BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD INVESTERINGAR. Direktinvesteringar

Transkript

1 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD INVESTERINGAR Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2013

2

3 Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2013 Statistiska centralbyrån 2014

4 Foreign Direct Investment Assets and income 2013 Statistics Sweden 2014 Producent Producer SCB, enheten för betalningsbalans och finansmarknadsstatistik Statistics Sweden, Balance of Payments and Financial Markets Box SE Stockholm Förfrågningar Andreas Hörnqvist, Enquiries andreas.hornqvist@scb.se Jenny Pettersson Ekstedt, jenny.petterssonekstedt@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i denna publikation. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Foreign Direct Investment. Assets and income Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Matton URN:NBN:SE:SCB-2014-FM03BR1401_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication will only be published on

5 Förord Förord Statistiska centralbyrån genomför årligen en undersökning i syfte att mäta värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i utlandet som utlandsägda i Sverige samt den avkastning som dessa genererar. I rapporten presenteras resultatet av undersökningen avseende Resultatet ingår även i redovisningen av betalningsbalansen samt i utlandsställningen, som visar Sveriges tillgångar och skulder gentemot utlandet. Riksbanken har genomfört undersökningen sedan 1986 och sedan 1 september 2007 utför SCB, på Riksbankens uppdrag, produktionen av betalningsbalansstatistiken och d äribland d enna und ersökning. Publikationen har tagits fram inom SCB:s enhet för Betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik. Statistiska centralbyrån december 2014 Folke Carlsson Annika Norlén

6

7 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Direktinvesteringstillgångar Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 9 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Avkastning på direktinvesteringstillgångar Avkastning per land Avkastning på eget kapital Återinvesterade vinstmedel Avkastningen i betalningsbalansen Ny manual från år Nytt sätt att definiera vilka bolag som ingår i ett direktinvesteringsförhållande Röstandel istället för kapitalandel som mått på ägarandelar Ny utökad riktningsprincip (Extended Directional Principle) Särredovisning av så kallade Special Purpose Entities (SPE:s) Metodändring nationellt Fakta om statistiken Definition av direktinvestering Direktinvesteringstillgångar - förändring och jämförbarhet Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (Utlandsställningen) Så görs statistiken Mätning Bearbetning Tillgänglighet Detta omfattar statistiken Statistiska mått Population, objekt och urvalsram Urval Referenstid Statistikens tillförlitlighet Redovisning av osäkerhetsmått Svarsfrekvens och bortfall Ramtäckning Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Sammanfattning Sammanfattning Värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlan det uppgick vid utgången av år 2013 till 2607 miljarder kronor, vilket är en ökning med 120 miljarder kronor jämfört med Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ökade med 45 miljarder kronor under 2013 och summerade till 2462 miljarder kronor. Den svenska kronan var under 2013 oförändrad gentemot US-dollarn men försvagades med 4 procent mot euron och 1 procent mot det handelsvägda TCW-indexet. Kronans försvagning har bidragit något till en värdeökning av svenska direktinvesteringstillgångar och avkastning i utlandet, räknat i svenska kronor. Sveriges största direktinvesteringstillgångar i utlandet återfinns i USA, Nederländerna och i Finland. För utländska tillgångar i Sverige är det Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien som innehar de största tillgångarna. I likhet med tidigare år finns de största svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet inom finans- och försäkringsverksamhet samt inom metall- och maskinprodukter. De största utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige finns inom petroleumprodukter, kemikalier, farmaceutiska produkter, gummi- och plastprodukter samt inom finans- och försäkringsverksamhet. Avkastningen på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet minskade med ett värde av 3 miljard er kronor och uppgick totalt till 218 miljarder kronor. Avkastningen på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige minskade också något och summerade till 101 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor lägre än för Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Direktinvesteringstillgångar 2013 I rapporten presenteras resultaten från den årliga undersökningen som mäter värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i utlandet som utlandsägda i Sverige, samt den avkastning som dessa genererar. Direktinvesteringstillgångarna och avkastningen på dessa presenteras uppdelade på land och bransch i bilagorna 1 till 6. Definitioner för hur direktinvesteringstillgångar och avkastning beräknas finns förklarat i kapitlet Fakta om statistiken. Referensdatum för undersökningen är den 31 december Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Det bokförda värdet på svenska tillgångar i utlandet i form av direktinvesteringar uppgick vid utgången av 2013 till 2607 miljarder kronor. Det är en ökning med 120 miljarder kronor jämfört med samma tidpunkt Tillgångarna i form av eget kapital ökade med 46 miljarder kronor och summerade till 2450 miljarder kronor. Nettofordringar gentemot utländska dotter- och intressebolag ökade med 74 miljarder kronor under 2013 och uppgick till 157 miljarder kronor i slutet av året. Diagram 1. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet 2003 till 2013 Miljarder svenska kronor respektive procent Nettofordran (vänster skala) Eget kapital + fastigheter (vä. skala) Procent av BNP (höger skala) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm. Nettofordran definieras som finansiell fordran (kort- och långfristig) på utländska direktinvesteringsföretag minus motsvarande skulder. Värdet av det egna kapitalet i utländska bolag uttryckt i svenska kronor påverkas av valutakursföränd ringar. Det gäller även d e d irektinvesteringslån som är denominerade i utländsk valuta. Under 2013 försvagades den svenska kronan med 4 procent mot euron och 1 procent mot det Statistiska centralbyrån 9

12 handelsvägda TCW-indexet 1. Kronan var oförändrad mot US-dollarn. Det går dock inte att utifrån undersökningsresultatet exakt beräkna hur stor valutakurseffekten är på tillgångsvärdet. Majoriteten av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlan det fanns vid utgången av år 2013 i Europa, Nordamerika och i Asien. Tillgångarna i Europa ökade under 2013 med 164 miljarder kronor och summerade till 1996 miljarder kronor. I Nordamerika och Asien minskade tillgångarna med 24 respektive 13 miljarder kronor. Diagram 2. Geografisk fördelning av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Andelar av totala tillgångar EU 28 Övriga Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga Den geografiska fördelningen av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet har i grova drag varit densamma de senaste tio åren. I relativa termer har Asien ökat mest som mottagarregion för svenska direktinvesteringar och har ökat från knappt två procent av de totala tillgångarna år 2003 till cirka fem procent år TCW (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. En ökning av värdet på indexet indikerar att kronan har försvagats d v s vår korg av valutor har blivit dyrare att köpa med svenska kronor. 10 Statistiska centralbyrån

13 Diagram 3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet 2003 till 2013 fördelat på geografiska regioner Tillgångar i procent av totala tillgångar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% EUROPA EU 28 NORDEN NORDAMERIKA ÖVRIGA EUROPA ASIEN För enskilda mottagarländer så återfinns Sveriges största direktinvesteringstillgångar i utlandet i USA, Nederländerna, och i Finland. Diagram 4. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet för de 7 största mottagarländerna 2013 Miljarder svenska kronor En utförligare landfördelning av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet finns i bilaga 1 i denna rapport. Branschfördelningen av tillgångar i utlandet presenteras nedbrutna på det svenska ägarföretagets branschtillhörighet eftersom de utländska företagens bransch inte framgår av undersökningen. En stor del av tillgångarna i utlandet finns liksom tid igare år inom finans- och försäkringsverksamhet samt inom metall- och maskinprodukter. (se bilaga 5 för branschfördelade tillgångar i utlandet). Statistiska centralbyrån 11

14 Diagram 5. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet fördelat på de 7 största branscherna 2013 Miljarder svenska kronor Övrig tillverkning Handel* Informations- och kommunikationsverksamhet Motorfordon och andra transportmedel Petroleumprodukter,kemikalier, farmaceutiska Metall- och maskinprodukter Finans- och försäkringsverksamhet * Handel innehåller: Parti- och provisionshandel utom med motorfordon, detaljhandel utom med motorfordon och motorcykel, handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar. 12 Statistiska centralbyrån

15 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick vid utgången av 2013 till 2462 miljarder kronor. Det är en ökning med 45 miljarder kronor jämfört med samma tidpunkt Posten eget kapital summerade till 1973 miljarder, vilket är en ökning med 183 miljarder kronor jämfört med föregående år Diagram 6. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 2003 till 2013 Miljarder svenska kronor respektive procent Nettoskuld (vänster skala) Eget kapital + fastigheter (vä. skala) Procent av BNP (höger skala) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anm. Nettoskuld definieras som finansiell skuld (kort- och långfristig) till utländsk ägarkoncern minus motsvarande fordringar. Nettoskulderna till utländska ägarkoncerner minskade med 138 miljarder kronor under 2012 och var 489 miljarder vid utgången av Bruttoskulderna uppgick vid slutet av 2013 till 887 miljarder kronor, en minskning med 39 miljarder jämfört med Bruttofordringarna ökade med 99 miljarder under året och summerade till 398 miljarder kronor vid årsskiftet (se bilaga 3 för utförlig fördelning av tillgångsposter). Statistiska centralbyrån 13

16 Ägandet av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige domineras av Europa och då främst EU-länder. Diagram 7. Geografisk fördelning av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 2013 Andelar av totala tillgångar EU 28 Övriga Europa Nordamerika Sydamerika Asien Övriga Den senaste tioårsperioden har EU 28 ländernas andel av totala utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ökat från 69 procent år 2003 till 75 procent år EU-28 ländernas andel minskade dock med en knapp procentenhet under USA:s andel har minskat från 17 procent till 9 procent sedan Nedgången för USA mellan 2007 och 2010 kan till stor del förklaras genom omflyttningar och andra förändringar av direktinvesteringslån. Asiens direktinvesteringstillgångar i Sverige är fortsatt relativt små. Av de totala direktinvesteringstillgångarna i Sverige innehas drygt två procent av asiatiska bolag. Diagram 8. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 2003 till 2013 fördelat på geografiska regioner Tillgångar i procent av totala tillgångar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% EUROPA EU 28 NORDEN NORDAMERIKA ÖVRIGA EUROPA ASIEN 14 Statistiska centralbyrån

17 De länder som hade störst innehav av direktinvesteringstillgångar i Sverige var fortsatt Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien. (se bilaga 3 för en utförligare land fördelning). Diagram 9. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige för de 7 största länderna 2013 Miljarder svenska kronor En stor andel av de tillgångar i Sverige som direktägs från Nederländerna, Luxemburg och Belgien kontrolleras ytterst av bolag i andra länder, däribland Sverige. Detta beror på att koncerner ofta lägger holding- och treasurybolag i dessa länder. Branschindelningen för utlandsägda tillgångar i Sverige är gjord utefter de svenska företagens branschtillhörighet. Den största branschen för utländska tillgångar i Sverige är Petroleumprodukter, kemikalier, farmaceutiska produkter, gummi- och plastprodukter (se bilaga 6 för en utförligare branschfördelning). Statistiska centralbyrån 15

18 Diagram 10. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar i Sverige fördelat de 7 största branscherna 2013 Miljarder svenska kronor Textil- och trävaror Motorfordon och andra transportmedel Handel* El, gas, värme och kyla Livsmedelsframställning, framställning av drycker och tobaksvarutillverkning Finans- och försäkringsverksamhet Petroleumprodukter,kemikalier, farmaceutiska produkter, gummi- och plastprodukter Statistiska centralbyrån

19 Avkastning på direktinvesteringstillgångar I undersökningen mäts den avkastning som svenska direktinvesteringar i utlandet samt utländska direktinvesteringar i Sverige genererar. Avkastningen mäts enligt det så kallade Current Operating Performance Concept (COPC), vilket beräknas som resultat efter finansiella poster minus skatt, där resultatet efter finansiella poster rensas för nedskrivningar (netto, inklusive kreditförluster), realisationsvinster samt realisationsförluster. Avkastningen på direktinvesteringar bokförs i bytesbalansen. Avkastningen på svenska tillgångar i utlandet uppgick år 2013 till 218 miljarder kronor. Det motsvarar en minskning med tre miljarder kronor jämfört med Metall- och maskinprodukter är den bransch som står för den största delen av avkastningen och som bidrog med 50 miljarder. För utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige var avkastningen 101 miljarder kronor under 2013, en minskning med 5 miljarder jämfört med året innan. Det var Finans- och försäkringsverksamhet som stod för den största delen av avkastningen med 24 miljarder kronor (se bilaga 5 och 6 för branschfördelad avkastning). Avkastning per land Den beloppsmässigt största avkastningen på svenska tillgångar i utlandet kan hänföras till USA, Finland och Nederländerna (se bilaga 2). I bilaga 4 kan man se att tillgångar ägda från Nederländerna, Finland och Storbritannien uppvisar den största avkastningen i kronor räknat för utländska direktinvesteringar i Sverige. Avkastning på eget kapital För att belysa lönsamhet i direktinvesteringsbolag har avkastningen beräknats i relation till det egna kapitalet. Eget kapital definieras här som genomsnittligt eget kapital under året. Avkastningen på eget kapital i utländ ska direktinvesteringsföretag uppgick till 9,0 procent m ed an avkastningen på eget kapital i svenska företag ägda från utlandet var 5,4 procent under Statistiska centralbyrån 17

20 Diagram 11. Avkastning på direktinvesteringstillgångar 2003 till 2013 Miljarder svenska kronor (vänster skala) respektive procent (höger skala) Avkastning på svenska tillgångar i utlandet Avkastning på utländska tillgångar i Sverige Avkastning i procent av eget kapital (svenska tillgångar i utlandet) Avkastning i procent av eget kapital (utländska tillgångar i Sverige) Återinvesterade vinstmedel Återinvesterade vinstmedel är den del av företagens resultat som inte delas ut till aktieägare utan behålls i företagen. Posten bokförs i betalningsbalansen under direktinvesteringar. Av 2013 års avkastning på 218 miljarder kronor i svenskägda direktinvesteringsföretag i utlandet återinvesterades 94 miljarder. Återinvesterade vinstmedel i utlandsägda svenska företag uppgick till 17 miljarder kronor Detta beräknas genom att avkastningen för 2013 reduceras med utdelningar bokförda eller betalda under året. Diagram 12. Total avkastning i utlandet 2003 till 2013 uppdelat på utdelningar och återinvesterade vinstmedel Miljarder svenska kronor Utdelning till svensk ägare Återinvesterade vinstmedel Statistiska centralbyrån

21 Diagram 13. Total avkastning i Sverige 2003 till 2013 uppdelat på utdelningar och återinvesterade vinstmedel Miljarder svenska kronor Utdelning till utländsk ägare Återinvesterade vinstmedel Avkastningen i betalningsbalansen I statistiken över Sveriges betalningsbalans redovisas avkastningen på direkta investeringar i bytesbalansen under posten kapitalavkastning. Avkastningen på svenska tillgångar i utlandet bokförs som export medan avkastningen på utlandets tillgångar i Sverige bokförs som import. Dessutom redovisas, i den finansiella balansen, återinvestering av vinstmedel under direkta investeringar. Avkastningen mäts i denna undersökning exklusive räntor på direktinvesteringslån och gav då en nettoavkastning på 117 miljarder kronor avseende När avkastningen på direktinvesteringar bokförs i bytesbalansen tillkommer räntor på direktinvesteringslån som för 2013 uppgick till minus 17 miljarder kronor netto. Statistiska centralbyrån 19

22 Ny manual från år 2013 Direktinvesteringsdata som presenteras i denna rapport är från och med år 2013 sammanställd enligt den nya direktinvesteringsmanualen OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Investment fjärde upplagan (BMD4). BMD4 är harmoniserad med IMFs sjätte utgåva av manualen för Betalningsbalans och utlandsställning (BPM6), utifrån vilken Betalningsbalansen och Utlandställningen numera sammanställs. Nytt sätt att definiera vilka bolag som ingår i ett direktinvesteringsförhållande Från och med 2013 använder Sverige metoden Framework for Direct Investment Relationship (FDIR) istället för Participation Multiplication Method (PMM). Kortfattat beskrivet innebär FDIR att man drar gränsen för vad som inte längre är ett direktinvesteringsförhållande vid andra gången icke-kontroll inträffar i en ägarkedja av bolag. PMM innebar att istället dra gränsen när produkten av att multiplicera ägarandelar i en ägarkedja understiger 10 procent. Denna metodförändring har dock ingen märkbar effekt på Sveriges direktinvesteringsdata som helhet. Röstandel istället för kapitalandel som mått på ägarandelar I och med införandet av BMD4 så används röstetal istället för som tidigare använda det högsta värdet av kapitalandel och röstandel för att avgöra ifall ägarandelen överstiger 10 % och därmed att ett direktinvesteringsförhållande finns. Ny utökad riktningsprincip (Extended Directional Principle) Bland förändringarna jämfört med den tidigare manualen (BMD3) så har den så kallade riktningsprincipen utökats till att även innefatta riktlinjer för huruvida koncernlån mellan systerbolag ska klassas som ingående eller utgående direktinvesteringar. Denna utökade riktningsprincip innebär att systerbolagslån klassas som utländsk direktinvestering i Sverige om den ytterst kontrollerande koncernmodern har sitt säte utanför Sverige. På motsvarande sätt blir ett systerbolagslån klassat svensk direktinvestering i utlandet ifall koncernmodern har sitt säte i Sverige. Länder som sammanställer statistik över direktinvesteringar tidigare hanterat lån mellan systerbolag på olika sätt. Det vanligaste sättet har varit att klassa fordringar gentemot systerbolag som utgående direktinvesteringar och skulder som ingående direktinvesteringar. En del länder har tidigare inte inkluderat lån mellan systerbolag. Andra länder, däribland Sverige, har istället tidigare klassat lån mellan systerbolag som utgående respektive ingående direktinvesteringar 20 Statistiska centralbyrån

23 enligt sätet för den för systerbolagen gemensamma direkta investeraren. Det har för Sveriges del inneburit att om direktinvesteraren varit svensk så har lån mellan systerbolag klassats som utgående direktin vesteringar och ifall direktinvesteraren varit utländsk så har systerbolagslånen klassats som ingående direktinvesteringar. Värt att poängtera är att oavsett manual och metod som tidigare använts för att klassa lån mellan systerbolag som utgående respektive ingående direktinvesteringar så har det ingen effekt på nettot av direktinvesteringstillångar i utlandsställningen utifrån ett rent tillgångsoch skuldperspektiv. Svenska bolags fordringar på utländska koncernbolag har alltid varit en tillgång ur ett svenskt perspektiv och vice versa. Det är endast när man redovisar enligt riktningsprincipen som en mindre andel lån för Sveriges del nu ändras från att vara utländska direktinvesteringar i Sverige till att vara svenska direktinvesteringar i utlandet och tvärtom. I tabellen nedan visas effekten av att redovisa systerbolagslån enligt BMD4 istället för Sveriges tidigare sätt att redovisa detta. I jämförelsen framgår att effekten är liten med en förändring på 10 miljarder kronor på respektive sida. Tabell 1. Jämförelse mellan tidigare nationell metod och Extended Directional Principle enligt BMD4. Systerbolagslån, utländska direktinvesteringar i Sverige Miljarder svenska kronor Nettoskuld till utländska systerbolag Tidigare nationell metod Extended Directional Principle Tabell 2. Jämförelse mellan tidigare nationell metod och Extended Directional Principle enligt BMD4. Systerbolagslån, svenska direktinvesteringar i utlandet Miljarder svenska kronor Nettofordran gentemot utländska systerbolag Tidigare nationell metod Extended Directional Principle 9-1 Särredovisning av så kallade Special Purpose Entities (SPE:s) En annan förändring i nya direktinvesteringsmanualen BMD4 är att direktinvesteringsdata avseende Special Purpose Entities (SPE:s) ska särredovisas. SPE:s är företag som har få eller inga anställda och ofta liten fysisk närvaro i det aktuella landet. De har dessutom liten eller ingen verksamhet utöver att inneha tillgångar och skulder eller syssla med anskaffning av kapital för den multinationella företagsgrupp de ingår i. Statistiska centralbyrån 21

24 Det finns idag egentligen ingen strikt definition för SPE:s men några riktlinjer finns utöver de ovanstående kriterierna: o o o o Företaget är en juridisk enhet som formellt är registrerad av en nationell myndighet och som har fiskala och legala skyldigheter i landet där det är registrerat. Företaget kontrolleras ytterst av ett företag i ett annat land, antingen direkt eller indirekt. Nästan alla tillgångar och skulder är gentemot utländska motparter. Företagets kärnverksamhet är finansiering eller ägande av bolag (holdingbolag) i den multinationella koncernen som företaget ingår i. Managementaktiviteter kan förekomma men i så fall endast i mindre omfattning. Genom att särredovisa data för SPE:s så får man ett mer meningsfullt mått på ett lands in- och utgående direktinvesteringar genom att det då blir möjligt att exkludera kapital som enbart passerar igenom ett land på väg till andra destinationer. Kapital som enbart passerar genom ett land har liten eller ingen reell påverkan på ett lands ekonomi. Diagram 14. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar i svenska SPE:s fördelat på några av de största innehaven 2013 Miljarder svenska kronor Direktinvesteringar exkl. SPE SPE Europa Nederländerna Nordamerika Övriga länder 22 Statistiska centralbyrån

25 Diagram 15. Relativ andel utlandsägda direktinvesteringstillgångar i svenska SPE:s fördelat på några av de största innehaven 2013 Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SPE Direktinvesteringar exkl. SPE Europa Nederländerna Nordamerika Övriga länder Metodändring nationellt Från och med 2013 redovisas stockar för eget kapital i utlandet endast på första motpartsland. För år tidigare än 2013 så redovisades även innehav avseende eget kapital i indirekt ägda bolag i länder längre ned i ägarkedjan än det första motpartlandet. Det rör sig om knappt sex procent av värdet på den totala stocken för eget kapital i utlandet som istället förs till första motpartlandet i ägarkedja. För de flesta direkta (första) motpartsländer så får denna metodändring ingen större effekt. Däremot så påverkar det desto mer de länder där det är vanligt att lägga holdingbolag inom multinationella koncerner. Värt att notera är att det oavsett metod är konsoliderade data för eget kapital som redovisas. Diagram 16. Jämförelse mellan tidigare nationell metod och nuvarande metod. Posten eget kapital för svenskägda direktinvesteringstillgångar i Nederländerna. Miljarder svenska kronor Statistiska centralbyrån 23

26 Tidigare metod Aktuell metod Differens 50 0 Nederländerna Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån genomför årligen en undersökning i syfte att mäta värdet på direktinvesteringstillgångar, såväl svenskägda i utlandet som utlandsägda i Sverige, samt den avkastning som dessa genererar. Resultatet ingår även i redovisningen av betalningsbalansen samt i utlandsställningen, som visar Sveriges tillgångar och skulder gentemot utlandet. Riksbanken har genomfört undersökningen sedan 1986 och sedan 1 sep - tem ber 2007 utför SCB, på Riksbankens uppd rag, prod uktionen av betalningsbalansstatistiken och däribland denna undersökning. De siffror som presenteras i denna rapport är baserade på två enkätundersökningar. Den ena und ersökningen mäter svenska d irektinvesteringstillgångar i utlandet och avkastningen på dessa. Den andra undersökningen mäter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige samt avkastningen som dessa genererar. Definitionsförändringar och korrigeringar kan medföra revideringar av tidigare publicerade siffror. Det innebär att resultat som redovisats i tidigare utgåvor av denna rapport kan vara inaktuella. Definition av direktinvestering Ett direktinvesteringsförhållande existerar när någon, vanligtvis ett företag, direkt eller indirekt äger 10 procent eller mer i ett företag eller kommersiell fastighet belägen i ett annat land. De direktinvesteringstillgångar som mäts i undersökningen består av totalt eget kapital, finansiella fordringar och skulder inom ett direktinvesteringsförhållande, samt direktägda kommersiella fastigheter. Reala investeringar i anläggningar eller maskiner ingår ej. Undersökningen avser att mäta även det ind irekta ägandet inom koncerner. Exempelvis ska ett utländskt dotterbolags intresse- och dotterbolag ingå i rapporterade siffror över direktinvesteringstillgångar i utlandet 24 Statistiska centralbyrån

27 fördelade per land ända ner till en tioprocentig ägarandel. För utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige avser rapporterade siffror hela den svenska koncernen. Utlandsägda svenska företag som har dotterbolag i utlandet har svarat på två enkäter, en enkät gällande utländskt ägande i Sverige och en gällande bolagets ägande i utlandet. Det innebär att deras utländska tillgångar även ingår i det konsoliderade tillgångsvärde som redovisas som utländsk direktinvestering i Sverige. Statistiska centralbyrån 25

28 Direktinvesteringstillgångar - förändring och jämförbarhet En fullständig jämförbarhet mellan tillgångsförändringar i under - sökningen och flöden (nettoinvesteringar) i betalningsbalansen är svår att erhålla. Det kan förklaras av att statistiken över kapitalflöden mäter faktiska transaktioner medan tillgångarna i undersökningen värderas till bokfört värde. Samtidigt påverkar resultatet i de utländska bolagen d et egna kapitalet, positivt eller negativt, vilket återspeglas i undersökningen men inte fullt ut i flödesstatistiken. Direktinvesteringar kan variera kraftigt och för ett litet land som Sverige kan stora enskilda affärer ha stor genomslagskraft på utvecklingen av tillgångar mot utlandet mellan åren. Ytterligare en faktor som påverkar värdeförändringen är utvecklingen av kronkursen. Det går inte att utifrån undersökningsresultatet beräkna exakt hur mycket tillgångsvärdet påverkats av växelkursförändringar. Det egna kapitalet i utländska dotterbolag är exponerat för valutakursförändringar. Det innebär att när ett svenskt moderbolag ska räkna om dotterbolagens egna kapital till svenska kronor kan detta öka eller minska till följd av förändringar i valutakursen. Som redan nämnts tidigare i denna rapport var den svenska kronkursen oförändrad under 2013 gentemot dollarn men försvagades mot det handelsvägda med 1 procent TCW-indexet 2 och mot euron med 4 procent. Detta har således haft viss inverkan på svenska direktinvesterings-tillgångar i utlandet och avkastningen på dessa omräknat till svenska kronor. Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet (Utlandsställningen) Utfallet av undersökningen ingår i Sveriges utlandsställning där direktinvesteringstillgångarna i enlighet med IMF:s rekommendationer består av eget kapital samt alla finansiella skuld - och fordringsmellanhavanden mot utländsk motpart inom ett direktinvesteringsförhållande. I redovisningen av direktinvesteringar i utlandsställningen tillkommer också uppgifter om fritidsfastigheter och koncerninterna handelskrediter. Dessa poster inkluderas inte i denna undersökning. Enligt IMF:s rekom m endationer ska uppgifter i utland sställningen red o- visas till marknadsvärde men då insamlade uppgifter i direktinvesteringsundersökningen sker till bokfört värde har en metod utarbetats för att beräkna marknadsvärderade tillgångar. Utlandsställningen redovisas därmed med direktinvesteringstillgångar värderade både till marknadsvärde och till bokfört värde. Så görs statistiken Mätning För de utvalda företagen insamlades uppgifterna om direktinvesteringstillgångar och dess avkastning med hjälp av ett 2 TCW (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. En ökning av värdet på index indikerar att kronan har försvagats d v s vår korg av valutor har blivit dyrare att köpa med svenska kronor. 26 Statistiska centralbyrån

29 elektroniskt webbfrågeformulär. Som i alla undersökningar med frågeformulär, kan mätfel (dvs. felaktiga svar på frågorn a) förekomma på grund av att en fråga missuppfattats och därmed besvarats felaktigt. Det är rimligt att anta att kvaliteten av svenska tillgångar i utlandet är sämre jämfört med kvaliteten på motsvarande resultat för utländska tillgångar i Sverige. Detta antagande grundar sig på att mängden av uppgifter som krävs för att sammanställa resultaten är betydligt större för den förstnämnda undersökningen. För utländska tillgångar i Sverige kan kontroll av uppgifterna göras mot den årsredovisning som företagen ombeds skicka in tillsammans med enkätsvaret. Bearbetning Insamlade uppgifter genomgick granskning och, vid behov, korrigering. Vissa uppgiftslämnare kontaktades för kontroll/ komplettering/ ändring av oklara uppgifter. Ytterligare validitetskontroller genomfördes därefter maskinellt och manuellt. Tillgänglighet Statistik över direktinvesteringstillgångar och avkastning redovisas i betalningsbalansen och i Sveriges totala tillgångar och skulder mot utlandet. Uppgifterna som företagen lämnar till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta omfattar statistiken Statistiska mått I rapporten redovisas skattningar av totala tillgångar och avkastning på direktinvesteringar, samt skattningar av totaler för variablerna eget kapital, långa fordringar, korta fordringar, långa skulder, korta skulder, fastigheter, resultat efter finansnetto, nedskrivningar (netto, inkl. kreditförluster) som ingår i resultatet, reaförluster som ingår i resultatet, reavinster som ingår i resultatet och skatt. Tillgångar och avkastning definieras nedan. Värd et av svenska d irektinvesteringstillgångar i utland et, t IU, definieras som: där t IU ek lf kf ls ks df ek = totalt eget kapital i utländska direktinvesteringsföretag lf = långfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag kf = kortfristiga fordringar på utländska direktinvesteringsföretag ls = långfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag Statistiska centralbyrån 27

30 ks = kortfristiga skulder till utländska direktinvesteringsföretag df = direktägda fastigheter i utlandet Värdet av utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, t IS, definieras som: t IS ek lf kf ls ks där ek = totalt eget kapital i det svenska företaget lf = långfristiga fordringar på den utländska ägaren kf = kortfristiga fordringar på den utländska ägaren ls = långfristiga skulder till den utländska ägaren ks = kortfristiga skulder till den utländska ägaren Avkastningen på svenska d irektinvesteringstillgångar i utland et, a IU, definieras enligt följande: där a IU r n rf rv s r = resultat efter finansnetto i svenskägda företag i utlandet n = nedskrivningar (netto) som ingår i r rf = realisationsförluster som ingår i r rv = realisationsvinster som ingår i r s = skatt i svenskägda företag i utlandet Avkastningen på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige definieras enligt följande: där a IS r n rf rv s r = resultat efter finansnetto i utlandsägda företag i Sverige n = nedskrivningar (netto) som ingår i r rf = realisationsförluster som ingår i r rv = realisationsvinster som ingår i r s = skatt i utlandsägda företag i Sverige 28 Statistiska centralbyrån

31 Totala tillgångar och avkastning redovisas totalt för hela populationen samt uppdelat i branschgrupper definierade av företagens bransch, se bilaga 5 och 6. I bilagorna 1 till 4 redovisas totala tillgångar respektive avkastning totalt samt uppdelat på olika landgrupper och för en del enskilda länder. Population, objekt och urvalsram Populationen för svenska tillgångar i utland et är alla företag som äger företag i utlandet med mellan 10 till 100 procents ägarandel. På motsvarande sätt är populationen för utländska tillgångar i Sverige alla företag i Sverige som ägs från utlandet till 10 procent eller mer. Som urvalsobjekt använd s kluster av juridiska enheter (företag). I de flesta fall är kluster definierade som koncerner, i övriga fall är kluster intressebolag som bara består av en juridisk enhet. Urvalsramen för svenska tillgångar i utlandet består av 5391 koncerner. Motsvarande siffra för utländska tillgångar i Sverige är 8727 koncerner. Urval Populationerna som ligger till grund för undersökningarna har sneda fördelningar, dvs. det finns några få koncerner som står för en stor del av tillgångarna och många koncerner som står för en betydligt mindre del. Urvalsramen stratifieras med avseende på typ av koncern, t.ex. stora aktörer inklusive banker och försäkringsbolag som är direktrapportörer till SCB för betalningsbalansstatistik, och storlek. De storleksmått som används är i första hand rapporterad direktinvesteringstillgång 2012, i andra hand eget kapital och i tredje hand aktiekapital. De enligt storleksmåtten största koncernerna totalundersöks och bland övriga väljs slumpmässiga urval. Som observationsobjekt använd s jurid isk enhet. Inom koncernerna observeras en eller flera juridiska enheter beroende på hur ägarförhållandena inom koncernen ser ut. Totalt ingår 954 koncerner (eller kluster) för svenska tillgångar i utlandet och 1115 koncerner för utländska tillgångar i Sverige. Referenstid Referenstid en för statistiken över tillgångar och avkastning på d irektinvesteringar är 31 december Statistikens tillförlitlighet Undersökningarna har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan Und ersökningarna sam t fr.o.m är baserad e på slum p- mässiga urval. Undersökningarna för baserades på cut-off urval av företag vilket medförde att den största osäkerhetskällan var eventuella täckningsbrister. Statistiska centralbyrån 29

32 Redovisning av osäkerhetsmått Medelfel skattas för samtliga resultat. Medelfelen beskriver den osäkerhet i skattningarna som beror på att undersökningarna baseras på slump - mässiga urval. Nedan redovisas skattat medelfel och konfidensintervall för totala tillgångar och avkastning (populationsskattningar). Tabell 1. Osäkerhetsmått för tillgångar i utlandet (mdr kr) Skattning Skattat medelfel 95 % Konfidensintervall (skattning ±1,96 medelfel) Totala tillgångar 2606,6 31,5 2526,9± 61,7 Avkastning 217,5 3,0 221,1 ± 5,9 Tabell 2. Osäkerhetsmått för tillgångar i Sverige (mdr kr) Skattning Skattat medelfel 95 % Konfidensintervall (skattning ±1,96 medelfel) Totala tillgångar 2 461,9 17, ,9± 34,1 Avkastning 101,5 3,2 101,5± 6,3 I vissa delmängder av populationen t.ex. vissa branschgrupper eller skattningar för länder eller landgrupper är osäkerheten större. Om osäkerheten bedöms vara för stor redovisas inte skattningen. Detta gäller främst redovisning av skattningar på enskilda länder. Svarsfrekvens och bortfall Svarsfrekvensen i undersökningen om svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet 2013 var 89 %. I undersökningen om utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 2013 var svarsfrekvensen 92 %. Ramtäckning Bland de koncerner som ingår i undersökningarna har vi i efterhand kunnat konstatera vissa täckningsbrister. Det innebär att koncerner som skall ingå saknas (undertäckning) och koncerner som inte skall ingå finns med (övertäckning). Ett exempel på undertäckning är ett svenskt företag som har förvärvat ett dotterbolag i utlandet före eller under 2013 och som inte har rapporterat detta till SCB. Ett exempel på övertäckning är företag som gått i konkurs eller likvid erats. 30 Statistiska centralbyrån

33 Bilaga 1 Landfördelade tillgångar i utlandet Miljarder svenska kronor Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet TOTALA TILLGÅNGAR Varav SPE 167 Eget kapital Fordringar Varav systerbolagslån 168 Skulder Varav systerbolagslån 169 Norden OECD Europa EU* Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Luxemburg Spanien Belgien Irland Portugal Österrike Tjeckien Ungern Polen Estland Lettland Litauen Övriga Europa Norge Ryssland Schweiz Turkiet Nordamerika USA Kanada Latinamerika Brasilien Mexiko Oceanien Australien Asien Japan Kina Sydkorea Indien Malaysia Afrika Sydafrika *EU omfattar alla nuvarande medlemsländer och övriga Europa omfattar de europeiska länder som för tillfället inte är med i EU. Länder/ landgrupper som ej presenteras i tabellen eller som har markerats med.., har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför tabellen. Statistiska centralbyrån 31

34 Bilaga 2 Landfördelad avkastning i utlandet Miljarder svenska kronor Avkastning på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet TOTAL AVKASTNING Resultat efter finansnetto Nedskrivningar (netto) som ingår i resultatet REA-förluster som ingår i resultatet REA-vinster som ingår i resultatet Skatt OECD Norden Europa EU* Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Luxemburg Spanien Belgien Irland Portugal Österrike Tjeckien Polen Estland Lettland Litauen Övriga Europa* Norge Ryssland Schweiz Turkiet Nordamerika USA Kanada Latinamerika Brasilien Mexiko Oceanien Australien Asien Japan Kina Sydkorea Indien Malaysia Afrika Sydafrika *EU och Övriga Europa innehåller de länder som vid respektive år var medlemmar i dessa grupper. Länder/ landgrupper som ej presenteras i tabellen eller som har markerats med.., har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför tabellen. 32 Statistiska centralbyrån

35 Bilaga 3 Bilaga 3. Landfördelade tillgångar i Sverige Miljarder svenska kronor Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige TOTALA TILLGÅNGAR Varav SPE 211 Eget kapital Fordringar Varav systerbolagslån 109 Skulder Varav systerbolagslån 311 Norden OECD Europa EU* Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Luxemburg Spanien Belgien Irland Cypern Österrike Polen Övriga Europa* Norge Schweiz Jersey Guernsey Nordamerika USA Kanada Centralamerika Bermuda Caymanöarna Asien Japan Kina Afrika *EU omfattar alla nuvarande medlemsländer och övriga Europa omfattar de europeiska länder som för tillfället inte är med i EU. Länder/ landgrupper som ej presenteras i tabellen eller som har markerats med.., har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför tabellen. Statistiska centralbyrån 33

36 Bilaga 4 Bilaga 4. Avkastning på direktinvesteringstillgångar i Sverige Miljarder svenska kronor Avkastning på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige TOTAL AVKASTNING Resultat efter finansnetto Nedskrivningar (netto) som ingår i resultatet REA-förluster som ingår i resultatet REA-vinster som ingår i resultatet Skatt OECD Norden Europa EU* Finland Storbritannien Nederländerna Danmark Tyskland Frankrike Italien Luxemburg Spanien Belgien Irland Cypern Österrike Polen Övriga Europa* Norge Schweiz Jersey Guernsey Nordamerika USA Kanada Centralamerika Bermuda Caymanöarna Asien Japan Kina *EU och Övriga Europa innehåller de länder som vid respektive år var medlemmar i dessa grupper. Länder/ landgrupper som ej presenteras i tabellen eller som har markerats med.., har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför tabellen. 34 Statistiska centralbyrån

37 Bilaga 5 Branschfördelade tillgångar och avkastning i utlandet Miljarder svenska kronor Svenska tillgångar i utlandet Bransch Tillverkning Livsmedelsframställning, framställning av drycker och tobaksvarutillverkning Textil- och trävaror Petroleumprodukter,kemikalier, farmaceutiska produkter, gummi- och plastprodukter Metall- och maskinprodukter Motorfordon och andra transportmedel Övrig tillverkning El, gas, värme och kyla Byggverksamhet Handel* Transport och magasinering Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet (exkl fritidsfastigheter 68100) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Övriga branscher Totalt Avkastning på svenska tillgångar i utlandet Bransch Tillverkning Livsmedelsframställning, framställning av drycker och tobaksvarutillverkning Textil- och trävaror Petroleumprodukter,kemikalier, farmaceutiska produkter, gummi- och plastprodukter Metall- och maskinprodukter Motorfordon och andra transportmedel Övrig tillverkning El, gas, värme och kyla Byggverksamhet Handel* Transport och magasinering Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet (exkl fritidsfastigheter 68100) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Övriga branscher Totalt * Handel innehåller: Parti- och provisionshandel utom med motorfordon, detaljhandel utom med motorfordon och motorcykel, handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar. Branscher/ branschgrupper som markerats med.. visas ej p.g.a. sekretess eller statistisk osäkerhet. Standard för svensk näringsgrensindelning SNI 2007 används. Tillgångarna presenteras nedbrutna på det svenska företagets branschtillhörighet eftersom de utländska företagens bransch inte framgår av undersökningen. Statistiska centralbyrån 35