Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun 2013-2020 Remissversion 1
Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun Antagen av kommunfullmäktige i Ystad, 20XX-XX-XX Projektledare och författare: Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning o Utveckling Avdelningen för strategiskt miljöarbete Ystad 2013 Omslagsbilder: Framsidan, första från vänster. Vindkraftverk. Åsa Cornander Framsidan, övre raden från höger. Öppet landskap. Fredrik Ekblad Framsidan, nedre raden från höger. Löderupsstrandbad. Åsa Cornander Baksidan, första från höger. Strand. Fredrik Ekblad Baksidan, övre raden från vänster. Vallmo i St Herrestad. Itta Johnsson Baksidan, nedre raden från vänster. Vindkraftspark. Åsa Cornander
Förord Nicklas Ljungström Ordförande Miljöutskottet
Innehållsförteckning INLEDNING...8 STRATEGINS ROLL...8 KORT OM YSTADS KOMMUN... 10 ENERGILÄGET I YSTADS KOMMUN... 11 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER...11 TOTAL ENERGIANVÄNDNING...12 INTERNATIONELLA, NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL... 15 BEFINTLIGA MÅL INOM ENERGIOMRÅDET FÖR YSTADS KOMMUN... 17 POTENTIAL FÖR FÖRNYBAR ENERGI... 18 VINDKRAFT...18 VÅGKRAFT...18 SOLENERGI...19 FJÄRRVÄRME...20 BIOGAS...21 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR YSTADS KOMMUN...22 VISION FÖR YSTADS KOMMUN ÅR 2050...22 KLIMATMÅL FÖR YSTADS KOMMUN...22 SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION...23 ENERGIANVÄNDNING...26 TRANSPORTER...30 FÖRNYBAR ENERGI...33 KONSUMTION OCH AVFALL...36 UPPFÖLJNINGSARBETE...38 BILAGA 1: ENERGIANVÄNDNING PER SEKTOR...39 JORDBRUK...40 INDUSTRI...41 HUSHÅLL...42 OFFENTLIGA VERKSAMHETER...43 TRANSPORTER...47 BILAGA 2: SWOT - ANALYS... 51 BILAGA 3: GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER INOM ENERGI- OCH KLIMATARBETET.52
Inledning Att begränsa klimatpåverkan är en av vår tids största utmaning och det krävs omfattande åtgärder och insatser i samhället för att det ska vara möjligt att lyckas. Vi har alla ett gemensamt ansvar där engagemang och samarbete från olika aktörer på alla nivåer kommer att bli nödvändiga. Klimatförändringarna är kopplade till vårt sätt att konsumera och använda energi vilket innebär att vårt energisystem måste utgå från effektiv energianvändning samt ökad andel förnybara energikällor. Sveriges kommuner har en betydande roll i det regionala energi- och klimatarbetet genom sina möjligheter att anpassa sitt arbete utifrån de lokala förutsättningarna. Kommuner har stora möjligheter att genomföra specifika åtgärder som exempelvis energieffektivisering av fastigheter och inköp av miljöanpassade fordon samt att utbilda elever samt engagera medborgare, lokalt näringsliv och organisationer. Genom detta har kommuner möjlighet att föregå som gott exempel och därmed påverka det lokala samhället. Ett framgångsrikt energi- och klimatarbete förutsätter aktiva insatser och samverkan såväl internt inom kommunen som externt från aktörer och medborgare. Ystads kommun har valt att fokusera sitt energi- och klimatarbete mot förnyelsebara energikällor varför den övergripande potentialen för fem utvalda förnyelsebara energikällorna presenteras i strategin. Ystads kommun har även antagit utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 vilket kräver ett aktivt och målmedvetet arbete för att minimera och slutligen helt utesluta användningen av fossilt bränsle. Energi- och klimatstrategin utgår från fem utvalda fokusområden som tillsammans ska bidra till kommunens vision och klimatmål för år 2050 samt etappmålen för år 2030 och 2020. De utvalda fokusområdena ska utifrån dess olika perspektiv tillsammans greppa klimatutmaningen. Ystads kommuns Energi- och klimatstrategi har tagits fram av avdelningen för strategiskt miljöarbete i dialog med representanter från kommunens förvaltningar och bolag. 8 Strategins roll Energi- och klimatstrategin för Ystads kommun syftar till att identifiera kommunens särskilda förutsättningar för att bidra till ett hållbart energisystem genom effektiv energianvändning, ökad andel förnybar energi och minskade klimatutsläpp. Strategin ska även gå i linje med övriga styr- och planeringsdokument och är en fördjupning av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan i Ystads kommuns nya miljömålsprogram som är under framtagande. Vidare är syftet att strategin ska fungera styrande, vägledande och pådrivande i kommunens arbete inom energioch klimatområdet. Slutligen syftar strategin till att Ystads kommun bidrar till att Sveriges klimatmål uppnås.
Vision 2050 I Ystads kommun är det lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilbränslefritt. Ystads kommun arbetar för ett långsiktigt hållbart energisystem baserat på förnybara energikällor. Det finns ett starkt engagemang för energi- och klimatarbetet hos kommunens invånare och samarbetet mellan näringsliv och offentliga aktörer är klimatmedvetet och bygger på god kommunikation. Ystad är en kommun som genom effektiv energianvändning och förnyelsebara energikällor bidrar till ett uthålligt samhälle. Etappmål 2020 Växthusgasutsläppen i Ystads kommun har minskat med 60 procent jämfört med år 1990 Etappmål 2030 Växthusgasutsläppen i Ystads kommun har minskat med 70 procent jämfört med år 1990 Klimatmål 2050 Växthusgasutsläppen i Ystads kommun har minskat med 80 procent jämfört med år 1990 Vision år 2050 samt klimatmålet till år 2050 med tillhörande etappmål 2030 och 2020 för Ystads kommun 9
Kort om Ystads kommun Ystads kommun ligger i södra Skåne vid sydkusten och omfattar en landyta på 355 km 2 med en utpräglad jordbruksmark på 70 procent av landytan. Kommunen gränsar till Tomelilla, Simrishamn, Sjöbo och Skurup kommuner. Kommunen är en attraktiv och levande kommun att bo och verka i och speciellt för kommunen är den 4 mil långa kusten med sandstränder. Befolkningsökningen i kommunen har följt en positiv trend de senaste åren och 31 december år 2012 fanns 28 558 invånare. Kommunen har ett varierat näringsliv med många små och medelstora företag samt ett fåtal större företag. Största arbetsplatsen är Ystads kommun med drygt 2 500 anställda. Ystad stad är en betydelsefull hamnstad och hamnen är en viktig färjehamn med fasta färjeförbindelser med Polen och Bornholm. Hamnen är även handelshamn och hanterar bland annat trävaror och spannmål. från Sjöbo Nyvångsskogen Ållskog Fyledalen Knickarp Ellestadssjön Bellinga 13 Eneborg Baldringe från Kristianstad och Tomelilla Lyckås Högestad Rögla Krageholmssjön Sövestad 19 från Malmö Skårby Krageholm Borrie från Simrishamn från Trelleborg Sjörup E65 Rynge Vallösa 9 Ensligheten Snårestad Charlottenlund Marsvinsholm Balkåkra Ruuthsbo Svarte badplats Bjäresjö 9 N 13 Bergsjöholm E65 Källesjö Bromma Hedeskoga Ystad E65 Öja 19 Sandskogen badplats Stora Herrestad 9 Östersjön badplats Svenstorp Köpingebro Stora Köpinge Nybrostrand Kabusa 9 Örum Glemmingebro Fröslöv Hedvigsdal Ingelstorp Löderup Valleberga Hörup Hagestad Hammars backar Hammar Peppinge S 0 1 Kartan framställd 2005 av Mätningsavdelningen på Miljö o Bygg - Ystads kommun 2 3 4 5 10 km Ales stenar Kåseberga Backåkra Löderups strandbad badplats Sandhammaren badplats 10
Energiläget i Ystads kommun I detta avsnitt presenteras Ystads kommuns utsläpp av växthusgaser samt den totala energianvändningen i kommunen, per sektor samt energislag. En mer detaljerad beskrivning av energianvändningen i varje sektor presenteras i bilaga 1. Utsläpp av växthusgaser Under perioden 1990 2010 har de totala utsläppen av växthusgaser i Ystads kommun minskat med nästan 46 procent. Totalt var växthusgasutsläppen från Ystads kommun 178 602 CO 2 -ekvivalenter 1 år 2010 2. Den största minskningen under perioden har skett i energiförsörjningssektorn med 82 procent. Vidare har även utsläppsminskningar skett i jordbrukssektorn med cirka 23 procent samt för avfall och avlopp med cirka 52 procent. Under perioden har främst transportsektorn ökat, vilken också stod för de största växthusgasutsläppen i kommunen under år 2010. CO 2 -ekvivalenter 350000 300000 250000 200000 150000 100000 Växthusgasutsläpp per sektor i Ystads kommun år 1990 och 2010 11% 20 % 5 % 17 % 47 % Lösningsmedelanv <1% Industriprocesser <1% 10% 28 % 10 % 34 % Lösningsmedelanv 1% Industriprocesser 2 % 50000 15 % 0 1990 2010 År Energiförsörjning Industriprocesser Transporter 1 Naturvårdsverkets definitionen av koldioxidekvivalenter: mängd koldioxidutsläpp som skulle orsaka samma strålningsdrivning som ett utsläpp av en annan välblandad växthusgas eller en blandning av välblandade växthusgaser, alla multiplicerade med deras respektive globala uppvärmningspotential för att ta hänsyn till de olika tidslängder de stannar kvar i atmosfären 2 Regional Utveckling och Samverkan i miljöledningssystem, 2010, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/sv/pages/default.aspx Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Avfall och avlopp 11
Total energianvändning Nedan presenteras den totala energianvändningen i Ystads kommun under perioden 1990-2010, med femårsintervall. Energianvändningen har från år 1990 fram till år 2005 inte förändrats nämnvärt medan energianvändningen mellan år 2005 och år 2010 tydligt minskat med drygt 200 GWh i jämförelse med användningen år 1990. Detta motsvarar en total minskning på cirka 20 procent. Den största minskningen under perioden har skett i industrisektorn vilken tros till stor del bero på nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro år 2006. Under perioden 1990-2010 har energianvändningen per person i kommunen minskat med 30 procent och under samma period hade befolkningsmängden ökat med cirka 14 procent. Energianvändningen per person var år 2010 drygt 28,3 MWh i Ystads kommun och motsvarande siffror för Skåne och Sverige var 30,6 respektive 42,7 MWh 3. 1 kwh ~ den el som används för att dammsuga i en halvtimme 1 MWh ~ den el som en familj på 4 personer använder för matlagning under ett år 1 GWh ~ den el som 40 villor använder på ett år 1 TWh ~ den totala energianvändningen under 1 dygn i Sverige Total energianvändning GWh i Ystads kommun under perioden 1990-2010 1200 Energianvändning GWh 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 År 3 Statistiska centralbyrån, 2010 12
Den totala energianvändningen i Ystads kommun var 803 GWh år 2010. Hushållssektorn (småhus, flerbostadshus och fritidshus) stod för den största andelen av energianvändningen, 35 procent, följt av transportsektorn som stod för 33 procent. Bränsletyp för energianvändningen i Ystads kommun år 2010 presenteras i figur 5. Elektricitet och fjärrvärme stod för den största andelen av den totala energianvändningen, 52 respektive 28 procent. Förnybart bränsle stod enbart för 1 procent och resterande 19 procent var icke förnybart bränsle. Dock är det väsentligt att nämna att fjärrvärmen i kommunen utgörs av 98 procent förnybar energi, vilket kommer diskuteras mer ingående i avsnittet om fjärrvärme. Energianvändningen per sektor i Ystads kommun år 2010 (%) Energianvändning per bränsletyp i Ystads kommun år 2010 (%) 35% 7% 7% 10% 33% 8% Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll 51% 20% 28% 1% Icke förnybart Förnybart Fjärrvärme Elektricitet 13
Elanvändning I Ystads kommun finns två elnätsägare, Ystad Energi AB och E.ON. Ledningsområdet som ägs av Ystad Energi sträcker sig från Ystad Sandskog och västerut. Resterande elnät tillhör E.ON. Ystad Energi har cirka 13 000 kunder vilket motsvarar ¾ av Ystads kommuns elabonnemang och under år 2011 levererades drygt 216 GWh el i Ystad Energis elnät. Den totala elförbrukningen i Ystads kommun år 2010 var cirka 318 GWh och hushållsektorn stod för den största elförbrukningen på 48 procent. Under perioden 1990-2010 har en ökning av elförbrukningen främst skett i hushållssektorn, jordbrukssektorn och övriga tjänster medan industrisektorn har minskat. Den totala elförbrukningen under perioden har ökat med cirka 13 procent. Total elförbrukning GWh per sektor i Ystads kommun perioden 1990-2010 Elförbrukning GWh 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll 14
Internationella, nationella och regionala mål Internationella och nationella mål Grunden för det internationella samarbetet gällande att minska växthusgasutsläppen är FN:s ramkonvention om klimatförändringar UNFCCC samt det tillhörande Kyotoprotokollet. Den första åtagandeperioden för Kyotoprotokollet löpte ut år 2012 och förhandlingarna inriktas för närvarande på hur de framtida internationella reglerna ska utformas efter år 2012 och även på längre sikt. FN:s artonde partsmöte under klimatkonventionen, COP 18 i Doha, ägde rum i slutet av år 2012 där länderna enades om en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet och att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader. Åtagandeperioden ska starta senast år 2015 och sträcka sig fram till år 2020. EU:s övergripande mål utgår från IPCC:s (The Intergovernmental Panel on Climate Change) bedömning av risken för farlig klimatförändring som bygger på att medeltemperaturen inte får öka med mer än två grader. Under senare år har den svenska klimatpolitiken utvecklats mot en starkare EU-integration och ett mer djupgående internationellt samarbete. Målsättningarna för Sveriges klimat- och energipolitik grundas på de internationella målen. Sveriges riksdag beslutade i juni 2009 om en ny klimat- och energipolitik och de två propositionerna 4 En sammanhållen klimat- och energipolitik beskriver den nuvarande klimatpolitiken. EU:S KLIMATMÅL TILL ÅR 2020 Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent jämfört med år 1990. Vid en bredare, internationell överenskommelse ska utsläppen minska med 30 procent. Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU. Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn. Ökad energieffektivitet inom unionen energianvändningen ska minska med 20 procent jämfört med år 1990. SVERIGES KLIMATMÅL TILL ÅR 2020 Minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar. Minst 10 procent av transporternas energianvändning ska vara förnybar. Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska reduceras med 40 procent jämfört med år 1990. Energieffektiviteten ska öka med 20 procent jämfört med år 1990. Visionen är att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. 4 Prop. 2008/09:162 & Prop. 2008/09:163 15
Sverige har sexton miljökvalitetsmål 5 som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Av de sexton nationella miljökvalitetsmålen är främst Begränsad klimatpåverkan och delvis God bebyggd miljö och Frisk luft relevant för energi- och klimatarbetet. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. GOD BEBYGGD MILJÖ Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Regionala mål År 2009 startade arbetet med att ta fram nya klimatmål för Skåne vilka utgick från länsstyrelsens Klimat- och energistrategi för Skåne, Region Skånes Klimatberedning 2008-2009 och regeringens Klimat- och energipropositioner 6. Det beslutades om sex klimatmål för Skåne i form av delmål under det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Klimatmålen ska fungera vägledande, stödjande och stimulerande för klimatarbete i Skåne. Fem av delmålen faller inom ramen för Ystads energi- och klimatstrategis fokusområde: utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, förnybar el, transporter och biogas. DELMÅL FÖR BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläpp av växthusgaser Skånes utsläpp av växthusgaser år 2020 ska vara minst 30 procent lägre i jämförelse med 1990 års nivå. Detta mål gäller enbart utsläpp som sker i Skåne. Verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter exkluderas. Inte heller ingår upptag och utsläpp med anknytning till skogsbruk eller annan markanvändning. Effektivare energianvändning Energianvändningen i Skåne år 2020 ska vara 10 procent lägre än perioden 2001-2005. Förnybar el Skånes produktion av förnybar el ska vara 6 TWh högre år 2020 i jämförelse med 2002 års produktion. Transport Skånes utsläpp av växthusgaser från transporter ska vara 10 procent lägre år 2015 i jämförelse med 2007 års nivå. Målet omfattar transporter inom Skåne. Biogas Skånes biogasproduktion ska vara uppe i 3 TWh år 2020. 5 Den svenska miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu/ 6 Prop. 2008/09:162 & Prop. 2008/09:163 16
Befintliga mål inom energiområdet för Ystads kommun Kommunfullmäktige i Ystads kommun antog år 2002 ett nytt miljöprogram som benämndes Agenda 21 och år 2005 kompletterades programmet med ett miljöhandlingsprogram. I dagsläget håller nuvarande miljöprogram på att aktualiseras och målsättningen är som tidigare att alla verksamheter i Ystad ska ha ett miljöperspektiv. De svenska miljökvalitetsmålen som berör energi- och klimatområdet är främst målet Begränsad klimatpåverkan och miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Frisk luft. Ystads kommun har antagit en rad lokala mål inom dessa tre miljökvalitetsmål vilka presenteras nedan. I Agenda 21 finns också ett flertal åtgärder som anknyter till energi- och klimatområdet och de åtgärder som har genomförts fram till år 2010 redovisas i bilaga 3. De åtgärder som inte är genomförda är inarbetade i åtgärdplanerna för denna strategi. Begränsad klimatpåverkan ANTAGNA LOKALA MÅL Medverka till mindre utsläpp av växthusgaser, genom aktivt engagemang i forskning och utveckling. Minska användningen av fossila bränslen. God bebyggd miljö Närheten till befintlig kollektivtrafik skall alltid vägas in vid planering av ny bebyggelse. Alternativa, förnyelsebara och kostnadseffektiva energikällor för framtiden ska utredas. Utvecklingen och introduktionen av alternativa, förnyelsebara och kostnadseffektiva energianläggningar ska stödjas. Allmänheten ska gas möjlighet att sortera avfall för återvinning. Tillgängligheten för kommuninvånarna att sortera avfall ska utökas. Frisk luft Förutsättningar skapas så att kollektiva trafiklösningar ökar. Ett väl fungerat cykelvägnät ska utvecklas. 17
Potential för förnybar energi Ystads kommun har antagit utmaningen 100 % fossilbränslefritt till år 2020 och har därför valt att fokusera särskilt på förnyelsebara energikällor. Fem förnyelsebara energikällor har valts utifrån de geografiska och naturliga förutsättningarna som finns i kommunen. Teknikutvecklingen har också kommit så pass långt inom dessa områden att möjligheten till lönsamma satsningar finns. De fem områdena är: 18 y vindkraft y vågkraft y solenergi y fjärrvärme y biogas Nedan presenteras hur situationen ser ut idag i Ystad kommun samt vilken potential det finns för varje fördjupningsområde. Vindkraft I Skåne finns det goda förutsättningar att tillgodose energi från vindkraftverk. Ystads kommun har förhållandevis många vindkraftverk och är bland de ledande kommunerna i Skåne och Sverige avseende landbaserad vindkraft. Enligt energimyndighetens vindkraftsstatistik från år 2011 låg Ystads kommun på fjärde plats avseende antalet vindkraftverk i Skåne. År 2012 fanns 29 vindkraftverk i Ystads kommun och den installerade effekten var år 2011drygt 22 MW. År 2011 togs en vindkraftsplan fram med syfte att fungera som ett planeringsverktyg och ett underlag för framtida beslut om etablering av vindkraftverk. Vindkraftsplanen antogs den 17 februari 2011 av kommunfullmäktige och är ett tillägg till Översiktsplan 2005. I planen anges två områden, inom vilka det är lämpligt att pröva framtida vindkraftsetableringar. Områdena är Sövestadsområdet, beläget mellan Sövestad och Ystad, och Glemmingebro Södra Spjutstorpsområdet, som ligger utmed kommungränsen mot Tomelilla och Simrishamn. Potential Det finns god potential för etablering av både landbaserad och havsbaserad vindkraftverk längst Skånes kust. Dock är Sverige ett av de länder i Europa som har längst tillståndsprocesser för att få ett bygglov för en vindkraftspark. Enligt en studie av European Wind Energy Association, EWEA, är genomsnittstiden för att få tillstånd i Sverige 42 månader. Sverige har den femte långsammaste tillståndsprocessen i jämförelse med andra europeiska länder 7. För att få fram den konkreta vindkraftspotentialen bör ytterligare utredning genomföras för de utvalda områdena som tagits fram i kommunens vindkraftsplan. Möjligheten för etablering av havsbaserade vindkraftsverk och gårdsverk bör också utredas närmre. Vågkraft Det finns för närvarande ingen anläggning för vågkraft i Ystads kommun, dock finns det ett intresse att utreda etableringsmöjligheterna i kommunen. Vågkraft är en förnybar energikälla med flera goda egenskaper och det finns olika sätt att tillgodose och omvandla vågenergi till elektrisk energi. En del av utmaningarna är infrastruktur, lagar och regler men även effekterna som vågkraften kan komma att ha på miljön 8. Vågenergi har hög energiinnehåll, låga kostnader och förväntas ha låg inverkan på miljön. Vågkraft kan komma att få stor betydelse för Sveriges framtida elproduktion. Forskning kring vågkraften pågår och för närvarande utvecklas ett 50-tal vågkraftsprojekt runt om i världen. Ett exempel i Sverige är vågkraftsprojektet i Sotenäs på den svenska västkusten som väntas vara helt utbyggd till år 2015-2016 och är ett samarbete mellan Fortum och teknikföretaget Seabased AB. 7 Svensk Vindenergi, 2012: Så når vi 30 TWh vindkraft till år 2020 8 Seabased AB, www.seabased.com Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan årligen producera mer än 2500 MWh el. Det motsvarar 125 eluppvärmda villors eller 500 lägenheters årsbehov
Solenergi Intresset för förnyelsebara energikällor har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Solenergi är en viktig förnyelsebar energikälla där både elektricitet och värme kan produceras. Elektriciteten produceras från solceller och värme genereras från solfångare. Det finns ingen omfattande användning av solenergi i Ystads kommun. Inom kommunens verksamhet finns det två solfångaranläggningar på Västervånghallen och Nybrobadet. Solfångaranläggningarna på Västervånghallen och Nybrobadet producerade totalt 11 170 kwh respektive 11 796 kwh värme år 2011. Den totalt installerade värmeproduktionen från solfångare i Ystads kommun var år 2012 cirka 60 329 kwh 9. Under åren 2009-2012 har det funnits ett statligt stöd för installation av solceller vilket riktats till alla typer av aktörer såväl företag och offentliga organisationer som privatpersoner. Stödperioden har förlängts och stöd till solceller ges under åren 2013-2016. Stödnivån från och med 1 februari 2013 är 35 procent av investeringskostnaden 10. Mellan åren 2009-2011 fanns ett statligt stöd för installation av solfångare vilket inte längre finns tillgängligt. Idag finns istället möjlighet att, genom ROT-avdraget, göra skatteavdrag på 50 procent av arbetskostnaden för installation av solvärmesystem. Enligt Skatteverket kan arbetskostnaden schablonmässigt beräknas till 30 procent av totalkostnaden vilket innebär att skattereduktionen blir häften av detta belopp 11. Potential I Ystads kommun finns många kulturbyggnader vilket hindrar att bygglov för solfångaranläggningar beviljas. En möjlighet för att kringgå detta är att etablera en solfångaranläggning som kopplas till fjärrvärmenätet i Ystads tätort. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt att ansluta solvärme till fjärrvärmenät bör anläggningen ha en diameter Under 4 6 månader kan ett solvärmesystem producera mer än 90 procent av den totala värmen och varmvattnet som används i ett hushåll. på mer än 200 kvadratmeter. Utan några större förändringar av fjärrvärmenätet i kommunen skulle det enligt Ystad Energi vara möjligt att tillgodose värme från cirka 2000 kvadratmeter solfångare vilket skulle motsvara en effekt på cirka 1 MW som motsvarar 800 MWh om året. Vad det gäller fastigheter belägna utanför tätorten är den framtida potentialen för solfångaranläggningar större än i centralorten. För uppvärmning i hushåll är kombinationen av solvärme och biobränsle ett sätt att öka andelen förnybart bränsle. Dessa två tekniker kompletterar varandra eftersom solvärme kan stå för värmeförsörjningen under sommarhalvåret då biobränsle har lägre effektivitet. För att tillgodose potentialen för solenergi kan statliga stöd komma att bli en viktig och nödvändig förutsättning för att aktörer ska våga satsa på solenergi. 9 Värmeproduktionen baseras på beviljade solvärmestöd i Ystads kommun 10 Energimyndigheten 11 Svensk Solenergi, 2012: http://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2012/rotschablon-foer-arbete-med-solvaermeinstallation 19
Fjärrvärme Ystads kommun har ett väl utvecklat fjärrvärmenät vilket tillhandahålls av Ystad Energi AB. Fjärrvärmenätet är utbyggt i centralorten Ystad samt i Källesjö och Hedeskoga. Antalet fjärrvärmeanslutningar har kontinuerligt ökat och år 2013 var anslutningsantalet 1525 stycken vilket är en ökning på nästan 25 procent sedan år 2008. Under perioden 1994-2012 har bränslebehovet förändrats och gått mot allt mer förnyelsebara energikällor. Det är främst andelen flis och biobränsle i fjärrvärmeproduktionen som har ökat under perioden medan deponigas och olja succesivt har minskat. År 2011 var den totalt tillförda energin till värmeproduktionen 185 GWh varav elektricitet 3,6 GWh. Totalt levererades 132 GWh värme från fjärrvärmeverket. År 2011 bestod bränslemixen vid fjärrvärmeproduktionen hos Ystad Energi till 98 procent av förnyelsebara bränslen där flis och biobränsle stod för den största andelen. I nuläget produceras ingen elektricitet vid värmeproduktionen. Andelen olja används för att kompensera underskottet vid driftstopp eller under kalla perioder då biobränslet inte räcker till. Potential Det finns god potential för utbyggnad, effektivisering och gemensam planering av fjärrvärme i Ystads kommun vilken spelar en viktig roll för omställningen av energisystemet. Fler anslutningar är möjliga om det sker en förtätning och utbyggnad av befintligt fjärrvärmenät eller om lokala produktionscentraler för fjärrvärme etableras i tätorterna utanför centralorten. Det finns även möjlighet att samverka med industrin genom att utnyttja spillvärme därifrån under förutsättning att denna är konkurrenskraftig mot egna produktionsmetoder såväl miljömässigt som ekonomiskt. Det finns goda möjligheter att minska beroendet av den andel olja som används för att kompensera underskottet vid driftstopp eller under kalla perioder då biobränslet inte räcker till. Det planeras att bygga en ackumulatortank för att ta tillvara på de överskott av biobränsle som uppkommer under vissa perioder för att kompensera vid underskottstillfällena. Ackumulatortanken planeras att vara färdigställd under år 2014. Det finns även potential att ta till vara på den biogas som periodvis under sommaren facklas bort vid Ystads reningsverk, vilken är i storlekordningen 860 MWh/år. Bränslebehov för fjärrvärmeproduktion i Ystads kommun år 1994-2012 180000 160000 MWh 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Olja Gasol Lantmännen Pellets Briketter PP, papper+plast Flis, biobränsle Kondensering Värmepump Deponigas 0 20
Biogas I kommunen finns två anläggningar som utvinner biogas, Sjöhögs avloppsreningsverk och Hedeskoga avfallsanläggning och kommunen har ett tankställe som erbjuder fordonsgas i form av biogas vilket är beläget i Ystad. På Ystads reningsverk producerades 3,1 GWh biogas varav 2,3 GWh förbrukades år 2012. Gasen används för uppvärmning av rötkamrarna och alla byggnader på reningsverket. Merparten av energibehovet för uppvärmning tillgodoses genom egen produktion i den rötgasdrivna gaspannan. Periodvis under sommartid förekommer överskott av biogas vilket facklas bort 12. Avfallet från Ystads kommun hanteras på avfallsstationen i Hedeskoga, som också tar emot avfall från Skurup och Sjöbo kommuner. Under år 2011 inkom totalt 102 766 ton avfall till Hedeskoga. Samma år samlades det in 1 634 ton mat- och livsmedelsavfall från de anslutna kommunerna. Från avfallsanläggningen utvinns deponigas vilken levereras via rörledningar till kommunens fjärrvärmeverk där gasen används för uppvärmning av bostäder. Under år 2011 utvanns 830 010 kubikmeter deponigas 13. Den totala biogasproduktionen i Ystads kommun var år 2007 cirka 12 GWh. För ytterligare information om biogasproduktionen i kommunen, se bilaga 1. Ur 25 000 ton matavfall kan så mycket biogas framställas att det motsvarar två miljoner liter bensin En soppåse som innehåller 5 kg sorterat matavfall kan ge tillräckligt med biogas för att driva en personbil upp till 1 mil. Potential Generellt har Ystads kommun, med sin rika jordbruksnäring, mycket god potential för produktion av biogas inom kommunen. Enligt rapporten Biogaspotential i Skåne 14 från år 2011 har Ystads kommun en total biogaspotential från restprodukter på 151 000 MWh/år vilka huvudsakligen representeras av odlingsrester och energigrödor. För kommunen har ytterligare två studier genomförts för produktion av biogas. Företaget Detox har, i samarbete med kommunen, genomfört en pilotstudie med fokus på biogaspotentialen vid rötning av tång, alger och gräsklipp. Enligt studien har gräsklipp i form av ängsgräs och framförallt parkgräs en god potential för biogasproduktion. Däremot visade rötning av tång och alger på en oväntat låg biogasproduktion jämfört med tidigare undersökningar. Eftersom studien endast utförts i mindre skala är resultaten osäkra och vidare studier bör genomföras för att en verklig bedömning av energipotentialen för biogasproduktion av tång, alger och gräsklipp ska vara möjlig. Den andra studien som har genomförts är Biogas Ystad-Österlen projektet som startade den 11 april 2011 tillsammans med Tomelilla, Simrishamn och Ystads kommuner med syfte att undersöka förutsättningarna för att etablera biogasanläggningar med tillhörande tankstationer i Ystad Österlen regionen. En kartläggning har gjorts över vilka råvaror som finns lokalt i regionen och som kan tillföras en biogasanläggning. Kartläggningen har visat att livsmedelsindustrier och lantbruk har en total råvarumängd på 343 000 ton, varav 320 000 ton utgörs av gödsel. Cirka 67 GWh energi kan utvinnas ur den totala mängden vilket motsvarar runt 6 000 000 liter bensin. Den optimala placeringen av en biogasanläggning i regionen lokaliserades, enligt studien, till Lunnarp 15. 12 Ystads avloppsreningsverk, 2013 13 Hedeskoga avfallsanläggning, 2012: Miljörapport för år 2011 14 Länsstyrelsen i Skåne län, 2011: Biogaspotentialen i Skåne inventering och planeringsunderlag på översiktsnivå. Rapport 2011:22 15 Biogas Ystad Österlen - En förstudie 2011-2013: http://www.biogasystadosterlen.se 21
Mål och åtgärder för Ystads kommun För att nå klimatmålet till år 2020 och därefter de visionära klimatmålen behöver Ystads kommun, såväl offentliga aktörer som företag och enskilda invånare, vidta kraftfulla åtgärder. De fem fokusområden som tillsammans ska bidra till att uppnå Ystads kommuns vision och klimatmål är: y Samverkan och kommunikation y Energianvändning y Transporter y Förnybar energi y Konsumtion och avfall Nedan följer Ystads kommuns klimat- och energimål samt fokusområden. För varje fokusområde presenteras mål vilka är uppdelade i etappmål som sträcker sig till år 2030 med delmål till år 2020 följt av en åtgärdsplan. Målsättningarna syftar till att vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta. Åtgärdsplanen delas in i övergripande strategier som i sin tur består av ett antal åtgärder. Åtgärderna är praktiska riktlinjer för hur arbetet i kommunen ska utformas och både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder presenteras. Mål och åtgärder avser såväl kommunen som geografiskt område som kommunen som verksamhet. Ansvarsfördelningen för respektive åtgärd varierar mellan förvaltningar och kommunala bolag m.m. Nedan presenterar förklaring till använda förkortningar. Vision för Ystads kommun år 2050 I Ystads kommun är det lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilbränslefritt. Ystads kommun arbetar för ett långsiktigt hållbart energisystem baserat på förnybara energikällor. Det finns ett starkt engagemang för energi- och klimatarbetet hos kommunens invånare och samarbetet mellan näringsliv och offentliga aktörer är klimatmedvetet och bygger på god kommunikation. Ystad är en kommun som genom effektiv energianvändning och förnyelsebara energikällor bidrar till ett uthålligt samhälle. Klimatmål för Ystads kommun Växthusgasutsläppen i Ystads kommun har år 2020 minskat med 60 procent jämfört med år 1990 (46 % minskning från år 1990-2010). Växthusgasutsläppen i Ystads kommun har år 2030 minskat med 70 procent jämfört med år 1990. Växthusgasutsläppen i Ystads kommun har år 2050 minskat med 80 procent jämfört med år 1990. FÖRVALTNING/BOLAG M.M Alla förvaltningar Ledning o Utveckling Ledning o Utveckling Avdelningen för strategiskt miljöarbete Kommunala bolag Kultur o Utbildning Samhällsbyggnad FÖRKORTNING Alla förv. LoU LoU - ASMA Bolag KoU SAM 22
Samverkan och kommunikation Samverkan och kommunikation är ett viktigt och avgörande fokusområde för att energi- och klimatarbetet i Ystads kommun ska få genomslag. Kommunikation ligger som grund för att skapa förståelse, insikt och vilja. God kommunikation ska ske både inom kommunens verksamhet och ut mot medborgare och näringsliv. Även kommunikationen ut till berörda aktörer är värdefull, främst för att skapa möjlighet till samarbete och därmed skapa synergier och vilja att sträva mot gemensamma målsättningar. För att nå ett långsiktigt energi- och klimatarbete måste de kommunala åtagandena förankras inom samtliga delar av kommunens verksamheter. Alla aktörer inom kommunens verksamhet måste vara medvetna om deras roll och ansvar för att kommunens mål för energi- och klimatområdet ska uppnås. En god intern kommunikation ger även möjlighet att lyfta fram de medarbetare som är engagerade och drivna i frågorna vilket möjliggör samarbete med andra eldsjälar så att arbetet blir mer effektivt. Kommunen har även stora möjligheter att påverka barn och ungdomar i skolorna genom att ta upp teoretiska frågor i undervisningen samt genomföra praktiska åtgärder såsom att minska elevernas energianvändning och påverkan på miljön och klimatet. Det bidrar också till en större medvetenhet hos eleverna kring problematiken relaterat till vår konsumtion. Mål till år 2020 Det finns en utsedd ansvarig för energi- och klimatarbetet i varje verksamhet i Ystads kommun. Näringsliv och medborgare i Ystads kommun har en god inblick och förståelse för kommunens energi- och klimatarbete. I Ystads kommun uppmuntras näringsliv och medborgare som gjort något speciellt för energi- och klimatarbetet. Ystads kommuns verksamhet sprider kunskap och information, internt och externt, rörande energi- och klimatarbetet kontinuerligt via hemsida, annonsering, pressreleaser och ledningsgrupper. Mål till år 2030 I Ystads kommuns verksamhet har samtliga medarbetare en god inblick och förståelse för kommunens energi- och klimatarbete och energi- och klimatarbetet ingår i alla verksamheter. Näringsliv och medborgare i Ystads kommun är delaktiga och har en god inblick och förståelse för kommunens energi- och klimatarbete. 23
Åtgärdsplan ÖKA KUNSKAPEN FÖR ENERGI- OCH KLIMATARBETET INOM KOMMUNENS VERKSAMHETER Åtgärd Ansvar Tidsplan Använd aktivt intranätet för informationsspridning kring energi- och klimatarbetet till kommunanställda. Alla verksamheter ansvarar för sin egen information samt LoU, kommunikatör Fortlöpande, start år 2013 Inför ett kontinuerligt energi- och klimatarbete i alla förvaltningar och bolag genom att upprätta samarbete och dialog mellan miljöansvariga från alla förvaltningar och bolag. Alla Fortlöpande För att energi- och klimatarbetet i kommunens verksamheter ska förankras ska en projektkoordinator samordna arbetet. Exempel på koordinator är arbetsgruppen för energi- och klimatstrategin. Arbetsgruppen håller kontinuerliga möten 2-3 ggr om året för avstämning samt har ett årligt möte vid uppföljningen. Alla Fortlöpande De kommunala nämnderna ska upprätta handlingsplaner för sin respektive verksamhet för att klara utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020. Nämnderna Senast år 2015 PÅVERKA MEDBORGARNAS OCH NÄRINGSLIVETS FÖRSTÅELSE OCH DELAKTIGHET I ENERGI- OCH KLIMATFRÅGOR Åtgärd Ansvar Tidsplan En kortversion av energi- och klimatstrategin tas fram för att exempelvis använda vid extern kommunikation. LoU, ASMA 2013-2014 Uppmuntra och stöd näringslivet att satsa på förnyelsebar energiproduktion och energieffektiviseringsåtgärder i samband med exempelvis frukostträffar och kampanjdagar. LoU, ASMA och näringslivsstrateg Kontinuerligt Det hålls en årlig kampanj om kommunens energi- och klimatarbete med syfte att ändra medbogarnas attityd och beteende. LoU, ASMA Årligen Genom temadagar, projekt och/eller kampanjer ges kunskap om energi- och klimatfrågor till eleverna på såväl förskolor som skolor. KoU Årligen Gratis energi- och klimatrådgivning till medborgare och företag. Prioriterade områden enligt årligen fastställda verksamhetsplan. LoU, ASMA (energi- och klimatrådgivning) Beviljat tom 2014 24
UTNYTTJA MÖJLIGHETEN TILL SAMARBETE MED ANDRA KOMMUNER OCH AKTÖRER SAMT DELTAGANDET I REGIONALA NÄTVERK Åtgärd Ansvar Tidsplan Utred möjligheten för samarbete avseende gemensam biogasanläggning med Tomelilla och Simrishamn kommuner och angränsande lantbrukare och industrier. LoU, Näringslivsstrateg och ASMA Fortlöpande Vid tillfälle för gemensamma kampanjer, informationsdagar m.m samarbeta med grannkommuner. Alla, Kommunikatör Kontinuerligt Samarbete och dialog med lantbruk och företag gällande miljö- och energifrågor. LoU, ASMA (energi- och klimatrådgivning) och Ystad- Österlenregionens miljö-förbund Kontinuerligt 25
Energianvändning Den totala energianvändningen i Ystads kommun har under de senaste 20 åren inte förändrats nämnvärt. Eftersom en stor del av energin används i lokaler och bostäder finns det en stor potential för energieffektivisering. Riksdagen har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 16. Enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader senast 31 december år 2020 vara så kallade näranollenergibyggnader. Även renovering av befintliga byggnader ska stimuleras att utgå från näranollstardaden 17. Rådande energi- och klimatfokus kan i framtiden medföra högre krav på byggnaders energiåtgång. Utmaningen blir att fasa ut olja och direktverkande el, att i befintliga byggnader satsa på olika energieffektiviseringsåtgärder liksom valen av uppvärmningssystem och energikälla. Vid om- och nybyggnation finns stora möjligheter att välja energieffektiva lösningar som i sin tur sparar mycket pengar och energi samt att ställa högre krav redan vid planeringen. Även åtgärder som information riktade till hyresgäster är väsentliga. För att lyckas med detta spelar kommunen en viktig roll. Då kommunen själv är markägare finns goda förutsättningar att styra utformningen av byggnader och uppvärmningsslag vid nybyggnation. En annan viktig roll för kommunen är att information och kunskap om möjligheterna till energieffektivt byggande når ut till allmänheten och därmed kan leda till ett energieffektivt byggande. Det kommunala fastighetsbeståndet i Ystads kommun har redan idag kommit långt när det gäller energieffektiviseringsåtgärder. Ystads kommun formulerade år 2007 ett energisparprogram för sina fastigheter med syfte att uppfylla nationella och regionala miljömål. Visionen för framtiden är att kommunens byggbestånd ska vara ett av landets mest energieffektiva. Under 2013 kommer arbetet med att Green Building-certifiera byggnader att påbörjas och visionen är att Ystads kommun ska vara en Green Building kommun. Vidare har Ystadbostäder anslutit sig till SABO- företagens Skåneinitiativ. Initiativet är ett projekt för att minska energianvändningen och klimatpåverkan i kommunalt ägda flerbostadshus. Målet är att de anslutna företagen ska minska sin energianvändning med 20 procent under perioden 2008-2016 och Ystadbostäder har redan visat goda resultat. För att nå visioner och mål krävs ytterligare insatser för att minska den totala energianvändningen i Ystads kommun. Kraven på energihushållning enligt BBR BBR:s krav skärptes med cirka 20 procent innebär i klimatzon III (södra Sverige) att byggnaders specifika energianvändning för bostäder och lokaler är 90 kwh/m 2 respektive 80 kwh/m 2. Green Building certifiering Green Building är ett system för att kvalitetsmärka energieffektiva byggnader. Kravet är att byggnaden använder 25 % mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR. 16 Energimyndigheten, 2012, http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivtbyggande/ 17 EU-direktivet om byggnaders energiprestanda - konsekvenser och behov av förändringar i det svenska regelverket. Boverket, 2010 26
Mål till år 2020 Den totala energianvändningen i Ystads kommun har minskat med 10 procent jämfört med år 2010 (år 2010; 803 GWh, år 1990-2010; 20 procent minskning). Den totala energianvändningen i Ystads kommuns verksamhet har minskat med 30 procent per medarbetare jämfört med år 2010 (2010; 0,32 GWh/medarbetare) och är 100 procent fossilbränslefri. Energianvändningen i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter och bolag har minskat med 20 procent jämfört med år 2007 (basår enligt Skåneinitiativet). 40 procent av all ny- och ombyggnation inom kommunens verksamhet (exklusive bolagen) är miljöklassade som Miljöbyggnad eller Green Building. 10 procent av bolagens ny- och ombyggnation är miljöklassade som Miljöbyggnad eller Green Building, eller annan miljöklassning som är lämplig för respektive fastighet. Mål till år 2030 Den totala energianvändningen i Ystads kommun har minskat med 20 procent jämfört med år 2010 (år 2010; 803 GWh, år 1990-2010; 20 procent minskning). Den totala energianvändningen i Ystads kommuns verksamhet har minskat med 40 procent per medarbetare jämfört med år 2010 (2010; 0,32 GWh/medarbetare). Energianvändningen i kommunalägda lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter och bolag har minskat med 30 procent jämfört med år 2007 50 procent av all ny- och ombyggnation inom kommunens verksamhet (exklusive bolagen) är miljöklassade som Miljöbyggnad eller Green Building. 20 procent av bolagens ny- och ombyggnation är miljöklassade som Miljöbyggnad eller Green Building, eller annan miljöklassning som är lämplig för respektive fastighet. 27
Åtgärdsplan MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN I FASTIGHETER INOM KOMMUNENS VERKSAMHET Åtgärd Ansvar Tidsplan Genomför energikartläggning för samtliga fastigheter, inklusive bolagen. Kartläggningarna resulterar i specifika åtgärder för varje fastighet, vilka därefter ska implementeras succesivt. SAM, fastighetsavdelningen samt alla bolag Start 2014, därefter fortlöpande Arbeta med beteende och attityd hos kommunens medarbetare, inklusive bolagen, gällande energi-användningen under arbetstid. Alla och LoU, ASMA Fortlöpande Möjligheten att energioptimera då arbetsplatserna i kommunens verksamhet inte är bemannade ska utredas (Ex. minska ventilationen de tider då få antal personer är kvar på jobbet, skolan osv). SAM, Fastighetsavdelningen samt bolagen som äger fastigheter 2013-2015 Inför ett kontinuerligt energi- och klimatarbete i alla förvaltningar och bolag genom att upprätta samarbete och dialog mellan miljöansvariga från alla förvaltningar och bolag. Alla Fortlöpande Energieffektiviseringsarbetet fortsätter i den kommunala verksamheten i samband med energieffektiviserings-stödet. SAM 2010-2014 AKTIVT ARBETA MED ATT PÅVERKA ATTITYD OCH BETEENDE KRING ENERGI- OCH KLIMATOMRÅDET Åtgärd Ansvar Tidsplan Kontinuerliga Energibesparingskampanjer riktad till medborgare i Ystads kommun. Lokalisera de mest energiintensiva företagen för att därefter ha en aktiv dialog med näringslivet för att tillsammans utreda möjliga energieffektiviseringslösningar. LoU - ASMA och kommunikatör Kontinuerligt LoU- Näringslivsstrateg och ASMA (Energi- och klimatrådgivning) Fortlöpande Genomföra projekt i skolor där elever engageras och får mäta energianvändning på skolan. Gratis energi- och klimatrådgivning till medborgare och företag. Prioriterade områden enligt årligen fastställda verksamhetsplan. KoU i samarbete med LoU - ASMA och Ystad Energi AB Kontinuerligt LoU - ASMA (energi- och klimatrådgivning) Beviljat tom 2014 28
ÖKA ANDELEN ENERGISNÅL BEBYGGELSE I YSTADS KOMMUN Åtgärd Ansvar Tidsplan Vid lokalisering av lokaler eller bostäder ska energianvändning och transportbehovet minimeras och lokalisering med lägst klimatpåverkan och lägst energianvändning prioriteras. SAM - Plan o Bygg Fortlöpande Högre krav i avtalen vid försäljning av mark avseende vilken typ av byggnader som får uppföras som exempel-vis krav på uppvärmningssystem och energisnåla byggnader. SAM - Fastighetsavdelningen Fortlöpande Information om optimering av energianvändningen i samband med bygglov och/eller bygganmälan för att uppmuntra och inspirera till energismarta lösningar. SAM - Plan o Bygg, LoU - ASMA Fortlöpande 29
Transporter Invånare och näringsliv är idag i stor utsträckning beroende av biltransporter och invånarna i Ystads kommun åker mer bil än riksgenomsnittet. Enligt en resevaneunderökningen 18 som genomfördes 2007-2008 visade att 63 procent av personresorna i Ystads kommun skedde med bil, 5 procent med buss, 5 procent med tåg, 14 procent med cykel, 13 procent till fots och 1 procent av resorna skedde på annat sätt. Av de motoriserade resorna (bil, buss eller tåg) stod bil som färdmedel för 86 procent år 2007. Detta visar att trots att kollektivtrafiknätet är relativt utbrett i Ystads kommun krävs det insatser för att kollektivtrafiken ska ta marknadsandelar från bilismen. Kommunen ligger i framkant när det gäller miljöbilar för personbilar och lätta lastbilar i kommunens verksamhet. År 2011 var andelen miljöbilar 52,9 procent vilket låg över riksgenomsnittet som var 45,5 procent. Kommunens verksamhet hade år 2012 totalt 103 personbilar och 73 lätta lastbilar där 63,1 respektive 23,3 procent var miljöbilar. Det finns ett publikt tankställe i kommunen som tillhandahåller biogas. För att det i Ystads kommun ska vara möjligt att transportera sig på ett hållbart sätt, dels vad det gäller gång-, cykel- och kollektivtrafiken dels tillgången på förnybara drivmedel, måste kommunen som verksamhet verka aktivt för att stödja och förbättra möjligheterna. Mål till år 2020 Fordonsparken i Ystads kommuns verksamhet och de transporter som kommunen anlitar drivs år 2020 av fossilfritt bränsle eller med den miljömässigt bästa tekniken med lägst emissioner. Ystads kommun arbetar aktivt med infrastruktur för att underlätta godstransporter och persontrafik på järnväg. I Ystads kommun har kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet fördubblats jämfört med år 2007 (2007; kollektivtrafikens marknadsandel 14 %). Det finns ett utbyggt gång- och cykelvägnät som underlättar arbetspendling och transport till och från skola samt gena cykelvägar till grannkommunerna. Andelen korta bilresor (mindre än 5 km) har minskat med 10 procent i Ystads kommun jämfört med år 2010. Mål till år 2030 Infrastrukturen i Ystads kommun är i högsta möjliga mån energioch klimatanpassad med god möjlighet för användning av miljöanpassade fordon. Fler byar och orter i kommunen är sammanlänkade med cykelvägnät jämfört med år 2013. Andelen transporter av gods på järnväg har öka med 25 procent jämfört med år 2007 (2007; cirka 25,4 %). I Ystads kommun har kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ökat med 20 procent jämfört med år 2020 Andelen korta bilresor (mindre än 5 km) har minskat med 20 procent i Ystads kommun jämfört med år 2010. Minst 50 procent av de registrerade personbilarna i kommunen är miljöklassade (2011; 34 %). Målet avser miljöklassningen vid inköpstillfället. 18 Skånetrafiken, 2007; Resvanor Syd 2007 sammanställning av resultat 30
Åtgärdsplan FOSSILBRÄNSLEFRI FORDONSFLOTTA OCH KLIMATSMARTA RESEVANOR INOM KOMMUNAL VERKSAMHET OCH BOLAG Åtgärd Ansvar Tidsplan Upprätta en resepolicy för kommunanställdas tjänsteresor. LoU 2013-2014 Uteslutande bränslesnåla miljöfordon upphandlas för att på sikt övergå till endast förnyelsebara drivmedel. LoU, upphandlingsavdelningen i samarbete med alla förvaltningar och bolag 2014-2020 Tunga fordon inom kommunens verksamhet och bolag drivs av bästa möjliga teknik med så låga utsläppsnivåer som möjligt. SAM, Ystad Hamn Logistik AB Fortlöpande Kommunala tjänstemän, som kör mycket i tjänst, ska erbjudas utbildning och information om bränslesnål bilkörning (eco-driving). LoU Kontinuerligt Samtliga förvaltningar och bolag ska förses med tjänstecyklar samt ett antal eldrivna cyklar. Alla Start 2014, därefter fortlöpande Samordnad Varudistribution är implementerad. SAM Färdigställt år 2014 31
FRÄMJA CYKEL-, GÅNG- OCH KOLLEKTIVTRAFIK OCH FÖRNYELSEBARA DRIVMEDEL I KOMMUNEN Åtgärd Ansvar Tidsplan Arbeta strategiskt med att öka andelen resor som sker med kollektiva färdmedel samt cykeloch gångtrafik inom områden där kommunen har tydligt ansvar för transport. Exempelvis vid transporter av barn och ungdomar till och från förskola, skola, idrottsanläggningar etc. Utöka möjligheten till pendlarparkering i närheten av kollektivtrafiken samt bygg ut gång- och cykelvägnätet samt cykelparkeringar. LoU, ASMA i samarbete med planavdelningen och KoU Fortlöpande SAM, Planavdelningen och Gatuenheten 2014-2016 Möjliggör användandet av förnyelsebara drivmedel genom infrastruktursatsningar, exempelvis fler tankstationer med biogas på strategiska platser inom kommunen samt utöka biogasproduktionen. LoU, SAM Fortlöpande Ystads kommuns verksamhet utbildar/informerar invånare, kommunanställda och företag i miljöfrågor relaterat till transporter. LoU, Alla Kontinuerligt De kommunala nämnderna ska upprätta handlingsplaner för sin respektive verksamhet för att klara utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020. Nämnderna Senast år 2015 32