AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning

AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005 S V E R I G E S R I K S B A N K

Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005

Sammanfattning Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppmättes till 1266 miljarder kronor vid utgången av 2003 samtidigt som utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppmättes till 1 094 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet genererade en avkastning på 122 miljarder kronor samtidigt som avkastningen för utländska tillgångar i Sverige uppmättes till 36 miljarder kronor. Resultatet av avkastningen i 2003 års undersökning genererade ett positivt bidrag till bytesbalansen med 86 miljarder kronor, vilket innebär en revidering av 27 miljarder kronor på tidigare preliminära siffror.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...4 Inledning...5 Definition av direktinvestering...5 Direktinvesteringstillgångar 2003...6 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...6 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige...8 Direktinvesteringstillgångar, förändring och jämförbarhet...10 Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (Utlandsställningen)...10 Avkastning på direktinvesteringstillgångar 2003...11 Avkastningen i betalningsbalansen...12 Återinvesterade vinstmedel...12 Bilaga 1: Kvalitetsredovisning...14 Innehåll...14 Tid...15 Tillförlitlighet...16 Täckning...16 Undersökningarnas upplägg...17 Skattningsförfarande...17 Mätning...17 Bortfall...18 Bearbetning...18 Tillgänglighet...18 Bilaga 2: Landfördelade tillgångar i utlandet...19 Bilaga 3: Landfördelad avkastning i utlandet...20 Bilaga 4: Landfördelade tillgångar i Sverige...21 Bilaga 5: Landgruppfördelad avkastning i Sverige...22 Bilaga 6: Branschfördelade tillgångar och avkastning i utlandet...23 Bilaga 7: Branschfördelade tillgångar och avkastning i Sverige...24

5 Inledning Vid Statistikenheten inom avdelningen för penningpolitik har Riksbanken genomfört en undersökning i syfte att mäta värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenska i utlandet som utlandsägda i Sverige samt den avkastning som dessa genererar. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1986. I denna rapport presenteras resultatet av undersökningen för år 2003. Resultatet ingår även i redovisningen av betalningsbalansen och Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet. Definition av direktinvestering En direktinvestering uppstår när någon, vanligtvis ett företag, direkt eller indirekt äger 10 procent eller mer i ett företag eller kommersiell fastighet belägen i ett annat land. De direktinvesteringstillgångar som mäts i undersökningen består av totalt eget kapital och finansiella fordringar och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller maskiner ingår ej. Undersökningen avser att mäta även det indirekta ägandet inom koncerner, exempelvis ska ett utländskt dotterbolags intresse- och dotterbolag ingå i rapporterade siffror över direktinvesteringstillgångar i utlandet fördelade per land ända ner till en 10-procentig ägarandel. För utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige avser rapporterade siffror hela den svenska koncernen. Utlandsägda svenska företag som har dotterbolag i utlandet har svarat på en enkät gällande utländskt ägande i Sverige samt en gällande deras ägande i utlandet. Det innebär att deras utländska tillgångar även ingår i det konsoliderade tillgångsvärde som redovisas som utländsk direktinvestering i Sverige. Enligt riktlinjer utformade av Internationella valutafonden, IMF, ska redovisningen av direktinvesteringar ske likvärdigt mellan länder för att möjliggöra bilaterala jämförelser.

6 Direktinvesteringstillgångar 2003 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till 1 266 miljarder kronor 2003 att jämföra med 1 261 miljarder kronor 2002. Samtidigt som tillgångarna i form av eget kapital har ökat med 86 miljarder kronor har de totala koncernmässiga nettofordringarna 1 minskat med 78 miljarder kronor (se bilaga 2 för utförlig fördelning av tillgångsposter). Diagram 1. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Mdr kr 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1266 1261 1280 1148 867 727 592 442 479 487 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent av BNP Eget kapital + Fastigheter Nettofordran¹ Procent av BNP Direktinvesteringar varierar mellan åren, både storleksmässigt och till antal, vilket påverkar den geografiska fördelningen av direktinvesteringstillgångar. Det är ofta stora enskilda affärer och koncernmässiga omstruktureringar som förändrar bilden av direktinvesteringsägande och tillgångar mellan länder. Under 2003 skedde få stora gränsöverskridande transaktioner mot utlandet. Ökningen av eget kapital i utlandet kan främst förklaras av ett fåtal större förvärv och koncernomstruktureringar i Europa inom branscherna kemi- och läkemedel, bank samt övrig tjänsteverksamhet. Tillgångarna i de nordiska länderna har ökat med 47 miljarder till följd av framförallt koncernmässiga omstruktureringar. Även i Storbritannien och Luxemburg har tillgångarna ökat sedan 2002 vilket kan hänföras till några större förvärv. Den största minskningen har skett i USA där ett fåtal affärer och omfördelningar av koncernmellanhavanden samt dollarförsvagningen under 2003 har påverkat tillgångsminskningen (se bilaga 2 för fullständig land- och landgruppsfördelning av tillgångar i utlandet). 1 Nettofordran definieras som finansiell fordran (kort- och långfristig) på utländskt direktinvesteringsföretag minus motsvarande skulder.

7 Diagram 2. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet för de 5 största länderna 2003 300 266 250 219 Mdr kr 200 150 100 180 164 188 186 132 145 137 133 114 100 83 81 105 50 0 Finland USA Storbritannien Nederländerna Danmark 2001 2002 2003 Branschindelningen av tillgångarna är gjord efter det svenska företagets branschtillhörighet eftersom de utländska företagens bransch inte framgår av undersökningen. Det innebär exempelvis att om ett svenskt verkstadsföretag äger utländska företag inom andra branscher kommer dessa tillgångar att redovisas som verkstadsindustri. En stor del av tillgångarna i utlandet finns, liksom tidigare år inom verkstadsindustrin samtidigt som tillgångar inom kemi- och läkemedelsindustri och bankverksamhet växer. Tabell 1. Branschfördelade svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bransch, Mdr kr 2003 2002 2001 Belopp Andel % Belopp Andel % Belopp Andel % Verkstad 345 27,3 389 30,9 454 35,5 Skog 75 5,9 99 7,9 106 8,3 Kemi, läkemedel 132 10,4 95 7,5 87 6,8 Livsmedel 29 2,3 22 1,7 18 1,4 Övr tillverkn 78 6,2 59 4,7 84 6,6 Bank 216 17,0 170 13,5 159 12,4 Försäkring 29 2,3 42 3,3 56 4,4 Bygg, fastighet 39 3,0 46 3,6 57 4,5 Varuhandel 32 2,6 54 4,3 53 4,1 El gas värme o vatten 52 4,1 46 3,7 34 2,7 Övr tjänster 214 16,9 225 17,8 155 12,1 Övr bransch 25 1,0 15 1,0 17 1,0 Totalt 1 266 100,0 1 261 100,0 1 280 100,0

8 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ökade med 40 miljarder kronor och uppgick till 1 094 miljarder kronor 2003. Eget kapital ökade med endast 9 miljarder kronor och är den lägsta förändringen på många år, vilket också kan ses i flödesstatistiken under 2003 med små och relativt få direktinvesteringsförvärv i Sverige. Resterande del av tillgångsökningen kan förklaras av att de utländska ägarna ökat utlåningen. Diagram 3. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Mdr kr 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 897 986 1054 1094 634 416 330 166 203 235 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Procent av BNP Eget kapital Nettoskuld¹ Procent av BNP ¹Nettoskuld definieras som finansiell skuld (kort- och långfristig) till utländsk ägarkoncern minus motsvarande fordringar. Vid utgången av 2003 var företag i Storbritannien och USA de största ägarna av direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tillgångar ägda från Storbritannien ökade med 65 miljarder kronor medan motsvarande direktinvesteringstillgångar ägda från USA minskade med 18 miljarder kronor. Båda dessa ägarförändringar beror främst på omstruktureringar inom ett antal stora koncerner. Diagram 4. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige för de 5 största länderna 2003 300 Mdr kr 250 200 150 100 50 219 220 207 202 142 121 149 180 177 124 112 150 52 70 69 0 Storbritannien USA Finland Nederländerna Norge 2001 2002 2003

9 Av diagram 5 framgår att den geografiska fördelningen över ägandet av svenska tillgångar förändras om man istället för det direktägande företagets landtillhörighet gör en landfördelning utefter den kontrollerande ägarens säte (koncernmoder). Ett tydligt exempel är Nederländerna som har ett stort direktägande i Sverige, vilket beror på att koncerner ofta lägger holdingbolag där. Fortfarande har USA, Storbritannien och Finland ett stort inflytande över utlandsägda svenska företag samtidigt som det finns koncerner med svenska moderbolag i toppen av ägarkedjan. Diagram 5. Kontrollerande ägare i jämförelse med de direktägda länderna Mdr kr 300 250 200 150 100 50 0 256 207 208202 168177 150 78 66 73 69 57 53 40 37 41 38 28 26 Storbritannien USA Finland Tyskland Nederländerna Norge Sverige Frankrike Schweiz Danmark Kontrollerande ägare Direktägare Även för utlandsägda tillgångar i Sverige är branschindelningen gjord utefter de svenska företagens branschtillhörigheter eftersom den utländska ägarens bransch inte framgår av undersökningen. Den största delen av utländska tillgångar i Sverige finns inom kemi- och läkemedelsindustrin. Den största minskningen av branschfördelade tillgångar i Sverige under 2003 återfinns inom bankverksamhet där bl.a. ändringar i den legala strukturen i Nordea bidragit till en förändrad bild. (Se bilaga 7 för en fullständig branschfördelning av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige). Tabell 2. Branschfördelade utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 2003 Bransch, Mdr kr 2003 2002 2001 Belopp Andel % Belopp Andel % Belopp Andel % Verkstad 197 18,0 211 20,0 228 23,2 Kemi o läkemedel 306 28,0 273 25,9 279 28,3 Skog 94 8,6 85 8,0 81 8,2 Livsmedel 25 2,3 28 2,6 28 2,9 Övr tillverkn 53 4,8 57 5,4 56 5,7 Varuhandel 74 6,7 84 7,9 67 6,8 El gas värme o vatten 106 9,7 100 9,5 71 7,2 Bank 11 1,0 32 3,0 35 3,5 Försäkring 3 0,2 14 1,3 5 0,5 Bygg o fastighet 52 4,8 21 2,0 22 2,2 Övr tjänster 156 14,2 130 12,3 97 9,8 Övr branscher 18 1,6 20 1,9 16 1,7 Totalt 1 094 100,0 1 054 100,0 986 100,0

10 Direktinvesteringstillgångar, förändring och jämförbarhet En fullständig jämförbarhet mellan tillgångsförändringar i undersökningen och flöden (nettoinvesteringar) i betalningsbalansen är svår att erhålla. Det kan förklaras av att statistiken över kapitalflöden mäter faktiska transaktioner medan tillgångarna i undersökningen värderas till bokfört värde. Samtidigt påverkar resultatet i de utländska bolagen det egna kapitalet, positivt eller negativt, vilket återspeglas i undersökningen men inte i flödesstatistiken. Direktinvesteringar kan variera kraftigt och för ett litet land som Sverige kan stora enskilda affärer ha stor genomslagskraft avseende fördelningen av tillgångar mot utlandet mellan åren. Ytterligare en faktor som påverkar värdeförändringen är den kronförstärkning som skedde under 2003 (mätt i TCW termer förstärktes kronan med 5 procent). Det går inte att utifrån undersökningsresultatet beräkna exakt hur mycket tillgångsvärdet påverkats av växelkursförändringar men att det har stor effekt är klart. Låt oss exempelvis anta att det under perioden inte skedde några förändringar i direktinvesteringstillgångar i utlandet och att alla direktinvesteringstillgångar i utlandet var i utländsk valuta. Då skulle kronförstärkningen under 2003 ha gett en värdeminskning med 63 miljarder kronor för svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet från resultatet 2002. Då årets undersökning genomförts som en cut-off-undersökning, vilket inte skett tidigare, bör man ha i åtanke att vissa variationer kan vara svåra att förklara. Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (Utlandsställningen) Utfallet av undersökningen ingår i Sveriges utlandsställning där direktinvesteringstillgångarna i enlighet med IMF:s rekommendationer består av eget kapital samt alla finansiella skuld- och fordringsmellanhavanden mot utländsk motpart inom ett direktinvesteringsförhållande. I utlandsställningen är delposten direktinvesteringar dock inte helt jämförbar mot enkätutfallet beroende på att fritidsfastigheter och handelskrediter tillkommer i utlandsställningen. Enligt IMF:s rekommendationer ska uppgifter i utlandsställningen redovisas till marknadsvärde men då insamlade uppgifter i direktinvesteringsundersökningen sker till bokfört värde har Riksbanken utarbetat en metod för att beräkna marknadsvärderade tillgångar 2. Utlandsställningen redovisas därmed både till marknadsvärde och bokfört värde. Historiskt sett har resultaten av direktinvesteringsundersökningarna genererat ett positivt bidrag till utlandsställningen och för 2003 sker detta med 172 miljarder kronor. 2 Se Penning- och Valutapolitik 2/1999, Marknadsvärderad utlandsställning en ny bild av Sveriges utlandsberoende.

11 Avkastning på direktinvesteringstillgångar 2003 I undersökningen mäts även den avkastning som svenska direktinvesteringar i utlandet och utländska direktinvesteringar i Sverige genererar. Även här gäller principen att avkastning ska ha genererats av både direktägda och indirekt ägda företag. Avkastningen beräknas som resultat efter finansiella poster rensat för nedskrivningar, realisationsvinster och realisationsförluster samt skatt. Avkastning på direktinvesteringar bokförs i bytesbalansen i två delar och består då av hemtagen utdelning samt återinvesterade vinstmedel. Återinvesterade vinstmedel är den del av företagens resultat som inte delas ut till aktieägare utan behålls i företagen. Posten bokförs i finansiell balans under direktinvesteringar. Diagram 6. Avkastning på utländska tillgångar Avkastning, Mdr kr 140 120 100 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 25 20 15 10 5 0 Procent av eget kapital Avkastning på utländska tillgångar Avkastning i procent på eget kapital För 2003 uppgick avkastningen på svenska tillgångar i utlandet till 122 miljarder kronor samtidigt som utländska tillgångar i Sverige genererade en avkastning på 36 miljarder kronor. Den högsta avkastningen i utlandet kan hänföras till Finland och beror främst på positivt redovisade resultat. (Se bilaga 3) På grund av statistisk osäkerhet görs i undersökningen ingen total landfördelning av avkastning i utlandsägda företag i Sverige. (Se bilaga 5 för en landgruppsfördelad avkastning på tillgångar i Sverige). Ett sätt att belysa lönsamhet kan vara att sätta avkastningen i relation till det egna kapitalet. Avkastningen på eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag uppgick till 10,6 procent medan avkastningen på eget kapital i svenska företag ägda från utlandet bara uppgick till 4,7 procent. Lönsamheten i de utlandsägda svenska företagen minskade således även under 2003 enligt detta mått. Avkastningsresultatet i undersökningen varierar mer för de ingående investeringarna i Sverige än vad de gör för de svenskägda investeringarna i utlandet. Förklaringen till det kan vara att avkastningen ofta är beroende av konjunkturläget och då investeringarna i utlandet finns i flera olika länder som befinner sig i olika konjunkturfaser kan större variationer mellan åren förekomma. Eget kapital definieras här som genomsnittligt eget kapital under året.

12 Diagram 7. Avkastning på svenska tillgångar Avkastning, Mdr kr 140 120 100 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 25 20 15 10 5 0 Procent av eget kapital Avkastning på svenska tillgångar Avkastning i procent på eget kapital Avkastningen i betalningsbalansen I bytesbalansen bokförs avkastningen på svenska tillgångar i utlandet som ett inflöde (export) medan avkastningen på utlandets tillgångar i Sverige bokförs som ett utflöde (import). Avkastningen beräknad utifrån 2003 års resultat, i utländska och svenska företag som ingår i undersökningen, gav en positiv effekt på bytesbalansen med ett nettoinflöde på 86 miljarder kronor. Detta bidrar till en förstärkning av bytesbalansen då tidigare preliminära siffror kommer att revideras med 27 miljarder kronor. Återinvesterade vinstmedel Av 2003 års genererade vinster i utländska företag återinvesterades 74 miljarder kronor. Detta beräknas genom att resultatet för 2003 reduceras med utdelningar bokförda/betalda under året. Utdelningarna härstammar från vinster genererade året/åren innan 2003. Av avkastningen uppmätt 2002 på 97 miljarder kronor delades 48 miljarder ut till svenska ägare under 2003. Tabell 3. Återinvesterande vinstmedel i utlandet 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 Avkastning på direktinvesteringar 122 97 98 111 88 75 53 42 50 33 Utdelningar till den svenska ägaren 1 48 54 76 32 18 30 18 13 13 10 Återinvesterade vinstmedel 74 43 22 79 70 45 35 29 37 23 1 Källa: Betalningsbalansen Återinvesterade vinstmedel i svenska företag beräknades till 11 miljarder kronor 2003. Olika utdelningspolicy mellan svenska och utländska ägare har under åren visat på en betydande skillnad av andel återinvesterade vinstmedel i Sverige och utlandet. Det är ofta utländska ägare som varit mer

13 benägna än svenska att ta hem en större andel av genererade vinster. Eftersom en stor del av direktinvesteringsföretagen ägs av enbart en ägare som ensam bestämmer över företagens vinster och utdelningar så är det ofta skattelagstiftningen i olika länder och skatteavtal mellan länder som påverkar deras utdelningspolicy. Tabell 4. Återinvesterande vinstmedel i Sverige 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 Avkastning på direktinvesteringar 36 40 45 70 48 35 27 19 28 17 Utdelningar till den utländske ägaren 1 25 41 51 41 15 15 16 15 11 6 Återinvesterade vinstmedel 11-1 -6 29 33 20 11 4 17 11 1 Källa: Betalningsbalansen

14 Bilaga 1: Kvalitetsredovisning De siffror som presenteras i denna rapport är baserade på två enkätundersökningar. Den ena undersökningen mäter svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet och avkastningen på dessa. Den andra undersökningen mäter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och avkastningen som dessa genererar. Definitionsförändringar och korrigeringar kan medföra revideringar av tidigare publicerade siffror. Det innebär att resultat som redovisats i tidigare utgåvor av denna rapport kan vara inaktuella. Innehåll Statistiska storheter: I rapporten redovisas skattningar för tillgångar och avkastning på direktinvesteringar. Definitionerna återfinns nedan. Värdet av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet definieras som: tˆ IU = ekˆ + lfˆ + kfˆ lsˆ ksˆ + dfˆ där ek ˆ = totalt eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag lˆ f = långfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag kˆ f = kortfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag lˆ s = långfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag kˆ s = kortfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag dˆ f = direktägda fastigheter i utlandet Värdet av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras som: tˆ IS = ekˆ lfˆ kfˆ + lsˆ + ksˆ där ek ˆ = totalt eget kapital i det svenska företaget lˆ f = långfristiga fordringar på den utländska ägaren kˆ f = kortfristiga fordringar på den utländska ägaren lˆ s = långfristiga skulder till den utländska ägaren kˆ s = kortfristiga skulder till den utländska ägaren Avkastningen på direktinvesteringstillgångar mäts efter avdrag för skatt. Dessutom exkluderas nedskrivningar, realisationsvinster och realisationsförluster. Avkastningen på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet definieras enligt följande: ˆ = rˆ + nˆ + rfˆ rvˆ sˆ a IU där rˆ nˆ = resultat efter finansnetto i svenskägda företag i utlandet = nedskrivningar som ingår i rˆ

15 rˆ f rvˆ ŝ = realisationsförluster som ingår i rˆ = realisationsvinster som ingår i rˆ = skatt i svenskägda företag i utlandet Avkastningen på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras enligt följande: aˆ IS = rˆ + nˆ + rfˆ rvˆ sˆ där rˆ = resultat efter finansnetto i utlandsägda företag i Sverige nˆ = nedskrivningar som ingår i rˆ rˆ f = realisationsförluster som ingår i rˆ rvˆ = realisationsvinster som ingår i rˆ ŝ = skatt i utlandsägda företag i Sverige Uppgifterna är konsoliderade och justerade med hänsyn till ägarandel. Tillgångarna och dess avkastning redovisas fördelade på land och bransch. Objekt och population: Undersökningsobjekt för svenska tillgångar i utlandet är företag med säte i Sverige som äger direktinvesteringstillgångar i utlandet. Undersökningsobjekt för utländska tillgångar i Sverige är företag med säte i Sverige vars ägarförhållande innefattar ett utländskt direktinvesteringsägande. Populationen för svenska tillgångar i utlandet är alla företag som har gjort en direktinvestering i utlandet. Populationen för utländska tillgångar i Sverige är alla företag i Sverige som, helt eller delvis, ägs från utlandet. Företagen kan vara verksamma eller ej verksamma, dock ej nedlagda. I populationen för svenska tillgångar i utlandet återfinns 2 737 företag. Motsvarande siffra för utländska tillgångar i Sverige är 3 723 företag. Tid Referensperiod: Referensperioden för statistiken över tillgångar och avkastning på direktinvesteringar är 31 december 2003. Framställningstid: Datainsamlingen gjordes under perioden maj till oktober 2004. Data analyserades under hela insamlingsperioden och efter insamlingsperiodens slut togs tidsserier och övriga tabeller fram. Framställningstiden för denna rapport, räknat från datainsamlingens slut, var ca 12 veckor. Punktlighet: Enligt planeringen ska denna rapport vara klar under februari 2005. Rapporten om undersökningen publiceras i februari 2005. Frekvens: Riksbanken har genomfört denna undersökning årligen sedan 1986. I 1986 års undersökning var resultaten baserade på totalurval. Resultaten avseende 1987-2002 är baserade på slumpmässiga urval. Från och med 2003 är resultaten baserade på cut-off-undersökningar. Jämförbarhet över tiden: Undersökningarna har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan 1986. 1997 års definitionsändring

16 medförde en nivåhöjning av tillgångarna i och med att de korta skulderna och fordringarna även inkluderades. Årets undersökning genomfördes som en cut-off-undersökning, varför en viss nivåförändring kan bero på metodförändringen. Hur stor del som beror på detta är omöjligt att säga, varför det inte finns möjlighet att länka tidsserierna. Det är lämpligt att ha detta i åtanke när jämförelser görs över åren. Tillförlitlighet För undersökningarna 1987-2002 var den dominerande osäkerhetskällan för dessa undersökningar att de var baserade på urval. Årets undersökning baseras på en cut-off av företag vilket medför att den största osäkerhetskällan i stället är eventuella täckningsbrister. Täckning Bland de företag som ingår i undersökningarna har vi i efterhand kunnat konstatera vissa täckningsbrister. Det innebär att företag som skall ingå saknas (undertäckning) och företag som inte skall ingå finns med (övertäckning). Ett exempel på undertäckning är ett svenskt företag som har förvärvat ett dotterbolag i utlandet före eller under 2003 och som inte har rapporterat detta till Riksbanken. Ett exempel på övertäckning är ett svenskt företag som har avyttrat sina dotterbolag i utlandet före eller under 2003 och som inte har rapporterat detta till Riksbanken. Konsekvensen av täckningsbrister kan bli skevhet i statistiken. Övertäckningen uppgick till 29 procent för svenska tillgångar i utlandet och 12 procent för utländska tillgångar i Sverige. Nedan visas en tabell över de vanligaste orsakerna till att företag är "ointressanta" för dessa undersökningar. Tabell 5. Orsak till övertäckning/avregistrering 2003 Antal företag och procent av urvalen Orsakerna till... för direktinvesteringstillgångar i övertäckning/ utlandet Sverige avregistrering... Antal Andel % Antal Andel % Ej tillgångar i utlandet/ Ej utländsk ägare 23 5,8 11 2,3 Konkurs/likvidation 1 0,3 3 0,6 Omstrukturering inom koncern¹ 0 0,0 27 5,6 Årsredovisning saknas p.g.a. förvärv i slutet av året 43 10,9 7 1,4 Övrig övertäckning 46 11,6 12 2,5 Total övertäckning 113 28,5 60 12,3 1 Omstrukturering inom koncern innebär för tillgångar i utlandet t.ex. att bolagets tillgångar och skulder har överlåtits till annat bolag inom koncernen. För tillgångar i Sverige innebär omstrukturering inom koncern t.ex. att ett utvalt företag numera ägs av ett annat svenskt bolag.

17 Undersökningarnas upplägg Populationerna som ligger till grund för undersökningarna har sneda fördelningar, dvs. det finns några få stora företag som står för en stor del av tillgångarna och många små företag som står för en betydligt mindre del. Årets undersökning är cut-off-undersökningar, vilket innebär att följande ingår: Stora aktörer inklusive banker och försäkringsbolag som är direktrapportörer till Riksbanken för betalningsbalansstatistik. Företag med en rapporterad direktinvesteringstillgång 2002 på minst 150 miljoner kronor eller; o en omsättning på minst 2 000 miljoner kronor o minst 1 000 anställda o minst 100 miljoner kronor i aktiekapital Totalt ingick 396 företag för svenska tillgångar i utlandet och 486 företag för utländska tillgångar i Sverige. För att komplettera årets register gjordes en förenklad undersökning för ett urval av de företag som hamnade under cut-off-gränsen och samtliga nya företag från SCB:s register över utlandsägda företag och företag med dotterbolag i utlandet. Dessa företag fick besvara frågor om de har tillgångar i utlandet eller är utlandsägda, hur stort eget kapital och hur stor omsättning de har. Om svaret i den förenklade undersökningen översteg cut-offgränsen fick företaget ingå i cut-off-undersökningarna. Detta medförde att för tillgångar i utlandet kompletterades cut-off-undersökningen med 22 företag och för tillgångar i Sverige med 67 företag. Skattningsförfarande Skattningarna för punkt- och variansskattningar utgår från gängse skattningsformler för stratifierat urval. Samtliga skattningar är justerade med hänsyn till företagens ägarandel. Mätning För de utvalda företagen insamlades uppgifterna om direktinvesteringstillgångar och dess avkastning med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär. Ett brev med instruktioner skickades till chefen för koncernredovisningen/ekonomichefen på de utvalda företagen med adresser från Riksbankens företagsregister (GFR). Uppgiftslämnarplikt föreligger enligt "Riksbankens föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter till Riksbanken för betalningsbalansstatistiken". Enkäten skickades ut i maj 2004. Företagen fick en månad på sig att besvara enkäten. I mitten av juni skickades en skriftlig påminnelse, som gav ytterligare tidsfrist. Till de företag som inte besvarat enkäten i mitten av augusti skickades ytterligare en skriftlig påminnelse innan påminnelser per telefon genomfördes för de större företagen. Som i alla undersökningar med frågeformulär, kan mätfel (dvs. felaktiga svar på frågorna) förekomma på grund av att en fråga missuppfattats och

18 därmed besvarats felaktigt. Det är rimligt att anta att kvaliteten av svenska tillgångar i utlandet är sämre jämfört med kvaliteten på motsvarande resultat för utländska tillgångar i Sverige. Detta antagande grundar sig på att mängden av uppgifter som krävs för att sammanställa resultaten är betydligt större för den förstnämnda undersökningen. För utländska tillgångar i Sverige kan kontroll av uppgifterna även göras mot den årsredovisning som företagen ombeds skicka in tillsammans med enkäten. Bortfall Samtliga företag i cut-off-undersökningarna besvarade enkäterna. Bearbetning Insamlade uppgifter genomgick granskning och, vid behov, korrigering. Vissa uppgiftslämnare kontaktades för kontroll/komplettering/ändring av oklara uppgifter. Ytterligare validitetskontroller genomfördes därefter maskinellt och manuellt. Tillgänglighet Spridningsformer: Statistik över direktinvesteringstillgångar och avkastning redovisas i betalningsbalansen och i Sveriges totala tillgångar och skulder mot utlandet. Presentation: Framgår av denna rapport. Dokumentation: Tidigare undersökningar finns dokumenterade i nedanstående rapporter: Direktinvesteringsföretag. Undersökning av tillgångar och avkastning 1992. Riksbanken, 1993. Direktinvesteringsföretag. Undersökning av tillgångar och avkastning 1993. Riksbanken, 1994. Direktinvesteringsföretag. Undersökning av tillgångar och avkastning 1994. Riksbanken, 1995. Direktinvesteringar 1995. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 1996. Direktinvesteringar 1996. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 1997. Direktinvesteringar 1997. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 1998. Direktinvesteringar 1998. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 1999. Direktinvesteringar 1999. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 2000. Direktinvesteringar 2000. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 2001. Direktinvesteringar 2001. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 2002. Direktinvesteringar 2002. Tillgångar och avkastning. Riksbanken, 2003. Primärmaterial: Uppgifterna som företagen lämnar till Riksbanken är skyddade enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen.

19 Bilaga 2: Landfördelade tillgångar i utlandet 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 TOTALA TILLGÅNGAR 1 266 1 261 1 280 1 148 867 727 592 487 479 442 Eget kapital 1 156 1 070 1 063 889 680 598 492 427 404 361 Långa fordringar 150 178 183 145 116 79 61 66 76 85 Korta fordringar 198 223 235 252 182 173 118...... Långa skulder 51 61 47 27 32 35 37 15 10 12 Korta skulder 203 168 171 129 92 97 58...... Fastigheter 17 20 16 17 13 10 17 10 8 7 OECD 1 179 1 154 1 190 1 064 802 664 547 436 404 378 Norden 390 343 321 274 162 129 80 62 58 42 Europa 993 940 903 842 604 508 415 365.... EU 790 742 718 691 493 399 347 302 295 255 Finland 188 180 164 110 69 57 25 18 16.. Storbritannien 137 114 132 85 75 56 67 48 50 41 Nederländerna 133 145 100 145 116 99 94 71 78 94 Danmark 105 81 83 92 43 33 21 17 20 15 Tyskland 78 82 99 88 49 48 42 33 32 21 Frankrike 46 46 38 46 49 37 32 36 29 20 Italien 26 20 16 21 17 16 18 16 17 13 Belgien/Luxemburg.... 27 25 23 8 10 23 22 19 Luxemburg 23 6................ Spanien 18 19 18 13 9 11 8 8.... Belgien 16 12................ Irland 12 20 23 48 29 22 20 20 24 20 Portugal.. 5 6 5 4 4 3 3.... Österrike.. 9 10 11 9 8 8 7.... Central- och östeuropa 68 62 54 38 23 20 12 7.... Tjeckien 5 5 5 2 3 4........ Ungern 6 6 7 3 2 2 2...... Polen 20 18 16 11 6 4 3 2.... Ryssland 13 12 7 7 2.......... Baltiska länderna 21 21 17 13 7 4........ Litauen 7 7 5 3 2.......... Estland 10 9 7 5 4.......... Lettland.. 6 5 5 2.......... Övriga Europa 136 136 131 113 88 89 56 56 50 42 Norge 97 91 73 68 50 38 34 26 21 18 Schweiz 38 46 58 45 38 51 22 30 29 24 Nordamerika 192 234 280 222 190 149 120 66.... USA 186 219 266 208 177 137 108 60 59 58 Kanada 6 16 14 14 13 12 12 6.... Centralamerika.................... Bermuda.... 6 7 6 6 4 3.... Latinamerika 21.................. Brasilien 7 6 13 15 13 15 12 12 9 12 Mexiko 6 8 10 7 4 3 4 3.... Sydamerika 15 19 25 24 22 23 17 15.... Oceanien 8.................. Australien 7 8 8 5 7 5 5 5.... Asien 24 29 30 26 21 25 19 15.... Japan.. 6 8 6 4 5 4 4.... Sydostasien 18.................. Kina 7 10 11 5 5 4 3 2.... Afrika.................... Marocko 11 10 10..............

20 Bilaga 3: Landfördelad avkastning i utlandet 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 TOTAL AVKASTNING 122 97 98 111 88 75 53 42 50 33 Resultat efter finansnetto 170 123 152 171 126 105 86 67 73 48 Nedskrivningar som ingår i resultatet 5 18 10 11 4 4 2 3 3 8 REA-förluster som ingår i resultatet 16 6 5 2 4 3 3 3 2 2 REA-vinster som ingår i resultatet 33 13 39 38 20 10 11 8 6 9 Skatt 37 37 30 35 26 28 26 22 22 16 OECD 110 83 92 109 88 75 49...... Norden 38 16 23 29 17 15 10...... Europa EU 83 56 69 83 67 52 35...... Finland 26 13 18 17 11 8........ Storbritannien.. 5 1 5............ Nederländerna 12 13 24 27 29 14........ Danmark 6.... 6 2 3........ Tyskland 9 6 7 3 6 4........ Frankrike 6.. 7 10 7 8........ Italien.. 5 4 4 3 3........ Belgien/Luxemburg...... Luxemburg 5.................. Spanien.................... Belgien 8 4................ Irland.... 2 3............ Portugal.................... Österrike.................... Central- och östeuropa 9.................. Tjeckien.................... Ungern.................... Polen.................... Ryssland.................... Baltiska länderna.................... Litauen.................... Estland.................... Lettland.................... Övriga Europa.................... Norge 6.... 7 3 4........ Schweiz.. 5 8 5 9 7........ Nordamerika.................... USA 9 15 11 13 10 10........ Kanada.................... Centralamerika.................... Bermuda.................... Latinamerika.................... Brasilien.................... Mexiko.................... Sydamerika.................... Oceanien.................... Australien.................... Asien.................... Japan.................... Sydostasien.................... Kina.................... Afrika.................... Marocko....................

21 Bilaga 4: Landfördelade tillgångar i Sverige 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 TOTALA TILLGÅNGAR 1 094 1 054 986 897 634 416 330 235 203 166 Eget kapital 758 749 706 605 433 305 226 188 164 126 Långa fordringar 57 30 29 11 9 9 8 4 0 3 Korta fordringar 103 122 96 45 53 26 23...... Långa skulder 374 300 265 245 153 101 86 51 39 43 Korta skulder 121 158 141 105 110 45 48...... OECD 1 055 1 002 951 875 612 394 306 225 194 157 Norden 285 284 242 220 180 139 85 57 48 40 Europa 838 779 715 656 526 358 258 181 157 121 EU 728 655 588 515 403 271 188 118 101 81 Finland 177 180 149 131 106 81 31 19 14 17 Storbritannien 207 142 121 127 54 26 25 15 13 13 Nederländerna 150 124 112 100 98 79 53 46 42 44 Danmark 38 41 40 34 26 23 21 12 13 9 Tyskland 66 63 70 63 61 27 28 16 14 12 Frankrike 28 32 31 7 11 12 9 8 4 3 Italien.................... Belgien/Luxemburg.... 56 33 28 13 16...... Luxemburg 20 20................ Spanien.................... Belgien 43 50................ Irland.................... Portugal.................... Österrike 8 7................ Central- och östeuropa.................... Tjeckien.................... Ungern.................... Polen.................... Ryssland.................... Baltiska länderna.................... Litauen.................... Estland.................... Lettland.................... Övriga Europa 110 124 127 141 123 87 70 63 56 40 Norge 69 70 52 55 48 36 33 26 21 14 Schweiz 41 54 75 86 75 51 37 37 35 26 Nordamerika.................... USA 202 220 219 210 84 34 48 44 37 16 Kanada.................... Centralamerika.................... Bermuda 6.................. Latinamerika.................... Brasilien.................... Mexiko.................... Sydamerika.................... Oceanien.................... Australien.................... Asien 22 19 16.............. Japan 12 12................ Sydostasien.................... Kina.................... Afrika.................... Marocko....................

22 Bilaga 5: Landgruppfördelad avkastning i Sverige 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 TOTAL AVKASTNING 36 40 45 70 48 35 27 19 28 17 Resultat efter finansnetto 36 28 92 141 67 43 45 35 39 24 Nedskrivningar som ingår i resultatet 23 21 20 15 5 11 3 1 1 1 REA-förluster som ingår i resultatet 8 12 2 2 2 1 0 1 0 1 REA-vinster som ingår i resultatet 12 6 45 60 7 3 9 6 3 1 Skatt 18 15 24 28 19 17 13 11 9 7 OECD 37 39 45 68 47 35 27...... Norden 3 12 12 12 10 12 8...... EU 29 39 45 51 34 27 17......

23 Bilaga 6: Branschfördelade tillgångar och avkastning i utlandet Svenska tillgångar i utlandet Bransch 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Tillverkning 659 664 749 687 593 528 425 Verkstadsindustri 345 389 454 426 365 346 262 Skogsindustri 75 99 106 100 95 74 60 Kemisk och läkemedelsindustri 132 95 87 60 64 48 50 Livsmedelsindustri 29 22 18 18 10 7 6 Övrig tillverkning 78 59 84 83 59 53 47 Bankverksamhet 216 170 159 134 55 26 5 Försäkringsverksamhet 29 42 56 49 40 35 31 Bygg- och fastighetsverksamhet 39 46 57 47 25 26 22 Varuhandel 32 54 53 40 37 23 21 El-, gas-, värme och vattenförsörjning 52 46 34 24 14 6 8 Övrig tjänsteverksamhet 214 225 155 148 85 73 71 Övriga branscher 25 15 17 18 19 10 9 Totalt 1 266 1 261 1 280 1 148 867 727 592 0 0 0 0 0 0 0 Avkastning på tillgångar i utlandet Bransch 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Tillverkning 72 78 70 73 72 63 48 Verkstadsindustri 36 38 30 32 34 35 28 Skogsindustri 13 9 11 6 8 7 4 Kemisk och läke-medelsindustri 9 24 25 30 19 17 11 Övrig tillverkning 14 7 4 5 11 4 5 Bankverksamhet 17 10 16 16 8 3.. Försäkringsverksamhet 0-2 1 3 2 1.. Varuhandel 4 8 6 6 4.... Övrig tjänsteverksamhet 21-4 2 13 3 6 5 Övriga branscher 8 8 3.... 2 1 Totalt 122 97 98 111 89 75 54

24 Bilaga 7: Branschfördelade tillgångar och avkastning i Sverige Utländska tillgångar i Sverige Bransch 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Tillverkning 675 652 673 624 399 246 188 Verkstadsindustri 197 211 228 206 177 98 75 Kemisk och läke-medelsindustri 306 273 279 277 89 46 42 Skogsindustri 94 85 81 63 54 42 22 Livsmedels-industri 25 28 28 23 29 25 17 Varuhandel 74 84 67 81 73 61 52 El-, gas-, värme- och vatten-försörjning 106 100 71 56 50 29 26 Bank- och försäkringsverksamhet...... 29 27 22 3 Bankverksamhet 11 32 35 24...... Försäkringsverksamhet 3 14 5 6...... Bygg- och fastighetsverksamhet 52 21 22 18 12 7 11 Övrig tjänste-verksamhet 156 130 97 84 75 49 49 Övriga branscher 18 20 16 5 10 9 12 Totalt 1 094 1 054 986 897 634 416 330 0 0 0 0 0 0 0 0 Avkastning på tillgångar i Sverige Bransch 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Tillverkning 30 27 39 53 35 20 18 Verkstadsindustri 5-12 3 17 15 8 7 Kemisk och läke-medelsindustri 20 26 25 28 13 6 5 Skogsindustri 3 8 11 6 5 2 2 Livsmedelsindustri 1 3 1.... 1 2 Bankverksamhet 1 4 4 6 4 5.. Försäkringsverksamhet 0-2 -2-1 -1.... Varuhandel 2 5 3 9 7 8.. Övrig tjänsteverksamhet 1-1 -1...... 8 Övriga branscher 2 6 2 3 3 2 1 Totalt 36 40 45 70 48 35 27 0 0 0 0 0 0 0 0

Sveriges riksbank SE-103 37 Stockholm Brunkebergs torg 11 tel 08-787 00 00 fax 08-21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se Riksbanken tryckcenter, Stockholm, Februari 2005