Regeringskansliet Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03) 2014-07-01 Skiss till handlingsplan Innehåll 1 Handlingsplanens övergripande inriktning...2 1.1 Handlingsplanens avgränsning...3 1.2 Handlingsplanens utformning...4 2 Politiskt ramverk och marknadsvillkor...6 2.1 Spelregler på elmarknaden...6 2.2 Nya förutsättningar för elnäten...9 2.3 Samverkan med övriga delar av energimarknaden... 12 2.4 Långsiktig utveckling av politiska ramverk och marknadsvillkor... 14 3 Kunddeltagande och samhällsaspekter... 16 3.1 Smarta elnät ur ett kundperspektiv... 16 3.2 Kundernas tillgång till mätdata och information... 19 3.3 Synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling... 21 4 FoU, innovation och tillväxt... 25 4.1 Kunskap och kompetensutveckling... 25 4.2 Forskning, utveckling och innovation... 27 4.3 Villkor för pilot- och demonstrationsprojekt... 29 4.4 Smarta elnät på en global marknad... 31 1 (33)
1 Handlingsplanens övergripande inriktning I maj 2012 beslutade regeringen att tillsätta ett samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät (dir 2012:48). Rådet, som antagit namnet Samordningsrådet för smarta elnät, inledde sin operativa verksamhet i slutet av augusti 2012 och ska vara verksamt till utgången av 2014. I samordningsrådets uppdrag ingår att bidra till ökad dialog och samverkan, utveckla en nationell kunskapsplattform samt att ta fram en nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät för perioden 2015-2030. Förslaget till handlingsplan ska överlämnas till regeringen senast den 15 december 2014. En avgörande utgångspunkt för samordningsrådets uppdrag är de betydande utmaningar för elsystemet som de långsiktiga energi- och klimatpolitiska målen innebär på såväl nationellsom EU-nivå. För att klara dessa utmaningar krävs ett elsystem som är betydligt mer flexibelt än dagens. Samtidigt skapar den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) helt ny förutsättningar för elsystemets modernisering och introduktion av nya marknadslösningar, som kan bidra till att kundernas deltagande på marknaden förändras på ett avgörande sätt. Ny teknik och nya marknadsmodeller som bidrar till ökad flexibilitet i hela elsystemet kommer att ha tydliga fördelar i förhållande till existerande teknik. Det är i detta perspektiv som behovet av att satsa på smarta elnät ska betraktas. För att strukturera arbetet och underlätta samverkan med experter och nyckelaktörer har rådet inrättat referensgrupper för följande fokusområden: 1. Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv 2. Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden 3. Forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning 4. Informationssäkerhet och integritet 5. Näringslivsutveckling och internationella kontakter 6. Kommunikation och kunskapsspridning Det arbete som genomförts inom referensgrupperna har utgjort ett betydelsefullt underlag till den skiss till handlingsplan som här presenteras, tillsammans med resultaten från de kartläggningar och analyser som genomförts relaterade till de centrala frågeställningar som pekas ut i rådets direktiv 1. För att belysa mer långsiktiga konsekvenser och åtgärdsbehov för utvecklingen av smarta elnät har samordningsrådet valt att ta fram ett antal explorativa framtidsscenarier, som beskriver utvecklingen av smarta elnät i Sverige år 2030 med bäring på utvecklingen mot 1 Publicerade underlagsrapporter som tagits fram av samordningsrådet finns tillgängliga på rådets webbplats http://www.swedishsmartgrid.se/om-radet/publikationer/ 2 (33)
2050 2. Scenarierna har varit ett viktigt verktyg för rådets arbete med handlingsplanen. De möjliga framtidsbilder som scenarioarbetet resulterat i har underlättat arbetet med att identifiera och strukturera tänkbara konsekvenser och behov av åtgärder i framtiden. Även inom rådets referensgrupper har framtidsscenarierna utgjort en viktig utgångspunkt för de konsekvensanalyser och åtgärdsförslag som tagits fram inom grupperna som inspel till handlingsplanen. Samordningsrådet har också genomfört ett stort antal dialogforum och seminarier inom ett flertal områden av betydelse för utvecklingen av smarta elnät och stimulerat till dialog via rådets kunskapsplattform (www.swedishsmartgrid.se). Genom dessa samverkansformer har värdefulla bidrag till arbetet med handlingsplanen erhållits. 1.1 Handlingsplanens avgränsning Samordningsrådet har i sitt arbete använt en bred definition av smarta elnät som omfattar hela värdekedjan, från anslutning av produktionsanläggningar till nya tjänster hos slutanvändarna så som smarta hemlösningar. Här utgör utvecklingen, i gränssnittet mellan den mer traditionella elmarknaden och de möjligheter som utvecklingen inom IKT ger upphov till, en viktig förutsättning som förväntas få en allt större betydelse i framtiden. Smarta elnät handlar således inte bara om teknik utan även om nya affärsmodeller och tjänster samt nya förutsättningar för reglering och marknadsdesign där den generella digitala utvecklingen gör det möjligt för kunden att ta en aktivare roll utifrån egna intressen och behov. Denna breda ansats innebär också att utvecklingen av smarta elnät påverkas av en rad förutsättningar, trender och politikområden som ligger utanför samordningsrådets uppdrag. En mycket betydelsefull sådan förutsättning är givetvis de långsiktiga klimat- och energipolitiska ambitioner som lagts fast på både nationell och EU-nivå, bl.a. för minskade växthusgasutsläpp och en ökad andel förnybar elproduktion. Dessa mål utgör en viktig utgångspunkt för både rådets scenarier och de rekommendationer och åtgärder som rådet kommer att föreslå i handlingsplanen. I detta sammanhang har givetvis också utformningen av de styrmedel som används för att förverkliga dessa mål en avgörande betydelse, såsom olika former av stödsystem för förnybar elproduktion t.ex. elcertifikatssystemet och förmånliga villkor för egenproducerad el. Med hänsyn till den tidshorisont som ska gälla för rådets handlingsplan (2015-2030) kan det finnas skäl att inkludera olika former av styrmedelförändringar och dess effekter i de analyser och resonemang som ligger till grund för handlingsplanen. Däremot kommer handlingsplanen inte att omfatta några konkreta 2 Rådets framtidsscenarier finns publicerade i en egen rapport som kan laddas ner från rådets webbplats. 3 (33)
förslag när det gäller utformning av nuvarande eller framtida generella stödsystem för förnybar elproduktion. Ett annat viktigt politikområde som rådet valt att inte behandla i handlingsplanen är utformningen av det framtida regelverk som förväntas gälla för EU:s inre marknad, bl.a. genom introduktion av s.k. nätverkskoder. Vissa konsekvenser av de trender som vi nu ser på den europeiska elmarknaden, såsom introduktion av kapacitetsmarknader i flera länder, utgör dock ett viktigt underlag för handlingsplanen. Slutligen är avsikten att rekommendationer och förslag som har beröringspunkter till mer generella politikområden t.ex. näringslivsfrämjande, forsknings och innovationspolitik etc. i första hand bör bygga på befintliga strukturer och gällande program och först i andra hand peka på behov av specifika insatser relaterade till smarta elnät. 1.2 Handlingsplanens utformning De vägval och prioriteringar som legat till grund för den skiss till handlingsplan som här presenteras bygger i första hand på de konsekvensanalyser som gjorts utifrån rådets framtidscenarier, och de olika syften för att främja utvecklingen av smarta elnät som lyfts fram i samordningsrådets direktiv. Dessa syften framgår av nedanstående figur. Utifrån dessa konsekvensanalyser har sedan olika nyckelfrågor av betydelse för utvecklingen av smarta elnät tagits fram inom respektive fokusområde på både övergripande och mer detaljerad nivå. Detta arbete har genomförts med stöd av rådets referensgrupper, som även lämnat förslag till åtgärder som bör ingå i handlingsplanen. Identifierade nyckelfrågor och åtgärdsförslag har sedan analyserats samlat och härvid har tre olika övergripande perspektiv 4 (33)
på de rekommendationer och förslag som diskuterats blivit tydliga. Det första perspektivet tar i första hand sin utgångspunkt i hur politiska ramverk och marknadsvillkor påverkar marknadens professionella aktörer och affärsmodeller såväl på elmarknaden som inom övriga delar av energisystemet och som kan ha beröringspunkter med utvecklingen av smarta elnät. Rekommendationer och det fortsatta arbetet med de delar av handlingsplanen som har detta perspektiv beskrivs i kapitel 2. Självfallet påverkas även kunderna av marknadens spelregler, men trots det finns det skäl att behandla de nyckelfrågor som har ett tydligt kundperspektiv samlat i handlingsplanen och då i första hand med fokus på förutsättningar och behov som sammanhänger med de nya möjligheter till aktivt deltagande som smarta elnät innebär. Förutsättningarna för kunddeltagande behandlas således samlat i kapitel 3 tillsammans med rekommendationer som relaterar till synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling. I detta kapitel ligger fokus således på både kundnytta och mer övergripande samhällsnyttor. I handlingsplanens avslutande kapitel 4 ges slutligen ett samlat perspektiv på nyckelfrågor och rekommendationer som berör Sveriges möjligheter att ta en ledande roll inom smarta elnät. De rekommendationer som tas upp i denna del av handlingsplanen berör hela värdekedjan från kunskapsuppbyggnad och forskning till innovation och tillväxt. Avsnittet avslutas med att tydliggöra det internationella perspektivet och att lyfta fram hur Sverige kan positionera sig på en global marknad. Avslutningsvis finns det skäl att framhålla att det självfallet finns rekommendationer och möjliga åtgärdsförslag som är beroende av varandra på olika sätt. Exempel på detta kan vara att en viss åtgärd som föreslås för att uppfylla en rekommendation inte kan eller bör förverkligas innan vissa andra åtgärdsförslag har genomförts. En annan möjlighet kan vara att två rekommendationer med olika utgångspunkter och perspektiv i praktiken kan leda till likartade åtgärdsförslag. Denna typ av samband har inte behandlats i denna skiss till handlingsplan men kommer att analyseras i det fortsatta arbetet med handlingsplanens slutliga utformning. Här ska även påpekas att ett antal av rekommendationerna handlar om kommunikation och kunskapsspridning. Även om det inte uttryckligen framgår av de förslagen i skissen, är tanken att den kunskapsplattform som rådet har byggt upp ska användas för detta ändamål. 5 (33)
2 Politiskt ramverk och marknadsvillkor Nyttan med smarta elnät kan både betraktas ur ett systemperspektiv och ur ett kundperspektiv. Ur ett elsystemperspektiv handlar det om att öka förmågan att hantera nya förutsättningar orsakade bl.a. av nya typer av elproduktion, förändring i förbrukningsmönster och ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet.. Ur ett kundperspektiv är i stället den tydligaste nyttan att smarta elnät gör det möjligt att öka kundernas inflytande genom att skapa förutsättningar för fler aktiva val på marknaden. Rekommendationerna i detta kapitel tar sin utgångspunkt i hur det politiska ramverket bör utvecklas för att på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt ta tillvara de nya möjligheter som smarta elnät kan erbjuda. Rekommendationer som huvudsakligen fokuserar på kundernas förutsättningar och behovet av kundstödjande insatser redovisas istället i kapitel 3. Vid redovisningen har vi dock tagit hänsyn till att någon fullständig gränsdragning mellan de två perspektiven knappast är möjlig. I takt med att andelen intermittent elproduktion i elsystemet ökar kommer utmaningarna att bli allt mer uttalade. Med intermittent elproduktion avses här elproduktion från väderberoende energikällor så som sol- och vind. Produktionen är oregelbunden med kraftiga variationer och är inte styrbar i nuläget. Den intermittenta elproduktionen medför olika utmaningar på flera nivåer i elsystemet, och som var och en kan innebära krav på förändringar av gällande marknadsvillkor och politiska ramverk. Stora och svårprognostiserade variationer i elproduktionen innebär nya krav på balansering av systemet, och snabba produktionssvängningar kan även medföra spänningsproblem på både transmissions- och distributionsnivå. Vidare kan en omfattande utbyggnad av ny intermittent produktion komma att ställa krav på betydande nätförstärkningar. Krav som i viss utsträckning kan dämpas eller skjutas på framtiden med hjälp av smarta elnätsteknologier. Elsystemets framtida utmaningar kan i viss utsträckning hanteras genom att kunderna engageras för att bli mer flexibla i sin efterfrågan. Möjligheterna att utnyttja efterfråge- eller förbrukarflexibilitet kan förstärkas ytterligare genom att olika tekniker för energilagring tas tillvara. Slutligen är givetvis kundernas intresse och acceptans en avgörande faktor om förbrukarflexibilitet ska kunna få en större betydelse på den framtida elmarknaden. 2.1 Spelregler på elmarknaden Mål: En marknadsdesign som hanterar nya system- och marknadsförutsättningar 6 (33)
2.1.1 Rekommendation: Utveckla den nuvarande övergripande marknadslösningen för elmarknaden med syfte att underlätta systembalansering, hantering av effektvariationer samt för att lösa nätkapacitetsproblem. 2.1.2 Rekommendation: Säkerställ att det skapas marknadslösningar som ger bättre incitament för elanvändarna och elproducenterna att långsiktigt bidra till ökad flexibilitet i elsystemet för ökad systemnytta. 2.1.3 Rekommendation: Överväg justering av dagens lösningar och incitament för att med bidrag från elanvändarna och elproducenterna åstadkomma en ökad nätnytta i form av en fungerande effektoptimering i elnäten. Bakgrund: På den svenska och nordiska elmarknaden upprätthålls en effektiv och säker balansering mellan utbud och efterfrågan i första hand genom flexibla produktionsresurser, främst i värme- och vattenkraft, i kombination med ett effektivt utnyttjande av import och export mellan de nordiska länderna samt mellan Norden och övriga Europa. Med den snabbt ökande andelen intermittent elproduktion i elsystemet växer behovet av en mer flexibel elanvändning hos olika typer av kunder liksom olika former av energilagringslösningar. Förbrukarflexibilitet används idag främst inom industrin som en del av den så kallade effektreserven, där större industrikunder mot en ersättning förbinder sig att snabbt minska sin elförbrukning vid extraordinära bristsituationer. Andra industrikunder deltar aktivt på Nord Pools spotmarknad med möjlighet att över en prisnivå minska sin förbrukning och istället bjuda in motsvarande volymer till marknaden. Bland övriga kunder utnyttjas möjligheterna till förbrukarflexibilitet endast i begränsad omfattning. En liten andel elvärmekunder har dock börjat anpassa sin förbrukning bl.a. till timvariationerna i spotpriset eller till tidsdifferentierade elnätstariffer i lokalnäten. En utvecklad marknadslösning som frigör mer flexibilitet till elmarknaden kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande på olika nivåer. Denna flexibilitet kan erhållas dels genom anpassning av förbrukning dels genom mer styrbar produktion. På ett övergripande plan kan den nytta som genereras på detta sätt delas upp i dels systemnytta dels nätnytta. En övergripande marknadslösning bör således kunna hantera båda dessa aspekter och ta hänsyn till att de inte alltid verkar i samma riktning. T.ex. kan en styrning av elanvändning efter variationer i spotpris i vissa fall innebära påfrestningar på lägre spänningsnivåer i elnätet. Även slutkundsmarknadens organisering kan komma att påverkas med en ökad grad av 7 (33)
flexibla elanvändare som ska skapa både system- och nätnytta, och är därmed ytterligare en viktig komponent i sammanhanget. Systemnytta: Dagens marknadslösning är inte utformad på ett sådant sätt att alla typer av flexibilitet effektivt kan komma in i elmarknaden och att den som bidrar till ökad systemnytta belönas. Ett sätt för kunden att anpassa sin elförbrukning är att styra användningen utifrån spotpriserna för nästkommande dygn som sätts av Nord Pool vid lunchtid dagen innan. Flera studier har dock visat att om ett stort antal elanvändare reagerar på elpriset i efterhand så kan det störa prisbildningen och medföra stora obalanser på reglerkraftmarknaden. Ett möjligt sätt att hantera detta är att få med förbrukarflexibilitetet redan i prisbildningen på spotmarknaden dvs. att flexibilitet bjuds in vid budgivningen på spotmarknadens i den s.k. dagen förehandeln. I dagsläget, med liten volatilitet i elpriserna, är incitamentet svagt för att flytta last baserat på elpriset. Vidare behöver utformningen av belöningsmodellen för de elkunder och elproducenter som bidrar med flexibilitet i elmarknaden utvecklas. En sådan utveckling kan medverka till ett ökat antal aktörer på marknaden som i sin tur kan generera nya former av affärsmodeller och kunderbjudanden. För förbrukarflexibilitet är dock incitamentsstrukturen särskilt komplex. Den tillförda flexibiliteten bidrar till att utjämna elprisvariationerna och sänka den genomsnittliga prisnivån, vilket gynnar alla elkunder. Frågan blir då hur de aktiva elkunderna ska motiveras att även fortsättningsvis bidra med den systemnytta de tillför. Nätnytta: Även elnäten kan periodvis förväntas bli hårt belastade av höga effektflöden och ökade överföringsförluster som konsekvens av förändrade produktions- och förbrukningsmönster. Detta kan i många fall medföra behov av kostsamma nätförstärkningar och ökade risker för överbelastning vilket i sin tur kan leda till elavbrott. Marknadsmekanismer som ger incitament till både elanvändare och elproducenter att utjämna sina effektuttag bidrar till att frigöra kapacitet i näten, öka systemsäkerheten och begränsa överföringsförlusterna dvs. skapa nätnytta. Utvecklingen av dagens marknadslösning behöver utformas så att potentialen för ökad nätnytta tas tillvara. På stamnäts- och regionnätsnivå tillämpas regelmässigt en effektprissättning gentemot elnätens kunder vilket verkar dämpande på effektanvändningen. I lokalnäten saknas dock som regel incitament för elnätskunderna att styra sin elanvändning mot ett jämnare effektuttag. Från elnätsföretag som generellt infört dynamisk effektprissättning i lokalnäten finns uppmuntrade resultat som visar hur elkunderna relativt snabbt lär sig att ändra sitt beteende på ett sätt så att både kund- och nätnytta skapas. Centralt för att utveckla marknadslösningar för elnäten är att elnätsregleringen först säkerställer generella incitament för elnätsföretagen att med stöd av flexibilitet hos 8 (33)
elanvändarna och elproducenterna öka sin nätnytta. För detta område ansvarar Energimarknadsinspektionen. Detta utvecklas mer i avsnitt 2.2. Syfte: Den övergripande elmarknadslösningen som utvecklas ska på ett effektivt sätt möjliggöra systembalansering och hantering av nätkapacitetsproblem med stöd från nya resurser som finns i form av förbrukarflexibilitet och hos elproducenter. Incitamenten att bidra med flexibilitet behöver förstärkas och den praktiska utformningen av marknadslösningen ska ge rätt förutsättningar för aktörerna att nyttiggöra sina flexibla resurser i elmarknaden. Samtidigt är en grundförutsättning att en framtida marknadslösning säkerställer en effektiv prisbildning och hög systemsäkerhet på en marknad som är betydligt mer komplex än dagens. Ett viktigt syfte med rekommendationen är härigenom att öka förståelsen för hur man i större utsträckning kan ta tillvara systemnytta och utveckla ett antal viktiga principer av betydelse för systemnyttan i en framtida marknadslösning som t.ex. begränsningar för dagens elmarknadsmodell (energy only-marknad) och konsekvenser av olika former av så kallade kapacitetsmarknader. Specifikt för nätnytta är syftet att kunna styra mot ett utjämnat effektuttag och ett effektivt kapacitetsutnyttjande av elnäten, vilket begränsar behoven av nätutbyggnad och pekar på ett antal viktiga principer för nätnytta i en framtida marknadslösning. Detta kan t.ex gälla utformning av elnätsprissättningen och hur denna påverkas av befintligt regelverk i kombination med intäktsreglering eller att elnätföretaget avtalar med elanvändaren/producenten om att reglera effekten i kundens anläggning för att undvika effektproblem (laststyrning). Vidare hantering: I handlingsplanen kommer vissa principer för hur arbetet skulle kunna drivas vidare med att utveckla den nuvarande övergripande marknadslösningen att presenteras. Handlingsplanen kommer också att ta upp de specifika utmaningar som sammanhänger med att tillvarata förbrukarflexibilitet med syfte att både åstadkomma systemnytta och nätnytta och olika alternativa verktyg för att förstärka incitamenten för förbrukarflexibilitet kommer att pekas ut. 2.2 Nya förutsättningar för elnäten Mål: Tydliga incitament för modernisering och effektivisering av elnäten med höga krav på säkerhet 2.2.1 Rekommendation: Stimulera investeringar och ett effektivt utnyttjande av elnäten. 9 (33)
Bakgrund: Elnätsföretagens ekonomiska ramar styrs av den intäktsreglering som Energimarknadsinspektionen ansvarar för och som gäller för perioder om fyra år. Innevarande reglerperiod avser åren 2012-2015. De framtida utmaningar som elnäten står inför innebär ett ökat behov av investeringar i smarta elnätsfunktioner samt effektivare utnyttjande av befintliga nät. Det innebär att elnätsföretagens intäktsreglering behöver innehålla incitament för en fortlöpande modernisering med stöd av smarta elnätsfunktioner och en effektiv och säker drift av elnäten. Idag är de delar av regleringen som styr investeringar utformade på ett sätt så att styrningen mot nya kostnadseffektiva sätt att investera i elnätet är begränsad. Elnätsregleringen saknar också direkta incitament som belönar elnätsföretag som på olika sätt åstadkommer ett effektivt kapacitets-utnyttjande i sitt elnät eller som begränsar elnätsförlusterna. Förutom de generella ramvillkoren för nätverksamhet finns det även andra faktorer som påverkar elnätsföretagens intresse för investeringar i ny teknik. Detta gäller inte enbart helt nya lösningar, utan även ny kommersiellt tillgänglig teknik som ännu inte prövats i större skala eller under svenska förhållanden. Brist på relevanta referenser kan göra det svårt att bedöma de faktiska nyttorna och kostnaderna vid en implementering i större skala. Den nya teknikens förmåga att samverka med befintliga delar av systemet kan vara en annan osäkerhetsfaktor som kan medföra en ökad riskexponering. För att stimulera investeringar i smarta elnätslösningar kan det därför finnas skäl att även utanför intäktsregleringen överväga någon form av kompletterande incitament som kan bidra till att elnätsföretagen i större utsträckning väljer att pröva den nya teknik som bidrar till det smarta elnätet. Syfte: Ökade investeringar och ett effektivt utnyttjande av elnäten kan stimuleras på principiellt två olika sätt. För det första genom att det inom intäktsregleringen skapas ökade incitament för elnätsföretagen att investera i smarta elnätsfunktioner, styra mot andra lösningar än kapacitetshöjning samt att reducera nätförluster. För det andra genom att på andra sätt än via intäktsregleringen skapa ett ökat intresse för att pröva nya smarta lösningar. För att säkerställa att utvecklingen mot de smarta elnäten sker i en takt som är nödvändig för att klara elsystemets framtida utmaningar bör möjligheterna att kunna stimulera investeringar i kommersiella, men ännu oprövade smarta elnätsteknologier närmare undersökas. En framkomlig väg kan vara att införa åtgärder som innebär en minskad riskexponering för företagen eller riskavlyft vid särskilda omständigheter. Vidare hantering: Energimarknadsinspektionen har ansvaret för att utveckla intäktsregleringen vilket också kommer att framgå av handlingsplanen. I arbetet med handlingsplanen kommer därutöver att undersökas på vilket sätt någon form av stimulans/riskavlyft riktat till elnätsföretagens skulle kunna utformas och finansieras, med 10 (33)
syfte att främja investeringar i ännu delvis oprövade smarta elnätsteknologier. Som ett led i detta arbete kommer också behovet av samordning mellan olika incitament att beaktas. 2.2.2 Rekommendation: Höj medvetenheten om säkerhets- och integritetsfrågor genom att dessa frågor beaktas vid utvecklingen av smarta elnät 2.2.3 Rekommendation: Klargör ansvarsgränser och ansvarsnivåer, krav och befogenheter gällande säkerhet i smarta elnät Bakgrund: Övergången till smarta elnät är en långsiktig och pågående process där nya ITlösningar med nya säkerhetsproblem och säkerhetskrav introduceras kontinuerligt. Elnätens ökade komplexitet kan medföra nya risker och hot och öka exponeringen för såväl potentiella angripare som oavsiktliga fel. Utvecklingen innebär också at allt större mängder data kommer att samlas in, vilket riskerar att leda till att datasekretess, inklusive kundernas integritet, äventyras. Det är därför nödvändigt att öka medvetenheten hos konsumenter och producenter om vilka nyttor, kostnader och risker som är förknippade med smarta elnät och att se säkerhet ur ett helhetsperspektiv. I dag finns det en otydlighet om vilka krav som gäller för säkerhet i smarta elnät- och vem som är ansvarig för krav och kontroll av efterlevnad av olika typer av säkerhetsfrågor. I framtidens smarta nät kommer kommunikations- och IT system utgöra allt viktigare delar av hela energisystemet. De omfattande krav som finns i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter på att genomföra informationssäkerhetsarbete behöver därför ses över när nya aktörer, IT-system och säkerhetsmekanismer tillkommer. Det kan diskuteras om nuvarande gränser mellan civilt och militärt samt offentligrättsligt och privaträttsligt går att upprätthålla vid den konvergens som nya IT-system, ökad småskalig energiproduktion och nya konsumenttjänster för med sig. Syfte: Ett helhetsperspektiv kring säkerhetsfrågorna behöver utvecklas kontinuerligt. Ansvarsgränser och ansvarsnivåer för olika myndigheter behöver tydliggöras och en balans mellan tvingande lagstiftning och frivilliga branschöverenskommelser skapas för att upprätthålla säkerheten i smarta elnät. Hur funktionskrav inom säkerhet kan ställas på komponenterna i ett elnät behöver belysas. Vidare hantering: I handlingsplanen kan en miniminivå för lagreglerad säkerhet definieras och en strategi för uppföljning. Behovet av att uppnå en balans mellan oberoende tredjepartsgranskning (certifiering) och internationell standardisering kommer att diskuteras i handlingsplanen. 11 (33)
2.3 Samverkan med övriga delar av energimarknaden Mål: Systemtänkande där samverkan med övriga delar av energisystemet tas tillvara. 2.3.1 Rekommendation: Stimulera ökad integration mellan elssystemet och andra energibärare. Bakgrund: Integrationen mellan elsystemet och andra energibärare såsom gas och fjärrvärme kan bidra till lastutjämning genom ökade möjligheter till lagring av värme och kyla. En sådan integration ger också tydliga fördelar för kunderna samtidigt som både systemnytta och nätnytta kan tas tillvara. Ett exempel på den här typen av samverkan är möjligheten att vid överskott av el användat.ex. elpannor i fjärrvärmenäten som ett alternativ till snabb produktionsminskning genom bortkoppling. Ett annat exempel är tekniken Power to Gas som kan utnyttjas vid överskott av el för att producera gas som kan lagras i gasnätet. Systemoptimering är en viktig aspekt som inte alltid är så lätt att ta hänsyn till, speciellt då flera olika aktörer behöver samverka för att öka integrationen. Några potentiella hinder för ökad integration med andra energibärare kan vara organisatoriska förhållanden såsom olika huvudmannaskap, som i sin tur kan innebära skillnader i regelverk etc. Brist på information, kunskapsspridning och kommunikation mellan olika branscher utgör också ett potentiellt hinder. Syfte: Barriärer för samverkan mellan olika energibärare behöver synliggöras. Detta gäller både på dagens marknad och för framtiden där effekter och möjligheter som kan uppstå till följd av en ökad decentraliserad elproduktion behöver tydliggöras. Mötesplatser och plattformar för kommunikation och samverkan mellan olika branscher behövs för att adressera dessa frågor och där möjligheterna och nyttan med smarta elnät kan lyftas. Vidare hantering: Handlingsplanen kommer att adressera de hinder som kan tänkas föreligga nu och i framtiden när det gäller att ta tillvara kundnytta och systemnytta i förhållande till andra energibärare. Konkreta möjligheter att stimulera ökad samverkan och integration mellan elsystemet och andra energibärare kommer också att behandlas, t.ex. förutsättningar för att skapa samverkansplattformar för kunskapsöverföring och spridning av praktiska erfarenheter. 2.3.2 Rekommendation: Utveckla en marknads- och teknikneutral spelplan där olika former av energilagring kan stimuleras för ökad effektivitet i energisystemet. Bakgrund: Energilagring i olika former kan vara en förutsättning för samverkan mellan olika energibärare i syfte att öka energieffektiviteten i systemet. Energilagring kan ske genom 12 (33)
många olika metoder. Batterilager som kan användas både för nätets stabilitet och slutkundens behov är ett exempel på lösning. Lagring av värme i hus och fastigheter där den termiska trögheten utnyttjas är en annan. Ytterligare en möjlighet är tekniska lösningar på slutkundsnivå t.ex. ackumulatortankar som lagrar och fördelar energin under en längre tid. I framtiden kan hushållen även komma att investera i egna energilager för att bättre kunna utnyttja sin egenproducerade el. Effekter av gällande lagstiftning för energilagring i bred bemärkelse, är i vissa fall oklar och det finns därför skäl att analysera behovet av åtgärder för att underlätta lagring på ett teknikneutralt sätt på en marknadsneutral spelplan. Syfte: Möjligheterna till att använda lagringskapacitet i nätet är komplext. Effekterna av lagar och regelverk är svårtydda kring rättigheterna att äga och använda energilager. En förutsättning för att möjliggöra energilagring i bred bemärkelse är att nu gällande affärslogik och ramverk, inklusive effekter av skattelagstiftning, för energilagring tydliggörs. I ett andra steg finns behov att kommunicera befintligt regelverk och förutsättningar/krav för energilagring. Vidare hantering: Handlingsplanen kommer att lyfta fram möjliga konsekvenser av gällande lagstiftning, nu och i framtiden, när det gäller utnyttjande av olika typer av energilager och vilka effekter olika spelregler kan tänkas få när det gäller val av systemlösningar. Utifrån denna analys kan olika behov av åtgärder identifieras. Det kan både handla om att förtydliga gällande regelverk och att anpassa nuvarande regelverk till nya tekniska förutsättningar. 2.3.3 Rekommendation: Förstärk samordningen mellan trafik- och kraftsektorn inför en framtida elektrifiering av vägtransporter. Bakgrund: Elektrifieringen av fordonstrafiken kan medföra krav på ökad flexibilitet i elnätet som en följd av förändrade förbrukningsmönster beroende på fordonsladdning. Även om ökningen i belastning är låg i förhållande till den totala belastningen, kan det innebära lokala påfrestningar på elnäten. Viktiga faktorer för lastprofilen är laddningstillfället, laddningsplatsen och laddningsbehovet. Sättet som laddningen sker på har också betydelse. Det ställs högre krav på elnäten om snabbladdning används i stor utsträckning och kraven blir ännu större om det sker på ett icke-styrbart sätt. Elfordon kan också bidra till stabiliteten i elsystemet genom att fordonen laddas när efterfrågan på el är låg. En möjlighet som diskuteras i ett långsiktigt perspektiv är att använda elfordonens batterier för återmatning till elnätet vid hög belastning. Det är viktigt att förstå hur elfordon kommer att belasta nätet och vilka möjligheter som finns för att använda dem som energilager i nätet. Utredningen om fossilfri fordonstrafik (FFF) har behandlat frågeställningarna kring elektrifiering av fordonstrafiken till 2030. Samordningsbehovet för elektrifiering av fordonstrafiken har 13 (33)
pekats ut av FFF-utredningen. Utredningen pekar på Samordningsrådet för smarta elnät för att hantera påverkan på effektbalans i elsystemet och smarta nät. Syfte: Utvecklingen av smarta elnät och elektrifieringen av transportsektorn bör ske i samklang och samordnas. Samordningen mellan trafik- och energisektorn behöver förstärkas för att klara framtida utmaningar. Utöver det så behöver de krav och möjligheter som elektrifieringen av fordonstrafik kan komma att innebära för kraftsektorn identifieras. De aspekter som är viktiga för utvecklingen av smarta elnät behöver tydliggöras för att peka på möjligheter, utmaningar och krav på koordinering för smarta elnäts lösningar i samband med elektrifiering av fordonstrafik. Vidare hantering: Handlingsplanen kommer i denna del att ta hänsyn till den fortsatta beredningen av FFF-utredningens förslag, vilket utgör en viktig utgångspunkt för hur en förstärkt samordning lämpligen bör organiseras och hur ansvaret mellan berörda aktörer bör se ut på kort och på lång sikt. 2.4 Långsiktig utveckling av politiska ramverk och marknadsvillkor Mål: Att öka kunskapen om konsekvenser av el- och energisystemets långsiktiga utveckling för att hantera framtida utmaningar 2.4.1 Rekommendation: Bevaka vilka nya krav som en ökad intermittent elproduktion kan komma att ställa på systemansvaret. Bakgrund: En ökad andel intermittent elproduktion i elsystemet kan medföra en förändring av systemansvaret. Idag ansvarar Svenska kraftnät för stamnätet för el och balansen mellan förbrukning och produktion i Sverige. Variationer i elproduktion ställer krav på balansering av systemet så att t.ex. vind och sol kan kompenseras med annan elproduktion eller förbrukarflexibilitet. Komplexiteten i systemet ökar men genom smarta elnät kan fler aktörer involveras. Det innebär att omfattningen och utformningen av systemansvaret ändras men det innebär samtidigt att fler aktörer kan bidra till att balansera systemet. Syfte: Utvecklingen behöver bevakas för att identifiera eventuella nya utmaningar och problem så att nödvändiga åtgärder kan identifieras i tid och förändringar genomföras vid behov. Vidare hantering: Handlingsplanen bör tydliggöra vilka specifika förutsättningar och krav som särskilt behöver följas upp relaterade till systemansvaret och en ökad användning av intermittent elproduktion kopplat till möjligheterna med smarta elnät. Handlingsplanen ska även omfatta förslag om en tydlig ansvarsfördelning där även aktörer som kan förväntas beröras av den förändrade utvecklingen kan inkluderas. 14 (33)
2.4.2 Rekommendation: Öka förståelsen för effekterna på systemnivå vid ökad decentraliserad eller storskalig intermittent elproduktion och mikronät Bakgrund: Hur stor utbyggnaden av intermittent elproduktion i Sverige och Nordeuropa blir är naturligtvis av avgörande betydelse för vilka utmaningar som elsystemet måste klara av och för hur behovet av smarta elnät kommer att se ut i framtiden. Om t.ex. det av samordningsrådets scenarier som har den kraftigaste utbyggnad av intermittent kraftproduktion skulle bli verklighet, kommer mycket stora krav ställas på alla nivåer i elsystemet. Även hur sammansättningen och lokaliseringen av den intermittenta elproduktionen blir, är en avgörande faktor inte minst när det gäller den tid som omställningen kan förväntas ta. Erfarenheter från andra länder visar att expansionen av egenproducerad el kan gå mycket snabbt och att svårigheterna att anpassa elsystemets olika funktioner till en sådan utveckling kan bli ganska omfattande. Samtidigt finns också en osäkerhet kring hur den europeiska elmarknaden kan komma att utvecklas och hur denna utveckling kan påverka spelreglerna också på den svenska elmarknaden inte minst när det gäller subventioner till förnybar elproduktion och introduktion av olika former av kapacitetsmarknader. Ytterligare en aspekt är också de långsiktiga ekonomiska effekter (inkl. kostnads- och förmögenhetsomfördelning) som kan uppstå som en följd av ökad intermittent och decentraliserad elproduktion samt mikronät. Syfte: De utmaningar som en omfattande utbyggnad av intermittent elproduktion (såväl centraliserad som decentraliserad) innebär på sikt, kräver att olika systemaspekter kan belysas med god framförhållning och att konsekvenser och möjligheter analyseras ur ett långsiktigt planeringsperspektiv. De tekniska och ekonomiska konsekvenserna av ett långtgående decentraliserat system inklusive mikronät behöver således belysas och analyseras kontinuerligt som underlag för framtida beslut inklusive långsiktiga konsekvenser av olika former av incitament och stödsystem. Vidare hantering: Handlingsplanen ska innehålla en tydlig analys- och bevakningsuppgift där behovet av en långsiktig kunskapsuppbyggnad som till viss del är av forskningskaraktär inkluderas. För att säkerställa kontinuitet och långsiktighet kan ett konkret uppdrag till ansvarig myndighet föreslås där behovet av resurser också skulle kunna anges. 15 (33)
3 Kunddeltagande och samhällsaspekter Smarta elnät kan skapa förutsättningar för att kunderna blir mer aktiva på marknaden, och utvecklingen av olika smarta tjänster kan bidra till att det blir lättare för kunden att dra nytta av de möjligheter som en mer dynamisk elmarknad innebär. Dessa tjänster är oftast inriktade på att mäta, visualisera och automatiskt styra kundens elanvändning samtidigt som det finns utrymme för kunden att göra sina egna val utifrån egna preferenser såsom miljö, oberoende etc. Andra produkter och tjänster kan utgå från kundernas intresse för egenproducerad el eller bygga på synergier med lösningar inom andra sektorer. Som på alla kommersiella marknader kommer denna utveckling i första hand att drivas av marknadens aktörer och avgörande för framgång är i första hand kundernas upplevelse av den nytta som kan erbjudas. Marknadsaktörernas intresse för att utveckla nya produkter och tjänster liksom att pröva nya affärsmodeller är dock beroende av gällande politiska ramverk och marknadsvillkor. Behovet av att förändra detta ramverk, för att skapa tillräckliga incitament till marknadens kommersiella aktörer att utveckla sina affärsmodeller och erbjudanden mot ett ökat kunddeltagande, har behandlats i kapitel 2. Här tas även upp den betydelse aktivt kunddeltagande och förbrukarflexibilitet kan ha för elsystemets funktion och utnyttjande av elnäten. Det kan dock finnas skäl att, utöver dessa övergripande marknadsvillkor, särskilt uppmärksamma ett antal frågeställningar som direkt berör kundernas ställning på marknaden och de utmaningar som utvecklingen mot smarta elnät innebär ur ett kundperspektiv. Vi har därför valt att samla de rekommendationer vars huvudsakliga syfte är att stödja kundernas ställning på marknaden i det här kapitelet, även om de utgör en del av det övergripande politiska ramverket på elmarknaden. I detta kapitel inkluderas också frågor som berör mer övergripande samhällsaspekter och hur synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling kan tas tillvara. 3.1 Smarta elnät ur ett kundperspektiv Mål: Underlätta för kunderna att dra nytta av smarta elnätsfunktioner 3.1.1 Rekommendation: Värna kundernas intressen på elmarknaden vid införandet av smarta elnätsfunktioner Bakgrund: Ett viktigt syfte med smarta elnät är att stärka kundernas ställning på elmarknaden. Detta genom att skapa förutsättningar som möjliggör för kunderna att påverka sin energianvändning och att delta som en aktiv part i elmarknaden både som 16 (33)
elanvändare/konsument och producent. En förutsättning för detta är dock att konsumenterna känner tillit till marknaden och att det skapas förutsättningar som bidrar till att konsumenterna kan tillgodogöra sig utvecklingen av smarta elnätsfunktioner. Konsekvenserna för de konsumenter som av olika skäl inte engagerar sig i smarta elnät måste också bevakas och även ur denna aspekt behöver konsumentintressena tas tillvara. Syfte: Inför löpande och långsiktig bevakning och regelbunden utvärdering av utvecklingen med smarta elnät ur ett kundperspektiv, så att eventuella förbättrings- och förändringsbehov kan identifieras. Det kan t.ex. handla om att följa upp i vilken omfattning kunderna väljer att anpassa sin elanvändning och hur det fungerar för kunden eller att utvärdera utvecklingen av användarvänlighet och funktion hos tjänster och produkter samt behovet av förändrat eller utökat konsumentskydd etc. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att kundernas behov och efterfrågan på smarta elnätsfunktioner kommer att utvecklas över tiden och i denna utveckling behöver det beaktas att kunderna är heterogena och behoven kan skilja sig åt. Vidare hantering: I handlingsplanen ska redogöras för vilka myndigheter och organisationer som berörs av rekommendationen och vilka roller dessa parter kan tänkas ha för att förverkliga rekommendationens innebörd. Handlingsplanen kan också innehålla ett konkret förslag till hur en långsiktig bevakning och uppföljning av smarta elnät utifrån ett konsumentperspektiv bör utformas. 3.1.2 Rekommendation: Värna kundernas integritet vid hantering av mätdata och information Bakgrund: När privatpersoner använder sig alltmer av uppkopplade och sammankopplade system, ökar särskilt risker relaterade till personintegritet. När mängden av uppgifter avseende enskildas elkonsumtion ökar, ökar också möjligheterna att kartlägga enskildas personliga förehavanden. Det medför i sin tur ökade risker för intrång i enskildas personliga integritet. Detta i kombination med vikten att värna kundernas integritet innebär att informationen måste hanteras med ett stort mått av systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det ska också noteras att personlig integritet är starkt förknippad med hur väl individen förstår vilken information som faktiskt sprids och används och på vilket sätt. Förutom att data som är relaterad till förbrukningsstatistik, användarstatistik i nya IT-tjänster relaterade till eltjänster, kan skapa nya säkerhetsproblem och frågetecken runt den personliga integriteten, så kan data och information även vara en startpunkt för nya 17 (33)
tjänster och nya företag. Det är därför viktigt att en fungerande balans mellan skydd av information och tillgång till information uppnås. Syfte: Ökad kunskap behövs om vilka konsekvenser som uppstår för den enskilde kunden när alltmer data kring energiförbrukningen samlas in. Detta gäller särskilt utifrån ett konsumentperspektiv. Här behöver man särskilt belysa ägandefrågan av data kopplat till elanvändningen. Frågeställningar som behöver klargöras är hur och av vem data kan komma att användas, i vilket syfte och om kunderna kan tacka nej till att informationen används och sprids av tredje part. Syftet med rekommendationen är också att stärka konsumenternas position och handlingsutrymme relaterat till insamlande av data om kundernas energiförbrukning. Vidare hantering: Handlingsplanen ska belysa hur hanteringen av kundernas personuppgifter och information kopplat till bl.a. elanvändning kan ske på ett integritetsvänligt sätt. Hur man på bästa sätt redan från början bygger in funktioner i de tjänster som utvecklas som säkerställer enskildas personliga integritet kommer också behandlas. Frågeställningen kopplar till rekommendation 3.2.1 som syftar till att förstärka kundens rättigheter och tillgång till mätdata på olika nivåer. 3.1.3 Rekommendation: Tillvarata och nyttiggör kunskap från marknads- och beteendevetenskaplig forskning och använd kunskapen så att utvecklingen av smarta elnätsfunktioner kan ske med ett tydligt kundperspektiv. Bakgrund: Vid utveckling och tillämpning av smarta elnätsfunktioner, samt för att förstå hur elkundernas bild av elmarknaden påverkas, behövs god kunskap om elanvändarnas förutsättningar och preferenser kopplade till smarta elnät. Här kan kommunikation ha en avgörande roll. Om den utformas med fokus på kundens perspektiv, kan den bidra till ökad kunskap och positiv attityd till smarta elnätsfunktioner och på sikt få kunden att anamma dem och förändra sitt beteende. Syfte: Den kunskap som finns inom marknads- och beteendevetenskaplig forskning bör tillvaratas i större utsträckning och bl.a. utnyttjas för att bättre förstå människans interaktion med tekniken. Den kan vidare nyttiggöras i samband med utformning av marknadsfunktioner, regelverk m.m. och därigenom bidra till ökad kundnytta. Därutöver bör den kunskap som finns om människor beteende och preferenser utnyttjas i kommunikationen till olika målgrupper om smarta elnäts möjligheter. Vidare hantering: I handlingsplanen ska redogöras för vilka myndigheter och organisationer som berörs av rekommendationen och vilka roller dessa parter kan tänkas ha för att förverkliga rekommendationens innebörd samt vilken roll kunskapsplattformen 18 (33)
(webbplatsen) som utvecklats inom ramen för samordningsrådets arbete kan ha som kanal/verktyg för information och kunskapsspridning. 3.1.4 Rekommendation: Följ upp effekterna av aktivt kunddeltagande genom egenproduktion av el Bakgrund: Införandet av skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kan bidra till en ökning av egenproducerad el och samtidigt stimulera elkunderna till ökad användning av smarta elnätsfunktioner, t.ex. förbrukarflexibilitet. Syfte: Rekommendationen syftar till att öka kunskapen om kundernas syn på sin elanvändning och olika smarta elnätsfunktoner och hur denna kan komma att påverkas vid användning av egenproducerad el. Av detta skäl bör en attitydundersökning med detta innehåll genomföras i samband med införandet av skattreduktionen. På detta sätt skapas ett utgångsläge för att sedan löpande följa upp och utvärdera eventuella förändringar i attityder och användningen av smarta elnätsfunktioner. Resultaten kan i sin tur användas för att undanröja hinder och stimulera förtroende och enkelhet för elanvändarna. Vidare hantering: I handlingsplanen ska redogöras för vilka myndigheter och organisationer som berörs av rekommendationen och vilka roller dessa parter kan tänkas ha för att förverkliga rekommendationens innebörd. Handlingsplanen kan också innehålla ett konkret förslag till hur uppföljning och utvärdering bör utformas. 3.2 Kundernas tillgång till mätdata och information Mål: Underlätta för kunderna att få tillgång till mätdata och information 3.2.1 Rekommendation: Stimulera utvecklingen mot ett ökat kundinflytande genom att förstärka kundens rättigheter och tillgång till mätdata på olika nivåer. Bakgrund: Mer detaljerad information och återkoppling om elförbrukningen ger elkunderna ökade möjligheter till kontroll över elförbrukningen. Med tillgång till detta underlag kan kunden själv välja vilka åtgärder han eller hon vill vidta, t.ex. förändra och variera sin förbrukning eller bli bättre på att effektivisera sin energianvändning. Elkunden kan vidta dessa åtgärder manuellt eller genom automatisering och styrning. Detta kan elkunden göra själv eller med hjälp av ett energitjänsteföretag. En förutsättning är dock mätning med kortare tidsintervall (t.ex. timbasis) av energiförbrukningen och att kunden kan följa information om sin förbrukning i realtid. 19 (33)
Den 1 oktober 2012 infördes möjligheten för en elanvändare, med en säkring om högst 63 ampere, att få timmätning av sin elförbrukning utan att betala någon särskild merkostnad för detta. En förutsättning för detta är att elanvändaren har ett elavtal som kräver timmätning. Energimarknadsinspektionen har på regeringens uppdrag följt upp timmätningsreformen. Uppdraget slutredovisades i februari 2014 och Energimarknadsinspektionens utvärdering visade bl.a. att reformen har fått ett svagt genomslag på den svenska elmarkanden. Få kunder har valt att teckna ett timavtal med sin elhandlare (cirka 8 600). Däremot har andelen elanvändare som mäts per timme på elnätsföretagets eget initiativ ökat. Energimarknadsinspektionen har gjort bedömningen att det i nuläget inte finns skäl att föreslå ytterligare åtgärder, bl.a. med hänvisning till genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet och det pågående arbetet inom samordningsrådet för smarta elnät. Syfte: Tillgång till mätdata med högre upplösning behövs för att elanvändarna ska ha ett beslutsunderlag för att kunna göra aktiva val angående sin elförbrukning. En steg i denna riktning är att göra det enkelt för alla elanvändare att få tillgång till timmätvärden (historiska data) på ett sådant sätt att de kan användas till att på förhand jämföra och ta ställning till olika erbjudanden på marknaden och bedöma den ekonomiska besparingen m.m. Tillgång till realtidsdata kan ge elanvändaren ännu bättre överblick över den egna elförbrukningen och information om konsekvenserna av de egna valen. Detta är också en viktig förutsättning för aktörerna på energitjänstemarknaden. Vidare hantering: I handlingsplanen kommer förslag att övervägas som ger elanvändarna tillgång till timmätvärden utan det krav på elavtal som gäller idag och utan extra kostnad för kunden. Därutöver kommer förutsättningarna för att tillgängliggöra information i realtid genom ett lokalt och standardiserat gränssnitt att behandlas. 3.2.2 Rekommendation: Säkerställ tillgång till pris- och kostnadsrelaterad information som möjliggör ett aktivt kunddeltagande på energimarknaden. Bakgrund: För att elkunder ska kunna reagera på prisförändringar på elbörsen och vidta aktiva åtgärder för att förändra sitt förbrukningsmönster behövs relevant prisinformation om aktuella spotpriser på elbörsen. Det är idag mycket kostsamt för mindre elanvändare att erhålla denna information. För att underlätta för elkunder att ta ställning till och förstå olika avtalserbjudanden och tariffer som stimulerar till en flexibel elanvändning, men också för att kunna bedöma kostnadsutfall m.m. behövs adekvat information från elhandelsföretaget respektive elnätsföretaget. 20 (33)
Syfte: Rekommendationen syftar till att elektronisk prisinformation från Nord Pool ska göras tillgänglig i ett anpassat format, så att denna kan användas av elkunderna för att göra det möjligt att utnyttja utrustning som tillämpar automatisk styrning av elförbrukningen utifrån elpriset. Vidare syftar rekommendationen till att underlätta för elkunder att bedöma vad t.ex. ett timavtal eller en effekttariff innebär och om dessa avtal medfört sänkta kostnader. Vidare hantering: Handlingsplanen kommer att belysa tillvägagångssätt för att möjliggöra att prisinformation kan tillhandahållas till en rimlig kostnad och hur tillgång på övrig information kan säkerställas. 3.2.3 Rekommendation: Inför funktionskrav för informationshantering för nästa generation smarta mätare. Bakgrund: Funktionskraven för smarta mätare sätter ramarna för utvecklingen av andra smarta elnätsfunktioner och skapar förutsättningar för elkunder, elnätsföretag och energitjänsteföretag. Funktionskraven är inte bara av betydelse för elanvändaren utan också för elnätsföretaget där elmätaren utgör en viktig komponent i elnätet för nätdrift, nätplanering, elkvalitet samt störningsinformation. Samtliga aspekter på funktionskraven behandlas samlat här. Redan under andra halvan av 10-talet är det troligt att såväl den ekonomiska som den tekniska livslängden för en del av dagens installerade mätare är uppnådd. Funktionskrav för nästa generation smarta elmätare behöver därför tas fram. En betydande del av det arbete som bedrivs inom detta område sker internationellt och därför är det också viktigt att Sverige deltar aktivt i detta arbete Syfte: Rekommendationen syftar till att säkerställa att funktionskrav tas fram som möjliggör tillgång till mätvärden och annan funktionalitet som bidrar till utvecklingen av smarta elnätsfunktioner. Utvecklingen av funktionskraven behöver så långt som möjlig ske i takt med utvecklingen på EU-nivå. Även om tydligare EU-krav inte finns framtagna behöver funktionskraven definieras utgående från tillgängligt europeiskt underlag innan nästa generation smarta elmätare ska installeras. Vidare hantering: Handlingsplanen kommer att precisera inriktning och ansvar för framtagning av funktionskraven. 3.3 Synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling Mål: Öka kunskapen om hur samhällsplanering kan påverka smarta elnäts möjligheter inom olika sektorer 21 (33)