information till sökande från studie- och yrkesvägledarna. Informationen i vägledningen syftar bland annat till att få studenterna att ta sig an en hanterbar studiemängd, att inte läsa för intensivt och därför riskera att tappa motivation eller riskera att det inte går ihop med familjelivet. Eskilstuna har, tillsammans med Norrköping, lägst andel godkända elever när det gäller gymnasiala kurser. På gymnasiala kurser i egen regi i Eskilstuna är betygsresultatet i stort sett oförändrat. Handledning erbjuds där alla lärare har avsatt tid och någon lärare därför alltid är 19
tillgänglig. Handledningen har dock inte nyttjats i någon större utsträckning. För externa anordnare är betygsresultatet betydligt lägre. En analys av resultatet visar att den övervägande delen av externa gymnasiekurser sker på distans och betygsresultatet på dessa kurser är mycket lågt. Endast 56 procent uppnår godkänt betyg på en gymnasial distanskurs. Distansstudier ställer stora krav på elevernas motivation och datakunskaper, samt på en god handledning, för att nå godkänt betyg. Skälet till Norrköpings låga resultat är oklart. Frågan diskuteras inom verksamheten, men det finns för närvarande inte några förklaringar. Yrkesutbildningar andel godkända, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Eget verksamhetssystem 2011 2012 2013 R8 2013 Eskilstuna har högst andel godkända elever på vuxenutbildningens yrkesutbildningar och Norrköping lägst. Yrkesutbildningar i Eskilstuna är en väg för försörjningsstödstagare att nå egen försörjning. Delar av årsstudieplatserna är riktade till försörjningsstödstagare. En uppföljning av andelen som genomgått yrkesutbildning i Eskilstuna och som har ett jobb sex månader efter avslutad utbildning visar att andelen var lägre 2013 än 2012. Resultatet är fortsatt bra inom yrkesområdena omvårdnad och yrkesförare, men har försämrats inom yrkesområdena handel och butik och städ. Vad det beror på att Norrköping har lägst andel godkända elever i vuxenutbildningens yrkesutbildningar är oklart. Frågan diskuteras inom verksamhetsområdet i Norrköping, men det är svårt att hitta några tydliga förklaringar. Inom vuxenutbildningsområdet finns ett antal analysmått som berör avbrott från utbildning, antal studietimmar och kostnader. 20
Kultur och fritid Signalmått Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/antal invånare Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år Definition Antal fysiska besök på kommunala bibliotek dividerat med antal invånare 31/12. Avser både huvudbibliotek och filialbibliotek. Källa: Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån Antal deltagartillfällen i åldern 7-20 år i LOKstödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare 7-20 år den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. Källa: Riksidrottsförbundet Kultur och fritid är områden som till den absolut största delen består av frivillig kommunal verksamhet. Biblioteksverksamheten är dock reglerad i lag. Kommunerna satsar därför olika mycket inom kultur och fritid och har olika inriktning på sina verksamheter. Ett signalmått inom kultur och ett inom fritid rör sådant som genomförs i alla kommunerna och har därför valts för jämförelser. Det ena beskriver besöksfrekvensen på kommunala bibliotek och det andra barns och ungas deltagande i idrottsföreningar. Analyserna redovisas i direkt anslutning till respektive diagram. Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/invånare Antal besök 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Källa: Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån Norrköping har högst antal besök vid kommunala bibliotek per invånare och Örebro har lägst. 21
Norrköping har ett huvudbibliotek som ligger väl lokaliserat i staden, som traditionellt är populärt i breda folklager och som därför har många besökare. Ökningen av fysiska besök under de senaste åren beror på satsningen att flytta ett filialbibliotek till ett köpcentrum. Filialen har generösa öppettider och är mycket välbesökt. Jämfört med de R8-kommuner som har höga besökssiffror har Örebro ett lägre anslag och det är en förklaring till Örebros lägre besöksstatistik. Det är det ekonomiska anslaget till verksamheten som avgör ambitionsnivå och förutsättningar att genomföra uppdraget. En annan förklaring är att biblioteken i Örebro inte primärt har karaktären av traditionella lånebibliotek utan snarare följer en utveckling där övrig kulturverksamhet i form av publika aktiviteter är i centrum för utvecklingen. Kulturverksamheten riktar sig i synnerhet till den prioriterade målgruppen barn och unga. I den målgruppen kan man se en tydlig effekt på besöksstatistiken. Örebro kommun har däremot ingen utlåning av filmer och musik. Medelvärdet för antal biblioteksbesök per invånare ligger lägre för R8-kommunerna är för riket totalt. Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år Deltagartillfällen 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 När det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar per invånare mellan 7 och 20 år ligger Gävle och Jönköping högst, medan Norrköping ligger lägst. Att antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar är högt i Jönköpings kommun kan förklaras av att både Smålandsidrotten och Jönköpings kommun är bra på att stödja föreningslivet när det gäller deras rätt till att söka olika bidrag. I Jönköping finns det ett tiotal medlemsrika föreningar som utövar aktiviteter med hög intensitet med både bredd- och elitverksamhet. Deras medlemmar utövar sina aktiviteter flera gånger i veckan. Med andra ord är det inte så att Jönköping har fler individer i verksamheterna men de som är med tränar oftare. Dessutom har tillgängligheten ökat i Jönköping. Exempelvis har fotbollen fått konstgräs på flera ställen i kommunen, vilket gör att fotbollen idag är en året-runt-sport. Jönköping har ett trettiotal fotbollsföreningar och det är den största breddidrotten i kommunen, vilket får effekt på antalet deltagartillfällen. Även i Gävle har barn och ungdomar ett högt antal deltagartillfällen i idrottsföreningar. En anledning kan vara att Gävle kommun har ett bra utbud av anläggningar vilket skapar goda 22
förutsättningar för föreningar att bedriva sin verksamhet. Gävle är relativt stort på fotboll, hockey och innebandy som är stora och relativt träningsintensiva idrotter, vilket bidrar till antalet deltagartillfällen. Det senaste året har Gävle kommun jobbat intensivt med ett idrottspolitiskt program för att få en bra hållbar idrott i Gävle. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar att ha en aktiv fritid. En viktig del i arbetet ligger i att försöka hitta vägar att nå och stödja de som inte är aktiva idag. Riksidrottförbundet har uppfattat en generell nedgång i viljan att delta både aktivt och passivt i föreningsverksamhet. Eventuellt har skillnaden ökat när det gäller folkhälsoaktiviteter mellan resursstarka och resurssvaga grupper. Norrköping har en jämförelsevis stor del av befolkningen som kan betraktas som resurssvag. Det kan vara en förklaring till att barns och ungdomars deltagande i idrottsföreningar är förhållandevis lågt i Norrköping. I jämförelse med riket ligger medelvärdet för R8-kommunerna högre. Inom området kultur och fritid finns två kostnadsmått med som analysmått. 23
Individ- och familjeomsorg Signalmått Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Definition Andel, procent, barn i åldern 0-12 år som inte återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK. Andel, procent, ungdomar i åldern 13-20 år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK Andel, procent, vuxna med missbruk 21+ år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem Individ- och familjeomsorgens insatser kan vara avgörande för människor i behov av stöd och hjälp. Det är svårt att fånga en utrednings eller insats kvalitet. Dessa tre signalmått bygger på antagandet att en träffsäker utredning eller insats hjälper människor så att de inte behöver söka stöd och hjälp på nytt. Några kommuner medverkar i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och har därför levererat in data i Kolada. Övriga kommuner levererar informationen direkt från sina verksamhetssystem. Linköping kommer inte att lämna några uppgifter innan deras nya IT-system kan ta fram en rapport med uppgifterna. I Norrköping kan man för närvarande inte skilja gruppen vuxna med missbruksproblem från vuxna som inte har det, vilket gör att det ännu inte går att lämna data till det tredje signalmåttet. 24
Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2012 2013 2014 R7 2014 Källa: Eget verksamhetssystem alternativt Kolada för kommuner som deltar i KKiK Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2012 2013 2014 R7 2014 Källa: Eget verksamhetssystem alternativt Kolada för kommuner som deltar i KKiK 25
Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2012 2013 2014 R6 2014 Källa: Eget verksamhetssystem Av de kommuner som kan lämna underlag har Norrköping högst andel ej återaktualiserade både när det gäller barn 0-12 år och ungdomar 13-20 år. Jönköping har högst andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem. Lägst andelar har Uppsala för barn, Västerås för ungdomar och Eskilstuna för vuxna med missbruksproblem. Det är svårt att hitta en förklaring till varför andelen som inte är återaktualiserade är högre i Norrköping för barn och ungdomar än i andra kommuner. Kontakter mellan kommunerna har visat att man i vissa fall inte fullt ut har räknat på samma sätt i de sju kommuner som har lämnat underlag. Men även i de fall man har räknat på samma sätt kan man hantera ärenden på olika vis. Exempelvis kan man vara mer restriktiv med att öppna ärenden i Norrköping eller hålla ärenden öppna längre innan de stängs. Man kan även tänka sig att man öppnar ärenden för barn och ungdomar med lindrigare problem än andra eller att det faktiskt finns ett orsaksamband, det vill säga att man är bättre på att ge insatser som ger effekt. Jönköping har högst andel ej återaktualiserade bland vuxna med missbruksproblem. En förklaring till detta kan vara att handläggarna i Jönköping arbetar med att genomföra noggranna utredningar och utifrån detta kan de sedan välja rätt typ av insats. IFO-verksamheterna i Uppsala har inte hunnit analysera siffrorna och har därmed inte kunnat lämna besked varför Uppsala ligger lägst med ej-återaktualiserade barn 0-12 år. I Västerås, som har lägst andel av ungdomar som är ej återaktualiserade, konstaterar man att ungdomar med långvarigt behov av insatser på grund av komplex problematik inte har stannat kvar i insatserna, utan det har blivit sammanbrott och ny utredning och insats har satts in. Det pågår arbete i Västerås med att hitta en bättre vårdkedja samt insatser både i öppenvård och på institution som är samordnade mellan olika instanser i kommunen och landstinget. När det gäller nya ungdomsärenden tror man att bristen på handläggare inom den sociala barnavården också har påverkat kvaliteten på bedömningarna av behov och val av insatser. Arbetsledningen inom myndighetskontoret förstärks för att kunna ge ökat stöd till mer oerfarna handläggare. Andelen barn och unga i Eskilstuna som inte har återaktualiserats efter avslutad utredning och/eller insats har minskat. Orsaker till det kan finnas i både utredningsförfarandet och i hur lyckade insatser är. Under 2013 har en tydligare rutin medfört att utredningsärenden nu 26
avslutas där samtycke inte finns och där det inte finns grund för tvångsomhändertagande, något som inte gjordes i samma utsträckning under 2012. Det kan därmed avspeglas i siffrorna när brukare ändrar sig eller hittar motivation till förändring och kommer tillbaka till verksamheten, eftersom det då inleds en ny utredning. Med andra ord så kan det vara positivt att återaktualiseras inom verksamheten om det sker som följd av att brukare har hittat motivation till en förändring och därför kommer tillbaka. När det gäller Eskilstunas värde på ej återaktualisering av vuxna med missbruksproblem, som är lägst av de rapporterande kommunerna, resonerar man att risk för återfall i missbruk är stor. Det beror på att missbruket har ökat och att nätdrogerna har bidragit till ett alltmer destruktivt missbruk, och missbruk förekommer i allt större utsträckning i kombination med kriminalitet och neuropsykiatrisk sjukdom. Bristen på bostäder kan också ha ökat risken för återaktualisering hos vuxna. I diagrammen har ritats en linje som betecknar medelvärde baserat på data för de kommuner av de åtta där det finns värden att räkna på. De betecknas med R7 respektive R6 för att markera att medelvärdet inte avser alla åtta kommunerna. Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg finns analysmått som speglar kostnader, andel placerade och antalet vårddygn. 27
Arbetsmarknadsåtgärder Signalmått Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel, procent Definition Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbetsmarknadsanställningar eftersom dessa anställningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Källa: Egen undersökning i kommunen Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studiemedelsberättigad. Källa: Egen undersökning i kommunen Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Källa: Egen undersökning i kommunen Andelen som börjat arbeta eller studera efter kommunens arbetsmarknadsverksamhet är högst i Eskilstuna och lägst i Norrköping. Att andelen som har fått arbete efter avslutad arbetsmarknadsinsats är mycket hög i Eskilstuna beror på att deltagare har anställts inom kommunens traineesatsning, och att dessa anställningar har definierats som arbete. En relativt stor andel har också börjat studera och en orsak till det är att en viss del av kommunens yrkesutbildningar har varit avsedda för försörjningsstödstagare. 28
Ett skäl till att Norrköping ligger lägst när det gäller andel i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat arbeta eller studera är en svag arbetsmarknad. Men ett annat viktigt skäl är hur rapporteringen av måttet sker. I Norrköpings kommun skrivs man in i systemet för arbetsmarknadsinsatser mycket tidigt i kontakterna med arbetsmarknadskontoret. Det är därför inte alls säkert att kontakten verkligen leder till en arbetsmarknadsinsats, utan en stor andel hamnar i gruppen slutförda uppdrag, som är ett av analysmåtten. En av anledningarna till att personerna inte kommer till en arbetsmarknadsinsats är att antalet platser är tämligen litet i Norrköping. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger något lägre än för riket, trots att Eskilstunas extremt höga värde drar upp R8-medelvärdet kraftigt. Det går inte att se några systematiska skillnader mellan könen. Som analysmått finns andelar av de som genomgått kommunal arbetsmarknadsverksamhet som överförts till annan myndighet, som hör till slutförda uppdrag ellertill gruppen övrigt. Summan av signalmåttet och analysmåtten blir 100 procent. 29
Ekonomiskt bistånd Signalmått Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare Andel hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året Definition Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal 1000-tal invånare totalt i kommunen vid tidpunkten 31/12. Källa: Statistiska centralbyrån Antal hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, andel, procent. Källa: Statistiska centralbyrån Andelen hushåll av den totala befolkningen som får försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag, anger i vilken grad som befolkningen inte är självförsörjande. Kommunens ansvar för biståndet inträder först när medborgarens egna inkomster och övriga försäkringssystem inte ger skälig levnadsnivå för medborgaren. Forskning visar att bidragstiden är en väsentlig faktor för om andra kommunala insatser ska behöva sättas in. Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare Antal 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Källa: Statistiska centralbyrån 30
Andel hushåll med ekonomiskt bistånd, 10-12 månader under året, procent Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013 Källa: Statistiska centralbyrån Eskilstuna har högst andel hushåll med ekonomiskt bistånd och Uppsala har lägst. Andelen långvarigt biståndsberoende, det vill säga andelen av hushåll med ekonomiskt bistånd som har det under 10-12 månader under året, är högst i Linköping och lägst i Jönköping. Arbetslösheten är hög i Eskilstuna och många i behov av ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. Den höga arbetslösheten, tillsammans med en generellt sett låg utbildningsnivå, är faktorer som delvis förklarar den stora andelen hushåll med ekonomiskt bistånd i Eskilstuna kommun. Störst ökning av antalet hushåll skedde i åldersgruppen 35-44 år. Analysen visar att fler hushåll är i behov av försörjningsstöd i kortare perioder under 2013 och att fler hushåll därmed får försörjningsstöd inom ramen för samma budget. Dessutom ingår de hushåll som vid inledningen av 2013 hade försörjningsstöd, men som nu har anställning inom ramen för ett traineeprojekt. Uppsala har den lägsta andelen bidragshushåll och andelen är i samma nivå som i riket. Andelen arbetssökande och personer i arbetsmarknadsprogram i Uppsala är lägre än i riket. Jämfört med riket är det en lägre andel personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och en högre andel av sociala och psykiska orsaker. Delvis förklarar detta varför Uppsala har en större andel av bidragshushållen som uppbär bidrag under en längre tid, 10-12 månader. Linköpings höga andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd kan ha flera förklaringar. En är att Linköping i låg grad använder sig av kommunala anställningar med stöd för att bryta beroendet av ekonomiskt bistånd. Bristen på okvalificerade arbeten är också en faktor som påverkar biståndstiden. Den konkurrens som finns där många arbetssökande är välutbildade försvårar också inträdet på arbetsmarknaden för personer med svagare ställning på arbetsmarknaden. Demografiska förändringar i kommunen med nyinflyttade som står långt från arbetsmarknaden innebär också att vissa grupper får långvariga biståndsbehov. Bostadssituationen påverkar också det långvariga biståndsbehovet både utifrån de hinder bristfälligt boende medför för arbetssökande och för de svårigheter hushåll med höga boendekostnader har att byta boende och därmed minska sitt biståndsbehov. 31
Jönköpings relativt låga andel långvarigt biståndsberoende kan till viss del bero på hur situationen är och har varit på arbetsmarknaden. Dessutom anser Jönköpings kommun att deras handläggning och de rehabiliterande och arbetsfrämjande insatser som de arbetar med har betydelse för resultatet. Jönköpings kommun har också arbetat under flera år för att personer med kraftigt nedsatt arbetsförmåga ska kunna få rätt till sjukersättning, vilket haft viss inverkan på antalet personer som har haft bidrag länge. I jämförelse med många andra kommuner har Jönköping också ett stort antal personliga besök i handläggningen, det vill säga att nästan alla klienter som har försörjningsstöd träffar sin handläggare varje månad, vilket enligt kommunen är en viktig aspekt för att underlätta självförsörjning. Jönköping är också en kommun som över tid har haft en något gynnsammare situation när det gäller sociala problem, till exempel kriminalitet och missbruk, än många andra kommuner av liknande storlek. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger högre än riket, både för andelen hushåll med ekonomiskt bistånd och för andelen av dem som har långvarigt bistånd. I samtliga R8-kommuner är det vanligare bland de kvinnliga biståndsmottagarna än manliga att biståndet varit långvarigt. Däremot är det inte någon sådan skillnad mellan könen på riksnivå. Bland analysmåtten finns även kostnadsmått och andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd. 32